Hej. Jag försöker begripa vad som är korrekt tankesätt kring mellanriskhinken. Någonstans står det att den ska vara 3-7 gånger bufferthinken. Och bufferthinken ska täcka utgifter upp till 36 månader.
Men då blir väl mellanriskhinken rätt stor? Och någonstans stod det att man kan räkna belåning av bostaden upp till 85% i mellanriskhinken.
Men om man har hamnat i trångmål, ex blivit av med en större kund eller annat tapp, är det säkert att man kan låna upp till 85% av bostadens värde då?
Jag efterlyser därför ett avsnitt om mellanriskhinken utifrån perspektivet nedsida. Vad ska den hjälpa till med i motgång? Vilken betydelse har tillgångsslag? Om man kan ha guld i mellanriskhinken, kan man då ha auag precious green(mycket guld) i hinken? Varför inte?
Vad händer med ett 60/40 konto på Lysa i olika typer av nedgång? Krasch? Långvarig recession? Hög inflation?
Jag är över 50 och har klarat mig helt okej i livet hittills. Men eftersom jag är i denna ålder så bör jag ta höjd för humankapitalet. Eller hur?
Men vad innebär det? Finns det något sätt att mer precist räkna på det mer än det uppenbara - Nyutexaminerad ung ingenjör i storstad vs gammalt socialfall i avfolkad glesbygd?
Kan man, beroende på vad man tror på, ha olika risktänk i mellanriskhinken?
Vilka erfarenheter från tidigare nedgångar finns av mellanriskhinkar?
Finns exempel från praktiken och vilken betydelse har de haft för dem som haft dem? Har de kunnat investera ”på botten” eller har det bara gett dem en båt att sitta i under stormen?
The devil är ofta in the details.
Tack annars för en sjukt bra podd och att ni delar med er generöst av tankar och perspektiv på ekonomi och livet och bra och relevanta frågeställningar. Och tack speciellt till Caroline som känns lite som poddens räntedel; hon bromsar och tar ner på jorden när podden far iväg.
Med vänlig hälsning,
Per
Jag skulle vilja förstå bättre vad ’för stor och för liten risk’ innebär i investeringssammanhang.
Det finns ju mellanRISK portföljen, och globala barn som är ’högrisk’. Men ponera att jag lägger till AuAg SilverBullet och olika svenska investmentbolag/alternativt spiltans inve.bolag. Och lägg till det att jag är ung.
Hur borde man vikta ’risk’ kontra signaler på börsen?
Korta svaret är ju ta rikatillsammansportföljen och använd lekhinken till riskökning, men jag vill förstå konceptet med risk bättre. Jag fattar vad ni säger i podden men förstår det ändå inte… eller så är jag för mycket ingenjör och bara vill förstå allt på mutter och bricka nivå
Ett område som känns lite outforskat och möjligen missförstått är området “Traditionell förvaltning”. Här är nivån ofta så låg att många inte vet skillnaden på en Kapitalförsäkring med traditionell förvaltning och en som är en fondförsäkring.
Här borde man göra ett avsnitt som går igenom Traditionell förvaltning ordentligt, gärna med en förvaltare från något försäkringsbolag typ Skandia.
Traditionell förvaltning har i princip alla människor i sin tjänstepension, kan även vara ett bra alternativ i vissa fall som trygg förvaltning av sitt privata kapital.
I akademiska sammanhang brukar risk definieras som volatilitet. Antagligen, nästan helt säkert, för att det är enkelt att beräkna matematiskt.
För mej är risk något annat och spänner från risk för utebliven avkastning, risk för permanent kapitalförlust till risk för högre beskattning av kapitalvinster och risk för politiska beslut som påverkar “mitt” gruvbolag att plötsligt inte få tillstånd att utveckla en gruva av den fyndighet de jobbat med i 10 år.
Ett historieavsnitt vore intressant. Hur gick det till i börshandelns begynnelse? Hur gjorde man rent praktiskt för att handla med värdepapper innan digitalisering och hemdatorer?
Du (@janbolmeson ) pratar ju, som sagt , ofta om att det är processen som avgör om ett beslut är rätt och riktigt eller inte.
Så, gå igenom beslutsprocessen inför det eventuella köpet av ny/nyare bil. På det sättet får vi ett intressant avsnitt, som vanligt, och ni får ett tillfälle att grunda ert beslut på ett bra sätt.
Bil-avsnitt. Blir stora diskussioner kring detta nu. Allt är inte så självklart längre. Finns så mycket att överväga kring bilägandet. Köpa kontant. Nytt/,beg, elbil, hybrid? Leasa eller låna, fällor att undvika etc. Hade varit intressant att höra från någon gäst som är riktigt insatt likt mäklaravsnitten.
Detta är även jag väldigt intresserad av. Inte för min egen del än (jag är 36 år) men mer för vänner, familj och bekanta som är i, eller närmar sig pension men inte orkar eller kan engagera sig att optimera sin ekonomi.
Jag gillar mixen men föredrar avsnitt när Jan fått nörda ner sig ordentligt på den där nivån att man känner förstår Carolines frustration i att hänga med i alla poänger.
Apropå en annan tråd på forumet vore det intressant att kolla närmare på den alternativa investeringsformen spelskins och hela scenen runt detta. Sedan Kina släppte på sin internetcensur har priserna skjutit i höjden. Många yngre tradear vilt och lär sig för och nackdelar i investeringar genom detta. Många blir också scammade av allt från finniga tonåringar i Sverige till vuxna människor på andra sidan jorden.
Jag är väldigt begränsat insatt, mer än att jag av intresse tillhört en facebookgrupp några år, sedan en sticker/ingameklistermärke på steam värderades till ca 2000kr vilket nu är ca 10000kr.
En intressant gäst vore “Mikael Jägare” som administrerar flera grupper på facebook i ämnet skintrading. Han guidar till säkra trades, hjälper folk som blivit lurade osv.
Jag tror att detta är en värld som dom flesta av oss här är oförstående inför, men de med barn och ungdomar som tillbringar tid med spel kanske kunde uppskatta att lära sig om och förstå fördelarna med att låta sina barn gå den vägen för att lära sig investera.
Jag gillar att Jan och Caroline tar in folk som faktiskt tycker olika än de gör! Starkt!
Möjligen skulle sådant kunna följas upp i kommande avsnitt. Vad är argumenten för Rikatillsammans portföljer, de tål att repeteras.
Vilka fördelar finns att göra som besökande gäst förespråkar istället? Finns framgångsrika fonder och exempel som gör så (ex belånar portföljen från förra avsnittet? Mindre bra exempel?
Man lär sig mycket av att bolla och jämföra olika argument och metoder, så följ gärna upp trådar från tidigare avsnitt.
&&&&&
Sedan vill jag lära mig mer om rebalansering.
Rebalansering ger exponentiell tillväxt när tillgångarna är okorrelerade eller negativt korrelerade, men när de är korrelerade (som de flesta börser) då förlorar man istället på att rebalansera ofta.
Rent matematiskt missar man del av uppgång om man säljer av vinster för ofta/tidigt i stigande trend, och man går in för tidigt och gör mer förlust i fallande trend. Om man rebalanserar för ofta alltså.
Det är inte bara psykologin (köper det som blivit dyrt och säljer när det blivit billigt)som gör att småsparare förlorar på att göra många affärer.
Riktigt så enkelt är det inte va? Alltså om du rebalanserar mellan flera tillgångar (med samma förväntade avkastning) där korrelationen är strikt positiv (dvs viss korrelation) men inte 1. Då går väl även den riskjusterade avkastningen upp för hela portföljen? Till en viss gräns då ökning av antalet tillgångar inte längre ger minskad volatilitet vid samma förväntade avkastning?
Min önskelista per idag: Jag fattar inte riktigt det här med ränta riktigt. Hörde t.ex. nyligen om en som som avvecklat allt aktiesparande pga ath på börsen och gått all in i räntor. Det förstår jag inte riktigt, när man läser här verkar det som ränta är riskfyllt nu och troligen kommer gå minus. Skulle alltså gärna höra nåt om det (kanske redan finns avsnitt?). Hör det även ihop med inflation, kanske.
Sen gillar jag avsnitt med gäster, det blir ofta intressanta diskussioner. Uppskattar när det är lite olika åsikter om saker och ting. Andras perspektiv och syn på saker. Eftersom som jag ser det kan man inte vara så säker på sin sak (indexfonder, guld osv, osv. Nu har jag ju iof precis outat min biotech-fadäs, så jag borde väl inte säga nåt om nåt?
Diversifiering med andra tillgångar än guld. Lite valutaförståelse, kanske. Och sen nästan allt som alla andra sa.
Hantera risk: Har du två tillgångar som båda går upp ca 2% per månad i stigande trend och båda ner lika mycket i fallande trend, då tar det lång tid innan det utvecklas några skillnader värda att utjämna.
Trender är vanliga, och aktiemarknader är tydligt korrelerade, så då är bättre att rebalansera sällan, enbart för riskhantering.
Ex på förlust av rebalansering
Du har 100000 kronor i en fond som går upp 2% per månad.
Tar du då hem 2000 kronor varje månad då ligger du Pluss 6000 kr efter 3 månader.
Hade du väntat med att ta hem vinst i tre månader hade ditt innehav utvecklats till
1000001,021,02*1,02=106120,80kr dvs pluss 6120kr.
Du missade/förlorade då 120 kr på att ta hem vinst för tidigt, nästan 0,5% omräknat på årstakt.
Samma uträkning för kostnaden av att rebalansera ofta och köpa in sig för tidigt i fallande trend visar att det är bättre att rebalansera sällan.
Jo men man återinvesterar ju vinsterna säger du, ja, men du kommer inte upp i nämnvärt högre vinst när alla börser är starkt korrelerade.
Har du fonder så missar du flera dagars utveckling av att sälja och köpa nytt.
Har du okorrelerade innehav kan vissa innehav rusa/falla plötsligt och ge behov av rebalansering. Då ger det något, men det är svårt att hitta bra okorrelerade tillgångar.
Det är min erfarenhet efter att ha rebalanserat varje vecka i ca 3 år pluss läst på forskning.
Rebalanserar du mellan okorrelerade tillgångar eller negativt korrelerade, då kan du tjäna på det.
Risk, ja när ett innehav blivit oproportionerligt stort då behöver man rebalansera, men sådant tar ju lång tid.
Jag ställde om mina rebalanseringsnivåer nyligen till att köpa när tillgången ligger 4% under börvärdet och ta vinst när tillgången ligger 12 % över börvärdet.
Då blir det färre affärer och jag kan följa med i uppgångar bättre och köper inte in mig för tidigt i fallande trend.
Det är inte diskreta steg mellan helt okorrelerat och helt korrelerat (korrelation 0 eller 1). Korrelationen varierar kontinuerligt mellan -1 till 1.
Tillgångar som t.ex. har en korrelation på 0.5 (viss positiv korrelation) men samma förväntade avkastning och samma volatilitet. Kommer ge en lägre volatilitet men samma förväntade avkastning om rebalanserar kontinuerligt mellan dem. Alltså högre riskjusterad avkastning.
Ju fler av dessa hypotetiska tillgångar med viss korrelation (0,5) man rebalanserar mellan ger lägre och lägre volatilitet men samma förväntade avkastning. Till en viss gräns. Det är exponentiellt antagande till en gräns med tillräckligt många tillgångar.
