Hej!
Jag såg på internet någon som skrivit en bok om att jämföra att köpa S&P-index och hålla den i med- och motgångar, med att köpa när den går över 200 ema och sälja om den går under 200.
Slutsatsen var att det gick mycket bättre att köpa och sälj vid 200 än att köpa och bara hålla…
Resultatet för köp och håll: 125% upp. (max nedgång var 55%)
Resultatet för köp/sälj 200ema: 317% upp. (max nedgång 17%)
Resultaten visar alltså både högre avkastning och mindre nedgångar !
Jag gjorde själv en snabb huvudräkning på OMX30 från mitten av 1999-idag. (för att få med rimliga 3 krasher)
Resultatet (om jag räknat någorlunda rätt) är väldigt likt.
OMX30 köp och håll: ca 190 % upp (max nedgång 70 %)
OMX30 köp/sälj 200: ca 300 % upp. (max nedgång 40 %).
Så klart finns det för- och nackdelar med “köp/sälj 200”-strategin, men överlag, om uträkningarna stämmer, så verkar det vara betydligt bättre än att bara ligga passivt investerad hela tiden.
Någon därute får gärna räkna lite själv och återkomma (ifall jag räknat fel)
boken är av Steve Burns and Holly Burns - 5 Moving Average Signals That Beat Buy and Hold
Intressant! Eftersom videon utgår från S&P500, en indexfond i praktiken, slipper man välja fond.
En variant för svenska förhållanden skulle kunna vara att bara köra cash eller LF global indexnära. Cash om utvecklingen från årsskiftet är under noll, annars investerad i fonden. Uppdatering 1 ggr/vecka ger maximalt ca 50 skiften per år men i praktiken långt mycket mindre.
Med denna strategi skulle man kunna förvänta sig avkastning i nivå med fonden positiva år men inga år med stor negativ avkastning. Strategin har ju inte kirurgisk precision men i stora drag.
För att inte riskera att komma in på alldeles fel nivå är det viktigt att agera på en färsk signal. De kommer inte ofta så där får man bedömma om den är värd att vänta på.
Jag tolkar inget som jag läser bokstavligt utan ser det mer som uppslag och inspiration som man kan undersöka vidare.
200 dagars medelvärde har varit en “sanning” i flera decennier så helt värdelös är den kanske inte. Som med de flesta andra strategier fungerar den säkert bättre ibland och sämre ibland. Det är ju sådant som ska visa sig om man själv forskar vidare eller hittar en variant.
Detta är en inte helt ovanligt strategi. Tobbe Rosén och Lars Hansson pratade bla om den när jag gick ST3. Den fungerar betydligt bättre på index än på aktier. Här är ett backtest jag gjorde för några år sen. Det blir inte så många köp och sälj under en 20-årsperiod. Rekommendationen är att använda MA12 i månadsgraf istf MA200 idagsgraf för att undvika korta avvikelser.
Kan man unvika de värsta groparna så ger det bra mkt bättre avkastning, men som sagt: bör användas på index.
The purpose of these systems is to give entry signals that get you into uptrends and out before strong downtrends.
Om man tror att entry signals finns på riktigt kan man ju prova? Jag vidhåller att ingen kan förutspå marknaden och att entry signals inte finns på riktigt.
Jag utgår ifrån att de redovisade testerna stämmer och en slutsats att dra skulle då kunna vara att man inte med trovärdighet kan uttrycka sig tvärsäkert om något i denna branschen. Kapitalförvaltning är komplext. Och därför så fascinerande.
Läste nyligen att Charlie Munger sagt att för varje positivt argument han har för något försöker han hitta lika många argument mot. Först då kan han dra välgenomtänkta slutsatser. Om det stämmer eller ej vet jag inte men det är en bra princip.
Tittar man på riktigt långa, globala backtester så brukar trendföljande och buy-and-hold mer eller mindre landa på samma avkastning, men med lägre volatilitet hos trendföljande. Det är generellt inte en metod för att öka avkastningen, utan att förbättra risk-justerad avkastning, kan rekommendera ett antal SSRN-papper av bla Meb Faber. Vissa perioder har trendföljande överavkastat, vissa underavkastat, men generellt så ligger det väldigt nära.
Man slipper de värsta dagarna på börsen (som statistiskt händer när kursen är under MA200), men även dem bästa dagarna (som även dessa händer när kursen är under MA200).
För att ha historiskt genererat överavkastning med trendföljande gäller det att lägga till exempelvis mått på Relative Strength (Momentum) mellan tillgångsklasser, alternativt hitta sätt att minimera falska signaler från MA200. Finns diverse metoder, bl.a. att inkorporera makro-indikatorer (länkar mina två favoriter nedan, båda har varit rätt bra på att förbättra strategin, samt ger signal att en ekonomisk recession är här/påväg).
In this paper, we revisit the myths regarding the superior performance of market timing strategies based on moving average and time-series momentum rules. These active timing strategies are very appealing to investors because of their extraordinary simplicity and because they promise substantial advantages over their passive counterparts (see, for example, the paper by M. Faber (2007) “A Quantitative Approach to Tactical Asset Allocation” published in the Journal of Wealth Management).
However, the ``too good to be true" reported performance of these market timing rules raises a legitimate concern as to whether this performance is realistic and whether investors can expect that future performance will be the same as the documented historical performance. We argue that the reported performance of market timing strategies usually contains a considerable data-mining bias and ignores important market frictions. To address these issues, we perform out-of-sample tests of these two timing models in which we account for realistic transaction costs. Our findings reveal that the performance of market timing strategies is highly overstated, to say the least.
För att flika in på Jan’s spår och rekommendera lite läsning:
Skulle nog kalla den för den främsta litteraturen kring just glidande medelvärde, och att använda det för att försöka tajma marknaden
EDIT: För att vara tydlig, så står jag varken helt på Faber’s eller Zakamulin’s sida när det gäller förväntade avkastningen för denna typ av strategi.
Zakamulin’s metod för att estimera friktioner och transaktionskostnader är utdaterad och rent krasst väldigt akademisk. Han anklagar övriga för data-mining i användandet av SMA10 (SMA200), trots att det är inte den bäst fungerande indikatorn i någon av papprena han refererar till. Han är även tveksam till strategin just för att den inte fungerar jämt, vilket får mig att misstänka att han inte riktigt förstår den påstådda framgången i trendföljning, vilket är INTE att majoriteten av ens handel är lyckosam, utan att några få kommer att kompenserna för att man tar många, små förluster (se Covel’s bok Trend Following).
Faber är lite otydlig i sin metodik, och det är svårt att genomlysa hur han hanterar transaktionskostnader. Han använder hela data-serien, vilket inte är akademiskt korrekt pga risk för in-sample bias, MEN det ger en mer representativ tillbakablick, då trendföljning har haft svårt senaste tiden pga extremt låg volatilitet i marknaden.
Det handlar ju om tre olika undersökningar som inte entydigt pekar åt samma håll. Jag tror inte att någon av dem är falsk. Din var förstås mest omfattande men det måste inte av nödvändighet betyda att den lämpar sig bäst som grund för nya beslut. Det värderingen måste ju var och en få göra. Alla tycker kanske inte att data äldre än 10 eller 20 år är relevanta idag.
Inte alla månar om att hitta speciellt många argument mot sin egen åsikt. Då är det inte så svårt att vara övertygad. Men det är ju naturligt att man inte väger alla argument lika för då skulle man inte ha en åsikt om någonting.
Jag tycker att alla är relevanta på sitt sätt. Alla bidrar men jag är inte beredd att satsa helhjärtat på någon. Jag kan inte säga att jag har tillräcklig koll på alla konsekvenser, kanske beroende på att jag inte försökt speciellt mycket.
Vilka perioder man än räknar på visar ändå bara utfallet för just de perioderna. Perioden från idag och framåt avviker kanske från alla dem. Folk i allmänhet handlar värdepapper mycket lättare och billigare idag än för 15 år sedan, utbudet av information och påverkan är mycket större nu och räntan är nästan noll. Jag är inte säker på att 10-20-årig data är relevant idag.
Jag är kanske överdrivet rädd om mitt kapital men jag är mer inriktad på att utnyttja de trender som jag tycker förekommer nästan hela tiden i kombination med att sälja när det börjar gå dåligt. Regler med den inriktningen tycker jag är mer stabila, repeterbara och applicerbara oavsett period.
Det där hänger ju ihop. Blir inte utfallet som förväntat får jag ändra på reglerna. Eller ha andra förväntningar. Annars har man en strategi som haltar, tycker jag.
Samtidigt måste portföljen inte vara mer koomplicerad än att man orkar sköta den uthålligt. 200 dagars medelvärde skulle kunna vara ett sådant intressant alternativ men som bl.a dina tester visar har den sina brister. Men det kan hända att man kan modifiera den. Risken är att man då kanske går ifrån enkelheten.
Mitt förslag med kursen vid årsskiftet som referens är en variant på samma tema.
Alla beslut jag tar idag bygger på tidigare erfarenhet. Förhoppningsvis lär jag mig av den. Annars skulle jag antagligen inte ha någon anledning att ändra något.
Jag har inte hört dina synpunkter på denna varianten. Kan du inte köra en test på den? Du kan köra med valfritt index eller fond. Strategin ska ju kunna leverera i alla lägen för att vara intressant.
Det här med testresultat är väldigt mycket beroende av vilket startvärde man har. Som jag skrev ovan är det viktigt för utfallet att man agerar på en färsk signal. Speciellt när det gäller medelvärden. Kommer man in på en hög nivå och det vänder ner inom kort kan man få en väldigt massa minus med sig direkt i starten. Det kan påverka hela utfallet.
Det är sådant som gör att jag inte tycker att man kan köpa aldrig så snygga och väl utförda tester utan att förstå detaljerna.
Jag funderar på hur de där 10-års perioderna räknas. Är det kalenderår? Om inte, avslutas perioden efter exakt 10 år?
Jag tänker att signalerna kommer ju ganska sällan, kanske inte varje år ens, och följaktligen kan det gå många procent mellan dem. Om inte beräkningen börjar med en färsk signal och slutar med en färsk signal blir resultatet inte korrekt. Och om den både börjar och slutar vid en färsk signal kan 10-års perioden nästan aldrig vara precis 10 år eftersom signalerna kommer glest och har inte den regelbundenheten.
Kanske petitesser men det kan ha betydelse för vilka slutsatser man kan dra,
Om sparandet inte börjar och slutar med signalerna så testar man ju inte utfallet i det man avser att testa, signalerna.
Men du fick kanske en köpsignal för +40% sedan. De procenten kan du inte tillgodoräkna dig om du startar testen strax före en stor nedgång. Därför är det viktigt att komma in tidigt efter signalen.
