Som jag förstått det är det som pågår (buybacks av U.S. Treasury) en refinansiering av delar av statsskulden, ofta pga att obligationerna löper ut. Ungefär som när en bostadsrättsförening måste förnya delar av lånen vartefter som dessa löper ut. Man byter ut de gamla lånen mot nya, ofta med en ny räntesats pga. att räntan förändrats sen de gamla lånen togs.
Man måste självklart lösa de gamla lånen med offentliga medel och sen går pengarna tillbaka då förnyade lån tas genom att nya obligationer ges ut.
Jag tror inte att det är riktigt så det funkar. Ja, FED är liksom Riksbanken ansvarig för att ge ut pengar samt att styra penningmängden. Men det är inte FED som skapar statsskulden utan U.S. Treasury, genom att sälja statsobligationer. FED håller dock i storleksordningen 15-20% av statsskulden genom obligationer som köpts in i syfte att styra penningmängden.
Mängden obligationer varierar över tid. Då FED vill öka penningmängden köper FED statsobligationer på den öppna marknaden (QE) och då FED vill minska penningmängden säljer FED statsobligationer (QT). FED är inte vinstdrivande. Allt överskott från FED går tillbaka till amerikanska staten via U.S. Treasury, vars svenska motsvarighet är Riksgälden (under Finansdepartementet).
Att FED orsakat kraftig inflation genom QE efter svackan 2020 kan vi vara överens om. QE = att köpa statsobligationer, syftar till att öka penningmängden, dvs, bildligt som att “trycka nya pengar”.
@zpatrik, förklara gärna närmare hur hur invånarna blir “straffade två gånger”. Det är jag inte riktigt med på.
De som inte har skulder eller tillgångar drabbas hårdast: deras köpkraft urholkas utan att något blir billigare för dem.
De som har fast ränta på stora lån och äger tillgångar kan gynnas – men ofta är det redan de mest resursstarka grupperna.
Och till slut måste staten ändå betala räntor och löpande utgifter, vilket kräver skatteintäkter eller nedskärningar.
Ett av få verktyg som finns för att minska skuldbördan i praktiken är att låta inflationen vara högre än skuldtillväxten. Det urholkar värdet på statsskulden i reala termer. Men det kräver mycket.
Budgetunderskottet för 2024 uppgick till $1,83 biljoner. Baserat på en statsskuld på $35,5 biljoner motsvarar det en skuldtillväxt på cirka 5,1 % under året.
För att reala skulden ska minska, måste inflationen alltså överstiga 5,1 % – och helst vara ännu högre om räntorna också stiger.
Big Beautiful Bill röstades igenom. Dollarn fortsätter urholkas.
Enligt Ray Dalio väntas skulden per familj väntas öka från $230,000 (idag) till $425,000 (om tio år) och räntekostnaderna från skulden väntas gå från $1T (idag) till $2T (om tio år). Han varnar även för amerikanska obligationer och makroekonomin i stort p.g.a. ryggraden i ekonomin försvagas.
Lik @Axr är inne på, hårda tillgångar och vinstdrivande företag bör hålla värde. Obligationer och kontanter (valutor) lär förlora värde då den eventuella räntan sannolikt aldrig kommer överstiga den monetära inflationen.
Enligt Kalshi förväntas den amerikanska stadsskulden nå $40 biljoner i år. Den var $23 biljoner år 2020. En ökning med $17 biljoner på 6 år.
Titta noga på perioden 1972 till 1982 i grafen ovan. Då gick portföljvärdet ned ganska rejält. Sedan 1982 har räntor generellt sett gått ner över tid vilket gjort obligationer en bra investering sedan dess.
Detta var vad som hände på 1970-talet. Om staterna kommer att använda inflation igen för att få ner skuldnivåerna kommer långa obligationer troligtvis vara det värsta du kan investera i framöver.
Hur är det marknadstiming att undvika långa statsobligationer i en portfölj?
Dessa baseras väl vanligtvis på de officiella inflationssiffrorna? Med tanke på hur dessa kalkyleras och varor byts ut har jag personligen inte så stort förtroende för dessa, men det är en annan diskussion…
Ingen har sagt att du ska inkludera statsobligationer i din portfölj. Jag har inga obligationer i min portfölj.
Jag menade bara att man inte kan förutspå 70-talets dipp eller efterföljande tjurmarknad i förväg. Om du kunde göra det skulle investmentbankerna erbjuda dig otaliga miljoner för din kunskap.
Marknaden känner självklart redan till skulderna och har det med i beräkningarna.
