Uttagsstrategi halvårsvis?

Spara och investera Portföljer och allokering
1

Låt oss säga jag har en Global aktieindex portfölj på 2 000 000 kr

Om jag vill ta ut 200 000 kr för att resa på vinterhalvåret.

Hur ska jag garantera att jag kan göra det år efter år?

Ska jag ha en viss del i räntor så att om portföljen inte spottar ut över 200 000 kr snällt varje år så kan jag ta från räntedelen?

Om jag har 30% dvs 600 000 kr i räntor/kontanter, då kan jag ta av dom om börsen är sur 3 år i rad. :thinking:

Fast om jag på 3 års tid dvs 18 månaders arbete då jag tänkte jobba halvårsvis, 6 månader per år alltså sparar ihop 200 000 kr. Det är 11 000 i månaden och känns absolut möjligt.

Då behöver jag ju 200 000 kr mindre i räntor? För vart 3:e halvår(!) dvs år så har jag sparat ihop 200 000 kr.

Förstår någon hur jag tänker? :sweat_smile: för det blir väldigt snurrigt i mitt huvud.

Tack på förhand!

2

Första delen var väl hyfsat tydlig, men det här lyckades jag inte dekryptera:

Är planen att låta dina besparingar generera 200 kkr i avkastning per år som du kan använda för resor, eller att du ska jobba och lägga undan pengar varje år för resor?

1 gillning
3

Planen i en perfekt värld är att jobba 6 månader i Norge Maj till Oktober (och spara pengar till vintersemestern)

Så jag skulle få ihop 200 k för vintersemester från jobb i Norge kombinerat med att ta ut från portföljen. :blush:

4

Om jag enbart skulle använda portföljen för att generera 200 k per år. Vad skulle du föreslå då?

Tack på förhand! :smiley:

5

Om du avser göra det här under lång tid (årtionden), så blir nog standardsvaret på det här forumet en 60/40 portfölj med 60% global indexfond och 40% räntebärande placeringar / obligationer. Då kan du ta ut ca 3,5% till 4% varje år.

Så för att ta ut 200 kkr/år med en sådan portfölj behöver du ca 200/0,04 till 200/0,035 kkr, eller 5 MSEK till 5,7 MSEK i placeringar.

Sen finns det ju skattemässiga aspekter att beakta också (ISK-skatt respektive reavinstskatt beroende på hur det är placerat), så det kan bli att ännu högre belopp behövs för placeringarna om du ska kunna ta ut 200 kkr/år skattat och klart.

2 gillningar
6

Ett uttag på (inflationsjusterat) 200000 på en portfölj som initialt är 2000000 har hög sannolikhet att bli helt dränerad inom 15 år. Högst sannolikhet att överleva ett sådant aggressivt uttag har en 100% aktieportfölj, dvs man chansar och hoppas på en stark börs.

typiska siffror

image
image791×590 68.4 KB

4 gillningar
7

Var kom tidsgränsen på 15 år från? Såg inte den i något tidigare inlägg i tråden.

1 gillning
8

Här kommer ett försök på svar på en ganska komplex fråga. Fullt av förenklingar och antaganden. :grin:

Jag hängde inte helt med
i dina resonemang så det är möjligt att jag missuppfattat något, men så här tänker jag.

Om du placerar dina pengar på ett räntekonto kommer likviden utvecklas ungefär som inflationen. Det vill säga, värdet på dina pengar utvecklas lika snabbt som priset på söderhavsresa. Kanske något mer, men inte mycket.

Det vill säga, på räntekontot räcker dina 2 msek till 10 söderhavsresor á 200 000 kr/st. Dina pengar på räntekontot komet visserligen öka men det kommer priset på en jämförbar söderhavsresa göra också.

Om du istället sparar dina pengar i en aktiefond kan man hoppas på att beloppet, justerat för inflation, ökar med runt 5% årligen beroende på var på skalan pessimist/optimist man befinner jag. Det är ju långt ifrån en garanti utan just en genomsnittlig avkastning sett över lång tid. Ett enskilt år kan det gå hur som helst.

Det betyder att man, för att skydda sitt kapital, kanske behöver acceptera Gnesta några år medan avkastningen täcker söderhavsresa andra.

2 msek räcker till ett genomsnittligt evigt uttag på 100 000 kr/år.

Räntor ger en låg men linjär förväntad avkastnig. Aktier ger en högre, men allt annat än linjär avkastning. Hur du blanserar pengarna mellan de olika tillgångslagen påverkar den förväntade avkastningen och viktigast av allt, vägen dit.

Du resonerar mycket kring från vilket konto dina resepengar kommer tas ifrån vid olika börsutfall. Alla pengar har samma värde. Det spelar ingen roll från vilken hög du tar pengar. Det brukar kallas mentalbokföring. Inget fel med det, men det har ingen påverkan på avkastningen.

Nya pengar in på kontot avlastar precis som gamla, så då får man helt enkelt bara göra om kalkylen.

Ett excelark och ett flexibelt destinationsmål är nyckeln!

2 gillningar
9

Från tabellen, det var den kortaste horisonten så något annat kan jag inte uttala mig om i det exemplet. Räntor blir ännu sämre vid längre tidshorisont (jag antar precis som du att det handlar om årtionden). Handlar det om 10 år eller mindre så kan man ju alltid överleva genom att använda ett sparkonto men samtidigt så kommer kapitalet dräneras. Jag får intrycket att frågeställaren ändock vill bevara kapitalet.

1 gillning
10

Svaren som har att göra med 4%-regeln, uttagskvoter etc stämmer så klart utifrån den kunskap vi har.

Väg in att pengarna ska räcka för att resa. Det verkar vara hög prio för TS och man får göra sitt bästa för att få fram en så bra budget som möjligt. Men det kanske finns mer flexibilitet här än om pengarna måste räcka för att ha råd att köpa mat och betala hyran. TS verkar även kunna tänka sig att arbeta till viss del.

De två faktorerna gör att man kanske bör kika på det här med mer flexibilitet än en rak 4%-regeldiskussion.

Svaret ligger nog någonstans mellan 2 och 5 miljoner. Och jag tror vi behöver mer input från TS hur hen tänker sig detta för att landa närmre.

2 gillningar
11

Ja, i en perfekt värld vill jag jobba 6 månader, vintersemester 6 månader och ha en portfölj som växer. Fast det är kanske en omöjlig kombination. :thinking: Mer pengar hjälper alltid. :grin:

Jag inser att om jag jobbar och sparar ihop pengar själv. Behöver jag ta mindre från Aktie/ränte-portföljen.

Kunde jag ta 100 000 kr årligen i all evighet vore det helt fantastiskt! :smiley:

12

Jag förstår vad du säger om mental bokföring men om börsen gått ner 30% det året. Räntefonderna gått upp kanske ca 2%. Då känns det helt ok ta pengar från räntefonderna och åka på semester och hoppas den stackars blödande aktiedelen hämtar sig. :sweat_smile:

13

Excel? Vad ska jag skriva in i excel? Förlåt, jag är hopplös på vissa grejer. Jag vet att det finns nån autosummafunktion men det är nog allt. :sweat_smile:

Om du förklarar för mig vilka summor/siffror jag ska skriva in så kan jag utforska det själv.

Vore skönt att ha en blueprint för min alltid framtida vintersemester. :sunglasses:

14

“2 msek räcker till ett genomsnittligt evigt uttag på 100 000 kr/år.”

Vad är då aktieprocenten i den portföljen? Är det 90/10 eller 60/40?

I mina öron låter det som om jag 2 msek i 100% aktiefonder så kan jag ta ut 4% årligen. Eller är jag ute och reser? :grin:

15

Den 25%Stocks/75%Bonds och 6% kolumnen känns inte rimligt med 100% sucess på alla tidshorisonter. Hade varit trevligt om det var så, då kan man gå i FIRE tidigare… :slight_smile:

1 gillning
16

Räntorna i Usa har historiskt varit “höga”, 4-6% är väl vad de varit vana vid. Baserat på det ska det kunna fungera där med 6%

1 gillning
17

Tja, det är vad gamla trinitystudien fann, litar man inte på den historiska dataserien så ska man inte använda resultatet. Som @AimHigher säger, vi är så ovana vid att räntepapper ger avkastning de senaste 20 åren.

1 gillning
18

Just det, bra poäng! Men tyvärr följer räntan inflationen så egentligen hade man velat se samma tabell fast med reala värden.

19

Den där Trinity-studien har med data från 1926–1995.

Det finns liknande studier men som tar med data fram till nutid. Då ser resultaten lite annorlunda ut, exempelvis det här:

bild
bild1072×570 14.3 KB

1 gillning
20

Jag tänker mig att man på förhand bestämmer sig för en önskad fördelning mellan andelen räntor/aktier i sin portfölj. Den första ger stabil men låg avkastning och den senare högre men (mycket) ojämn avkastning. Jag tänker att det snarare handlar om att ombalansera sin portfölj så att den följer den önskade fördelning än att fundera över från vilket pott årets resepengar ska tas ifrån.

1 gillning