Illusionen är att under just denna tidsperiod är -8% i SEK exakt samma avkastning som +14% i USD. Samme mekanik som omika enheter (0 deg C = 32 deg F).
Eller om man så vill:
Svensken har fått avkastningen +14% på sitt konto mätt i USD och samtidigt fått -8% i SEK på samma konto.
Amerikanen har också fått det på sitt konto, -8% i SEK och samtidigt +14% i USD. Valutan än vara enheten vi mäter fonden i. Vi kan mäta i vilken vi vill, men vi får olika nominell procentuell utveckling.
Mätt I dollar har båda fått utvecklingen 14% (eller vad du nu skrev). När du mäter I kronor har båda fått -8%.
Oavsett hur du mäter har båda samma utveckling. Du kan mäta i någon sorts global valutakorg för att försöka närma dig global köpkraft eller det reala värdet.
Illusionen är att procenten blir olika beroende på vilken mätskala du använder. Och uppstår när du jämför amerikanens utveckling mätt i dollar mot svenskens i kronor. Fast det är samma sak som att säga att 32 gr F är mer än 0 gr C.
Att hyran är samma är ju det som är konsumtionsvalutarisken.
Han är +18%. Mätt i dollar.
Likaväl kan han jämföra med en massa andra tillgångar han kunde ha investerat i istället (också mätt i dollar) att det inte var en särskilt bra investering. Och om han vill beställa en vara från en Europeisk nätbutik så märker han att det nu krävs fler dollar för att köpa samma sak.
Jag tror inte att en amerikan är så mycket dummare än en svensk och har gosa möjligheter att förstå den här diskussionen konceptuellt.
Här kommer ett liknande klipp från ett kommande avsnitt om börsåret 2025, där Patrik Adamson, VD på LYSA berör det här med valutan.
Precis samma som klippet med @EvidaPer ovan, ansatsen var INTE ett direkt svar i denna tråden, kring valuta i allmänhet utan detta var ett svar på frågan: “Nämn tre reflektioner från börsåret 2025?”. Helt oredigerat, oförberett och i en tagning.
Transkribering
Patrik: Och det tredje jag skulle säga, en reflektion, det är att det visar återigen någonting som är väldigt svårt men väldigt viktigt. Och det är att man jämför äpplen mot äpplen och päron mot päron.
En sak som har lett till lite förvirring kring avkastning under året är just när den svenska kronan har rört sig så mycket och stärkts ovanligt mycket mot dollarn. Det har gjort att globala aktiers avkastning har sett lägre ut i kronor än vad svenska aktiers avkastning har varit, även om utländska bolag har utvecklats väl och börsen i USA har gått upp kraftigt.
Det kan leda till lite felaktiga slutsatser när man jämför en avkastning i svenska kronor mot en avkastning i dollar. Så det är alltid viktigt att man använder samma måttstock och jämför just äpplen mot äpplen.
Vet inte om jag håller med tolkningen som du gör att han bekräftar det som diskuteras här i tråden om att det är exakt samma valutarisk i svenska aktier som något annat lands. Att aktierna rör sig 1:1 efter de nominella valutakursändringarna i realtid.
Jag tycker snarare han bekräftar den “traditionella” synen, att vi i Sverige främst mäter i den valuta vi konsumerar i. Att valutor går upp och ner så det jämnar ut sig “mycket vatten mellan broarna”. Att det inte handlar om vad fonden är nominerad i utan vad de underliggande tillgångarna, i hans fall aktierna.
Tror få personer som diskuterar i tråden som inte håller med er inte håller med det Per säger som du citerat.
För att hjälpa till med förståelsen i ditt exempel så om dollarns värde idag hade varit samma som när du köpte skulle priset på NVDA nu ligga på ca $184,30 och din avkastning fortfarande +90kr.
Hade det gått bra på börsen i USA ifjol hade vi sett kanske +30% mätt i USD där de extra procenten (ca +10%) är själva värdeökningen.
Realt syftar väl på köpkraft i USA, alltså SP500 justerat med US‑KPI. 2025 var USA-inflationen ungefär 2,4 %, så ett nominellt resultat på ~16,6 % motsvarar ~14,2 % i reala termer, skillnaden är inte särskilt stor. USD har dock försvagats mot den svenska kronan vilket ger oss en negativ valutaeffekt. Trots att USA-börsen gått bra både nominellt och realt så har vår avkastning blivit negativ. Jag tänker att en större spridning mellan fonder/aktier prissatta i olika valutor kan minska/jämna ut risken.
Okej tror jag förstår det någorlunda. Tror ändå att där förekommer någon förlust även om det jämnar ut sig.
Jag förstår artikel med att usd i fond gått up 16% och sek minus 4 för att dollarn rasat 20% osv.
Men överlag så antyder det att sek blivit mer värd. Vilket stämmer. Men mina månads utgifter är de samma. Där är ingen minskning på 10-20%. Tvärtom har det Ökat 2%.
Svensk produkter som tex Kalles kaviar. Ökat 3 kr trots att dollarn gått ner i en längre tid. Euro har inte sjunkit lika mycket. Från 11 till 10,5. Medan dollarn har sjunkit från 11 till 8,7(sist jag kollade).
Så även om det jämnar ut sig mellan dollar och sek. Blir det ju dyrare om man tar ut pengar och köper något som är vadderat i euro.
Som sagt jag förstår att det jämnar ut sig. Men I alla fall på 3-6 månaders sikt så syns det ej på utgifter
Nej. Det syftar på globalt värde. En form av abstrakt generellt värde. Det har alltså ingen koppling till specifika länder eller valutor. Det är samma oavsett vilket land du befinner dig i.
Om du tänker det som generellt värde så faller resten av ditt resonemang.
Man kan använda t.ex. guld istället för globalt realt värde, då får man samma slutsats men alla värden blir relativt guld och inte något absolut värde. Slutsatsen här är alltså att aktier saknar denomineringsvaluta och därmed spelar det från valutariskperspektiv ingen roll vilken valuta aktierna handlas i.
Med risk att åter verka riktigt dum, men var kan jag se och jämföra respektive börs/aktie/fond utvecklingen gentemot det här globala abstrakta generella värdet?
Det kan du inte. Det går inte att mäta direkt men kan uppskattas på olika sätt.
Edit: Vilket den länkade skriften verkar ge några exempel på. Men jag skummade bara e första avsnitten. Men kanske bra att läsa för att försöka förstå det här med realt värde
Det finns inget direkt sätt. Men det behöver man inte mäta för att följa resonemanget.
Om det är jobbigt att inte kunna mäta det, så kan du mäta i guld istället. Men då kan du bara veta relativt värde i varje ögonblick. Så det blir lite mer komplext att räkna på. Men resonemanget om att handelsvalutan saknar betydelse håller ändå.
Synd, det hade ju varit bra med en gemensam referenspunkt för att tex bedöma vilken marknad som går bäst, realt. Funkar det någorlunda med Big Mac Index?
Det är ju relativt. Så det kan du mäta i precis vad du vill. Guld t.ex. eller t.o.m. en valuta.
Mäter du alla marknader i Turkiska Lire så ser du vilken marknad som gått bäst realt. Det relativa måttet mellan marknaderna håller. Du vet bara inte vad det innebär i absolut köpkraft.
Vid varje enskilt ögonblick så är alltid 10% mer turkiska lire 10% mer realt värde. Det är bara när vi försöker mäta värde över tid i Lire det inte längre håller. Eftersom det reala värdet per lire ändras över tid. Men du kan alltid jämföra 2 alternativ i samma ögonblick genom att mäta i Lire.