Jag tror jag förstår hur du menar. FI:s definition kan absolut tillämpas även på privatpersoner rent teoretiskt, eftersom det i grunden handlar om samma sak, obalans mellan tillgångar och skulder i olika valutor.
Skillnaden är det praktiska som jag ser det. Banker och institut måste löpande marknadsvärdera sin balansräkning och hålla kapital som säkerhet mot sådana rörelser. Vi behöver inte det.
Så i teorin kan en privatperson med stora skulder i SEK och globala tillgångar sägas ha en ”balansräkningsvalutarisk”, men i praktiken finns ingen tillsynsmyndighet som bryr sig och ingen kapitaltäckningsregel som tvingar oss att agera på den.
Banken som lånat ut pengar till dig har redan tagit höjd för sin risk vid utlåningen, genom säkerheten i huset och en analys av din ekonomiska förmåga (kontantinsats, lön, anställning etc.). De tar inte hänsyn till om du äger en global indexfond vid sidan av, eftersom det inte påverkar deras riskanalys. Därför tycker jag det är tveksamt om privatpersoner bär balansräkningsvalutarisk i någon egentlig mening.
Eftersom det tenderar att ta ut sig ganska mycket i längden så är det ju bara viktigt att det räcker för ens likviditet när likviditet behövs, också. Banker har lite andra likviditetsrisker såsom bank runs och liknande, så antagligen inte relevant på samma sätt.
Jag missförstår kanske exemplet, eller så behöver det nog förklaras lite mer i artikeln om hur ni tänkt relaterat till valutarisk.
Jag menar att valutarisken ligger i fluktationerna i växelkurserna mellan olika valutor. I fallet med Celcius som konverteras till Farenheit eller Kelvin så är dessa växelkurser låsta, de kommer aldrig att ändras. De flukturerar aldrig. Så vid starten av dagen så kommer du ha samma växelkurs som vid slutet av dagen.
Skulle du låsa alla växelkurser mellan alla valutor, t.ex. USD/SEK etc., så skulle du heller aldrig få någon valutarisk med aktier, då inga fluktationer sker och därmed ingen risk kommer att finnas. Men nu är ju inte växelkursen för valutor låsta, så jag förstår inte riktigt exemplet.
Det illustrerarar bara att även om procent är dimensionslöst (saknar enhet) så beror procent på den underliggande enheten (valutan) som används.
Det är bara ett matematiskt konstaterande.
Med temperaturenheter är det för att msn har olika punkter man kallar “0”. Med valutor är det för att man har två olika växlingskurser när man mäter procentuell förändring över en tidsperiod (en växlingskurs vid starttid och en vid sluttid). Fenomenet är det samma, procentuell förändring (enhetslöst) är beroende av enheten in i beräkningen. 0% i ena inte nödvändigtvis lika med 0% i den andra.
Analogi:
-
Temperaturen på berget = Aktiens underliggande värde
-
Amerikanens termometer i Fahrenheit = Amerikanske investerarens valuta i USD
-
Svenskens termometer i Celsius = Svenske investerarens valuta i SEK
- Termometern – oavsett vilken enhet den mäter i (Celsius, Fahrenheit eller Kelvin) – påverkar inte temperaturen på berget Matterhorn överhuvudtaget.
Vilken valuta jag mäter min indexfond i påverkar inte indexfondens värde.
- Mätt med olika linjaler kommer man fram till olika resultat i absoluta tal (C, F eller Kelvin).
Tittar jag på indexfonden utifrån ett USD-perspektiv får jag vissa absoluta tal och vissa procentuella förändringar. Om jag mäter med SEK-perspektiv får jag andra. Mäter jag i Guld, Yen, DKK kommer jag får ytterligare andra.
- Mätt med olika linjaler blir det därmed även olika procentuell skillnader (ΔD, ΔF eller ΔK).
Jämför jag olika procentuella utvecklingar i YEN, SEK, DKK, Guld kommer jag få olika differenser, olika deltan.
- Om man byter till en gemensam linjal, t.ex. Kelvin så kommer man få samma resultat i både absoluta tal och procentuella skillnader.
Om vi mäter i Guld får vi samma resultat oavsett om jag är svensk, dansk eller amerikaen.
- Om amerikanen är okej att byta till C så kommer han få samma resultat som svensken.
Om amerikanen går med på att titta på sin indexfond i SEK så har han samma utveckling som svensken.
- Om svensken är okej att byta till F så kommer han få samma resultat som amerikanen.
Om svensken går med på att titta på sin indexfond i USD så har han samma utveckling som amerikanen.
Med risk för att jag ännu inte riktigt har tagit in och smält alla avancerade, förenklade, abstrakta och konkreta förklaringsmodeller som florerar i tråden.
Om jag köper en fond typ DNB Global Indeks i hårt förvärvade Svenska kronor, vilken roll spelar den dagsaktuella USD-kursen?
Fonden handlas i SEK, men fonden äger ca 70% aktier som är noterade i USD på den amerikanska börsen. Så först kommer dom underliggande amerikanska reala tillgångarna att prissättas i USD när dom handlas på börsen, sen kommer dessa innehav räknas om till SEK när fonden sätter sitt NAV. Den dagsaktuella växelkursen (när NAV beräknas) kommer påverka hur dina innehav visualiseras i grafen hos din nätmäklare.
Enkla svaret är nej. Vilket tyvärr blir fullständigt obegripligt svar.
Säger man “ingenting” finns en hög med olika sätt att tolka frågan med svaret. En del (och förmodligen den vanligaste) är felaktig.
Bästa sättet att förstå är att göra matten själv. Det är lite meckigt men det ger förståelsen man inte kan få på annat sätt.
Den dagsaktuella kursen kommer egentligen inte påverka hur mycket aktier du får, om du tittar på hur mycket realt (global genomsnittlig köpkraft) dina SEK är värda.
Den egentligen enda dagsaktuella “valuta” kurs som spelar roll hur mycket aktier du får är SEKs reala (globala) köpkraftsvärde. USD är irrelevant och likaså USD/SEK kursen.
Så att köpa den nämnda fonden när SEK är stark gentemot USD ger dig alltså inte ett sämre ingångsläge som du kommer få leva med oavsett framtida kursutvecklingar (fonden, SEK och USD)?
Är SEK stark eller USD svag när “SEK är stark emot USD”?
Ja, det spelar roll.
Ja, nej och kanske samtidigt. Mestadels nej.
Det är det som gås igenom i avsnittet. Aktier är reala tillgångar så det spelar ingen roll vilken handels/noteringsvaluta de har. Därmed påverkas du inte alls 1-1 om dollarns reala (globalt köpkraftsvärde) går upp eller ner medans du äger en USD handlad aktie. Då påverkas du varken nominellt eller realt. Svagare dollar → aktiekursen i dollar går upp, bolagets pris växlat till SEK oförändrat.
Eftersom aktier är reala tillgångar och inte har någon intrinsisk valuta de är denominerade i så gäller detta även svenska aktier. Så köper du (eller fonden) köper aktier spelar det ingen som helst roll för din direkta valutarisk om de köps i USD eller SEK. Alltså det spelar ingen roll med hänsyn till direkt valutarisk om de köps på amerkansk, tysk eller svensk aktiemarknad.
En fråga: Säg att Apple är noterad i USD (vilket stämmer), och att plötsligt vill en bunt med utlänningar som har sina sparpengar i SEK köpa Apple via Nordnet. Skapar inte detta ett köpttryck mot USD så att USD förstärks mot SEK? Betyder detta att om majoriteten av stora aktier är noterade i USD så kommer dessa flöden från SEK stärka USD?
Nej.
För transaktionen i valutan har motparten som gör det omvända. Växlar USD mot SEK. Så netto"flödet" blir noll.
Samma sak med aktie transaktionerna. Någon säljer aktien mot USD så det finns lika mycket tryck i motsatt riktning.
Fråga!
Om man tittar på växelkurs utvecklingen under 2025 så tror jag att kronan stärks med sisådär 15 % mot USD, vilket också är den negativa ‘illusionen’ vi ser på våra konton.
Kanada dollarn är snudd på oförändrad mot USD detta år. Kanada är en gigantisk tradingpartner till USD (än så länge), cirka 30 gånger större än den handel Sverige har mot USD.
Om Apple aktien direkt omvärderas när en valutakurs ändring sker varför omvärderas den till SEK kursen? Om jag tar ditt exempel, SEK går från 10 till 8 så kommer Amerikanerna flytta Apple kursen till 125. Det är ju tacksamt för mig men vad tycker Kanadensarna om detta? Dom borde rimligtvis ösa ut alla äpplen dom har i korgen?
Som du sagt vid många tillfälle, det finns ju bara ett pris på Apple och det är det samma oavsett om du bor i Bunkeflo, Toronto, eller New York.
Är inte en av knutarna i diskussionen att delvis samma faktorer som påverkar ett lands valutastyrka även påverkar det bedömda reala värdet på företag som har sin huvudsakliga verksamhet i landet? Dvs den effekt man tycker sig se i form av korrelation, utgörs av en samvariation med bakomliggande faktorer och inte en kausalitet av valutaförändringar.
Svensken är inte ensam - ”svensken” är i det här fallet alla internationella investerare som inte använder USD.
Osäker på vad du menar, du får hjälpa mina små grå.
Om vi leker med tanken att alla valutor är stabila mot USD förutom SEK som går från 10 till 8, kommer Apple aktien oavsett prisas om mot SEK förstärkningen ( eller försvagning)?
Då har SEKs reala värde gått upp, då får du 25% fler Apple aktier per krona. Du får även 25% fler aktier på Stockholmsbörsen per krona.
Helt enkelt det samma som om du har SEK på bankkonto får du fler USD för pengarna på SEK kontot.
Och vad händer med kanadensarna, vars gigantiska valuta inte har ändrats en cent mot USD? Måste bli rena jackpotten?
Hurdå? För dem har ingenting ändrats.
De får lika många aktier på Stockholmsbörsen per CAD och de får lika många Appleaktier per CAD