Varför vill du ställa diffusa frågor som kan betyda vad som helst? Om man frågar om något har gått upp behöver man konkretisera i vad det skulle gått upp. Gått upp i USD, gått upp i SEK, gått upp i köpkraft etc. Känns som du medvetet vill ställa frågor som kan tolkas hur som helst.
Var precis, både i frågor och svar.
T.ex. den frågan jag ställt till dig men inte fått svar på:
Om jag köper Ericsson i USA för USD anser du att det inte har valutarisk pga att Ericssons primärmarknad är Sverige. Men vad händer om Ericsson avlistas på Stockholmsbörsen, uppstår då plötsligt en valutarisk i dessa aktier som jag redan köpt?
Om svaret är ja, kan du förklara mekanismen som gör att den uppstår just då?
Eller uppstår valutarisken gradvis beroende på hur hög andel av handeln som sker i USA jämfört med Stockholm? Är inte det mer relevant än vilken marknad den först listades på? Men borde då inte valutarisk uppstå även om många amerikaner köper den på Stockholmsbörsen?
Jag är nu ganska säker att ni misstolkar ”Exposure to Currency Risk: Definition and Measurement” av Michael Adler och Bernard Dumas från 1984. Jag har skummat igenom den och läst vissa delar mer noggrant. Den lägger fram en teoretisk modell i en ideal värld där marknaden är 100% överens om “realt värde” och de övriga premisser som gäller för påståendet. Men så ser inte verkligheten utan, utan det är marknaden med miljontals köpare/säljare som svarar på hur valutaförändringen skall tolkas. Det finns ingen arbitrage som tvingar “reala” värdet att direkt vara kvar till 100% när USD faller (till skillnad mot dubbelnoterade aktier där det finns en mekanisk valutakoppling pga arbitrage). Artikeln förutsätter en ideal värld där alla följer den teoretiska modellen som finns i artikel, en sorts utopi.
Det är detta jag menar med mekanisk koppling, att arbitrage tvingar bort prisskillnader på dubbelnoterade aktier. Valutaskillnaden “måste” slå igenom. Detta är därför ett dåligt bevis på det man påstår i artikeln.
Nej, eftersom det inte finns riskfri arbitrage, “realt värde” är inte väl definierat, marknaden är inte överens, ekonomi är komplext (till skillnad från att mäta en persons längd i cm eller i fot).
Under hyperinflationen i Wiemar republiken 1922/23 så föll den tyska marken nästan till noll och samtidigt steg det tyska aktieindexet med 300 miljoner X (30 miljarder%). För utländska investerare i annan valuta var reella värdet hyfsat stabilt. “Måttbandet” (marken) blev värdelös, inte tillgången
Venezuela 2018. När inflationen nådde sin topp förlorade bolivaren runt 99% av sitt värde mot USD på ett år. Samtidigt rusade börsindexet i Caracas med över 340 X (34000%). Det var inte för att aktiern blev mer värda utan för att korrigera för valutans fall.
UK 2016. Vid Brexit omröstningen så föll pundet med 13% mot USD på några månader. FTSE100 steg med 10% i samma period. De flesta av dessa storbolag har majoriteten av vinsten i andra valutor (företagsintern valutarisk) så priset justerades upp för att ge samma reala värdering.
Kan vi enas nu om att handelsvalutan inte är mer än en måttstock och att aktiers pris sätts i reala termer?
Kom nu inte med någon krystad bortförklaring att varken akademisk teori, verkliga makroexempel eller dubbelnoterad aktier räknas som bevis.
Jag tror att du är lite för låst vid det här med ”mekaniskt arbitrage”. Principen är mer generell än så och handlar om att marknaden identifierar och handlar bort felprissättningar.
Hur duktig marknaden är på att göra det kan diskuteras, men man måste ju anta att den är totalt ineffektiv om den inte ens skulle kunna reagera på något så grundläggande som valutakursrörelser.
Alternativet, i min värld, vore att tro att marknadsaktörerna genom någon sorts gentlemannaöverenskommelse har lovat att respektera noteringsvalutan och därför är villiga att acceptera reella förluster på grund av den. Hyperinflation är ett extremfall, men där ser man vilka absurda konsekvenser det synsättet får.
Jag upprepar inte svaren för att ignorera era svar, utan för att jag anser att ni inte kommer med empiriska eller vetenskapliga bevis. Vad är meningen med att ni upprepar samma svar och sedan ignorerar min begäran?
Min text var dessutom till Jan, för att han skrev om att han skulle kolla med experter som Per Palmström. Då föreslog jag att han skulle kolla upp denna del.
Jag tycker att kravet på 100 % korrelation är felställt. Ingen av oss påstår att valutakursen på egen hand bestämmer aktiepriset.
Lite som att någon skulle säga: “Bevisa empiriskt att elpriser följer vindstyrka ofelbart till 100 %, annars köper jag inte att vindstyrka är en av många faktorer som avgör elpriset.”
Vi har adresserat alla dina frågor men du underkänner de bevis som har lagts fram och vill ha bevis för något som aldrig har påståtts. Du borde diskutera utifrån våra förklaringar om du vill komma vidare i diskussionen annars blir det bara en monolog från dig.
Börskurser ska inte ha 100% negativ korrelation mot USD eftersom det inte bara är USD som påverkar kursen mätt i USD. Det finns också fundamentala faktorer som påverkar både aktien och valutan och som ger positiv korrelation. Om du inte håller med om det borde du diskutera den biten så vi kan utveckla detta, inte fortsätta kräva bevis för 100% negativ korrelation.
Du har ingnorerat flera gånger när jag besvarat varför datan vi presenterat stödjer det vi säger. Du har inte bemött det alls. Istället återupprepar du samma påstående om att den datan vi presenterat inte stödjer det vi säger.
Vi har besvarat din begäran. Bara att du inte gillade svaret. Att det inte går att mäta enskilt.
Hade 100% negativ korrelation funnits skulle det ge samma resultat att gå kort i USD som att köpa precis vilken USD-aktie som helst. Detta är förstås ett vansinnigt tänk.
jag kan för lite om Ericsson för att svara på dina frågor. Om en amerikan köper ericsson så tar de valutarisk. Sen hur mkt försäljning och inköp de har i olika valutor orkar jag inte gräva i. Eller hur de kostnadsför och bokför. Sålde dem år 2000 tror jag.
Jag tar valutarisk i Apple. Punkt. särskilt på kortare sikt. Sen att jag tar mindre valutarisk än i Home Depot är en annan sak. Det är inte kärnfrågan i avsnittet.
Förresten räckte det med mina inlägg har jag fått förklarat, Jag väntar nu om det går att få frågor besvarade eller en intressant gäst till avsnittet som kan generera lite annonsintäkter till detta spännande forum.
Du behöver inte kunna något om Ericsson för att svara på mina principiella frågor om dina påståenden angående valutarisk.
Du har sagt att man som svensk tar valutarisk om man köper aktier i ett bolag som primärt är noterad på en marknad med annan valuta än SEK.
Om du verkligen står för detta behöver du inte kunna något om Ericsson för att kunna svara på om valutarisk uppstår där om de avnoteras i Stockholm. Att du flyr undan denna fråga visar att du inte tror på ditt eget påstående om vad som orsakar denna valutarisk du tror på.
Fast det är inte verksamheten som orsakar valutarisken enligt dina tidigare svar så detta behöver du inte ha koll på. Eller vill du ändra ditt svar och säga att handelsvalutan inte orsakar valutarisk, att det istället är verksamheten som orsakar den?
Precis, han säger att man har valutarisk mot den valuta som gäller på primärmarknaden för en aktie. Men sedan säger han att han inte kan avgöra om man har valutarisk i Ericsson eftersom han inte kan deras verksamhet.
Ligger valutarisken i handelsvalutan behöver man bara veta var aktien är noterad för att veta om valutarisk finns. Ligger däremot valutarisken i verksamheten så är det den man måste ha koll på och då kan många svenska storföretag också ge valutarisk.
Försvinner valutarisken om aktiepriset inte står still i USA?
Det är fruktansvärt svårt att förstå vad du menar. Hela tiden irrelevant och otydliga påståenden.
Vadå kombination? I Jans artikel pratas om att det finns en valutarisk som är företagsintern och att handelsvalutan inte introducerar någon valutarisk. Du påstår dig ha läst den artikeln, men ändå kan du inte svara på dessa basala frågor. Var kommer valutarisken från du påstår existerar?
