Hej! Funderar på just den utbildningen och undrar egentligen om du kan utveckla svaret du gav här med mer detaljer? Var läste du den? Vad är bra att veta? Värt i efterhand?
Kemiingenjör verkar också ha en bra framtid med tanke på att både läkemedelsbranschen och batteribranchen stor satsar i Sverige
Om du tänker på pengarna så bör du definitivt jobba inom IT. Jag är själv inte tekniskt lagd, har läst ekonomi men är säljare inom IT och tjänar iaf top 1% i Sverige.
Är du mer tekniskt lagt kan du gå mer IT tekniker vägen och läsa relevant utbildning för detta.
Detta är ofta ett rätt flexibelt jobb och du slipper så mycket det går att “jobba med människor”.
Här ligger både pengarna, och framtiden.
Lycka till
1 gillning
Beror helt på framtida bostadsort kring vilket universitet som är bäst.
Många företag i Stockholm anställer inte från Chalmers samt tvärtom i Göteborg. Själv skulle jag dra mig i det längsta att anställa någon från KTH eller Chalmers om inte personen ifråga härstammar från närområdet. Har inte så mycket att göra med att skolorna ifråga är sämre utan mer att studenter från dessa lärosäten sällan stannar långsiktligt utan söker sig snabbt vidare till större städer.
Mitt tips till TS att tänka efter kring sina intresse och sen välja utbildning utifrån det. Även om du inte anser dig behöva en sån roll idag så kommer det lång siktligt synas i lönekuver samt karriärsvägar.
Civilingenjörs jobb är oftast flexibla och det mycket kan sköttas remote. Speciellt inom FoU om du gillar såna uppgifter.
Hej! Tack för tipsen!
Du kan misslyckas med nåt du tycker är tråkigt, så du kan lika gärna försöka med nåt du tycker verkar roligt. För mig har många prioriteringar och värderingar som jag trodde var helt statiska förändrats under livets gång, så att bevara bejaka flexibilitet tycker jag är viktigt, om man får vara efterklok
Juridik eller affärsjuridik kan ju va ett bra alternativ om man inte ser matte som en av sina starka sidor eller om man bara tycker att det är tråkigt. Tror absolut att det finns en bra arbetsmarknad där framgent, speciellt om man nischar sig mot finans då det ökade regulatoriska trycket har skapat en brist på kompetens.
Annars har väl de “säkra” alternativen listats i denna tråd om målet är en lön på +50k.
Det finns ju många roliga utbildningar! Jag tror att IT-kompetens kommer det att skrikas efter framöver. Även energibranschen/infrastruktur är ett område med bra framtidsutsikter.
Där jag arbetar är vi många i projektledarroll med så skilda bakgrunder som jägmästare, jurist, agronom, lantmätare, meteorolog, miljöteknik, samhällsbyggnad mm. Så en utbildning kan ju absolut leda till arbete i en helt annan bransch än vad man tänkte från början.
Själv är jag sjuksköterska, finns massor av inriktningar och specialiseringar. Även möjlighet till chefsjobb eller doktorera och jobba på högskola/universitet.
Men det kanske är så “remote” dock 
För mig föll valet på stor valfrihet och kunna hjälpa människor.
Jag ser två anledningar som, i min värld, bör göra att löneskillnaden blir mindre framåt:
-
Högskoleingenjörsexamen har bara funnits i 30 år. Om man antar att majoriteten av studenterna kom direkt från gymnasiet så betyder det att det idag finns få högskoleingenjörer som är 50+ år, iallafall som har lång arbetslivserfarenhet. Det blir missvisande att jämföra medellönen mellan två grupper där den ena i stort sett saknar personer äldre än 50 år. Därmed inte sagt att det saknas löneskillnader.
-
Efterhand som åren går kommer fler och fler högskoleingenjörer få ledande befattningar. De kommer i sin tur vara mer öppna för att anställa andra högskoleingenjörer. Många civilingenjörer har fördomar och kunskapsluckor kring vad högskoleingenjörsutbildningarna innebär.
3 gillningar
Du underskattar högskoleingenjörerna om du jämför dem med självlärda personer. Det är ändå tre års högskolestudier. Min erfarenhet är att många civiling-utbildningar innehåller kurser som lätt hade kunnat strykas ner till fyra år, utan att tappa allt för mycket varken på bredd eller spets. Förutsatt att du ska jobba inom industrin och inte fortsätta på det akademiska spåret.
Vad gäller nätverk så har du möjlighet att skaffa det även som högskoleingenjör. Men nätverket kommer se lite annorlunda ut, beroende på att det är olika bakgrund på de du pluggar med. Vilket nätverk som är bäst att ha är upp till var och en att avgöra.
Om man ska generalisera grovt så är min erfarenhet att civilingenjörsutbildningarna består av personer som:
- Kommer från studievana hem. Minst en förälder har längre högskoleutbildning, oftast civil-ing.
- Har svenska föräldrar.
- Tillhör övre medelklass
Högskoleingenjörsutbildningarna består av personer som:
- Är studiemotiverade men har föräldrar som saknar längre högskoleutbildning.
- Har mer blandad socioekonomisk bakgrund
Förövrigt håller jag med dig om att valet av skola är viktigt.
1 gillning
Har du kollat på några av YH-utbildningarna? Ofta lite snabbare “praktiskt” och kan absolut vara värt att kolla runt bland åtminstone!
5 gillningar
Jag kan varmt rekommendera IT. Det finns en oändlig fauna av roller och företag att jobba med. Det är ett otroligt brett område, du kan jobba med allt från UX på onlinebutiker till backend/databaser & interna system hos myndigheter (FI, MigV, Säpo osv…) eller mekanik/ML/AI på företag som siktar på att kolonisera mars. Eller varför inte framtidens kollektivtrafik? 
Att studera till civilingenjör kan vara en bra start på något riktigt roligt men det är inget krav för att lyckas inom IT. Men vet du inte riktigt vad du vill specialisera dig inom så är civilingenjör en riktigt stabil start.
Jag började som webbutvecklare och jobbar idag som systemarkitekt. Jag tjänar som en civilingenjör (plus/minus) och bestämmer arbetsdagarna för några av dem med en tvåårig yrkesutbildning, en ohälsosam dos entusiasm för att programmera samt hyfsade ledaregenskaper innanför bältet. IT är härligt på det sättet att du kommer långt på faktiska kunskaper. Men förbered dig på att folk kan bli upprörda i diskussioner om camelCase eller snake_case. 
Edit//
Prio 1 för mig var dock aldrig pengarna. Det var att ha skoj och få jobba med min hobby. Ju roligare man har på studierna/jobbet, desto större chans att man gör det riktigt bra och utvecklas av minorna som man kommer att trampa på. Skulle jag vilja påstå.
1 gillning
Hej! Ja det är framförallt yrkesutbildningar jag har kollat på då jag gärna inte vill sitta allt för länge vid skolbänken!! Många yrkesutbildningar är ju kring 2 år vilket jag gillar.
3 gillningar
Besökt nga skolor? Det kanske är lika gott steg som något annat?
1 gillning
Det var inte min jämförelse. Jag jämförde med mig själv, civ ing. 
Klart att det finns ett värde i att inte plugga för länge. Tänk bara på att du har typ 40 år i arbetslivet sen, om du följer den socialdemokratiska arbetslinjen. Så nåt år hit eller dit i skolbänken kanske inte är hela världen.
2 gillningar
Jag kanske är lite udda här, men jobbmässigt har jag inte upplevt någon skillnad mellan civil- eller högskoleingenjörer. Om något är det som särskiljer de verkligt duktiga mjukvaruutvecklarna om man är självlärd eller inte, och om det är lön du är ute efter så kommer ditt inre driv vida överskygga vilken utbildning du går.
Utbildningen är mer ett sätt att få en fot in i arbetsmarknaden och att knyta kontakter, och därefter spelar det inte så stor roll. Utifrån den logiken kanske en kandidat inom Innovativ Programmering vara ett alternativ?
2 gillningar
Nja…
Det är nog sant på ungefär samma sätt som påståendet att vissa hellre rekryterar en viss inriktning (t ex svårare att bli managementkonsult med examen från elektro än från I) eller att vissa företag selekterar på andra meriter än utbildning.
Men att det generellt skulle vara en nackdel att det står ”KTH” på en ansökan till Volvo tvivlar jag på.
Nu blir det ett stickspår från trådfrågan, ha överseende:
Jag läste alltså civ ing I på en av de största skolorna, tänk KTH/Chalmers.
Läste även en kandidatexamen i företagsekonomi vid sidan av, samt ett utbytesår utomlands.
Det finns mycket att säga så klart, men generellt:
- matten är tyngre än gymnasiet. Jag hade lätt för mig och högsta betyg i det mesta på gymnasiet, inklusive alla relevanta tekniska ämnen som matte, fysik, kemi. Lik förbannat fick jag (och de flesta av mina kursare) kämpa ordentligt.
- studietempot är högt. Inte omänskligt men jag skulle uppskatta att jag hade klarat att läsa minst dubbla ekonomprogram med mindre effort än civ ing.
- det året jag blev antagen var det svårt att komma in, det krävdes 1,9 på högskoleprovet eller så gott som full pott på gymnasiebetygen. Det påverkar såklart urvalet med kursare omkring en. Alla är motiverade. Det är högre lägstanivå än på en linje med enklare intagningskrav.
- jag upplevde en god sammanhållning och låg intern konkurrens bland kursare. Alla behövde på ett eller annat vis jobba tillsammans i olika kurser.
- många, inklusive jag själv, sökte sig till ett första jobb som managementkonsult. Det passar inte alla, men är lärorikt och en bra språngbräda till nästa steg. Att få ett första jobb på en top tier-firma som t ex McKinsey eller börja i finansbranschen i Londonbörsens är definitivt lättare med civilingenjörsexamen från I-linjen från Chalmers/KTH än med de flesta andra utbildningar. Det är inte omöjligt som högskoleingenjör eller med examen från t ex Mälardalen men nästan…
- värt det? Ja det tycker jag. Men det passar såklart inte alla.
2 gillningar