Absolut måste banken ha visst eget kapital, det är en del av kapitaltäckningskravet. Jag säger bara att så länge banken är tillräckligt solvent så kan de utfärda nya krediter. För att ge ut ett visst lån behöver de inte skaffa fram något nytt eget kapital
Vi kanske menar samma sak.
Väldigt förenklat exempel och med fel vikter. Men säg att banken har 100 kr i EK. Det ger dem tillåtelse att ge ut krediter för 400 kr enligt kapitaltäckningskraven. Så länge de har krediter för under 400 kr, så kan de ge ut krediter upp till 400 kr. Men för att ge ut mer krediter bortom 400 kr, så måste de öka mängden EK.
Dvs. för att låna ut ytterligare 400 kr så måste de lägga in ytterligare 100 kr i EK.
Är vi överens om det?
Jag håller på att kolla igenom Banking 101 (bra tips Robinjoh).
Så här tänker jag då:
När någon tar ett lån så skapas en skuld, en tillgång för banken. Vi säger att det skapas pengar men det är inga riktiga Riksbankspengar utan just en skuldsedel. Det är väl här som Nestor menar att det inte skapas pengar utan bara siffror i balansräkningen. Men siffrorna går ju att handla för och det är bara om man tar ut dom i kontanter eller om dom ska föras till annan bank som banken behöver använda sina egna riktiga Riksbankspengar. Så länge dom används inom den egna banken eller kan kvittas med andra banker behövs inga Riksbankspengar. Alltså kan banken låna ut mer pengar, alltså skriva mer skuldsedlar, än man har Riksbankspengar så länge pengarna räcker för att göra transaktionerna mellan bankerna om kvittning inte går jämnt ut. Och följdaktligen då tjäna ränta på att låna ut “pengar” som dom inte har.
Förtfarande med tänkarmössan på:
Nischbanker som bara håller på med utlåning behöver mer riktiga pengar eftersom det (så länge utlåningen ökar) går mer pengar till andra banker än åt andra hållet. Och eftersom dom inte kan låna gratis från kundernas lönekonton, som en traditionell bank, så får dom betala för sina pengar vilket gör deras situation besvärligare när det inte är gratis att låna längre. Och därför kan tradionella banken bli billigare på lån helt plötsligt.
Är det här rätt tänkt eller?
Du måste även inkludera kapitaltäckningskraven som inkluderar kraven på eget kapital. Det är en högst väsentlig del som begränsar jättemycket både hur mycket pengar banken kan ta in från andra och hur mycket de kan låna ut.
Men det är väl en bit under 100% antar jag?
Vilken intressant diskussion! Jag var tvungen att skapa ett konto för att göra ett instick.
Tyvärr har två tongivande debattörer, @Nestor och @janbolmeson, fel i den här diskussionen.
För två år sedan släpptes avsnitt 221 av RikaTillsammans-podden med en representant från Riksbanken där detta diskuterades.
Avsnitt 221: Intervju med Riksbanken: om hur pengar skapas, e-kronor, inflation, penningpolitik m.m.
Där är Riksbankens representant tydlig med att affärsbanker kan skapa pengar. De behöver inte ta från inlåningen eller låna från kapitalmarknaden:
Marknaden måste kunna skapa pengar, vart skulle de annars komma ifrån? Om inte bankerna skapar dem, vem skulle det isåfall vara?
I ett inlägg högre upp skriver @janbolmeson så här:
Enligt Riksbanken stämmer inte det (från avsnitt 221):
En del tror att det är Riksbanken som skapar pengar som de sen lånar ut vidare men så är det inte. De pengar som Riksbanken skapar bortom kontanter, de kan allmänheten inte hålla på sina konton. Våra kunder är bara de här stora bankerna.
De elektroniska pengar vi eventuellt skapar genom obligationsköp de kan allmänheten inte hålla. Bankerna kan inte direkt låna vidare någonting som de har fått från Riksbanken utan de måste alltid skapa sina egna skulder. Det är banksystemet som skapar pengarna som vi i folkmun säger att vi har på våra lönekonton.
Varken
eller
stämmer. Om de måste matcha skulden mot inlåningen eller pengar som de lånar på internationella kapitalmarknaden så skapas inga nya pengar. Dessutom tror jag att du har missuppfattat vad en bostadsobligation är. Det är ett sätt för bankerna att finansiera den långa utlåningen, inte ett sätt att skapa pengar på. För att skapa pengar skriver de helt enkelt upp i sina system att de har lånat ut pengar, utan att de behöver hitta någon som vill finansiera detta först. Då har pengar skapats. Det beskrivs tydligt mellan från ca 31.50 till 34.40 i avsnitt 221.
Självklart finns det lagar och regler för hur mycket pengar bankerna kan skapa och vad de får använda de skapade pengarna till.
2 gillningar
Ok. Jag har inga problem att ha fel, så länge man lär sig något. 
Så låt oss försöka ta och bena ut det så får vi ta det steg för steg.
-
Man behöver kapitaltäcka både inlåning och utlåning? Korrekt?
-
Ja, jag banker kan skapa pengar och det görs i form av kredit. Korrekt?
-
De kan bara skapa så pass mycket kredit som tillåts av kapitaltäckningskraven och det påverkas av eget kapital. Korrekt?
-
Reglerna säger att inlåning och utlåning skall typ matcha. Korrekt?
-
Säkerställda bostadsobligationerna är en kombination av inlåning + kredit. Korrekt?
1 gillning
Jag var med på noterna i “Positiva pengars” beskrivning ända tills de började antyda att kapitalkraven inte begränsar affärsbankernas utlåning. Kapitalkraven utgör självklart en massiv bromskloss inte bara i termer av lånevolym, utan också i termer av lånekvalitet eftersom de även inkluderar en massa riskbedömningskrav som man tidigare kunde skita i. Det är nog riktigt att säga att kapitalkravens huvudsakliga syfte är att stärka det finansiella systemet som helhet snarare än att kontrollera mängden pengar i sig, men instrumentet man har använt sig av för att uppnå det syftet är ju genom att göra det svårare för affärsbankerna att låna ut pengar. Om ni har väldigt tråkigt så kan ni roa er med att harva er igenom den här tegelstenen som lägger grunden för kapitalkraven på EU-nivå:
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013R0575
2 gillningar
Alltså, det stämmer inte riktigt. Jag tror fortfarande att du tänker att vi har fractional reserve banking, där kapitaltäckningskraven är nån slags multipel av eget kapital. Så är det inte (längre).
Banken får i princip skapa hur mycket pengar som helst, dvs låna ut hur mycket som helst så länge dom har vettiga säkerheter till lånen. Nu är jag lite ute på okänt vatten, för jag kan inte BaselI-direktiven i detalj, men precis som 101 beskriver så finns det inget riktigt stopp på hur mycket banker kan låna ut, det viktiga är att banken i det stora hela är solvent.
För er som tycker att det hela är krångligt, det är verkligen inte det. Inte om man accepterar att pengar helt enkelt skapas när en bank ställer ut ett lån. (och det är enda sättet pengar skapas).
Jan går till banken och ber om 100.000 lån till en ny värmepump. Om banken tycker att Jan är en trygg låntagare så knappar banktjänstemannen helt enkelt in 100.000 kr på Jans bankkonto och bokför det som en skuld. Pengar har skapats.
Det är inget annat inblandat, banken behöver inte göra något annat i samband med detta. Och banken kan göra detta i “oändligheten” så länge dom kan visa att deras balansräkning är ok (i enlighet med Basel II), dvs att deras låntagare är pålitliga och att de har tagit vettiga säkerheter. Ni behöver inte tänka på eget kapital, riksbanken och inlåning eller ens kapitaltäckning för att förstå detta.
(Edit och förtydligande: Utlåningen begränsas i praktiken av Basel II reglerna som bl.a. innefattar eget kapital i förhållande till utlåningsrisker, som Jan skriver nedan. Så att de kan låna ut i oändligheten är inte riktigt sant)
Nej, tyvärr är jag ganska säker på att du har fel här @Buspojken. Nedanstående punkter har jag precis fått bekräftat vara korrekta av folk som jobbar med dessa frågor på bank. Fick en lång föreläsning om Basel I-IV och REA (risk-weighted exposure amount) samt det som jag inte visste att FI helst ser att inlåning och utlåning matchar någorlunda.
Det kan ha varit så som du skriver nedan förut, men det är inte så längre. Det säger ju @leakim också:
Det som du skriver nedan är korrekt:
Under förutsättningen att banken uppfyller reglerna för kapitaltäckning vilket inkluderar eget kapital. Du kan inte bortse från det egna kapitalet. Det är fel.
PS. Övrigt från det samtalet var att t.ex. att det också är en stor skillnad på t.ex. svenska banker och många utländska. Svenska banker är i långt bättre skick - just med tanke på kraven - än många utländska. Man täcker i Sverige runt 12 - 16% ibland uppemot 20% medan utomlands ligger man bara på 8-10%.
1 gillning
Nej förstår jag också, det egna kapitalet är en del av Basel II regelverket, men det är mycket mer komplext än att det är en direkt koppling mellan lånet och egna kapitalet.
Så vi är kanske överens? 
Vore himla skönt att kunna släppa detta. 
Haha, jo jag tror att vi börjar prata samma språk iallafall 
Tycker det är ett bra uppslag till ett eget avsnitt!
2 gillningar
Jag tror jag fattat i stora drag men, som sagt, det hade blivit ett intressant avsnitt!
2 gillningar
Med risk för att jag förstår er fel, men om det ”bara” vore så att banken hittade på pengar rakt av - borde då inte bankens balansräkning ha massvis av tillgångar, men mindre eget kapital och skulder? Så ser det ju inte ut.
Jag har nog goda skäl att vara ödmjuk i denhär frågan, men ungefär såhär har jag förstått pengaskapandet.
Exempel på hur balansomslutning kan öka:
Jan har ett hus värt 1 mnkr.
Jans balansräkning:
Tillgång 1 mnkr
Eget kapital 1 mnkrJan säljer huset till mig. Jag lånar allt hos banken, Jan sätter in pengarna på banken.
- Jans balansräkning är oförändrad, så när som på att tillgången byts från ett hus till en fordran på banken. Eget kapital 1 mnkr.
- Min balansräkning får en tillgång (hus) och en skuld till banken. (Min BR ökar från 0 till 1 mnkr omslutning)
- Banken får en skuld till Jan och en fordran på mig. (Bankens omslutning går från 0 till 1 mnkr).
Exempel på hur eget kapital kan öka:
Jag säljer tillbaka huset till Jan, nu för dubbla pengen (2 mnkr)!
Jan finansierar köpet genom att använda sin fordran på banken (1 mnkr) och därtill lånar han 1 mnkr.
Jans balansräkning förändras genom att han får en tillgång (hus) för 2 mnkr. Skuldsidan består av 1 mnkr eget kapital och 1 mnkr lån. Balansomslutning 2 mnkr.Min balansräkning ändras genom att jag kan lösa mitt lån, men får också in 1 mnkr som jag kan sätta in på banken. Helt plötsligt har jag 1 mnkr fordran på banken, vilken motsvaras av eget kapital i balansräkningen. Balansomslutning 1 mnkr
Banken slutar då med en fordran på Jan (1 mnkr) och en skuld till mig (1 mnkr), balansomslutning 1 mnkr. Banken tjänar pengar på att Jan betalar högre ränta än vad jag får på min insättning.
Eget kapital har ökat från 1 till 2 mnkr utan att det skett på någons bekostnad. Det finns alltså mer pengar. Samtliga aktörer har balansräkningar som går ihop.
På så vis är en ökad penningmängd alltid kopplad till att någon i ekonomin har värderat en tillgång högre än tidigare. Vidare begränsas utlåningen av att man inte får låna 100% av husets värde och andra liknande regler.
I exemplet ovan finns det bara en bank, i praktiken finns flera, men deras konsoliderade balansräkning ser ut enligt ovan, men det krävs så att säga lite clearing dom emellan.
Pudlar såklart gärna om jag är fel ute.
Nu ska vi se om jag förstått något av den här tråden!
Om banken lånar ut så blir det en tillgång för banken. På samma gång sätts pengarna in på låntagarens konto. Det blir en skuld för banken. Så då blir det balans.
3 gillningar
Vid en bostadsaffär sätts ju pengarna inte in på låntagarens konto. De betalas ju ut till säljaren.
Vad bokförs det som? För att det ska bli balans?
Kapitaltäckningskravet gäller även Avanza.
Jag har jobbat över 40 år i tre olika banker. Under åren har jag betalat ut miljardbelopp i fastighetslån. Det vore extremt konstigt om jag inte visste hur kapitalmarknaden fungerar.
1 gillning
Har banken exempelvis pengarna placerade i Riksbanken blir det kredit "Riksbankskontot och debet bankens lånekonto.