Jag äger en bil i mitt holdingbolag där jag själv är anställd men ingen verksamhet förutom handel med värdepapper utförs.
Enligt SKV behöver man ta upp arbetsgivarens bil som förmån om den används mer än 10 gånger per år eller mer än 100 mil per år.
Min fråga är , tror ni detta gäller även gäller för mig eftersom bilen inte egentligen behövs för min verksamhets skull då verksamheten endast utgörs av handel med värdepapper?
Kan jag köra bilen under 100 mil per år och vid färre än 10 tillfällen utan att behöva förmånsbeskattas för den?
Du måste dokumentera och kunna bevisa det. Men jag vet också att SKV är extremt känsligt för det. För de flesta är ju bilen en förmånsbil och inte en tjänstebil.
Tack för era synpunkter. Såhär står det på SKVs hemsida.
När blir det en bilförmån?
Om du använder arbetsgivarens bil för privata resor mer än 100 mil eller vid mer än 10 tillfällen per år så blir det en bilförmån som du ska beskattas för.
Finns en del fall där ägaren provat ta kostnaden för en ”lyx/entusiastbil/fritidsfordon” på företaget. Vad jag vet har Skatteverket alltid slagit ner på det vid upptäckt. Såna bilar används ju av många tillräckligt sällan för att klara sig enligt ovan MEN…,
Det finns ju även ”GENERELLA regler om åtgärder för att undanhålla/minska beskattning”. Dvs det står inte uttryckligen vad som avses. Är övertygad om att Skatteverket skulle kunna hänvisa till något sådant.
När det gäller sånt som ”alla behöver/vill ha och helst ta på företaget” är Skatteverket väldigt hårda och det finns i regel omfattande regelverk och prejudikat och till sist finns ”andemeningen” angivet i förord till regelverk. Saker Skatteverket är särskilt uppmärksam på gäller t ex:
Bilar
Resor
Mat
Kläder
Fritidsartiklar/nöjen
Regelverket kan aldrig reglera allt i detalj så därför kan de alltid hänvisa till de ”grundläggande generella reglerna/principerna”.
I det här fallet kommer de ganska säkert hävda det grundläggande att ”-kostnaden/bilen ej behövs/används i verksamheten så upplägget handlar uppenbart om att skjuta över privata kostnader på företaget”.
Undantaget du visar på kan då ganska enkelt sägas hävda inte är applicerbart i det fallet. Jag är i princip helt övertygad att det inte skulle gå igenom vid en granskning.
” Utgifter för förtäring är avdragsgilla i företagets inkomstdeklaration om det är fråga om förfriskningar och annan enklare förtäring som inte kan anses som en måltid och som är av mindre värde. Exempel på enklare förtäring är läskande alkoholfri dryck, kaffe, te respektive kakor, bullar, frukt och en enklare smörgås som inte ersätter en måltid. Avdrag för enklare förtäring får uppgå till högst 60 kr.”
Här är väl ett typ exempel på oklara regler. Vadå ”en enklare smörgås som inte ersätter en måltid” vem bestämmer när en smörgås ersätter en måltid? Får man alltid äta lunch på Subway då och dra av den?
Hade väl varit betydligt enklare att säga att man får max göra avdrag för enklare förtäring på 60 kr per dag per anställd eller liknande och sen strunta i om det är 3 st cheeseburgare eller 2 kanelbullar
