Dina siffror för Spotify stämmer inte. En junior utvecklare tjänar inga 60 000.
Det har publicerats lönesiffror för Spotify i svensk press men de är notoriskt felaktigt och bygger på löne information från deras årsredovisningar som inkluderar anställda utomlands vilket gör att det ser helt skevt ut.
2 gillningar
Någon gång klagade jag säkert över att många av mina studenter fick högre ingångslön än vad jag hade efter 40 års universitetskarriär. Men såna jämförelser är faktiskt ganska meningslösa
Ungar kallar det “cope”.
Det skulle vara fint om inom tråden man analysera situationen med ekonomisk eller social vetenskapliga argumentet för att förstå skillnader mellan Svenska (nordiska?) val att betala lite för kompetent och specialiserad arbetet och komparativ mycket för icke specialiserad tvärtom andra lander i världen.
Personlig erfarenhet med väldigt specifika idee inom universitetet hjälpar inte så mycket att förstå varför, men bara det är så och man kan personlig gillar att vara så.
Så säger du att Sverige är en av fattigaste länder i Europa som betalar rektorer och högsta domstolen och myndighetschefer mindre än Grekland och det är exakt komparativ med privatsektor?
Fascinerande.
Skulle vara bra att veta före kommer och kanske skulle säga det på tidningarna…
Det är nog mest historiska skäl som gör att det svenska systemet ser ut som det gör, men det är tydligt att man kan nå kompetenta personer på olika sätt . Jag misstänker att man attraherar delvis olika människor om man lockar med bra lön eller bra villkor.
Jag skulle t.ex. inte ställt upp på det amerikanska tenure-track-systemet där man låter två personer tävla under många år för att (eventuellt) få ett fast jobb. Det leder lätt till dålig stämning, vassa armbågar och i värsta fall också dålig forskning.
1 gillning
Det finns högt specialiserade och prestigefyllda jobb i det statliga, som saknar stark löneutveckling. Där får man jobba inom något specialområde och kan vara tillfredsställd med det. Uppfrag utrikes är bra exempel.
Efter några år är man kanske inte så intressant i det privata längre. Vilka företag behöver en expert inom krigets lagar, eller någon som är duktig på att observera val utomlands, eller frontlinjer i frysta konflikter?
Det bidrar att man inte nödvändigtvis vinner det sociala spelet i Sverige genom högst lön.
När har jag kommit till Sverige vi var två biträdande lektorer för ett plats. Jag har vunnit och andra BUL har ingen fått anställning även om har han publicerat och vunnit lite grants. Men har jag fått större grants och bättre publikationer.
Nu tre fastanställda lektorer i naturvetenskap i Lund ha fått sparken. Alla tre hade publicerat den senaste år.
Måste vara najs att leva svenska akademiska miljöer när det var inte så…
Fortfarande, det säkrare anställningen är inte annorlunda från andra länder.
I Italien professorer är betalt centralt från staten och kan inte få sparken, i Sverige budgeten är delat och är mycket mycket lättare att få sparken bara för budget och inte för jobb presterar. Även mer, i Italien är professorer fortfarande bättre betalt än krona krash covid Sverige, även om medellönen är mindre än 2/3de en i Sverige.
Tack för försöka att generalisera diskussionen, är det bara inte mer så i min mening…
Jo, jag vet att det är en värld som inte längre finns. Många av mina yngre kollegor har osäkra anställningar och osäker forskningsfinansiering. Dessutom har grundanslagen urholkats under många år. Antalet studenter som jag hade ansvar för mer än fördubblades under de sista 20 åren. Då jobbade jag ändå inom teknik och naturvetenskap. Jag misstänker att det kan vara ännu tuffare inom samhällsvetenskaper och humaniora.
När jag började behövde man inte ansöka om varenda krona och kunde forska brett utan att i förväg specificera exakt vad man skulle göra och exakt hur det skulle komma till nytta.
När jag pratade med unga förhoppningsfulla studenter som frågade om forskningsstudier brukade jag svara att man måste brinna för ämnet och kolla den tilltänkta handledaren noga innan man ger sig in på en akademisk karriär. Då jobbade jag ändå inom ett ämne med ett gott skyddsnät: det är mycket lätt att få ett bra jobb inom industrin. Annars hade jag nog avrått de allra flesta från att stanna kvar i akademin.
Är inte det ett globalt problem? USAs president tjänar 400 tusen dollar. Microsoft VD 55 miljoner dollar.
Ifall det är värre i Sverige är nog ingen förvånad. Snarare är vi stolta över vår jämlikhet. Vi har haft socialdemokratiskt styre majoriteten av tiden vi varit en demokrati. Förr var det lite som det indiska kastsystemet här. Fattiga var fler, så med demokratin har de fattiga fått diktera villkoren. Framförallt i det som styrs eller finansieras politiskt.
Idag finns det olika tolkningar av ordet rättvisa, där breda folklager anser att mer jämlik lön oavsett prestation är mer rättvist.
5 gillningar
En annan grej just gällande universitet är ju finansieringen (det vet ju du @ProfessorDyer såklart). Svenska universitet har basfinansiering genom statliga bidrag per student. Många utländska universitet har basfinansiering genom höga terminsavgifter. Det gör att de säkert har bättre ekonomi och större möjligheter att ge höga löner.
Jag är trots allt glad att Sverige har kostnadsfri universitetsutbildning och att universiteten ändå kan locka kvalificerade medarbetare - jag hade så många toppenbra föreläsare när jag pluggade i Lund, heja er!
3 gillningar
Jag uppfattar att frågan om löner och finansiering inom universitetsvärlden är tydligt skild från motsvarande fråga inom statsförvaltningen. Universitetsvärlden är en egen domän med andra förutsättningar.
Jag jobbar på myndighet och här är det uttalat att vi inte ska vara löneledande…
2 gillningar
Det här är hårklyverier. Man kan fortfarande vara professor på så sätt att man uppnått professorsgrad. Professor måste man inte bli genom att söka en tjänst, man kan också befordras till professor genom att ens akademiska meriter prövas. Man blir inte av med sin akademiska grad bara för att man byter jobb.
2 gillningar
Mitt intryck är att det lönar sig sämst att vara högst upp i vissa statliga organisationer. Tex rektorer för universitet el högskola som har tusen+ anställda, 10 000+ studenter och budgetar på över en miljard ligger förvånansvärt lågt.
Samtidigt är vi väl många som har en relativt hög levnadsstandard? Känner inte igen mig i att tex professorer i andra länder har så himla mycket högre levnadsstandard, snarare tvärtom.
2 gillningar
Om man tittar på de i privata arbetslivet som tjänar bäst kommer de flesta tycka att ens egen lön är riktigt dålig.
I stora slängar bestäms lönen av vad man behöver betala för att få kompetent bemanning om verksamheten klarar av kostnaden.
Ingen vits att tycka så mycket om den saken. Det är en “naturlag” dom flesta kommer följa och det vore konstigt annars.
Om Spotify fick tag i rätt folk för halva lönen skulle dom troligen betala halva lönen.
Kolla på medianerna är vettigare. Mitt i spannet. hälften tjänar mer och hälften mindre.
för 2024 bedöms den vara 34200 Sek/månad i Sverige.
Vad dom tjänar på Spotify i Sverige är ganska irrelevant på det stora hela.
1 gillning
Sverige är mindre hierarkiskt och ja det är lägre status att ha doktorerat i Sverige än många andra länder. De 5 åren det tog att doktorera värderas i många branscher ungefär som att ha arbetat i branschen motsvarande tid. I mitt tycke inte helt orimligt.
Däremot om man tar på sig mer ansvar så får man ofta mer betalt, exempelvis om det innefattar omfattande extern finansiering, man drar in mycket pengar eller har ansvar för mycket personal.
Eftersom statliga jobb finansieras med skattemedel så anser man i Sverige att såna jobb inte ska va löneledande (rimligt tycker jag). Sverige har också i många branscher omfattande privatfinansierad forskning där duktiga personer med omfattande erfarenhet som kan locka finansiering visst kan få löner motsvarande de du nämner från andra länder. Det gäller dock inte ej kommersiellt gångbar forskning (språk, historia tex).
Tänk också på att Sverige är ett litet land jämfört med Tyskland, Frankrike och Storbritannien, så höga statliga positioner är mindre omfattande än i de länderna.
När det kommer till varför har vissa branscher ändå höga löner (exv IT) så har det sannolikt att göra med internationell konkurrens. Just nu är kronan svag vilket gör det svårare att locka internationell arbetskraft. Vissa branscher kan kompensera medan andra som statligt etc ser mindre konkurrenskraftigt ut än om kronan vore starkare.
2 gillningar
Inom regionerna finns mer eller mindre en kartellbildning kring att inte tillåta att lönerna marknadsanpassas.
2 gillningar
Inom många branscher så vill man inte jobba statligt/kommunalt/regionalt pga hur långt efter de ligger den privata sektorn.
Det går långsamt och det är gammalt.
Tror du slog huvudet på spiken där. Ja, vi är mindre hierarkiska, och ja, vi är små…
Om du tänker att majoriteten är egoistiska (och vill att staten plundrar andra och delar ut stöldgodset till sig själv) och missunnsamma (ingen annan skall få ha mer än dom) så går det att förstå mycket enklare.
OCH att politikerna har använt denna vilja för att behålla regeringsmakten.
Ingen skall väl få ha mer lön än någon annan.
Sverige är nog det mest lönenivellerade landet.
Ditt resonemang utgår från meritokrati. Dvs att duglighet och kompetens och värdet av det utförda arbetet ersätts därefter.
Men det kan du inte ha som axiom i Sverige.
Men meritokrati uppstår när Liberalism råder.
I Sverige gäller i huvudsak socialism. Och där finns ingen acceptans för meritokrati.
Företag som (nästan alltid) är konkurrensutsatta, kommer hamna i meritokrati för att överleva. Även om fackföreningarna försöker obstruera meritokratin.
Företagen hamnar därför i att ersätta efter värdet av det utförda arbete. I alla fall tenderar det åt det hållet.
Varför skulle statliga myndigheter ens bry sig om det?
Om någon klagar på en myndighet och menar att dom borde bli bättre, så kommer myndigheten bara att ropa efter mer resurser. Och skulle dom nu få det så kommer värdet myndigheten levererar i alla fall inte bli bättre. Varför skulle det hända?
En sak att begrunda.
Efter andra världskriget övertog Östtyskland två bilfabriker. Ena tillverkade Lloyd. Här gjorde staten då en ny variant på den bilen som fick namnet Trabant. Så på 50-talet började den tillverkas. Den moderniserades och förbättrades aldrig. Varför skulle det ha skett? Var finns incitamenten till det? Nej, de finns inte.
Så kan du se statliga myndigheter. Om du gör det kommer du förstå verkligheten mycket bättre. Statliga myndigheter har inte heller några incitament till förbättringar. Emellanåt kan det komma en potentat som driver igenom sina ideer. (Jfr Lysenko) Men det har inget med förbättringar att göra.
Privat sektor däremot är konkurrensutsatt och har ett vinstintresse, och har därför incitament till förbättringar. Därför uppstod BMW och Audi i Västtyskland.
Offentlig sektor köper mycket utrustning av privat sektor. Det är därför du kan se spår av förbättringar inom offentlig sektor. För privat sektor är konkurrensutsatt och har vinstintresse. Därför måste som leverera bättre/billigare produkter.
2 gillningar
Det professorer som jag känner till har väldigt många semesterdagar, typ 10-12 veckor. Jag tror att detta lockar väldigt många.