Ett av “mina” företag hade någon form av jubileum. Först bankett, och sedan dans. I bilen på vägen hem klagade den värsta snåljåpen på företaget över att han var törstig. “Man kunde väl ha bjudit på en dricka i allafall”.
Detta var illa, det håller jag med om! Fast det som gör den där historien värst är ju inte att han är snål utan att han verkar vara en allmänt kontrollerande . Att ha synpunkter på hur någon annan använder sina egna pengar har ju exempelvis inget med snålhet att göra.
En hågkomst till. En man som bodde i en sommarstuga med sluten tank. Han gick aldrig på toaletten på morgonen utan väntade tills han kom till jobbet. Allt för att slippa tömma septitanken mer än en gång per år.
Jag undrar om den personen hade räknat på vad det faktiskt kostar att ladda mobilen. Jag skulle tippa på att man på ett år av mobilladdning inte ens kommer upp i kostnaden av vad det kostar att köra diskmaskinen en enda gång.
För rätt många år sedan höjdes panten från 50 öre till en krona.
När kollegan på jobb fick nys om detta 4-5 månader innan sparade han alla burkar för att sedan få 50 öre extra…
Som lite småsnål blir man irriterad på nya avgifter och kostnader. Vissa matbutiker har börjat ta betalt för plastpåsarna till frukten (ca 30-40 öre) , eller så erbjuder man papperspåsar istället. Jag vägde en sådan påse och den väger 20g (en påse i plast väger max ett gram). Även vid billig frukt på 20kr/kg blir det 40 öre och förstås mer vid dyrare frukt. Självklart tar jag med och återanvänder egna plastpåsar (etiketterna går oftast ta bort) . (Tycker inte papperspåsarna är så praktiska heller)
Vad säger domstolen, snålt eller ekonomiskt?
I gymnasiet hade jag en klasskamrat som rev av övre delen av påsarna till lösgodiset, för att minska vikten. Så långt har jag inte gått, handlar i för sig väldigt sällan lösgodis.
Ska sägas att för mig är det mer principen. Det är ju mataffären som är snål!!
Kanske inte det snålaste jag varit med om, men det mest irriterande vardagsmomentet är när man blir bjuden på lunch och vederbörande säger “Du kan ta det nästa gång”.
Då går det helt plötsligt från en gåva till en skuld. Från generöst till snålt.
När jag själv bjuder så förväntar jag mig inget tillbaka.
Skulle ta mig hem från en vän då en ytligt bekant sa, du kan få åka med mig då jag ändå ska åt samma håll (typ 6-7km).
När jag senare hoppade av längs vägen höll vederbörande fram handen och ville ha typ 10 eller 15 kr.
Vilket jag betalde utan att gnälla. Men va fan erbjud då inte skjuts och kräv betalning sen…
Ett tag senare var det tvärtom och jag skjutsade några från en fest. Samma person satt då i min bil och en annan erbjöd sig en slant för bensinen. Jag sa aldrig, jag skulle ändå åt detta hållet. Den ytliga bekanta tittade ner och sa inget…