För komplicerad förklaring för att jag ska förstå. Du får förklara med enklare ord. Blir inte pengarna en skuld för banken oavsett om dom står på låntagarens konto eller på hussäljarens konto? Oavsett vem så har den person en fordran på banken eller?
Ja, på samma sätt som en räntefond är en tillgång vi din ekonomi. Tillgångar ger ekonomiska fördelar i framtiden, i detta fall räntebetalningar och återbetalning den dagen lånet löses.
Ja, risken finns ju att man någon dag vill ta ut det som man har satt in. 
Banken är ju skyldig dej pengar när du har pengar på kontot.
Lånar banken ut pengar vid en fastighetsaffär blir ju kundens skuld en tillgång för banken. Banken har antingen pengarna själv som Eget Kapital eller också har banken lånat upp dem på den internationella kapitalmarknaden eller via Riksbanken.
Kan väl lika gärna bara vara att belåningen på tillgången ökat?
Men för att belåningen ska öka måste väl banken gjort en ny högre värdering?
Hah, älskar att se en het diskussion som denna en fredagkväll! Bra tråd 
Idag är väl svaret på frågan ”Vem får pengarna jag betalar i ränta” du själv.
Låt mig förklara.
Lån bidrar till ökning av penningmängden (monetära inflationen). Alla som har lån med ränta under inflationen får del av pengarna, eftersom deras lån äts upp av inflationen.
Du betalar 6% i ränta men inflationen är 9% (+3%)
Förlorarna är de skuldfria som tjänar 3% på sparkontot när inflationen är 9% (-6%).
Om inflationen skulle hamna under räntekostnaderna så vänder situationen.
Nä, du kan ju sälja ditt obelånade hus till mig som köper för lånade pengar, till exempel
Ja, ett helt nytt lån alltså.
Ännu en gång, om en kund kommer till banken och banken inte har några pengar så kan banken inte skapa pengar med ett enkelt knapptryck. De pengarna skulle ju vara gratis. Banken skulle sedan låna ut dem till bolåntagare för 4-5 procents ränta. För att inte tala om de banker som bara har konsumentlån till 10 procent. Bankerna skulle ju göra några enorma vinster.
Riksbanken styrränta skulle heller inte fungera. Bankerna finasierar sig ju själva till 100 procent.
Bankerna finansierar sina bolån till viss del med Eget Kapital men den övervägande delen kommer från att de ger ut räntebärande bostadsobligationer. De lånar även i Riksbanken. Genom styrräntan reglerar sedan Riksbanken den korta räntan.
Att exempelvis Avanza som skrivs i tråden ovan utan kapitaltäckning och med hjälp av en knapptryckning skulle kunna pumpa ut miljarder är givetvis helt felaktigt.
Jag har varit med om att finansiera fastigheter i årtionden, så något borde jag ha lärt mig. Bankerna är inga självspelande pianon som trollar fram miljarder som en trollkarlar ur fickorna. Tvärt om är det ett enormt arbete som läggs när att hålla stocken med 3-månaders krediter rullande. Utländska banker har det lättare. De har oftast mer bundna lån, och då tar det längre tid mellan varven.
Så ser alltså det praktiska livet i banken ut.
I ett långsiktigt perspektiv ser det ut så här. Inflationen rullar på och långsiktigt stiger bopriserna. Bankerna finansierar detta och då ökar penningmängden i samhället. På så sätt kan man säga att bankerna skapar pengar. Bankerna har givetvis en likviditet. Man ger ju inte en bostadsobligation för varje enskild kund direkt utan lånar man 5 miljoner till en kund så finns de pengarna i likviditet.
Då kan man populärt säga att banken har skapat pengar via ett knapptryck. Då tror folk i denna tråd att det är så systemet fungerar. Banken tillverkar varenda krona på egen hand. Som jag försöker förklara, systemet är oerhört mera komplicerat än så.
1 gillning
Tack för en bra sammanfattning! Oerhört intressant, men dock förvirrande tråd. 
Vill du utveckla detta? 
Om nya lån ges ut så finns dessa pengar alltså redan hos banken?
Hur hanteras dessa pengar rent praktiskt i bankens redovisning? Är det en tillgång som ligger mot EK eller skapas ny finansiering - skuld mot RB (exempelvis) när de nya lånen ges ut? Att RB i detta fall skapar pengarna och gör dessa tillgängliga?
Inser att allt inte sker mot riksbanken men det är spännande att höra att pengarna alltid redan finns vid lånetillfället - alltså skapas inte pengarna där?
Min följdfråga blir då ganska naturlig - när skapas pengarna och av vem? Då de alltid redan finns hos banken vid lånetillfället (om jag tolkar dig rätt). Skapas de i form av de nya bostadsobligationerna vilket först möjliggör pengar in till banken som sedan skapar nytt utlåningsbart kapital?
3 gillningar
Banken lånar inte upp småbelopp direkt när de säljer obligationer. Pengar som “blir över” kan man kortfristigt placera i Riksbanken och får då styrräntan minus 0,1 procent.
Man kan även låna ut till andra banker och får då Stibor räntan.
1 gillning
Bankerna får gratis pengar från lönekonto med nollränta också. Och de utlåna dessa pengarna med mycket högre ränta till sina kunder.
David Vestin pratar för nollränta lönekonto också och skrattar när han säger lönekonto ränta är…noll.
1 gillning
Riksbanken kan, om de vill, styra penningmängden. Förr i världen hade bankerna ett lånetak. Man fick inte öka utlåningen mer än ett visst antal procent per år.
Jag ser mera När skapas pengar som en semanisk fråga. Växer ekonomin (och inflationen) växer även penningmängden med automatik. Det är i alla fall bankerna som “transporterar” pengarna till marknaden.
Riksbankens minusräntepolitik blåste helt klart upp marknadsvärdena och därmed ökade penningmängden. Detta tycker jag att bankerna har fått ta lite väl mycket stryk för.
4 gillningar
Jag förstår inte detta helt men igår så fick jag förklarat för mig också att en bostadsobligation eller covered bond består av både själva lånet men även en likvid del.
Långivarna som köper de säkerställda obligationerna vill inte bara ha våra hus i pant utan även en summa likvider. Denna del är ca 10-15 procent. Det begränsar också hur mycket kredit som kan skapas av baken eftersom de till varje lån behöver skjuta till en likvid vilken i sin tur påverkas kapitaltäcknignskrav och eget kapital.
Däremot får banken använda dessa som säkerhet (collateral) hos RB och de räknas på samma sätt nästan som likvider.
Det är ju ytterligare ett problem som tex Stable och Hypoteket har eftersom deras lånestock inte är collateral på samma sätt som bankerna. Som en person i branschen sa om dem, ”de är tyvärr helt körda i denna miljön (som för övrigt är den bästa möjliga för bank)”
Detta håller jag med dig fullt om. Dom gör sitt jobb och vill ingen låna blir det inte mer pengar. Bankerna gör det som de ska och är klart reglerade. Ekonomin är byggd på belåning - detta är nog i första hand styrt av marknaden som vill låna men även styrt från politiskt håll. Sätter man räntan till 0 kommer detta locka till belåning - bankerna tillhandahåller lån men de är inte de som i grunden sätter spelreglerna, de anpassar sig snarare till den.
Om jag tolkar dig rätt så skapas pengarna först i form av kapitalanskaffning från banker vilket i sin tur skapar utrymme för övriga att låna. Det blir en väldigt akademisk fråga men jag anser den intressant trots allt.
Kan de verkligen det? Alltså fullt ut? Att de kan påverka absolut men hur stor andel av lånade belopp är mot RB och hur stor del mot privat marknad? Min känsla har varit att de privata bankernas utlåning som helhet är större än RBs men detta är bara min känsla. Någon som har siffrorna skarpt på detta?
1 gillning
Enligt SEB:
3 gillningar
Jag passar. Har retat upp personer i denna tråd ändå 
Haha, kanske klokt 
Jag tror det är det här upplägget som har skapat en del förvirring när det gäller att förstå bankernas begränsningar. Det stämmer ju att det inte finns något officiellt uttalat lånetak för bankerna. Men det är ju samtidigt helt fel att tolka avsaknaden av ett explicit lånetak bokstavligt som att “det finns ingen gräns för bankernas utlåning”, vilket vissa tyvärr verkar ha gjort. Det finns en gräns, men gränsen är numera en output-variabel som bestäms dynamiskt genom en funktion av en massa input-variabler, i stället för att vara något som centralregleras manuellt. Centralstyrningen av bankernas utlåning sker sedan i stället dels genom utformningen av själva funktionen i sig, och dels genom input-variablerna.
1 gillning