Hej Forumet!
Vad kallas denna teori/effekt? När en individ får en högre lön, så har människan en tendens att öka sin utgifter.
Jag skulle vilja läsa mer om den här effekten. Jag har självupplevt denna effekt senaste åren, när jag gick från att vara en fattig student till att arbeta fulltid samt börja spendera mer pengar när man får en högre lön.
Hej!
Tänker du på “Livsstilsinflation”?
Livsstilsinflation, rekommenderar boken Hjärnkoll på Pengarna av Elin Helander om du vill lära dig mer
Parkinsons lag? Utgifterna stiger för att matcha inkomsterna? Eller är jag helt ute och reser?
Att du betalar mer skatt ju mer du jobbar beror på att skatteakalan är progredierande. (?)
Det låter som en direkt effekt av den avtagande marginalnyttan av pengar – behövs ingen särskild teori för det.
Ja precis du har helt rätt. Tänker mer på inkomster och utgifter inte på människan vilja betala skatt.
Ja, “avtagande marginalnytta av sparande” borde jag nog ha sagt.
Hedonic adaptation är också relevant.
Tänker att utöver lifestyle creep dvs att öka kostnaderna till följd av ökad inkomst så finns det perioder i livet där kostnaderna är högre. Tex med nyköpt bostad, småbarn (inkomstbortfall), barn tills de försörjer sig själva.
Så även om jag varit fullt medveten om lifestyle creep och försökt motarbeta det så finns det ju vissa strider man bara måste ta och komma igenom. Om man vill ha barn, bil, ägt boende. Mycket går påverka absolut men ha inte ångest i onödan om det sticker lite i medelåldern när kanske generationen under och över dig samt samhället behöver dig mest.
En tröst kan vara att klarar du ut dina peak livskostnader i medelåldern och anpassar ekonomin efter dem så kommer du gissningsvis ha en mycket bättre månadsbudget framåt utan att göra nåt extra. Bara genom effekten av att barnen nu kostar mindre, huset mer avbetalt, kanske går minska ner från 2 till 1 bilar eller de är avbetalda etc.
Bara en tanke som gav mig lite sinnesro när den landade 
lek att du snabbspolar ekonomin 25 år, hur ser siffrorna ut? Om oroväckande så ändra på nåt. Många gånger ser det rätt bra ut 
intelligens?
Sunt förnuft?
Nu är väl iofs just förmågan att motstå instant gratification och planera för framtiden snarare ett tecken på intelligens.
Parkinsons lag handlar om arbetsuppgifter på organisationsnivå, inte privatekonomi.
Börja lyssna från 3:00, efter reklamen. Säg gärna vad du tyckte om den, NPR är Amerika-centriskt och såklart inte för alla. I varje fall:
Ju mer man har desto mer vågar man spendera. Vet själv när man knappt hade pengar så blev det tex billig jacka från dresman. När man hade halv miljon i fonder så blev det duvetica för 6 000 istället. Med resonemanget knappt 2% så har man fått igen det.
Mun-efter-matsäck-teorin.
För vissa är det realisation av drömmar. Man köper inga 911:or i början men när man får råd och förbättrar livskalitén ökar utgifterna iom högre driftskostnader. Många drömmer om hus. När du väl kan köpa huset ökar kostnaderna också, för att ta ett vanligare exempel.
Sen ökar också din attraktivitet som partner när tjänar mer, och det brukar ju inte bli billigare av att bli med fru är min erfarenhet 
Undrar vad motsatsen kallas.
Att det är viktigare för fattiglappar, kriminella och nyrika att visa sin bästa sida och vara snobbiga för att klättra medan Ingvar Kamprad kunde köra runt orakad med begagnade t-tröjor i sin gamla Volvo. Gates, Musk, Zuckerberg och Jobs är väl till viss del kända för modest framtoning relativt sin rikedom. Buffet har ju kostym, men jag ser honom inte som särskilt snobbig heller.
Värdet av konsumtion verkar rasa när allt är inom räckhåll.
Lifestyle Deflation, fast dina exempel kanske också passar på humblebrag? Kokettera?