Hur många tycker inte att en kvalificerad universitetsutbildning är “lite svår”. Skulle snarare säga att man hittat rätt nivå om den är utmanande.
Tror det är få som degar sig igenom teknisk fysik, läkar- eller juristprogrammet.
Allt är ju relativt.
De utbildningar du nämner kräver ju helt olika färdigheter.
Man kan utan problem klara högsta betyg i allt på gymnasiet och ändå få problem med Teknisk Fysik för att man helt enkelt slår i taket för vad man har förmåga att begripa.
Läkarutbildningen är en helt annan grej och till sist har vi juristlinjen som man åtminstone i teorin kan ta sig igenom med gott läshuvud även om man är dum som en sten avseende matematisk-logisk förmåga.
Vidare spelar ju ambitionsnivån med betyg etc stor roll. Själv tyckte jag inte det var supersvårt att nå upp till godkänt (3) nivå på civ ing IndEk, men att sätta femmor rakt igenom var det nästan ingen som hade kapacitet till. Jag gick ut med 4,6 och låg inte allra högst i topp i min årskull men bra nära. Samtidigt gjorde jag civ ek med vänsterhanden och fick bra betyg med en högst halvhjärtad insats, så det är skillnad på kraven…
2 gillningar
Det beror ju på ifall man ser utbildning som en lärandeprocess, en urvalsprocess eller ett tillfälle att flamsa runt.
-
Är det en lärandeprocess som många verkar tro så, visst, då kanske det måste finnas ett visst motstånd.
-
Är det en urvalsprocess så gör man sig själv en otjänst. Alla kommer tro man besitter hög inlärningsförmåga, när man i själva verket lagt sig på en för hög nivå för att må bra i längden.
Vad jag hört så måste man lära sig det mesta på nytt efter en lång utbildning, för alla arbetsplatser ser olika ut och jobbar på olika sätt efteråt. Därför tror jag det är en långdragen urvalsprocess.
Jag har inte hört svenska lärare addressera om det är det ena, andra eller tredje.
Den här typen av kurser finns främst för att universiteten tjänar pengar på dem. Regeringen vill dra ner antalet fristående kurser.
Du kanske blandar ihop barnskötare med förskollärare? I vilket fall ska förskollärare inte underskattas. Det har under åren varit relativt svårt att komma in på förskollärarprogrammet (svårare än att bli vanlig lärare). Vet inte hur det ser ut just nu dock.
Det finns väldigt mycket forskning som handlar om pedagogik och barns utveckling bla eftersom det alltid har funnits ett stort intresse från politiskt håll att forma befolkningen på ett gynnsamt sätt. Det handlar i grunden om hur vi tar till oss kunskap och har ofta en filosofisk och relativt komplicerad grund, det är absolut inte särskilt lättviktigt.
Plus att man inte ska överskatta ingenjörerna. En genomsnittlig civilingenjör, även på högstatusuniversitet, är oftast inget äss på att skriva intressanta och välgjorda examensarbeten.
1 gillning
Nej jag vet precis vad du avser med ”förskolelärare” men däremot håller jag inte med dig om att verkshöjden i detta skrå skulle vara så fantastisk att man kan påstå att det generellt föreligger en högre grad av ”teoretiskt mognad” där än t ex hos civ ing-studenter, eller hur du nu försökte framställa det.
Du svarade inte heller på min fråga ang hur du lyckats befinna dig i en situation där du jobbar med examination av bägge dessa grupper.
Det kan jag hålla med om, med undantag från I-linjen dör det oftast finns en starkare bredd i att faktiskt peta ihop en rapport som går att läsa.
Men att det skulle vara värre ställt än för förskolelärare… njaaeee du.
Ja, modern pedagogik och forskning i all ära och vad resultatet blivit av det ser vi väl på bl.a ungdomsgäng och annat skit i samhället idag… Men det kanske är några överbetalta sprättar från rikemansfamiljer som fått anställning på någon av Big Three direkt efter sin teoretiska utbildning och fått i uppdrag att klippa och klistra ihop lite Powerpoints med blandat corporate bullshit så att politiker och andra makthavare har något oantastligt att skylla på i brist på egna beslutsunderlag.
Vart tog erfarenhetsbaserad kompetens och sunt (bonn)förnuft vägen…?
1 gillning
Valde medvetet bort IndEk.
Något måste man ju ta bort, om man även ska knö in ekonomikurser på en civ ing utbildning. Så det blir mindre matematik/teknik helt enkelt. Kvar blir en mängd motsvarande en högskole ing ungefär som sagt. Sen strösslar man lite ekonomikurser ovanpå det.
Med det sagt är det ingen dålig utbildning. Om man inte avser syssla med mer avancerad teknik, utan istället “technology management” så kan det nog vara en bra mix.
Men det värsta är ju när man ibland ser 1-2 åriga utbildningar som utger sig för att vara en “teknik-ekonom-jurist-personalvetare”-utbildning eller liknande. Bli allt - på bara 1-2år!
Det verkar inte som att du vet riktigt vad civilingenjörsprogrammet IndEk är för något. Jämförelsen med matte från en högskoleingenjörsutbildning är helt off. Matten på IndEk är på de flesta större lärosätena samma (På CTH tom marginellt mer) som om du skulle gått t ex Maskin, men det skiljer i tekniska fördjupningar och vilka val man kan göra. Det går att krydda på rätt bra med matte om man har den (sjuka) läggningen. De flesta civ ing-program på Chalmers ligger runt 20% matte/statistik, bortsett från Tekn fysik och Tekn Matematik. Framförallt är det inte samma matte som om du läser en treårig Hing.
Med det sagt är det givetvis betydligt mindre tid över till teknik för I-are, som istället lägger en hel del tid åt industriell ekonomi och organisation. Detta är rätt annorlunda den “ekonomi” man får från de flesta renodlade ekonomprogram och mer fokuserat på operations mgmt, supply chain analytics, produktionsteknik etc. Sådant som ofta bryggar gapet mellan teknikfolk och ekonomfolk. Det är inte “strösslat lite ekonomikurser” ovanpå en Hing… 
Jodå, jag har bra koll. Men vi har nog bara lite olika åsikt i frågan helt enkelt.
Din åsikt skiljer sig från lärosätenas egna kursplaner och beskrivningar. 
Du skriver t ex att man kompromissar med matten, där t ex Chalmers anger IndEks matte till 20% medan M-matten på samma skola ska motsv 19% av kursinnehållet… bara ett exempel men det är fakta och inte ”åsikt i frågan”.
På F/E/D/M tillkommer även indirekt ytterligare matte i de tillämpande teknikämnena, samt i de frivilliga kurserna.
Sen är ju matten bara en del av det hela. IndEk får skära bort en massa teknikkurser också. Det går liksom inte att komma ifrån att om man ska knö in en hög med ekonomikurser så måste man ta bort något annat.
Men jag orkar inte bråka mer om det här.
Lustigt vad likt det är det jag redan skrivit:
När du lägger på bivillkoret att de skall vara “intressanta” så lär väl många exjobbsrapporter av teknologer falla bort, då de inte upplevs som intressanta.
Helt plötsligt börjar det bara handla om tyckande.
Sedan skulle jag skriva under på att teknologer inte är bra på att skriva och berätta. Det är inte det som varit det som drivit dom till den utbildningen.
Ett exjobb handlar ofta om att teknologen gör något. Och sedan måste detta på sluttampen och övertid skrivas ned i en rapport.
Medan för många andra utb så är rapporten “det man gör”. Ganska stor skillnad.
Nåja här kan intresserade botanisera bland intressanta? uppsatser.
Mycket nöje.
2 gillningar
I mitt fall är det inte bara vilt tyckande eftersom jag jobbar med detta och har handlett ett stort antal kandidat, master o examensarbeten, plus ett gäng doktorander. Det finns styrkor och svagheter hos alla studentgrupper och du har helt rätt i att teknologer inte tränas i skrivande som andra grupper gör. Det jag mest argumenterade emot var @Denkmals kompletta dissning av förskollärare och hyllning av naturvetare som teoretiska äss.
I den mån naturvetare/civ ing inte är teoretiska äss när dom startar så blir dom det. Det enda dom gör i stort sett är att piska hjärnkontoret till att bli ett teoretiskt äss.
Även om jag inte har någon vidare insyn i förskolärarutb så jobbar ju dom med en hel del andra saker än att utveckla ett oustanding hjärnkontor för logikprocessning.
T ex att lära sig vara ledare i gruppen (trots att deras personlighet kanske är något annat. Ingen lätt sak). Och att lära sig upptäcka när barnen manipulerar dom. Det är mängder av ageranden, som dom behöver lära sig.
1 gillning
Jag frågade dig redan innan eftersom du berättat att du har denna erfarenhet. Du har alltså handlett doktorander som kommit från ett civilingenjörsprogram OCH motsvarande med förskolelärarutbildning i ryggen?
Vad är du för något?
Som läkare samlades en teoretisk elit som inte nödvändigt vart bra läkare, men det är ändå en av få utbildningar som lönar sig.
Antar att selektionen var lika hård som att ta sig in på handelshögskolan, på den tiden det begav sig sent 80-tal.
Men dessa utbildningar har gett bra avkastning rent ekonomiskt för de allra flesta.
Min inriktning är en kombination av teknik och andra områden, vilket inte direkt är helt ovanligt. Vad har du själv för kompetens att bedöma kvaliteten på masteruppsatser och examensarbeten?
Nej men du svarar inte på frågan som jag nu ställer för tredje gången för jag tycker det låter helt märkligt. Har du handlett teknologie doktorander med civ ing från vettiga lärosäten OCH doktorander med förskolelärarbakgrund? Inom vilket ämne? (”Teknik och andra områden” är inte ett ämne). Jag har svårt att se en vettig skärningspunkt mellan teknologistudenternas exjobb el doktorsavhandlingar, och vad nu förskolelärarna pysslar med. Jag ser inte alls hur du ska kunna jämföra kvaliteten på så olika inriktningar på exjobb eller avhandlingar. Dessutom är det som du ju då känner till helt olika fokus på examensarbete för civ ing (rapport av ett faktiskt arbete eller studie) och en mastersuppsats för många andra utbildningar.
Trodde de flesta förskolelärare nöjde sig med en kandidat men det har du säkert örnkoll på.
Jag har själv genomgått en civ ing och civ ek och har ett stort kontaktnät i dessa kretsar. I min yttre bekantskapskrets återfinns släkt och vänner som har just förskolelärarexamen. Att dessa på något sätt som större population skulle kunna mäta sig i ”teoretisk mognad”(dina ord) med civ ing-gruppen förefaller helt osannolikt. Men visst, det är bara 25 års anekdotisk erfarenhet och sunt förnuft som talar.