Så vi är alltså överens om att valutarisken låg i kontraktets villkor (låst nominellt belopp) och inte i själva huset?
2 gillningar
Snarare 54% @nightowl vad han nu skall göra med sina SEK….
Menar du istället att det är 40% uppgång och sen 10% valutakursförändring så är det helt riktigt en uppgång på 1,54 eller ungefär 54%.
Oavsett så är det bara vilken valuta man mäter i som ger skillnaden. Inte vilken valuta tillgången handlades i.
Du fick 54 % uppgång mätt i SEK samtidigt som du fick 40% uppgång i EUR.
Fransmannen fick 54% uppgång i SEK och samtidigt upp 40% i EUR.
Bara skillnad från mätningen, ingen annorlunda avkastning. 30 deg F är kallare än 10 deg C… inte tvärtom. Temperaturen påverkas inte av enheten man mäter i.
Jo men vi är ganska överens - men - och stort men så menar jag att fransosen bor i Eurozonen och mäter sin vinst i EUR. För honom har lägenheten bara stigit med 40%, eftersom valutakursen inte spelar någon roll - han lever i samma valuta.
Däremot som du och jag hävdar - räknar han om det till SEK så får han 54% mer SEK. Alltså samma resultat. Men då kan han ju förvara pengarna på ett valutakonto i SEK och sen flytta hit?
Eller växla tillbaka den dagen valutan var som då jag köpte min lägenhet?
Så vi är helt överens @Nightowl 
Således är vi överens om att det inte finns någon skillnad i valutaexponering mellan amerikanska och svenska aktier om de utvecklas lika realt. Vilket betyder att du inte kan undvika valutarisk genom att köpa svensk aktiefond istället för global indexfond.
Vilket är hela tesen som avsnittet och tråden handlar om.
Hur kommer det sig att du nu insett detta?
Jag är inte helt med på att jag inte tar valutarisk eftersom jag tog valutarisk både när jag köpte lägenheten och mina aktier. För mig har det fallit väl ut. Men jag måste iväg nu, skall ut o käka. Hinner ej svara igen idag.
har du läst Richard X inlägg noga?
Vi är säkert överens i många frågor trots allt. Ibland finns det bara ett rätt.
Valutarisk är rätt komplicerat dock. Hur och när det så att säga “jämnar ut sig” menar jag att man inte vet.
men jag vet att vi svenskar har mkt sämre köpkraft på våra gamla klassiska semesterorter tex.
Åt vilket håll går vi? det är en stor fråga.
Nu trollar du bara så vitt jag kan se.
Ja jag har läst Richard-x inlägg och det innehåller en mängd felaktigheter. Dessa addresseras redan sen innan och har dessutom adresserats efter också.
Ja, det här med korrelationer diskuterades faktiskt lite i början av tråden.
Vissa länder har historiskt haft negativ korrelation (t.ex USA) och vissa länder (Sverige?) har haft positiv korrelation.
Dock:
- Historisk korrelation är inte garanti för framtida korrelation
T.ex en klassisk 60/40 eller 50/50-portfölj med en mix av aktier och räntefonder har historiskt ofta funkat eftersom räntefonder ofta gått upp när aktiemarknaden kraschat, men sen kom 2022 och de sjönk samtidigt.
- Köpkraften påverkas inte av denna effekt, utan det är en nominell effekt.
Samtidigt som valutan försvagas och aktierna får en nominell knuff upp
så får guld samma knuff upp → vi kan köpa lika mycket guld innan och efter.
Men ett exempel där man skulle kunna tänka sig att positiv korrelation är bra är om vi har hävstång på portföljen, för att undvika att falla in i högre belåningsnivåer där vi tvingas betala högre ränta eller i värsta fall sälja av på botten.
Exempel: Finanskrisen
- Säg att nivån där vi åkte på tvångsförsäljning var -50% (nominellt).
- Säg också att den reala värdeförändringen på aktiemarknaden var -50%.
- Amerikanen åkte på tvångsförsäljning här för att USD stärktes och nominella förändringen i USD blev -55%.
- Svensken åkte inte på tvångsförsäljning eftersom SEK försvagades och nominella förändringen i SEK blev -45%.
Men i verkligheten kan det ju vara så att banker/börsmäklare tar med sånt i kalkylen när de sätter räntor och nivåer för tvångsförsäljning.
2 gillningar
Jag funderar på konsumtionsvalutarisk. Den definieras som den tröghet som finns i prissättningen hos t.ex. ICA-handlaren. Om kronan stärks så betalar jag ändå 10 kr för bananerna trots att de internationellt kostar 8 kr nu. Eftersom jag kan skydda mig mot detta genom att ha SEK på bankkontot (positiv valutarisk) så måste alltså konsumtionsvalutarisken vara negativ i SEK, men bara på kort sikt. Även sånt som lön och hyra kan bara ha positiv respektive negativ valutarisk på relativt kort sikt, upp till ett år, eftersom justeringar sen görs baserat på reala förhållanden. Jag kan ju inte eliminera risken för hyreshöjningar på några års sikt genom att hålla SEK på bankkontot. Därför menar jag att det är nåt som skaver i formeln för nettoexponering. Nuvärdet av framtida lön och konsumtion går inte att beräkna, för jag har inga kontrakt för dessa i SEK på mer än max ett år. Vad säger ni, @janbolmeson och @Nightowl ?
Vilken formel skaver?
Från Jans artikel:
Man kan definiera nettoexponeringen mot SEK som:
- Nettoexponeringen = (A + B) – (C + D)
Där:
-
A = nuvärdet av framtida inkomster (lön och inkomster) i SEK
-
B = kontanter och räntebärande tillgångar (sparkonto, obligationer, räntefonder) i SEK
-
C = Nuvärdet av framtida konsumtion i SEK
-
D = Skulder (bolån, studielån etc) i SEK
Ja? Inflation är en grej och realräntan på bankkonto är negativ. Så tar du positiv valutarisk (bankkonto) så tappar du långsiktigt köpkraft.
Du kan motverka denna långsiktiga valutarisk genom att ha lån i SEK. Negativ valutarisk.
Konsumtionsvalutarisken är i praktiken ett kortsiktigt fenomen som du skyddar dig mot med bankkonto. Men inflationen biter dig långsiktigt.
Ja, men om C är nuvärde av framtida konsumtion så är väl tanken att räkna på flera år framåt? Inte ett kortsiktigt fenomen. Bankkonto och lån är jag helt med på.
Ja, så vad är det som skaver?
Nuvärdet är ju bakräknad SEK med inflation.
När ser den där ekvationen är det för mig bara enkel företagsekonomi Jan tagit det från.
Framtida kassaflöde (resultaträkning)-> omräknat till nuvärdet.
Tillgångar och skulder (balansräkning) → redan i nuvärdet av valutan.
Tillägg, om vi låtsas att vi har en tillgångsida i balans på 0 (C = D) så blir nettoexponeringen noll om kassaflödet in och kassaflödet ut är 0 idag och i framtiden.
Då spelar inflationen ingen roll. Vi drabbas inte av den då våra inkomster och utgifter växer precis lika med inflationen. Då är totalt i balans med noll valutaexponering mot SEK.
Jag kanske tänker fel, men exponeringen mot SEK har vi väl bara om det finns avtal i SEK (eller tröghet i priserna hos ICA-handlaren)? Vi vet lika lite om framtida inflation och löneökningar som vi vet om framtida valutaförändringar. Att anta en inflation på 2% och löneökningar på 3% är samma som att anta att växelkursen mot dollarn kommer ligga konstant på 10 kr/USD. Konsumtionsvalutarisken måste ju vara exponering vid en viss tidpunkt. Det spelar ingen roll att jag kanske kommer tjäna 1 miljon om tio år om jag inte har ett kontrakt som lovar det.
Japp. Så att ens försöka beräkna nuvärdet av framtida konsumtion och inkomster är fruktansvärt svårt till omöjligt.
Du kan låtsas att differensen långsiktigt mellan A och C är noll medans på kort sikt är det differensen A - C som driver valutarisk från ditt kassaflöde.
1 gillning
Precis, ändrar!
Du kan skriva om ( A + B ) - ( C + D ) till (A-C) + (B-D)
2 gillningar
Btw. kan man säga att den företagsinterna kostnadsmixen hos bolagen ien indexfond är mer balanserad än hos en svensk indexfond med svenska bolag som är väldigt tiltade då vi är ett exportberoende land.
Jag delar inte din uppfattning. Man kan säkert diskutera semantik på den del saker om hur jag formulerat mig i den där monstertexten, men en mängd felaktigheter håller jag inte med dig om.
Vi pratar om det finns en valutarisk i att handla utländska aktier och om det är exakt likvärdig valutarisk om du handlar svenska aktier.
Här har du valt ett eget begrepp och kallar det för konsumtionsvalutarisk och på något sätt försökt plocka bort den delen ur vad man normalt sätt pratar om när man pratar om valutarisk med utländska aktier. Det är ju den här delen alla banker och diverse branchtjänster varnar för.
Som sagt, det är ditt egna namngivna begrepp, så det är inte konstigt att jag inte använder din namngivning utan bara kallar det som man i daglig mun kallar valutarisk. Det finns många olika typer valutarisker och det jag pratar om är hur man normalt sätt värderar sin avkastning efter att handlat med utländska aktier gällande valutarisk.
Det jag skrev:
Jag får lägga till normalt sätt i slutet på den meningen.
Du fortsätter:
Jag är för dåligt insatt om handelsvalutarisk även är ett eget namngivet begrepp, men det jag pratat om i dina termer är “köpkraftsvalutarisk”.
Jag förstår att man kan missuppfatta det jag skrev jag har troligen inte varit tydlig, men jag pratar inte direkt om handelsvalutan även om den i många fall är samma sak som det jag menar.
Jag vet inte om det är detta du menar vad “konsumtionsvalutarisk” är, men det är vad jag menar i citaten ovan.
Du fortsätter:
Jag argumenterar inte mot det du skriver alls, det är exakt det jag skriver i min egna text om dubbelnoterade aktier / tillgångar. Guld är noterat överallt, Kan man köpa Lundin Mining på flera ställen så kommer de att följa den mekanism som finns för dubbelnoterade tillgångar.
Det jag skriver:
Jag vänder mig inte mot mekaniken av dubbelnoterade aktier, så jag motsätter mig inte Eric Stands text som du citerar.
Det jag vänder mig mot skriver jag här:
Du fortsätter:
Helheten i det jag skrev:
Jag fortsatte:
Du skrev:
Det stämmer helt, men det gäller dubbelnoterade aktier.
1:1 gäller bara samma aktie på två börser, dvs. ”lag om ett pris”. Finns aktien både i USA och Stockholm så pressas priserna ihop (efter växelkursen).
Finns aktien bara på Stockholmsbörsen finns ingen sådan mekanisk koppling. Då finns ingen riskfri affär som tvingar priset att följa USD/SEK steg för steg.
Det stämmer att de påverkar priset, men de skapar ingen automatisk koppling till USD för icke dubbelnoterade aktier. Olika investerare kommer från olika länder, har olika valutor och olika strategier. Det genererar inte 1:1-samband till USD.
Sant, men för icke dubbelnoterade aktier så är det samma sak som svaret tidigare. Vissa köper, andra säljer, de värderar olika. Effekten blir blandad, inte ”priset rör sig exakt som USD/SEK”.
Dubbelnotering ger en mekanisk koppling (när du har samma aktie på två listor). Vanliga icke dubbelnoterade svenska aktier har inte den kopplingen. Där kan valutan spela roll ibland, men inte som en regel 1:1 varje gång dollarn rör sig.
Det här är en annan typ av valutarisk, som man som investerare har men det är ett sidospår och en annan diskussion. Företagens underliggande valutaexponering och valutarisk påverkar priset men är inte det vi pratar om här.
Ett företags kan må bra av en viss valutaförändring, ett annat företag kan må dålig av samma valutaförändring. Det bevisar då verkligen inte att icke dubbelnoterade aktier skulle följa valutakursen 1:1. Denna valutarisk finns självklart men ett annan typ av valutarisk man blir exponerad för när man handlar aktier och en lokal börsmarknad som Sverige har säkerligen en helt annat sådan valutarisk än en bred global företagsuppsättning har i hur valutaexponerade de är. Så låt oss inte blanda in detta, för där tror jag heller inte att er tes om att det skulle vara samma valutarisk i en globalfond som en sverigefond.
Misstolka mig inte här jag säger inte att det inte finns någon valutarisk alls för Sverigefonden, när vi pratar om valutarisk brett.
Guld följer lagen om ett pris, den kan handlas på flera marknader och då finns mekaniken att priserna pressas ihop genom arbitrage efter växlingskursen.
Det innebär i praktiken att du kan sälja guld var du än vill, växlingskursen kommer vara inräknad i guldpriset på den marknad du säljer det. Du kan mäta värdet på ditt guld i vilken valuta som helst, men din avkastning (som i normalfallet) mäts i din basvaluta kräver att du växlar över till SEK igen.
Då misstolkar du eller har jag varit slarvig i mitt sätt att utrycka mig.
Det jag menade i det teoretiska exemplet om Apple varit dubbelnoterat i USA och Sverige så betyder prisupptäckten var de största och flesta köp och säljordrarna görs med handeln av Apple. Dvs vilken marknad handeln dominerar. I detta fall väldigt tydligt USA. Svenska handeln av Apple kommer därav apa efter USA och sätta priset som är från USA som är i USD konverterat till SEK. Men det menar jag inte att Apple är USA-denominerat. Apple kan prissättas i SEK också, vilket görs i detta dubbelnoterade scenario men i detta priset som sätts i SEK hade fortfarande i realiteten varit USA-priset i USD konverterat till SEK.
Du kan självklart sätta priset i DK också, och för att göra det så hade du först behövt konvertera priset i USD→DK eller priset satt i SEK→DK (där priset i SEK först satts från priset i USD, så i realiteten varit USD→SEK→DK).
Detta är dock lite av ett sidospår. Jag tror vi båda är överens om att det finns en som du kallar det för köpkraftsvalutarisk, bara att jag verkar göra tolkningen att vi mäter vår avkastning i vår basvaluta.
Det vi heller inte är överens om är att icke dubbelnoterade aktier skulle följa en viss valutas kurs 1:1 per automatik.
Eftersom jag inte kan fortsätta och lägga så här mycket tid så får jag skriva att vi troligen inte kommer bli överens i det här heller och jag kommer inte ha mer tid att lägga på den här diskussionen och jag tror du också gärna slipper lägga så mycket mer tid på den @janbolmeson 
Jag avslutar med:
Jättebra diskuterat, jag har lärt mig väldigt mycket fler detaljer om aktiehandel och valutor, tack för det och ha en god kväll!
1 gillning
Jo det gör det:
Inga reala tillgångar har en enskild prisupptäcktsvaluta som avviker från realt värde. Det finns ingen lag om ett pris. Det är innebörden av detta:
Det finns ingen specifik prisupptäcktsvaluta för aktier eller guld.
Du kan ju börja med att besvara hur du får samma citat stt betyda två olika saker samtidigt som jag pekade ut: