Tre hinkar, “Bufferthinken”, “Mellanriskhinken” och “Passiva hinken”. Jag bortser från den så kallade “Spekulationshinken” nu då den inte ingår i frågeställningen.
Nu när man kan få relativt hög sparränta (~3.5%) med noll risk - vilken skillnad gör mellanriskhinken då om jag nöjer mig med att inte försöka slå dom 3.5% med någon räntefond?
Bufferthinken och räntedelen i mellanriskhinken är väl samma sak? Precis som att aktiedelen och passiva hinken är samma sak? Så med andra ord borde jag kunna se på det som två hinkar om jag har ett större buffertsparande? Ett buffertsparande på sparkonto med 3.5% ränta och resten placerat i aktiefonder?
Hur ser ditt förhållande ut mellan buffert/fonder?
Min plan är 6 månaders nettolöner i buffert och resten i fonder. Fördelningen blir typ 1/8 fördel fonder. Känns som mycket pengar att ha investerade men samtidigt ser jag inget behov av en större budget eller att använda resterande pengar inom en snar framtid. Spelar jag med för hög risk och hur bör jag isf tänka istället?
Nu siktar jag ju mot FIRE inom en snar framtid, men i stort sett är planen att ha två års utgifter på sparkonto och resten i aktiefonder. Men allt det där styrs av egna behov och förutsättningar så det är ingen generell rekommendation.
Buffertstorleken ska ju styras av vad den kan behöva användas till. Har man hus, barn, djur etc att ta hänsyn till bör den vara större än om man är ensamstående i en hyresrätt.
Det kan man ju tänka, men allt är ju avvägning. Att investera allt när man är helt utan inkomst är betydligt större risk. Att ha en massa räntor ger en viss avkastning, men har andra baksidor (som volatilitet).
Kommer inflationen ner till målet på två procent är det också en mindre risk. I mitt fall handlar det om ca 250k och sitter de på räntebärande konto borde det motverka en del av inflationstappet. Så, några tusenlappar om året i “försäkringskostnad” alltså. Det fungerar ju också som “torrt krut” om man vill, vid en plötslig börsnedgång.
Resten av investeringshögen får helt enkelt jobba in de där extra tusenlapparna.
Sparkonto är kortaste möjliga ränta. Lite på samma sätt som korträntefonder. Räntan / avkastningen ändrar sig i princip direkt efter riksbanken höjer eller sänker styrräntan.
I mellanrisk hinken kan man med fördel ha obligationsfonder som i Sverige typiskt är lån på i snitt 3-5 års sikt (AMF Lång, AMF Mix, Storebrand Obligation är mina favoriter och nämns ofta här):
Lån på längre sikt ger högre ränta / avkastning över tid.
De har en hävarm mot riksbankens ränta. Sänker riksbanken räntan så går de upp i värde och tvärt om.
Alltså att ha enbart sparkonto är lite som att bara köpa en typ av aktier i Sverige. Man får inte diversifieringen mot olika löptider som finns på räntemarknaden. Man får heller inte exponering mot andra länders räntemarknad som man tex får med AMF Mix.
Man kan absolut köra med enbart sparkonto. Man ska bara veta vad man väljer bort
Jag har valt två hinkar, alldeles för rörigt för min del annars . 60% indexfonder, största delen globalt. 40% fasträntekonto på SBAB med 4.25% ränta+någon kort räntefond.
Jag har tänkt sluta jobba om ca 2 år så därför är jag “försiktig”.
PS @Zealot Om du vill läsa mer om det så rekar jag starkt topp inlägget / starten av tråden nedan (första länken) och sedan med tydliga bra förslag i inlägget nedan (andra länken). Courtesy of @Zino
. 60% indexfonder, största delen globalt. 40% fasträntekonto på SBAB med 4.25% ränta+någon kort räntefond.