Det skulle vara intressant om någon duktig ekonomiprofessor diskuterade något intressant nobelpris i ekonomi.
7 gillningar
Ett råd för att spara pengar brukar vara att köpa de saker du behöver begagnat.
Ett sätt att få en kickstart på sitt sparande är att rensa och sälja alla gamla prylar man har liggande som inte kommer till användning.
Varför inte ett avsnitt om att köpa/sälja prylar? Vilka plattformar? Hur ska man tänka? Pruta? Riskhantering? Frakt? Vad lämpar sig inte att köpa begagnat?
Någon som driver loppis kanske är rätt person att prata med? Jag har också för mig att @carolinebolmeson har hintat om att hon har intresse för detta.?
6 gillningar
Absolut, håller med men det var inte min poäng.
Ska man rebalansera varje dag, varje vecka, månad, kvartal eller vart tredje år för att tjäna på det?
Har du korrelerade tillgångar så utvecklas de oftast i samma trend riktning samtidigt. Då tar det lång tid innan man måste rebalansera och justera obalanser.
Har du väldigt volatila tillgångar som är negativt korrelerade, då får du justera obalanser oftare.
Jag gjorde fel som utan större reflektion rebalanserade varje vecka (för jag trodde på forskning om exponentiell tillväxt med rebalansering) när de flesta tillgångar/marknader har hög korrelation, för då riskerar man i stigande trend gång på gång minska innehav i det som stiger och missa delar av marknadens uppgångar och i sjunkande marknad gång på gång rebalansera upp innehav i tillgångar som ännu har långt kvar att falla.
Rebalansering fungerar, under vissa förutsättningar. Bäst med volatila negativt korrelerade tillgångar. Då uppstår snabbare stora obalanser i portföljen att rebalansera.
Mitt enkla räkneexempel illustrerade att det är bättre att i stigande marknad med ränta på ränta få exponentiell tillväxt tre månader efter varandra istället för att plocka ut vinsten tre gånger.
Sämre=vinst+vinst+vinst
Bättre=vinst x vinst x vinst
Rikatillsammans rekommenderar rebalansering en gång om året. Då ligger man kvar länge i stigande trend innan man tar hem vinst. Klokt.
Fast du missar min poäng här, nämligen även rebalansering mellan tillgångar som är väldigt korrelerade uppvisar exakt samma fenomen som om man har en korrelation på 0,5. T.ex. om du har 30 olika aktier med en korrelation på säg 0,95 så kommer du får mindre volatilitet och samma förväntade avkastning. Ju oftare du rebalanserar desto mindre volatilitet. Så ur perspektivet rent riskjusterad avkastning desto oftare bör man rebalansera. Men det finns andra effekter och problem med att rebalansera för ofta. Man ligger utanför marknaden i värsta fall en dag om man byter fonder, det kan kosta oerhört mycket (majoriteten av avkastningen kommer under väldigt få dagar).
Det kan kosta att rebalansera, spread, courtage t.ex.
O.s.v.
Så det är oerhört komplicerat att välja en optimal rebalanseringsmetod/hur ofta. 1-4 gånger per år har även den positiva aspekten att man inte pillar i portföljerna hela tiden (ändrar som man inte bör p.g.a. känslomässiga aspekter).
1 gillning
Ja, volatiliteten sjunker, men du får svårare att hänga med index utveckling när du säljer andelar billigt långt innan toppen och köper andelar dyrt långt innan botten är nådd.
Volatilitet och avkastning är två olika saker.
Jag har förvisso haft låg volatilitet när jag rebalanserade varje vecka men det gynnade inte avkastningen.
Proethos fond säger att de rebalanserar fyra ggr per år, betydligt bättre än mina 50 rebalanseringar.
Tekniskt sett så är det enda garanterade sättet att hänga med index att ombalansera så ofta det bara är teoretiskt möjligt. Alltså att ombalansera till indexets fördelning kontinuerligt. Men då får ombalanseringen inte leda till öka kostnader och att man ligger utanför marknaden.
Så fort du slutar ombalansera varje sekund så börjar du avvika från index och därmed få möjlighet både till högre och lägre avkastning. Ju mer sällan du ombalanserar tillbaka till indexet du försöker följa, desto större möjlig avvikelse.
Riskjusterad avkastning brukar mätas som kvoten mellan avkastning och risk. Samma avkastning och lägre ger högre riskjusterad avkastning.
Det gynnar bara avkastning i de fall då det finns positivt momentum i dina underliggande värdepapper. Så fort det saknas så kommer det istället vara till din nackdel att ombalansera mer sällan.
Bättre enligt vadå? Det finns fördelar med att ombalansera mycket oftare. Speciellt då man vill maximera riskjusterad avkastning, ombalansering inte är förknippat med kostnader och momentum i de underliggande tillgångarna saknas.
Du gör det oerhört komplexa problemet att välja ombalanseringsstrategi för enkelt när du säger att man inte ska ombalansera varje vecka. Det finns fall då det är att rekommendera före ett par gånger per år.
Ett intressant ämne är, tycker jag, när den uppskjutna konsumtionen skall börja konsumeras.
Här finns flera aspekter. Ta t.ex. “4%-regeln”. Har sett att en del i stället förespråkar ett uttag på 3 % (börsen ger inte längre lika bra avkastning) och någon förespråkar 5 % (hävdade att inflationen inte var så stor). En översikt och resonemang om de olika uppfattningarna.
FIRE vs vanlig pension med guldkant. Målet ser olika ut för olika individer. Jag tror att i många fall kanske pension med guldkant är mer realistiskt.
Vid vanlig pension 65-67, hur kan/bör man räkna på sitt uttag av kapital?
Om man är frisk och kry så kommer man troligen att spendera mer pengar 65-74, lite mindre 75-84, därefter än mindre (om man får leva så länge). Är det hållbart att ta ut t.ex . 7% i första fasen, 5 % andra fasen, och sedan hoppas på det bästa. Finns det någon matris eller kalkylator för sådana uttag?
4 gillningar
Beteendevetenskap & vanor
Hur man kan påverka beteende och vanor
Lite inspo som underlag
Jim rohn
Andra böcker där vissa som ni nämnt finns med:
2 gillningar
Vilka är de fem starkaste kännetecknen på aktier som går som tåget år efter år. Gärna vetenskapligt underbyggda. Saknas det, så låt gå med allas hjälp - empiriskt.
1 gillning
Hej,
Kanske en genomgång av de olika börskrascherna historiskt. Anledningarna till dem och lite intressanta dataobservationer. ”Tidningsurklipp/citat” från dessa.
8 gillningar
@janbolmeson Jag skulle gärna se ett avsnitt om strategin: “Buy, Borrow, and Die” med fokus på Sverige. Är det en tänkbar strategi i Sverige? Varför, eller, varför inte?
-
Kan du inte intervjua också någon aktiv småbolagsförvaltare, någon som har lyckats slå index på lång sikt. Det finns många att välja mellan.
-
En grej som jag har grubblat mycket över är att det brukar sägas att det är svårt att hitta undervärderade bolag. Men betyder det att om företagen är rätt värderade borde de alla ge samma avkastning? Eller kan det vara så att det finns vissa bolag som kan tänkas gå bättre än snittet - även om de skulle vara rätt värderade (på samma sätt som det finns många bolag som aldrig har lyckats komma ens i närheten index)?
-
Vore kul att höra någon som är kunnig på guld och silver, men som inte själv är fondvaltare och inte heter Eric.
1 gillning
Jag skulle vilja se ett avsnitt om husbyte. Det är något som är stort i många länder i Europa men inte i Sverige. Det är tydligt att de flesta som ägnar sig mycket åt husbyten är rika personer med fina och dyra hus.
Det finns en kultur och en indirekt ”marknad” för husbyten med en tydlig logik för hur det fungerar och hur man ska tänka för att få till det bra.
1 gillning
Ett avsnitt om Private Equity från RT vore jättekul. Ben Carlsson på på awealthofcommonsense har skrivit några artiklar om det över de senaste åren, och bytt åsikt lite smått från negativ till lätt positiv.
I rika avsnitten klumpar Jan ofta ihop PE med investmentbolag / alternativa investeringar, men det vore kul med ett dedikerat avsnitt eftersom forskningen inte har nått någon konsensus om ifall PE adderar värde och i så fall hur. Snarare det motsatta om du läser studier likt den här som realtid.se citerar till: AP-fonderna och ”det institutionella imperativet” | Realtid
Samtidigt stormar EQT och de andra PE bolagen fram med stormsteg på börsen just, men det kanske mer är att de ligger rätt cykliskt? Det är ju skördetid för dessa bolag just nu.
Är PE något nytt jämförd med gamla tiders “leveraged buyouts” (LBO’s) eller är det bara småbolagsindex + belåning (+ dyra avgifter i fonderna)? Ser fram emot en genomlysning av ämnet och “thoughtful disagreement”.
3 gillningar
Jag tyckte sidospåret om legacy planning för superrika/kändisar/monarkier var intressant i veckans avsnitt.
De negativa delarna med en viss typ av arv är som jag ser det den starkaste anledningen till att Sverige borde avskaffa monarkin. Vet inte om det finns några rojalister i det här forumet, men jag skäms något oerhört när vi skickar runt arvsslavar i världen för att öka vårt anseende och dra in affärer till våra internationella bolag. Det är liksom inte passande för en demokrati. Man undrar ju hur de som råkar ut för att få det där arvet egentligen känner om saken.
Många här strävar ju efter ekonomisk frihet för att få en annan typ av frihet som den ekonomiska friheten ger. Hur hanterar man när man blir ekonomisk fri men inte får den andra friheten att styra över sitt liv som är så viktig? Åtm inte kunna få den friheten utan att man känner att man sviker sin familj, djupt rotade traditioner eller kanske t o m en hel nation?
Jag vet inte om ämnet funkar för ett helt avsnitt (även om både bok och avsnitt berört det), men visst finns det något oerhört intressant i ämnet?
Lyssnade på en diskussion om fideikomiss i Sverige för ett tag sedan, och det kommer liknande komplexiteter med det.
Bokavsnitt - Pierre Bourdieus Distinktionen. Då behövs bara en ekonomiförstående sociolog som gäst. Massa interessant om smak, klass, livsstilsval etc.
1 gillning
@janbolmeson Jag skulle gärna se ett avsnitt om tillväxtmarknadsfonder. De spåddes en lysande framtid i början av året (och även generellt sett så låter ju ordet “tillväxtmarknader” som om det skulle kunna bli en del tillväxt…?!), men hittills i år har många fonder presterat rätt blekt. Hur kommer det sig och hur ska man tänka kring pusselbiten tillväxtmarknader i sin portfölj?
6 gillningar
Jag skulle vilja se ett avsnitt om hur man balanserar långsiktigt sparande med kortsiktigt sparande, och sparande som finns däremellan.
I tidigare avsnitt har ni t.ex nämnt att en buffert är högst upp på listan, och att nya/unga personer först och främst bör spara 100 % till en buffert innan man ens överväger aktier, räntefonder osv.
I ett annat avsnitt har ni gått in på att man inte bör investera pengar som skall användas inom en viss tidsram, eftersom marknaden ändå är volativ, och det är först när man slår ut dalar och toppar över längre tid som man kan förvänta sig vinst. På 30 år hinner man nog gå igenom både ekonomiska kriser och högkonjukturer. Pandemi, krig, klimatförändringar och invasioner av utomjordingar har alla förmåga att påverka ekonomin på både mikro och makronivå.
Kan bli svårt för unga att få sig en uppfattning om hur man balanserar billån, sparande till insats, buffert och samtidigt börja fundera på pension eller FIRE så tidigt som möjligt. Jag tror att det hade varit jättebra att sammanfatta allt det här till ett eller två avsnitt, riktat mot yngre eller nykomlingar.
Intressant nog tror jag att födelsedagsvideon som Caroline och Jan gjorde, 39(?) tips till sina barn, är det närmaste man kommer till att sammanfatta flera av de här sakerna. Jag tror att man kan bygga vidare på det temat.
Kanske ett avsnitt om “10 saker du bör lära ditt barn om ekonomi?” eller “10 tips till 18-25-åringar”?
7 gillningar
Jag skulle vilja se ett avnitt (med inspiration från senaste avsnitten om investmentbolag) som jämför ökad risk med belåning jämfört med ökad risk med faktorer som t.ex. småbolag. Jan säger ofta att en belånad portfölj med en global indexfond är ett bättre alternativ än andra sätt att öka risken. Problemet är att även om man kan få samma risk genom belåning (mätt i volatilitet), så får man en hel andra risker som t.ex. margin calls.
- Hur skiljer sig en högriskportfölj som har t.ex. småbolag jämfört med en belånad global indexportfölj med samma risk? T.ex. max drawdown, margin call risk, etc.
3 gillningar
Fler poddar med temata likt:
- Försäkringar
Hur ska man tänka? Bör alla försäkringar vara hos samma bolag för att få någon form av mängdrabatt, eller ska man jaga billigaste alternativet för respektive försäkring? Ska man byta bolag eller ska man beakta sina skadefria år? Vilka tillägg är bra att ha?
- Elabonnemang
Lönsamt med solceller, bergvärme eller luftvärme? Hur stark säkring? 10, 16 eller 25? Vad jag förstår tar nätleverantören olika betalt.
- Mobilabonnemang
Bra med typ ”familjenabonnemang”?
- Bredband
Låt det inte bara ”ticka på”, utan säg upp det när det är på väg löpa ut, och ta nåt annat som har erbjudande. Gäller iaf om du har öppen fiber. Kanske kommer din gamla höra av sig och erbjuda dig något nytt.
- Hemlarm
Vad bör man ha? Vad kostar det i långa loppet (tror det oftast är billigast köpa ett larm och välja en lokal larmcentral).
Rätt säker på att det för de flesta familjer är mycket utgifter att minska genom att se över detta.
2 gillningar