Här kan jag hålla med trådstartaren, bästa är att hålla igen.
Jag har aldrig jobbat efter fire, däremot brukar jag ta timeout längre tider under livet, som vid 23,29,vid 34 tog jag längre tid timeout i ett år sju månader, sedan vid 37, ca 1 år vid 40, 3månader, vid 46 tog jag två år, Nu 50 år tar ca 8 månader innan jag startar jobba i maj, under dessa tider brukar jag resa se världen, träna och gör vad jag vill.
Frågor som dyker upp är hur kan du leva på detta sätt?
Tiderna som vart lite längre än två år så har även skatteverket ring och fråga: Vad lever du på? där jag råka snäsa till, du om någon borde se vad jag lever på, varav skatteverket slängde på luren.
Vänner har slutat fråga, dom har bara accepterat dom vet när jag kör företag så jobbar jag, men jobbar aldrig övertid, prova vara anställd nu sista två åren, sa upp mig, inser att anställning är inget för mig.
Fördelar jag har är låga omkostnader, boende betalt, bil osv, har alltid betalt kontant, andra gången SKV ringde fråga vad jag lever av var när jag köpte bil utomlands, dessa belopp dök upp i deklaration att jag fört 450 tusen ur landet.
Folk reagerar när man inte följer den vanliga “livsvägen” kör E4 an rakt fram tur retur jobb o hem , väljer man att svänga av, ta lite krokiga småvägar så vet man aldrig vart man slutar upp, en sak tar en till en annan, vilket gjort mitt liv som det är. (kan ge ett exempel, jag byggde mitt andra hus vid 34, gick ut till försäljning samma år, folk, haha du har inte råd, jag nej jag har köpt ett annat hus som kommunen sålde till mig, huset var låst till företagare, och såldes inte via mäklare/hemnet, slumpen fick mig att se den, köp mer än 50% under marknadsvärde) som sagt bara ett av många exempel på vart dessa små vägar kan leda en till. men man ska aldrig berätta, har alltid kört enskild firma, där många kan fråga rakt ut varför? man kan inte se dina resultat, Jag: nej det är menat så, med andra ord det jag gör ingår inte i jantelagen, bästa bemötandet berätta inte något.
De få gånger jag har berättat så har en vän i princip sagt upp bekantskapen, andra har fryst ute en, vissa du tänker bara på pengar, med tanke på min lediga tid så är jag den som minst tänker på pengar, hamna nära en högutbildad dam på ett bröllop, hon skröt vitt o brett om hennes dubbla Dr titlar, jag berätta om mig själv, hon kontra snabbt, där jag kommer ifrån räknas utbildning och inte vad man uppnått. För att vid en mycket senare tillställning snacka jag med en kille, han hade reflektera på vad hans chef hade för klocka på armen, var en mycket snygg sådan, han snacka sedan om sin dröm klocka, jag tog upp armen visa jag har en sådan, han titta inte ens, han bara gick, fast vi snackat hela kvällen och hade hur roligt som helst, jag hade inte nämnt något annat vem jag var. med andra ord berätta aldrig vad du uppnått.