Jag läste precis en intressant rapport:
Några intressanta punkter:
En vanlig lönetagare bidrar med mer skatt än deras boende och mat kostar.
40% av offentliga utgifter går till vård, skola, omsorg. Den andelen har också ökat över tid.
Endast 2% av offentliga utgifter går till rättsväsendet.
36% av offentliga utgifter går till omfördelning, där inkomstpensionen är den största delen.
Borde staten inte kunna ha råd med lite bättre rättssystem?
Borde vi inte satsa på att forma ett samhälle som inte kräver massivt rättssystem?
Naturligtvis behövs både och. Men att forma ett samhälle tar tid, eventuellt flera generationer. Att då inte satsa mer på rättsystemet under tiden förvärrar ju bara det hela.
Tänk ett hus som brinner. Naturligtvis är det bättre om det aldrig hade börjar brinna, och visst ska vi i forska och utveckla för att i framtiden bygga hus som har svårare att börja brinna, och brinner lindrigare om det väl börjar brinna. Men här och nu är det brandkåren som gäller.
Detta har varit uppe i flera trådar nyligen gällande just pension. Pensionssystemet borde inte syssla med omfördelning, det är uppskjuten lön som ska vara prestationsbasserad i större grad. Precis som lönen.
Jag tror inte att det är rätt att utvärdera hur bra eller dåliga olika saker i samhället är baserat på vad de kostar som andel av offentliga utgifter. Skolan kostar till exempel mer än någonsin.
För att en sådan analys ska vara meningsfull krävs att det görs viktningar och jämförelser med andra länder. Det är inte lätt att få det jämförbart.
Elefantkyrkogården…
Det räcker med att omfördela resurserna och skärpa straffen samt sänka levnadsstandarden på våra anstalter.
Definition av inkomstpensionen som “omfördelning” i rapporten är tvivelaktig. Till stor del är det ekvivalent med uppskjuten lön då det baseras på pensionsrätter. Det är majoriteten av pengarna som klassificerats som “omfördelning”. Visst en del på marginalen blir faktisk omfördelning då det finns tak och golv på pensionsrätterna. Men för majoriteten av befolkningen spelar dessa ingen roll, det är endast för de som tjänar mest och minst som det spelar in.
De stadsdelar där politik har varit med och format mest har mest problem. Mest politisk arkitektur, mest kommunala bostäder, mest bidrag, mest fritidsgårdar, mest insatser har gett flest bomber, flest skjutningar utförda av barn, mest droger och mest bidragsfusk.
57% av Sveriges pensionärer får idag garantipension. Det ger mindre pengar kvar att fördela proportionerligt mellan de övriga, så din lön har idag liten påverkan på inkomstpensionen.
57% får någon slant från garantipensionssystemet för att denna är indexerad till konsumentprisindex och inte lönerna som inkomstpensionen. Men det betyder fortfarande inte att majoriteten av pengarna inte är baserat på pensionsrätter och bör klassas som “omfördelning”.
Jag har inget emot att förändra pensionssystemet, som jag nämnt i flera andra trådar tycker jag ett bättre system vore UBI som alla pensionärer får + fonderad tjänstepension som står direkt i relation till hur mycket man sparar/avsätter till pension.
Hela poängen här var att det är signifikant mindre än 36% som är faktisk omfördelning.
Man kan lägga fram argument som får systemet att se ut som det ena eller det andra.
Ett sätt är som du lägger fram det.
Ett annat är att se pensionsrätterna som en fordran till staten och staten lånar av dina pengar för att betala av de lånen som nu löper ut.
Fortfarande ett dåligt system, enligt mig, bör kanske nämnas.
Ja, men det är ju ett karaktärsdrag för just omfördelning? De som tjänar “i mitten” påverkas inte, utan det är en transferering från de som tjänar mest till de som tjänar minst så att alla hamnar “i mitten” 
Det är nog inte pengar som saknas, med tanke på att Sverige gör av med 1,2 MSEK/år på varje fängelseplats. Man kan jämföra med Arkansas, som har ungefär samma BNP/capita som Sverige, där en fängelseplats kostar runt $24k/år, cirka en femtedel av den svenska kostnaden.
Fodringarna är mycket större än inbetalningarna för över hälften av pensionärerna, så det är ändå en transferering. Och med de låga räntorna som är på statsobligationer, till och med negativa under många år, så blir det inte så mycket att lägga på i räntor.
Endast 10,21% av bruttolönen är vikta till sociala avgifter för pensionerna. Det inkluderar inkomstpension, garantipension och premiepensionerna.
Ditt argument att det är fel att tolka det som en transferering med motiveringen att den tolkningen är subjektiv slår lite tillbaka till dig själv - att tolka det som en icke-transferering är ju också subjektivt, om du har rätt i det du säger.
Mitt argument var att det är svårt att avgöra vad det faktiskt är, beroende på den subjektiva tolkningen, inte ett argument för den ena eller den andra subjektiva tolkningen.
Nej, det är huvudsakligen uppskjuten lön. Sen att det faktiskt implementeras som fodran på staten är implementationsdetaljer.
Eftersom hela poängen var att huvudsakliga andelen av det som rapporten kallade “omfördelning” var inkomstpension så får du nog svårt att argumentera för att det skulle vara “en helt annan diskussion”.
Du verkat missa min poäng:
Bidrag är också fodringar.
Det hade stämt, om det inte hade funnits några tak. Nu räcker det ju med någon form av vettig eftergymnasial utbildning och kanske 5-10 års erfarenhet så hamnar man i ett läge där du fortsätter betala in till pensionssystemet utan att få några pensionsrätter. Vissa mer kvalificerade eftergymnasiala utbildningar och/eller råkar vara i stockholmsregionen så leder det ju till ingångslön över den nivån.
Enklast och tydligast hade ju varit att varken ha några golv eller tak. Och räcker inte pengarna till så får det vara behovsprövat bidrag till skälig levnadsstandard så som försörjningsstöd. Det borde inte vara pensionssystemets uppgift att fördela pengar mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare.
Det vore bra om folk faktiskt läser det man skriver, då skulle man kunna ha en vettig diskussion.
Det är ju mer komplicerat än så dessutom, på delen under brytgränsen får du mer pensionsrätter än du betalar för. Det gäller förvisso oavsett om du ligger under eller över brytgränsen.
Det här håller jag med om, och att det finns omfördelande faktorer i systemet håller jag också med om. Jag kan ändå tycka att det kan bli lite missvisande att ta upp all inkomstpension som omfördelning, såsom rapporten gör.