Om penningmängden ökar innebär det att värdet på dina pengar urholkas. Detta är den klassiska definitionen av inflation. Lägg därtill det faktum att vissa aktörer i ekonomin kortsiktigt får ökad köpkraft på bekostnad av vanliga medborgare som inte får tillgång till den ökade penningmängden förrän långt senare.
Nu för tiden så tittar man dock inte bara på M2 eftersom det är jobbigt att tänka på att politiker och riksbanker förstör vår valuta.
Om inflation är definierat som prishöjning så innebär ju det att en växande ekonomi med ökad produktion kan trycka pengar och så kvarstår alla priser på samma nivå istället för att om det var en ekonomi där vi inte trycker pengar eller om pengarna är kopplade till ett reellt värde så skulle priserna minska.
Vi har också tänkt så men hämtar färdigplockade matkassar varje vecka. Kostar 50kr men man slipper att ens gå in i affären. Där vi bor är Willys klart bäst på det. Handlar man mycket mat, blöjor mm så kan man spara ett par hundralappar i veckan och en del tid mot att gå runt i affären . Ni kanske redan övervägt det men ville tipsa.
Precis. Det är det du lär dig i Economics 101. Sedan kan du gå vidare i dina studier och läsa de i NEK som menar att helikopterpengar inte alls innebär att några aktörer får ökad köpkraft på andras bekostnad utan att alla får alla pengar samtidigt och de som menar att så inte är fallet. Sedan kan du läsa om huruvida prisökningar är dåligt, beror på inflation eller också kan bero på utbudsunderskott och innebär en viktig signal i ekonomin för de som vill söka arbitragevinster. Och så vidare.
Min poäng är följande som svar på OT:
Priserna ökar eftersom tillgång på instatsvaror har minskat (högre kostnad insatsvaror)
Även om vi skulle ha sjunkande elpriser har vi andra saker som driver upp priser (regleringar, ökad penningmängd m.m.)
Dessutom vill jag göra gällande att prisökning inte alltid behöver bero på inflation - det kan bero på utbudsunderskott
Inflation så som den talas om idag är dessutom ett kraftigt avbrott mot den klassiska definitionen av detsamma som syftade på pengars urholkade värde
Iaf vi fick större skattesänkningar vid nyår än kostnadsökningarna via inflationen . Svårt att se hur min familjs konsumtionsmönster kommer förändras då man ändå får tillbaka kostnadsökningarna via skattesedeln…
(Nu är det nog inte alla som har samma ekonomiska situation som oss så räntehöjningar och inflationen lär slå värre på dom som inte ligger över brytpunkten för nedtrappning av jobbskatteavdraget)
5% är bara grossist delen sen får man även lägga till vinstmarginalen för varje enskild franchisetagare som också är nån procent, så totalt pratar vi nog om runt 10% i vinstmarginal.
För några år sedan var ICA den mest lönsamma livsmedel företaget i europa där man hade ca 50% högre vinstmarginal än sina konkurrenter,
Nej, om den generella prisnivån på saker ökar så urholkas värdet på dina pengar. Penningmängden är såklart en komponent, men det är långt mer komplext än ditt postulat att inflation = ökande penningmängd. Det du syftar på är monetär inflation.
Detta är en teori om inflation som kallas quantity theory of money och blev väldigt poppis under 1900-talet speciellt som en hörsten av monetarism. Som du ser, och som @Ninjaec missar i den posten jag svarade på, så ingår flera variabler förutom M, speciellt relevant som jag även poängterade ovan är Q (V antas ofta vara konstant men även den varierar över tid). Men denna teori är bristfällig, som exempel kan man titta på inflation och valfritt mått av penningmängd sida vid sida (speciellt sedan krisen 2008).
I senaste offentliga årsredovisningarna låg man I Småland för de flesta affärer runt 5-6% per affär + 5% centralt så runt 10% i vinstmarginal.
Jag förstår att det måste vara tufft för ICA att kunna upprätthållas sin status som Europas mest lönsamma livsmedelskoncern. Förhoppningsvis börjar kunderna lära sig av denna kris att ICA tar ut överpriser och det finns bättre alternativ.
Ps, Sveriges matinflation är högre än jämnförbara länder och det visar ju om något att Svenska livsmedelsbolag kan bibehålla sina vinster till skillnad mot andra länder.
Varför gissa när du kan jämföra priset på insatsvaror mot slutpriset du betalar som kund i butik? Många insatsvaror som vete, vegetabiliska oljor, diesel etc ligger lägre idag än innan inflationen började dra iväg.
Handlarna pungslår oss för att de kommer undan med det och många vill ”vardagslyxa” genom att inte bry sig om prislappen. Ren och skär idioti som leder till detta.
Folk sparade sina pengar när de satt hemma under pandemin. Sedan har vi fått stöd och många känner att nu skall jag ut och göra saker(resa, köpa kapitalvaror osv) oavsett vad det kostar för nu får det vara slut på det här begränsade livet.
Man blir nästan lite sorgsen när man tänker på 2020-talet och vilken jäkla soppa vi haft under detta årtionde. Jag gissar att detta inte slutar i någon mjuklandning. Snarare en krasch och lågkonjunktur. Hoppas givetvis jag har fel.
Sverige ökade penningmängden kraftigt under pandemin och nu har vi inflation delvis pga att den svenska kronan sjunkit i värde. Eftersom vi är extremt långt ifrån självförsörjande på livsnödvändig mat och förnödenheter (tex kläder) så blir det intressant att se om en chockhöjning av räntan kan sänka inflationen i Sverige i linje med gamla ekonomiska teorier.
Att konsumtionen sjunker som en sten gissar jag leder till uppsägningar och konkurser för detaljhandlare, fastighetsägare, småföretagare och grossister i den import-ekonomi som vi har.
Hamnar vi då i massarbetslöshet måste det produceras ännu mer pengar vilket ökar inflationen ytterligare, sänker kronan ytterligare och ger som effekt att öst-européerna kräver mer betalning i svensk valuta för att driva svenskt lantbruk och svenska byggen - vilket ytterligare driver upp inflationen. På många storbyggen idag finns inga svenska byggnadsarbetare. Allting är outsourcat till Polen och andra öst-länder.
Öööhh… Jag har aldrig talat om huruvida produktionen ökar i takt med arbetslösheten, det tänket fick du ihop på egen hand.
Jag har heller aldrig hört att elektroniskt penningskapande ( penningproduktion i syfte att dölja sitt underskott är en påhittad term som alla kan förstå) likställs med produktion av varor och tjänster i den materiella världen.
Vad jag försökte säga är att ju större underskott som uppstår i svenska staten ju mer kommer penningmängden att öka.
Många ekonomer använder olika “vackra” termer och instrument som allihop leder till att penningmängden ökar.
När allt färre jobbar i privat sektor minskar skatteintäkterna till staten. Intressant att se den statistiken på antal offentliganställda vs privat anställda.
. Ni kanske redan övervägt det men ville tipsa.
. Svårt att se hur min familjs konsumtionsmönster kommer förändras då man ändå får tillbaka kostnadsökningarna via skattesedeln…