Introduktion till de svenska investmentbolagen

Del 1 av 4 i vår serie om investmentbolag

Svenska investmentbolag har som grupp varit en bättre investering än i princip allt annat. Nästan oavsett tidsperiod och betydligt bättre än indexsparande som vi brukar tjata om. Därför är det inte konstigt att de blivit väldigt populära att investera i. Även jag och Caroline har länge haft en portfölj med investmentbolag i vår Lekhink som komplement till vårt sparande i fondrobot och indexfonder.

Dagens avsnitt är det första i en serie om fyra avsnitt som ger en introduktion och går på djupet kring investmentbolag. Till syvende och sist handlar det egentligen om att svara på frågan:

  • Kan jag tjäna mer pengar på att investera i investmentbolag än i andra investeringar (t.ex. indexfond / fondrobot)?

I dessa fyra avsnitt kommer vi bland annat sammanfatta Marcus Fridells bok ”Bygg en förmögenhet – investera i investmentbolag” från 2018, vi tar upp Tobias Schildfats bok ”Vägen till din första miljon”, vi går genom en del studier och sammanställningar på ämnet, samt lägger till vår egen erfarenhet.

Vi sammanfattar även några riktigt bra Investmentbolags-diskussioner från RikaTillsammans-forumet. Precis som vanligt rekommenderar vi att läsa trådarna. Många gånger innehåller de minst lika mycket eller mer värde än själva avsnittet. Trådarna innehåller med frågor, feedback, data och riktigt bra tankar. Del tre kommer till stor del att bygga på diskussionen i forumet.

I forumet har vi tillsammans sammanställt en lista på över 100 svenska och utländska investmentbolag, mig veterligen den mest komplettera listan i Sverige. Vi har även en hel kategori med många diskussioner kring investmentbolag. Så det finns mycket att fördjupa sig bortom själva avsnitten. Särskilt om man vill gå på djupet som vi inte kan göra i videon eller i podd-avsnittet.

Dagens avsnitt ger en introduktion till investmentbolag. Vi pratar om bakgrunden i den svenska industrialiseringen, hur de är en speciell typ av bolag i Sverige idag, hur de liknar och skiljer sig från vanliga fonder, hur de har blivit maktbolag i den svenska ekonomin och om några fördelar med investmentbolag.

Notera att det här INTE är en rekommendation att investera i svenska investmentbolag. Det är fortfarande avsnitt #99 och avsnitt #190 som är våra tunga rekommendationer. Dessa två avsnitt bygger på forskningen och ger långsiktigt bäst odds.

Särskilt i del 3 kommer vi fördjupa oss i om investmentbolag fortfarande är en bra investering och cliff-hangern är att jag är tveksam. Många av de faktorer som förut talade för investmentbolag, som t.ex. rabatten, är inte längre där. Därav dessa avsnitt så att du får en djupare förståelse än att bara går på den allmänna rekommendationerna man ofta hör i form av ”köp investmentbolag”.

Del 4 har vi sparat till att svara på frågor, invändningar och feedback. Skriv därför gärna en kommentar här eller i forumet. Vi kommer sammanställa dessa och ta upp dessa. På det sättet hjälps vi åt och det blir verkligen rika tillsammans.

Tack på förhand!
Jan och Caroline

Sammanfattning av de viktigaste punkterna

Det som är viktigt att ta med sig från den här delen är:

Viktigaste punkterna
  • Svenska investmentbolag har som grupp gått bättre än i princip alla andra investeringar över nästan alla tidsperioder.
  • Investmentbolags affärsidé är att köpa, äga, förvalta och utveckla andra bolag långsiktigt.
  • Det finns många fördelar med investmentbolag: 1) du äger samma sak som de rikaste familjerna i Sverige, 2) de är relativt billiga, 3) de ger en god riskspridning, 4) du får (ofta) rabatt, 5) du kan göra utdelningsarbitrage och 6) du kan dra nytta av deras multipel-arbitrage (vid onoterat).
  • Det finns både många likheter men väsentliga skillnader mot en vanlig fond (t.ex. antal ägda bolag, viktning och kapitalanskaffning).
  • Enklaste sättet att investera i investmentbolag är via någon av fonderna Spiltan Aktiefond Investmentbolag, SEF Investmentbolag eller Kvartil Calculus+ Investmentbolag. Om det är en bra idé tar vi upp i del 3.
  • Besök gärna forumet för en fördjupning framförallt i dessa trådar här, här och här.

Om du har frågor, ställ dem gärna i kommentarerna eller i forumet. De kommer att ligga till grund för del fyra i serien. 😎

På Patreon får du exklusivt extra-material, konkreta börstips och avsnitt utanför bloggen. Läs mer. Läs mer

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Under inspelningen av det här avsnittet använde vi ett bildspel. Du kan bläddra genom bildspelet om du vill få en snabb överblick över innehållet. Du kan även bläddra genom det i samband med att du lyssnar på avsnittet som podd.

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen, idag är det dags för avsnitt 213. Detta är den första delen i en serie på 4 avsnitt om investmentbolag.

Caroline: Vi har aldrig gjort en sådan här serie förut. Vi har mycket material att prata om.

Jan: Det är en av de strategier som är mest populära bland sparare. Det har skrivits flera böcker om detta, bland annat boken som Marcus Fridell har skrivit som heter ”Bygg en förmögenhet: investera i investmentbolag”. Tobias Schildfat skrev om investmentbolag redan för 10 år sedan i sin bok ”Vägen till din första miljon”.

Vi har våra modellportföljer med indexfonder på Nordnet/Shareville men vi har även haft en smygportfölj med investmentbolag i många portfölj. Med smygportfölj så menar jag att den inte syns publikt. Men jag har skrivit om den i forumet här.

Smygportföljen på Nordnet med investmentbolag
Smygportföljen på Nordnet med investmentbolag

Vi startade den på Nordnet runt 2016, så den har gått i lite mer än fem år och har också gått bättre än världsindex.

Smygportföljens utveckling (2016-2021)
Smygportföljens utveckling (2016-2021)

Det är en av anledningarna till att investmentbolag är så populära.

De har gått så fantastiskt bra, nästan oavsett tidsperiod om man tittar nästan 25 år tillbaka.

Caroline: Hur länge har de funnits? Jag har hört att det utomlands inte är lika vanligt.

Jan: Det är en av grejerna som vi kommer prata om.

Caroline: Men du säger 25 år tillbaka, här visar du en graf på det. Kan du säga vad det är för något?

Jan: Vi kommer prata rätt mycket i dagens avsnitt om historia, vissa investmentbolag har vi haft sedan 1800-talet. Om man tittar på investmentbolag som grupp så finns det ett jämförelseindex som jämför investmentbolag.

Jämför man då stockholmsbörsen (alla bolagen) med investmentbolag från 1996 kan man säga att investmentbolag nästan har gått dubbelt så bra. De har gått bättre än den globala börsen eller det amerikanska indexet också.

Även om vi brukar säga att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning så är det svårt att ignorera det här. Det är de jag tänker att vi ska dyka ner i, i denna serien. Idag ska vi prata om introduktion och historik för det är rätt roligt med allmänbildning.

Vi kommer prata om fördelar och nackdelar med investmentbolag nästa vecka. Jag upplever att det finns många saker kring investmentbolag som folk inte pratar om, det tänker jag att vi ska prata om i denna serien. Del tre tänker jag ska handla om investmentbolag är bra att investera i, i framtiden. Del fyra tänker jag ska vara frågor och svar.

Investmentbolag i lekhinken

Caroline: Det om att jag har hört att investmentbolag bara är en framgång i Sverige då?

Jan: Vi kommer ta upp massa grejer. Vi kommer ge listor på svenska och utländska investmentbolag, det är en grej som jag upplever är svårt att få tag på.

I forumet har vi under ett år satt ihop en lista på över 100 investmentbolag. Vi kommer också informera om fonder som investerar i investmentbolag. Man kommer även få ta del av våra reflektioner kring investmentbolag.

Caroline: Du sa att vi har investmentbolag i vår lekhink? Varför är de i lekhinken?

Jan: I avsnitt 190 som handlar om vår 4-hinkar-princip tar vi upp detta. Basen bör man investera i globala indexfonder eller en fondrobot som Lysa. Forskningen är rätt tydlig, den säger att varje avvikelse från en global indexfond eller ifrån att äga allt på hela marknaden är en risk som du inte får betalat för.

Det förväxlar många med att de tänker att om de avviker från index så kommer man få en sämre avkastning. Det är inte säkert, du tar en risk som du inte får betalt för. Avkastningen kan bli mycket större men den kan också bli mycket mindre.

Genom att välja investmentbolag så har man avvikit från index för man har koncentrerat sin portfölj, därmed kan man få högre eller lägre avkastning.

I nästan alla tidsperioder har du fått en högre avkastning med investmentbolag, det är en tydlig avvikelse från vad forskningen säger så därför har jag placerat investmentbolag i lekhinken. Finns det någon garanti för att det ska fortsätta i framtiden? Hur ska man tänka?

Bildspel till dagens avsnitt

Caroline: Det finns väl rätt många som älskar investmentbolag? Finns det någon som hatar dem?

Jan: Jag hatar inte dem men jag är mer kritisk än vad de flesta är. Jag tycker att det är tillräckligt bra för att ha egna pengar i det men det är inte tillräckligt bra för att ha det som primär strategi.

Det finns ganska många seglivade myter som jag upplever att folk inte pratar om, det finns vissa risker. Jag tror att vi kommer ta upp de myterna nästa avsnitt.

Caroline: Kommer vi prata om något spännande idag? Om man tittar på avsnittet på YouTube så ser man slide:sen men man behöver inte ha dem framför sig för att hänga med.

Jan: Carro hatar alltid mina slides för att det är så mycket information men syftet är inte så mycket att visa dem utan att ha en röd tråd. Det finns en länk i beskrivningen om man vill ladda ner dem, de finns även på bloggen RikaTillsammans.se.

Reklam för Ratsit – Lönekollen

Jan: Vi hade ett avsnitt där vi pratade om sätt att tjäna mer pengar och då pratade vi om att man borde höja sin lön. Att höja sin lön är det viktigaste sättet att kunna tjäna mer pengar, det är enklast och är basen i motorn i ens sparande.

Forumet är fantastiskt, ett av de tipsen som de flesta kom med var att kolla med sina kollegor vad de tjänar. De gav tips om att använda Ratsit lönekollen (annonslänk). Jag trodde alltid att när man kollar sånt så får de reda på det genom kreditupplysning men då hörde Ratsits VD Anders av sig och sa att så är det inte.

I deras tjänst lönekollen eller Ratsit+ kan du kolla vad andra har i lön utan att det går i kopia till den som du kollar upp. Det kan du göra för att kunna förhandla.

Caroline: Det tycker jag är bra, speciellt som kvinna ska man använda detta.

Jan: Det kostar 39 kronor för en enskild koll, eller så kostar det 49 kr så kan du göra 10 stycken. Jag tänkte att jag måste testa det innan jag ska prata om det i podden. Det var roligare än jag trodde! Först kollade jag upp Caspian och han satt bredvid så han bara satt och garvade.

Man får en pdfsida på alla om bor på ett visst postnummer. Jag slog upp vår gata och då fick jag upp en lista, det är någon på i vårt område som tjänar 4,7 miljoner i lön. Jag blev helt chockad, vi tjänar nog inte ens mest på vår gata, långt ifrån.

Caroline: Man kanske får en bild av verkligheten som man inte hade innan. Det tycker jag är jättebra. Vad kände du sen när du såg att den personen tjänar mer än dig?

Jan: Jag kände, har jag kollat rätt? Den praktiska nyttan är när man förhandlar lön, då ska man definitivt göra detta. Man kan kolla de som bor på ens adress men det rekommenderas inte. Det mår man bara dåligt av. 🤣

Varför investmentbolag?

Jan: Jag tänkte att vi ska börja med frågan, varför investmentbolag? Det brukar finnas några vanliga argument. Ett argument är att man tar rygg på kända finansfamiljer eller kända investerare.

Caroline: De familjerna investerar ju i en massa annat också som inte vi vet om, vi får ju inte samma sak som dem rakt av.

Jan: Ja, fast majoriteten har de ändå i sina bolag.

Caroline: Jaha är det så alltså?

Jan: Ja det skulle jag säga. Tittar man på Stefan Persson på H&M så har han majoriteten av sitt ägande i H&M men sen dyker han upp på alla möjliga och omöjliga ställen.

Ett annat argument är att de är långsiktigt aktivt ägda, det borgar för att man inte ska behöva oroa sig och ta för kortsiktiga beslut.

Caroline: Det finns många bolag som har funnits väldigt länge.

Jan: Precis och de har ett långsiktigt perspektiv, det är inte aktivistfonder. Investmentbolag är motsatsen till aktivistfonder, det är generations förmögenheter.

Caroline: Hur lång är deras horisont? Är den oändligt lång?

Jan: Ja för många är den säkert det.

Investmentbolag överpresterar

Jan: Historiskt sätt har investmentbolag överpresterat mot Stockholmsbörsen, de har överpresterat mot nästan alla breda index etc under lång och kort tid.

Caroline: Det var så provocerande för mig när vi för många avsnitt sedan pratade om att man inte ska gå på historisk avkastning överhuvudtaget.

Jan: Ja men då pratade vi mer fonder och sådant. Detta är en typisk avvikelse mot det vi brukar prata om, det är därför detta är relevant.

Man brukar också prata om att investmentbolag har en komparativ fördel, en konkurrensfördel kring att de har varit i vissa specifika branscher eller bolag väldigt länge.

Har man gjort någonting i 50 år så finns där en kultur, vissa saker sitter i väggarna. Ungefär som att det inte tar mycket tid för mig idag att analysera en fond för att jag har gjort det så många gånger.

Caroline: Ja de förstår vart utvecklingen är påväg.

Jan: Ja delvis.

Rabatt när du köper investmentbolag

Jan: Historiskt sätt har man fått rabatt när man har köpt investmentbolag. Du har kunnat köpa en hundralapp för 80 kronor eller 90 kronor, det kallas för substansrabatt. Vi kommer dyka ner i det nästa vecka. Får man rabatt så får man högre avkastning etc.

Historiskt sett har det gått emot forskningens bästa sätt att investera. Att investera sina pengar i investmentbolag är också ett relativt billigt sätt att förvalta sina pengar. Det är generellt billigare än fonder, inte alltid billigare än indexfonder.

Det finns en del myter om att det alltid skulle vara billigare med investmentbolag men det är inte helt sant. Det ger tillgång till en viss form av arbitrage.

Förr i tiden så kunde en aktie på stockholmsbörsen kosta 100 kronor men så kostade den bara 99 kronor i New York. Då kunde du köpa den i New York och sälja den i Stockholm utan att ta någon risk, det är ett arbitrage.

På Patreon får du exklusivt extra-material, konkreta börstips och avsnitt utanför bloggen. Läs mer. Läs mer

Den stora frågan är det vi ska ta upp i del tre, är investmentbolag en bra sparform framgent. Jag hatar avsnitt som handlar om fonderna du skulle ha ägt, det intressanta är att se vad som kommer vara bra framöver.

Vad är ett investmentbolag?

Jan: I grunden kan man säga att ett investmentbolag är ett företag vars affärsidé är att investera och förädla andra bolag. Jag kan tycka att detta är en rätt kul form av företag, på sätt och vis så har man inga kunder och inga leverantörer.

Portföljbolaget, bolaget man har i portföljen har ju kunder men själva investmentbolaget har inte det. Vissa argumenterar att investmentbolagets kunder är aktieägarna. För att ha ett investmentbolag kan man säga att det enda som krävs är kapital och kompetens.

Caroline: Det verkar vara en del jobb ändå, man äger inte bara bolagen och sen är det bra med det.

Jan: Nej det är rätt mycket jobb. Det beror på hur många portföljbolag de har och hur aktiva de är. Det är vissa som inte alls är aktiva och andra som är det. Det tillkommer en hel del administration utöver det också.

Om du skulle gissa, hur många anställda är det på ett genomsnittligt investmentbolag? Eller hur många anställda tror du är anställda på Investor som är ett av de största?

Caroline: 10 kanske?

Jan: Det var en bra gissning. 10 är väl någonstans genomsnittet. Investor är störst, 2020 hade de 94 anställda. Svolder har 6 anställda, Bure tror jag har 5 anställda, det är inga jätteföretag. Kapital är väldigt skalbart, några få personer kan förvalta väldigt stora mängder pengar.

Det är ingen större skillnad att investera 10, 20 eller 100 miljoner. I vissa av de mindre investmentbolagen så kan en anställd förvalta kanske några 100 miljoner kronor medan på Investor kan det handla om flera miljarder kronor per anställd som man investerar.

Likheter med en fond

Jan: Syftet med investmentbolag är att ge sina aktieägare en god avkastning, det är därför man köper investmentbolag. Olika investmentbolag har haft olika syften, det har varierat genom historien.

Caroline: Okej så man har ett bolag som äger andra bolag? Det liknar ju fondtänket lite eller?

Jan: Det är inte en fond men det finns många likheter. Likheten är att investerar du i ett investmentbolag eller en fond så har du en indirekt investering i många underliggande bolag. Det är ett sätt för mig att köpa flera bolag på ett ställe.

Den andra likheten är att man har outsource:at sammansättningen av sin portfölj, det är någon annan som väljer ihop vilka bolag som ska ingå. Investerar jag i ett investmentbolag så har jag i teorin ett inflytande på vilka innehav som ska ingå.

Jag kan gå till en bolagsstämma hos Investor och driva att de exempelvis ska sälja ett visst bolag. Ingen kommer bry sig för att jag har väldigt lite pengar i Investor så jag har en väldigt liten röstandel i förhållande till exempelvis Wallenberg.

Säger en storägare att Investmentbolaget att de ska sälja ett bolag och de får med sig en majoritet av rösterna så måste de sälja det bolaget. Jag har ingen laglig rätt eller möjlighet att säga till en fondförvaltare vad de ska göra med innehaven i sin fond.

Skillnad på A och B-aktier

Caroline: Jag blandar ihop det här med att äga bolag totalt och äga en del av ett bolag. Det måste vara skillnad i vad man kan göra då?

Jan: Nej det är bara att det är lättare att bestämma, där är ingen annan som får ha en åsikt.

Caroline: Nu är jag inte en särskilt aktiv investmentbolagsägare men då tänker jag att shit vad jobbigt det är när någon annan ska komma och bestämma.

Jan: Vissa investmentbolag är så kallade maktbolag då säger man att det är viktigare för dem att kontrollera bolaget än att tjäna pengar på bolaget.

Då kan man säga att A-aktierna har 10 röster medan B aktierna har 1 röst, då kan man med färre antal aktier ändå kontrollera bolaget för att man har mer röster. Utdelningen är samma på båda aktierna, då är det vissa som säger att de skiter i antal röster medan för andra är röstantalet jätteviktigt.

Caroline: Varför vill man det då?

Jan: Om vi tar Storskogen, ett investmentbolag som kanske kommer börsnoteras inom ett år eller två. Det är startat av Daniel Kaplan och så har han tre kollegor, de behövde kapital för att köpa bolag. Då tar han in pengar från oss aktieägare, vi vill ha avkastning från de pengarna.

För varje ny aktieägare har de spätt ut sitt aktieägande, tillslut hade de inte kunnat driva bolaget för då hade de när de ska göra en emission behövt gå till alla aktieägare och fråga om de också vill, det blir opraktiskt.

Då har de A-aktier vilka ger 10 gånger fler röster än B-aktierna och då kan de kontrollera bolaget och fatta alla beslut trots att de inte äger den stora mängden av kapitalet, det har andra skjutit in. Vi går vidare nu.

Investmentbolag är oftast billigare än en aktivt förvaltad fond

Jan: Det är ofta lägre avgift på investmentbolag än i en aktivt förvaltat fond. En aktivt förvaltat fond har kanske en avgift på 1,4%, ett investmentbolag har en avgift på allt mellan 0,1-0,6% i interna kostnader.

I ett investmentbolag äger du en andel av bolagets tillgångar. Du äger alltså den del av SEB som Investor äger, går Investor i konkurs och du äger Investor aktien då har du förlorat alla dina pengar. Om du har en fond och fondbolaget går i konkurs så har du inte förlorat något, du äger fortfarande de underliggande tillgångarna.

Det är en viktig och stor skillnad. Vi pratar ofta om att investera i Investor och sen kan vi prata om att investera i Lysa som är en fondrobot. Det är två helt olika saker, man har inte investerat i Lysa som bolag, så går de i konkurs har du dina pengar kvar. Vi kommer prata om när investmentbolag har gått i konkurs framöver.

Inga regler för viktning och antal innehav i investmentbolag

Jan: Investmentbolag har nästan inga regler för viktning och antal innehav. Om vi tar ett investmentbolag som heter spiltan som vi var aktieägare i innan. 31 december 2020 när jag kollade årsredovisningen hade de 60% av värdet i ett enda bolag, i Paradox.

Caroline: Det känns ju ganska riskabelt.

Jan: Kinnevik hade 2018, 40% av sitt aktievärdet i företaget Zaalando.

Caroline: Det känns jättejobbigt att du säger det. Då tar man jättemycket risk ju.

Jan: Hade Zalando gått i konkurs och blivit värt noll då hade Kinnevik aktien förlorat 40%.

Caroline: När en stor del av deras innehav är exponerat mot ett bolag då är det väl under en kort period?

Jan: I Spiltan har det varit länge, det var därför vi sålde. Det har varit en av våra bästa affärer, vi köpte spiltan runt 2010 sen tror jag att vi sålde 2019 då hade den gjort 10 gånger pengarna.

Till slut börsnoterades Paradox och vid något tillfälle räknade jag ut att en kronas skillnad i Paradoxaktien slog 18 kronor i Spiltanaktien, jag hade aldrig lagt så mycket av mina pengar i Paradox som jag då hade i Spiltan.

En fond måste äga minst 16 bolag och det finns jättehårda krav för likviditet och viktning där man max får ha 5% i ett enskilt bolag. Det finns ett undantag för 40% av fondens tillgångar där man max får ha 10% av ett bolag.

Krasst sett kan en fond ha 4 innehav som är 10% var och de andra 60% i en fond får delas på 12 bolag. Det är en stor skillnad mellan fond och investmentbolag.

Inkomstskattelagen

Jan: I Sverige så klassas Investmentbolag som en specifik typ av bolag. Jag vet inte om det gör det utomlands utan jag tror att det är unikt för Sverige.

En annan skillnad mellan investmentbolag och fonder är att investmentbolag är en speciell typ av bolag enligt svensk lagstiftning särskilt när man tittar på inkomstskattelagstiftningen. Investmentbolag betalar ingen skatt på den utdelningen som de tar emot från sina portföljbolag, de är dock skattskyldiga på utdelningen till aktieägarna.

Det är en specialgrej man har gjort för att man förr i tiden ville ha investmentbolag. Om man tittar i 39:e kapitlet 15:e paragrafen i inkomstskattelagen så definierar man investmentbolagen specifikt.

Man säger där att med investmentbolag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar, vars uppgift väsentligen är att genom att välfördela ett värdepappersinnehav erbjuda andelsägarna en riskfördelning och som ett stort antal fysiska personer äger andelar i.

Jag tycker att detta är en ganska fin definition. Syftet med att man gör detta undantaget är att man ville ge skattemässiga fördelar och undvika dubbelbeskattning. Innan 2003 när man gjorde den här ändringen så ville regeringen främja en långsiktig företagsutveckling i Sverige.

Därför gav man investmentbolagen en fördel att de inte behövde skatta för de här vinsterna. Problemet är dock att när man pratar om investmentbolag så klumpar man ihop väldigt många andra bolag som egentligen inte har några juridiska definitioner.

Till exempel vårat ena bolag, Snötass, kan man kalla för ett finansiellt Holdingbolag, Snötass har ingen verksamhet. Den enda verksamheten eller syftet med det bolaget är att äga våra andra bolag, det finns vissa fördelar med att göra det.

Det faller inte under investmentbolag för det är inte ett stort antal fysiska personer som äger andelar i det. Det har inget väsentligt fördelat värdepappersinnehav. Det finns många som har försökt hävda att deras bolag är ett investmentbolag. Jag har länkat här till Skatteverket eller Riksdagen där man kan kolla.

Källor för den här delen:

Industrialiseringen

Jan: Att titta på investmentbolagen är lite som att titta på Sveriges historia, framförallt efter industrialiseringen. I slutet av 1800-talet så hade vi industrialisering i Sverige, det gav en möjlighet till en finansiell sektor. Det fanns inte innan dess för det fanns inget behov.

På Patreon får du exklusivt extra-material, konkreta börstips och avsnitt utanför bloggen. Läs mer. Läs mer

När det då började bildas industrier så uppstod plötsligt ett behov till kapital, det uppstod ett behov där man ville köpa och slå samman olika verkstäder eller industrier. Man behövde strukturera om olika bolag och bolagsgrupper.

Problemet var då att det var bankerna som satt på pengarna. 1911 kom en lag i Sverige som begränsade möjligheten för banker att äga industribolag.

Caroline: Varför det?

Jan: De hade ungefär samma problem som vi hade 100 år senare med finanskrisen. Om banker äger för mycket och deras mål inte är att tjäna så mycket som möjligt så är det inte de bästa ägarna för industribolagen.

I Sverige arbetar banker med bolån och hushåll, de jobbar inte så mycket med egen spekulation, med förvaltning av egna medel. Det blev finansbranschen vs lagstiftningen, en katt och råtta lek.

Man löste det genom att skapa något som kallas för emissionsbolag så bankerna lånade ut pengar till bolag och så köpte det bolaget aktierna i bolag istället. Det gick jättebra ända fram till första världskriget. Problemet var efter kriget, då tappade aktierna nästan 75-90% av sitt värde.

Caroline: Vad va det för aktier?

Jan: Aktier i industribolagen, emissionsbolagen. Efter kriget fanns inte samma efterfrågan.

Caroline: Kriget driver mycket ja. Detta är superintressant, hur det egentligen funkar med pengar och hur komplicerat det kan vara. Det är kanske också därför vi inte kan förutse saker inom ekonomin.

Jan: Ja precis, det blir spekulation.

Fenomenet investmentbolag startade på 1930-talet

Jan: Efter första världskriget, runt 1920, så likviderades eller rekonstruerades de 7 största emissionsbolagen. Då startades ett bolag som hette AB Kreditkassan som blev den sista utlånaren (eng: lender of last resort), när ingen annan vill låna ut pengar till dig då kunde man gå till AB Kreditkassan.

Staten insåg att man behövde göra något för att öka skyddsnätet och tillfälligt rädda någon. Det är bättre att låna ut 100 miljoner än att betala 200 miljoner i bidrag exempelvis. De två första, största bolagen då var Investor och Industrivärden.

När Kreugerkraschen kom var lösningen på 30-talet att man samlade stora delar av ägandet i en ny typ av bolag och det är de så kallade investmentbolagen. Investor startades, det var egentligen Stockholms enskilda bank som startade det 1916.

De ägde redan från början AltasCopco och Scania. 1873 startade Handelsbanken, det var en utbrytarbank från Stockholms enskilda bank. Industrivärden ägde telefon aktiebolaget LM Ericsson som idag är Ericsson, LM Ericsson startade 1876.

Caroline: Detta är jättespännande, tänk vilket drama som måste ha utspelat sig.

Jan: Ja man hade velat vara en fluga på väggen där när Handelsbanken började som utbrytare.

Investmentbolagen har ofta en lång historia

Jan: När man börjar titta på varför Investmentbolag finns så måste man nästan kolla på respektive bolag, varje bolag har en rätt spännande historia.

Investmentbolaget Öresund började som ett sjöförsäkringsbolag. Kinnevik startade 1936, det var en massa jordbruk, skog och konfektyr. Det som idag är Lundbergsföretagen startade 1944 som ett byggbolag.

Det fanns ett investmentbolag som hette Asken som konsoliderade textilindustrin i Göteborg, på 80-talet så började man investera i fastigheter i Göteborg. Problemet som började i början av 90-talet var att räntan stack upp, man gick i konkurs 1991 och togs över av Nordbanken. Idag har vi inget som heter Investmentbolaget Asken.

Bure Equity startade 1992 och kom som följd av svenska löntagarfondens avveckling etc. Det finns många bolag som man kan kolla på, många har en spännande lång historia.

Caroline: Med rötterna i industrialiseringen då?

Jan: Inte alla men vissa av dem.

Caroline: Vi lever ju inte riktigt industrialismens tid nu? Eller gör vi det?

Jan: Vissa pratar om att vi är i industriella revolutionen 3.0, på Patreon finns det en föreläsning med Cathrine Wood som pratar om att vi är i en ny revolution med en kombination av energi, robotar, AI och DNA sekvensering.

ARK invest som hon driver var en av de första investerarna i Tesla, hon var väldigt tidig med att säga att Tesla kommer bli ett fantastiskt bolag. I Tesla konvergerar man automation, AI och energi.

Bolag som äger andra bolag

Jan: Det finns många andra bolag som äger andra bolag, holdingbolag exempelvis. Vi har byggt ihop en lista på forumet där vi har 55 svenska bolag som äger andra bolag, där har vi med exempelvis ICA gruppen. Det finns en massa onoterade Investmentbolag som det är svårare att bli delägare i.

Caroline: Hur tjänar man då pengar om man kommer med? Storskogen ska bli börsnoterat men är inte det så det kan vara fel prissatt, då kan man tjäna pengar på det.

Jan: Spiltan är ett onoterat, det kan man köpa på en marknad som heter alternativa investeringsmarknaden. Då är det handel en gång i månaden.

Storskogen har ingen officiell handel då behöver man ofta hitta en annan aktieägare och prata med dem och säga att man vill köpa den personens aktier, då får de säga ja eller nej.

Caroline: Varför vill man ha aktier i ett onoterat bolag?

Jan: Det kommer vi prata om framöver. Många av investmentbolagen äger onoterade bolag, det är ett bra sätt att istället för att köpa de onoterade bolagen själv köper dem via investmentbolagen. Mer om det kommer i nästa avsnitt.

Closed end funds

Jan: Utomlands finns det inte riktigt investmentbolag, det finns istället något om heter closed end funds. Det är en fond som tar in pengar en gång och sen förvaltar den de pengarna.

I en vanlig fond kan du ta ut pengarna när som helst, de är open ended funds. Det finns väldigt lite forskning på investmentbolag men det finns ganska mycket forskning på closed end funds.

Caroline: Detta är säkert hur naturligt som helst för dig men jag har inte hört talas om closed end funds innan. Det väcker många frågor hos mig.

Livsplanskickoffen ger dig en konkret finansiell och emotionell plan för ditt liv. Läs mer. Läs mer

Jan: Det är ett gäng människor som har en idé, de vill konsolidera en viss marknad för att den är fragmenterad. Man säger till sina investerare, oss bland annat, och frågar om man vill vara med på resan där man ska konsolidera en viss typ av marknad.

Vi är ju med i ett sådant projekt, där ett par kompisar kom på att de ville konsolidera biltvättsmarknaden i Sverige. Man ger sina pengar till någon och hoppas på att det kommer ge en bättre avkastning på en 5-års period än vad det hade gjort att lägga pengarna i en indexfond.

Detta är något vi gör i lekhinken, vi vet inte när vi kommer få ut pengarna, vi vet inte hur mycket pengar vi kommer att få ut, vi vet inte ens om vi kommer få ut pengarna.

Svenska rika familjers maktbolag

Jan: Många av investmentbolagen är olika svenska rika familjers maktbolag kan man säga. Någon i släkten har byggt upp det, man har förvaltat pengarna. Man föds in i att ens uppgift är att förvalta kapitalet så att framtida generationer kan leva på avkastningen. De kan inte sälja, man kan inte vara den som inte förde arvet vidare.

Caroline: Det är säkert otroligt traditionstyngt.

Jan: Det finns en jättebra intervju i NewYorker med en av arvtagarna till Disney, hon pratar om hur det är att växa upp med att vara arvtagare till Disney. Hon pratar utifrån perspektivet att ha oändligt med pengar, att det inte är så fantastiskt. Det innebär mycket ansvar och förväntningar

Caroline: Det kan ju inte passa alla som föds in i det.

Jan: Nej hon är en rebell. Det finns ju även detta som problem i det lilla också, det är många som ärver skog. Att man har haft samma skog i flera generationer.

Caroline: Nej det är inte roligt om man inte trivs med det.

Jan: Det kommer en sådan förväntning med det.

Särskilt en sådan grej som släkten, du kan ha 25 eller 100 miljoner i värde i skog men du kan inte sälja det för så försvinner skogen från släkten. Du ska bara skänka det vidare till nästa generation.

Caroline: Jag tycker att det är intressant med människan bakom.

Jan: Vi har en kompis som skojar om att hans barn får starta vilket företag de vill. Det blir ett fängelse.

Caroline: Ja det kanske det blir men du måste ändå ha rörliga väggar i fängelset på något vis så att man känner att det är ett okej fängelse.

Jan: Jag tänker inte lasta våra barn att de ska föra våra företag vidare. Jag tänker att vi likviderar bolaget och ger dem pengarna. It ends with us.

Caroline: Ja absolut. Men det gör ju inte det för de här stora bolagen, då kan man fundera över hur roliga väggarna är.

Jan: Jag tror att det är en bajsmacka, att det är som att vara kunglighet.

Lyssnar man på typ Prins Harry så känns det inte direkt att de tycker att de har fått jackpott här i livet som blev en engelsk kunglighet.

Caroline: Det är en intressant aspekt men vi kan gå vidare från den nu.

Storägare i investmentbolagen

Jan: Jag har gjort en lista här på vilka som är storägare i investmentbolagen. I Bure exempelvis är det Tigerschiöldfamiljen som äger över 10%, i Creades är det Sven Hagströmer, i Havsfrun äger Tengberg och Werkell, Industrivärden äger familjen Lundberg, Investor äger Wallenberg; Latour Douglas familjen, Kinnevik Stenbeck familjen osv.

Lundberg tror jag har två döttrar som är lika gamla som mig där den ena är intresserad men inte den andra

Caroline: Precis nu är vi här igen, den ena är intresserad den andra kanske inte. Då måste man få lov att göra något annat om man inte är intresserad. Sen kan man få hela visdomen kring hur man maktspelar andra, tror du inte att det är kul ändå för den som är intresserad.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Jan: Jag tror att du utgår fett mycket ifrån dig själv.

Caroline: Ja det är klart jag gör. Jag vill vinna en diskussion här med dig.

Jan: Vad är det du vill ha rätt om? Du brukar ha rätt.

Caroline: Jag vet inte. Jag tror inte att det är lätt men man måste göra det kul för sig själv.

Jan: Tänk att vara på den släktmiddagen med den grenen där någon hoppade av, sålde sin andel och nu har de inte pengar kvar.

Det finns ju andra sådana historier, exempelvis Håkan Roos som är miljardär, han är någonstans från uppåt i landet, hans föräldrar ägde någon sparbank eller något sådant.

Syskonen fick lika stor andel pengar, Håkan Roos utvecklade det och köpte in sig i massa techbolag och gjorde fantastiska affärer och blev miljardär, de andra gjorde inte det. Jag tror inte att det är lätt.

Antalet aktier är begränsat i investmentbolag

Jan: De bolagen som vi har varit inne på äger andra bolag. Här har Caspian gjort en graf på exempelvis Investors innehav per 31 december. De äger 19% i Atlas Copco, de äger Mölnlycke, ABB, Astra Zeneca, SEB, EQT, Ericsson osv.

Om jag skulle rekommendera någon att köpa aktier så rekommenderar jag nästan alltid investmentbolag framför något annat.

Genom att lägga 100 kronor i Investor så får du lite grovt 19 kronor iAtlas Copco, 19 kronor i Mölnlycke, 15 kronor i ABB osv.

Det blir en bra diversifiering, du sprider riskerna. Här blir det också en skillnad mot en klassisk fond. I ett investmentbolag så är antalet aktier begränsat. Man kan inte ta in nya pengar i ett investmentbolag förutom vid en nyemission, en fond kan ta in och ut pengar på dagsbasis.

Detta är egentligen en krattning för nästa avsnitt. En fond har egentligen inget mervärde än de innehaven som de har. I investmentbolag så blir det en tillgång och efterfrågan på investmentbolags aktien.

Om Wallenberg sitter på alla aktier och inte vill sälja så blir tillgången låg och efterfrågan hög, då ökar aktien i värde. Det kan aldrig ske med en fond.

Fonder som investerar i investmentbolag

Jan: Sen finns det också fonder som investerar i investmentbolag.

Caroline: Ja det är klart det finns.

Jan: Den mest kända som är en av de absoluta favoritfonderna i Sverige är Spiltan aktiefond investmentbolag. Vi kommer dyka ner i det mer i del 3 av vår serie.

Jag själv är inte ett jättestort fan av den fonden, det handlar inte om att fonden är dålig för den är svinbra, avgiften är låg, den har överpresterat mot stockholmsbörsen men vad man inte tänker på är att du får 4 av 10 kronor från investor.

Du har en extrem slagsida i den här fonden. Spiltanfonden är en indexfond mot investmentbolag och den följer ett index. Sen finns det en fond som heter SEF Kavaljer investmentbolagsfond, den gillar jag lite mer för att den blandar både svenska och utländska investmentbolag.

Det finns en fond som heter Kvartil calculus+ investmentbolag som viktar på ett helt annat sätt som vi också kommer prata om. Den viktar baserat på substansrabatt eller substanspremie, kan jag köpa investmentbolag med rabatt eller inte?

Spiltan köper beroende på hur indexet är konstruerat, Calculus fonden köper baserat på om det är rabatt i bolaget eller inte.

De fem fördelarna

Jan: Nästa vecka kommer vi prata om de fem fördelarna enligt författaren Fridell. Det ena är att med investmentbolag så sprider man riskerna och att man kan få rabatt. Man kan få nytta av utdelningsarbitrage, det kommer vi prata om i nästa vecka.

Vi har pratat om att ta rygg på proffsen, investerar jag i Investor så tar jag rygg på Wallenberg osv. Vi kommer även prata om att man får förvaltning till ett självkostnadspris, att det är billigt att investera i investmentbolag. Nästa vecka kommer vi fördjupa oss i de fem fördelarna, vi kommer dyka ner i substansrabatt, diversifiering.

Jag kommer lägga till några fördelar som jag upplever att Fridell inte har med i sin bok. Vi kommer prata om nackdelar och några seglivade myter.

Caroline: Nu kommer myterna ja.

Jan: Vi kommer också ifrågasätta om investmentbolag verkligen är billigare och bättre. Känns det okej? Vad tar du med dig från idag?

Caroline: Det var väl att vi redde ut lite kring det som jag hade missuppfattat att investmentbolag inte äger andra bolag helt och hållet utan delar av dem. Jag har inte alls satt mig in i investmentbolag tidigare.

Jan: Nej precis de behöver inte ha ett hundra procentigt ägande.

Caroline: Jag är ju en sådan som gillar drama så jag är intresserad av personerna, hur man hanterar en släkt som äger ett investmentbolag som har ägts jättelänge och som ska in i framtiden.

Jag tycker även Cathrine Woods som pratar om hur de väljer ut bolag är spännande. Efter fyra avsnitt så kanske jag förstår detta mycket bättre. Man behöver inte vara proffs för att äga investmentbolag.

RikaTillsammans Patreon community

Jan: Avslutningsvis vill jag slå ett slag för vår Patreon community. Det är där man får extra material, jag tror att vi har 21 avsnitt där nu som inte har publicerats på bloggen. Vi intervjuar gäster, vi har externa föreläsningar, vi har haft fondförvaltare där som inte har varit i bloggen etc.

Caroline: Är det våra mest intresserade och nördiga följare som är där?

Jan: Nej det är alla möjliga. Vi har också onsdagsfika kl 15 varje vecka utan agenda där man kan ställa frågor till mig eller de andra som är med. Vi kommer försöka ha liveträffar i höst. Det är en massa extra material. Vi har investerat tillsammans också. Det är lite allt möjligt som inte passar på bloggen. Jag tycker att det är fantastiskt roligt.

Jag vill också bjuda in till att komma med frågor kring investmentbolag så att vi kan ta upp dem i del 4 så att vi kan ha lite frågor och svar.

Caroline: Vart ställer man de frågorna?

Jan: Det är nog enklast i kommentarsfältet till detta avsnittet, men också på bloggen eller i forumet. Vi brukar hitta den typen av input. Ett stort tack för idag så ses vi nästa vecka där vi kommer prata om fördelar, nackdelar och myter.

Caroline: Nu är jag förväntansfull. Tack.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej. Du som skriver ansvarar själv för innehållet i din kommentar.

Gravatar ikon för användaren

12 kommentarer finns till denna artikel
Kommentarerna nedan förhandsgranskas inte och varje skribent ansvarar för sitt eget innehåll.

  1. Jätteintressant innehåll. Jag tror det skulle vinna på om ni lät den andre tala till punkt oftare. Dynamiken och sparringen är kul men inland vill man höra ett resonemang hela vägen utan avbrott.

    Gravatar för användaren
    Claes
  2. Tack Jan och Caroline för ett jättebra avsnitt!
    Vad tänker ni om talesättet: förvärva, förvalta/ärva, fördärva gällande generationer i familjeföretag?
    Många säger att det är en myt men jag tror att det kan ligga något i det. Det tar säkert i många fall längre tid än tre generationer. Ett ”utveckla” kanske ska finnas med vilket exempelvis stämmer för Lundbergs företag. Känslan och minnet av att skapa framgång kan försvinna över tid.

    Gravatar för användaren
    Anders
  3. Jag är som du Caroline, för jag tycker också om att bestämma. Skulle under inga omständigheter som helst sätta mig i en förenings styrelse.

    Gravatar för användaren
    Stig af Bussen
  4. Ett tips ang Ratsit, de gånger jag bytt jobb har jag alltid ringt nya jobbets HR avdelning och frågat vad de personer som har den tjänsten jag söker tjänar i lön och jag har aldrig blivit nekad denna uppgift. Antar att detta är offentliga uppgifter? (Har dock aldrig fått namnet på vem av dem som tjänar vad.)

    Gravatar för användaren
    Jens
    1. Det är offentliga uppgifter för offentlig verksamhet, men inte privat så ringer du ett privat företags HR-avdelning kommer du nog kamma noll. Däremot kanske du kan få viss information om du kontaktar facklig representant hos ett privat företag.

      Gravatar för användaren
      Joppa
  5. Ericsson skapades 1876, inte 1976. Investor är under 30% av Spiltan Investementfonden (juni 27.9%), inte 4 av 10. De har ett jämförelseindex som är SIXPRX, de följer inte något index.

    Men det är rackarns kul att lyssna på er, ni har ju en härlig dialog som vaskar fram många olika och viktiga aspekter. Ni ger lite liv i något så ”tråkigt” som Investeringar. Ser fram emot nästa avsnitt.

    Gravatar för användaren
    Hans Eriksson
  6. Superintressant avsnitt, Tack!

    Till min fråga – Då en risk med att investera i investmentbolag är att man förlorar sin investering vid konkurs av det investmentbolag man investerat i blir då jag intresserad av historiken här. Hur många börsnoterade investmentbolag har gått i graven (konkurs)?

    Gravatar för användaren
    Christian L
  7. Industrivärden, inte Industrivärlden.

    Gravatar för användaren
    ZeppoB
  8. Det här med att kolla upp folks löner har jag roat med mig i åtminstone 15-20 år. Jag började med att gå till biblioteken där taxeringskalendern finns tillgänglig att låna, sedan har gick jag över till att besöka Skatteverket där man kan slå på folks personnummer och då kan man snabbt och smidigt söka på folk över hela landet. Gratis. De senaste åren har jag beställt Ratsits taxeringskalender för min kommun varvat med årliga besök på Skatteverket för de som bor utanför kommunen. Jag är lite förvånad över att inte fler har detta som hobby. Man tröttnar aldrig på det!

    Gravatar för användaren
    Joppa

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök