Detta perspektiv kanske gör det enklare att förstå, dock vet jag inte om min beskrivning är helt faktuellt korrekt.
Om man ser pengar som skuldsedlar kanske allt blir klarare.
Centralbankspengar är skuldsedlar som utfärdats av centralbanken. Den som håller en sådan skuldsedel (t.ex. fysiska kontanter) har en fodran på centralbanken. Vad denna fodran egentligen innebär är en annan diskussion. Tidigare var det guld och idag kokar väl värdet ner till att man som medborgare är obegränsat skatteskyldig i landets valuta. Människorna i landet är villiga att producera värde för andra för att erhålla landets valuta, så det är kopplat till något påtagligt.
Har man pengar hos en privat bank, så har man en fodran på den privata banken.
Hade inte Riksbanken i Sverige haft insättningsgaranti hade illusionen om att en skuldsedel i en privatbank är värd lika mycket som en skuldsedel hos Riksbanken inte tagits lika för given.
När en privat bank t.ex. lånar ut pengar till en köpare som vill förvärva en bostad som värderas högre än det säljaren en gång köpte bostaden för, så skapar banken nya privata bankskuldsedlar (i den mån det är tillåtet enligt kapitalkrav, vilket inte är 100% av lånebeloppet). Banken har nu en fodran på låntagaren med bostaden som säkerhet och banken har fört över motsvarande summa till säljarens bank, vilket innebär att säljaren har motsvarande fodran på sin bank.
Hela systemet funkar eftersom bankerna godtar skapandet av skuldsedlar hos varandra för att balansräkningen ska gå ihop på systemnivå.
Ja, det är ju så det fungerar och det är inget konstigt med detta.
Så länge vi har inflation är det till och med en självklarhet att systemet fungersr så. Det vore extremt konstigt om priset på nybyggnation höjdes varje år, samtidigt som priset på begagnatmarknaden stod stilla.
Bank of England har gett ut en publikation som heter “Money creation in the modern economy”. Den förklarar hur pengar skapas och tar även upp ett antal vanliga missuppfattningar. Kan rekommendera den till alla som är intresserade av ämnet.
@Nestor: Det vore intressant att höra dina kommentarer kring den här publikationen. För det du påstår faller under rubriken “Two misconceptions about money creation”.
Att “balansräkningar växer” är ett väldigt irriterande uttryck som så många numer svänger sig med.
En balansräkning består av å ena sidan tillgångar och å andra sidan skulder + eget kapital och dessa sidor är lika stora, balansräkningen kan per definition inte “växa”.
Jag antar att de som använder uttrycket “balansräkningen växer” menar att tillgångssidan växer, men ifall den inte vuxit p g a positivt resultat så har skulden på andra sidan av balansräkningen vuxit precis lika mycket och därmed har egentligen inget hänt.
Nu blir jag förvirrad. Du likställer alltså en balansräkning som uppgår till 100 Mkr med en som uppgår till 1 000 Mkr eftersom båda är tillgångar på en sida och skulder + EK på den andra? BR har inte blivit större utan inget har hänt, siffrorna är bara annorlunda?
Se det så här, om du privat tar ett lån på 10 Mkr och sätter in pengarna på ditt bankkonto då har dina tillgångar alltså ökat med 10 Mkr. Är du 10 Mkr rikare då? Nej, självklart inte eftersom dina skulder också ökat med 10 Mkr. Se det på samma sätt i ett företag, det finns alltså inget egenvärde i att tillgångar ökar ifall skulder ökar lika mycket.
Och nu skriver du “en balansräkning som uppgår till 100 Mkr”. En “balansräkning” kan inte uppgå till något belopp, i det här fallet menar du väl då “tillgångar som uppgår till 100 Mkr”
Jag förstår verkligen inte vilken poäng du försöker få fram. Att man istället för begrepp balansräkning borde prata om att tillgångsmassan ökar? För ja, om du i en BR har 100 Mkr har du tillgångar till det uppskattade (isch) värdet?
Vilken skulle du säga är skillnaden med att en balansräkning ökar med 50 Mkr jämfört med att tillgångsmassan ökar med 50 Mkr? Innebär inte detta samma sak?
För mig är det intressant i en BR HUR tillgångssidan och skuldsidan/EK förändras. Alltså vilka beståndsdelar som växer/kryper i den. Men att säga att det är felaktigt att säga att en BR växer förstår jag inte. Att du inte blivit rikare om dina tillgångar ökar i samma omfattning som dina skulder köper jag. Men det är ju exakt det du ska kunna läsa ut. Oavsett har balansräkningen vuxit om du går från 100 Mkr till 1 000 Mkr.
Det är det härliga med att vi till en BR också har en resultaträkning. Kan den växa eller krympa eller gäller samma sak där? Du har sålt tillgångar/tjänster till ett värde som kan bli högre eller lägre men en resultaträkning i sig kan inte uppgå till ett belopp?
Det jag försöker få fram är att ifall en bansräkning ser ut så här (A):
Tillgångar 100 Mkr
Eget kapital 5 Mkr
Skulder 95 Mkr
Eller så här (B):
Tillgångar 50 Mkr
Eget kapital 10 Mkr
Skulder 40 Mkr
…så skulle du uttrycka det som att “balansräkningen” i (A) är 100 Mkr och i (B) 50 Mkr. Dessa begrepp får det att framstå som att (A) är mer värt medan det i själva verket är så att (B) är mer värt. Att bara ange vad som är bokfört på tillgångssidan säger ingenting om företagets/institutionens ekonomiska ställning, ifall du bara vill uttrycka ett belopp så vore eget kapital (tillgångar - skulder) mer rätt. Dock borde alla tre uppges för att visa en riktig bild.
Jag skulle säga att värdet på bolaget är omöjligt att fastställa utifrån dessa siffror. Bara för att du har ett högre EK kan du inte hävda att ett bolag är mer värt än ett annat. För mig blir resultatsidan och kassaflödet långt mer intressant för detta. Du kan ha delat ut 25 Mkr från A vilket gör att hela BR och EK blir missvisande vid din ögonblicksbild. B kan dessutom ha 40 Mkr i långa skulder med hög ränta medan det ligger uteslutande lev,skulder, löneskulder och momsskulder i A.
Om du inte kan tolka en BR kanske du bedömer B som mer värt men man måste titta på hela bilden för att bedöma ett värde av ett bolag. Balansräkningen är en del av detta. Fyra olika B bolag enligt ovan kan ha heeelt olika struktur i sin BR och därmed hela olika analyser och slutsatser rörande dessa.
Det du skrivit är att man inte kan säga att balansräkningen har vuxit om den går från 50 till 100 Mkr. Jag hävdar att man kan det. Däremot behöver det inte säga något om bolagets värde i sig, här är vi helt överens. Det är dock svårt för ett bolag att dramatiskt öka sitt EK utan motsvarande effekt på resultatsidan utan emissioner av olika slag. Jag har dock inte tolkat in någon som hävdar att ökade balansräkningar = högre värde på bolag. Detta kan dock helt vara min miss.
Återigen, det finns inget som heter “ökad balansräkning”.
Och visst är det så att värdet på ett bolag inte kan fastställas enbart utifrån beloppen för tillgångar, eget kapital och skulder. Men att få information om dessa tre belopp jämfört med att enbart få information om beloppet för tillgångar är mycket mycket bättre.
Du förstår inte alla poängen med det jag utrycker heller? Det är alltså att någon skriver ”ökad” eller ”har växt” rörande en balansräkning som gör att poängen flyger över huvudet?
Hur ska man utrycka det rörande en balansräkning gått från 50 till 100?
Ja, summan blir noll. Det som ökat är kombinationen att tillgångarnas bokförda värde har ökat från värde 50 till värde 100. S/EK sidan har rört sig på samma sätt.
Jag trodde detta var uppenbart. Så tillgångarnas bokförda värde har ökat. Skulderna och eget kapital har i motsvarande omfattning ökat. Hur i detta exempel inte specificerat.
Återigen - läs in poänger. Att markera ord blir av ytterst akademiska intresse.
Finns ett bättre uttryck - OK. Förstår man verkligen inte poängerna oavsett så ser jag inget värde i att fortsätta.
Vi kanske ska nöja oss med att en balansräkning summerar till 0 och därför är irrelevant.
Hur ska man utrycka det rörande en balansräkning gått från 50 till 100?
Du ska uttrycka det som att tillgångarna ökat från 50 till 100 och samtidigt ska du uttrycka hur skulderna förändrats. Ifall skulderna samtidigt har ökat med 50 eller ifall de ökat med 5 är en jäkla skillnad.
Måste man i uttrycket ”att bankers balansräkningar ökat” ,vilket är ett uttryck som inte finns, redovisa samtliga bankers BR så alla kan läsa ut hur allt ändrats?
Nej, men uttrycket ”att bankers balansräkningar ökat” säger ingenting. Ifall man istället skulle påstå ”att bankers egna kapital ökat” så skulle det säga nånting.
Ifall någon påstår sig vara miljardär genom att ha tillgångar på en miljard, men det visar sig att denne även har skulder på en miljard så är den inte miljardär. Ifall densamme däremot skulle visa sig inte ha några skulder då är den miljardär.
Gör det verkligen inte det? Banker delar ut majoriteten av sitt fria egna kapital. Nordeas EK minskade om vi jämför 2018 - 2022. Detta trots att tillgång och skuldsidan ökat med ca 45 Mn euro. Det säger att tillgångsmassan ökar vilket för banker är ytterst intressant.
Sen behöver man läsa balansräkningen för att se detta så ur det perspektivet har du rätt. Med förståelsen för hur banker tjänar pengar hävdar jag att det ändå finns saker man kan läsa in bara utifrån förändringar i balansen.
Är Nordea värt mindre 2022 än 2018 för att skulderna ökat och EK minskat?
Om du läser in Nestors poänger så gäller mycket att om huspriserna stiger, detta ökar allmänhetens behov av lån för att finansiera detta vilket leder till en högre tillgångssida hos banken. Därav ökningen i tillgångar. Detta har visat sig resultera i högre vinster i kronor för Nordea som jag kikat på.
*edit
Så att säga att bankernas balansräkningar har ökat betyder otroligt mycket. Detta innebär nämligen att det belopp de själva förvaltar/lånar ut har ökat kraftigt. Det är på detta sätt banker tjänar pengar. Det är en verksamhet som på många sätt skiljer sig från andra då deras tillgångsmassa uteslutande är det som genererar pengar i deras resultaträkning. I stort sett motsatt mot en konsultfirma där deras största tillgångar, personalen, inte finns i balansräkningen. En ökad balansomslutning = en ökad möjlighet till ökade intäkter för banker. Lite motsvarande för fastighetsbolag. Utan tillgången - inga intäkter.
På motsvarande sätt om du säger att “bankens egna kapital har ökat” så säger det också väldigt lite. Detta då EK förväntas hållas på en relativt jämn nivå och vinsten delas ut löpande. Bankerna har som mål att hålla ett så lågt EK som möjligt för att maximera avkastningen på eget kapital.
Bankens resultaträkning blir till stor del en spegling av hur bra en bank är på att ta betalt för sin utlåning (tillgångarna) och hur lite de betalar för sina skulder. En ökad balansomslutning ger därmed högre sannolikhet till en högre vinst i rena kronor givet att du har en vettig verksamhet. Så Nestor förklarar helt enkelt mekanismen bakom varför bankens balansomslutning ökar. Så jo, uttrycket “bankers balansomslutning ökar” betyder något, framför allt i denna kontext.
Förstår man inte hur banken finansieras, hur den tjänar pengar eller hur de arbetar med sitt eget kapital hjälper varken EK eller skulder för att hjälpa till att förklara. Då kan exempelvis ett nyckeltal som soliditet för en bank se bedrövligt ut om du jämför med nämnda konsultfirma. Det behöver dock inte betyda någonting då spelreglerna och förutsättningarna ser helt annorlunda ut för verksamheterna.
Nja. Balansräkningen “växer” ju faktiskt. Säg att en pensionär säljer sin villa byggd 1970 till en kostnad av 150 000. Nu får han 2 500 000 kr. Lånet är slutamorterat men i stället får han en reavinstskatt på 500 000.
Tillgång i fonder eller på bank 2 000 000. Eget Kapital 2 000 000.
Rätt eller fel terminologi kan diskuteras. Det är däremot inget snack om annat än penningmängden ökar i systemet vid sådana här transaktioner.
