En oberoende finansiell rådgivares tankar om sparande
Sök:

En oberoende finansiell rådgivares tankar om sparande

Rikatillsammans-podden #55 - Intervju med Henrik Tell om olika aspekter på sparande

I det här avsnittet bjöd vi in Henrik Tell som även gästade oss i avsnitt #34 för att fortsätta prata om sparande i allmänhet och investerande i synnerhet. Vi berör frågor om man ska byta strategi beroende på mängden pengar man har, om man ska investera nu eller vänta på krisen, gå all-in i marknaden eller sprida ut det över tid vad man kan (men inte bör) göra för att maximera avkastningen.

Det är inte så ofta man får möjligheten att sitta att ha ett samtal med en professionell finansiell rådgivare som dessutom är oberoende. Särskilt då dessa, till skillnad från vanliga rådgivare som tar betalt beroende på vad du gör, tar betalt för sin tid. Därför tänkte vi passa på och utnyttja tillfället när Henrik Tell var i Skåne att prata om sparande i allmänhet och lyfta många av de vanligaste och generella frågorna och koncepten kring sparande. Det som man ibland brukar kalla för en investeringsstrategi. Många av frågorna har vi berört på bloggen tidigare, men det är ändå kul att få en second opinion på ämnet.

Det vi pratar om i det här avsnittet är bland annat:

  • Varför ska man spara överhuvudtaget?
  • Hur ska man agera när krisen kommer?
  • Ska man investera allt på samma gång eller sprida ut det över tid?
  • Ska man ha samma strategi för sitt sparande oavsett om man har 10 000 kr eller 10 000 000 kr?
  • Ska man sikta på att maximera vinsten i sitt sparande eller inte?
  • Ibland är en suboptimal strategi bättre än den perfekta strategin man överger.
  • Hur man kan göra – men inte bör – för att maximera vinsten
  • Farligt med både för mycket och för lite risk, men farligare med för mycket

När vi spelade in så var det tänkt att vi även skulle beröra räntefonder i det här avsnittet, men det hann vi aldrig. Det sparade helt enkelt till nästa veckas avsnitt.

Min stora insikt från samtalet

Jag tycker att det är spännande att intervjua personer som t.ex. Henrik, för även om jag har egna åsikter och erfarenhet i många av frågorna så kommer där ibland en liten detalj eller bisats som kan innebär stort värde. Både som insikt, men framförallt eftersom det rör sig om sparande även i pengar. Den stora insikten för mig i det här fallet var faktiskt kring frågan ”investera allt på en gång eller sprida ut det över tid?”

Jag har ju själv skrivit en artikel på ämnet och min default är att jag sprider ut pengar över tid – så gör jag till och med just nu. Men Henrik gav mig ett annat perspektiv med frågan:

Om du skulle fått pengarna investerade i en bra portfölj istället för att ha dem i kontanter. Skulle du sålt av då?

Mitt svar på den frågan är ett ganska klart ”nej”. Det visar ju på en viss dubbelmoral – eller i alla fall ett inkonsekvent handlande. Varför känns det så annorlunda att köpa allt på samma gång när jag inte hade sålt av om det redan var köpt. Då det, de facto är samma sak. Men då tror jag vi är inne på de två föregående veckornas avsnitt kring misstag i sitt sparande del 1 och del 2. Vi människor, i alla fall inte jag, är inte rationella i vårt sparande.

Kom i kontakt med Henrik

Jag har valt att markera upp avsnittet med Henrik som ett samarbete, även om jag inte har fått betalt för avsnittet, för tydlighetens skull. Henrik bidrar här med sin tid och kompetens till oss läsare, något som i normala fall kostar ett par tusen kronor i timmen – något de allra flesta inte har möjlighet att betala då det skulle vara en för stor del av portföljen i procent räknat.

Så här kan man få den tillgång till hans kompetens i utbyte mot att han får lite reklam för sig och sitt företag Effektiv Förmögenhetsförvaltning. Om du vill komma i kontakt med Henrik – som även brukar svara på frågor i kommentarerna från tid till annan – så kan du göra det via mejl på henrik.tell@effektivff.se. Nämn gärna att du har lyssnat på det här avsnittet så vet han att det är värt att besöka oss även i framtiden.

Lyssna på avsnittet via din poddspelare

Precis som vanligt så kan du titta på hela avsnittet via Youtube, lyssna på det via din poddspelare eller via SoundCloud och webbläsaren nedan.

Grov innehållsförteckning:

  • 00:00:00 – Introduktion
  • 00:03:00 – Första steget i en investeringsstrategi
  • 00:04:50 – Viktigt att definiera sitt mål
  • 00:08:45 – En strategi för att nå målet
  • 00:09:13 – Undvika 40-40-40 blåsningen
  • 00:11:05 – Ska man sälja när det faller?
  • 00:13:10 – Vinstmaximering eller riskminimering?
  • 00:14:50 – Allt handlar inte om maximerad vinst
  • 00:19:00 – Ett samarbete mot marknaden
  • 00:21:00 – Olika investeringar är som olika fordon för olika mål
  • 00:22:40 – Samma strategi oavsett pengar
  • 00:24:00 – Ett misstag att titta på den absoluta avkastningen istället för den procentuella
  • 00:26:44 – Stabil avkastning för långsiktigt sparande
  • 00:29:36 – Ett sätt (ej att rekommendera) att maximera risken och avkastningen
  • 00:32:00 – Viktigt med de emotionella aspekterna
  • 00:33:50 – Ska man sitta still i båten?
  • 00:35:40 – Börskrascher kan se olika ut
  • 00:37:00 – Investera nu, eller när raset kommer
  • 00:41:12 – Hur det kan kännas när kraschen kommer
  • 00:43:09 – Din strategi bör ha tagit med att det kommer falla vid något tillfälle
  • 00:47:14 – En börskrasch behöver inte vara något negativt…
  • 00:49:11 – Farligare med för mycket risk

Precis som vanligt så kan tiderna diffa lite mot poddavsnittet då de är tagna från videon.

Transkribering av hela avsnittet med Henrik Tell

För dig som har tid att titta eller lyssna så följer nedan en transkribering av hela intervjun med Henrik Tell.

– START TRANSKRIBERING –

Idag är det dags för avsnitt 55 där vi ska prata om investeringsstrategier, komma igång med räntefonder och framför allt en hel del läsarfrågor. Vi har fått en jättespännande fråga: ”Hur kan man agera när börsen svänger, eller när den börjar rasa?” Dagens avsnitt är ett samarbete med Henrik Tell, som har sitt eget bolag Effektiv Förmögenhetsförvaltning. Välkommen tillbaka, för du var med i avsnitt #34. Då var vi inte på YouTube, utan det var bara vanlig podd-inspelning. Det är ett av våra mest lyssnade avsnitt. Jag vet inte om du har tänkt på det, men det är över tretton tusen människor som har lyssnat på vårt förra avsnitt. Det är jätteskoj.

Det som är kul med dig är att du har en gedigen bakgrund i finansbranschen. Du har jobbat som fondanalytiker, fondförvaltare, VD på ett fondbolag, du hjälper andra finansiella bolag som till exempel Lysa med deras portföljsammansättning och idag är du antingen den enda eller en av väldigt få oberoende rådgivare i Sverige. När vi pratade sist så pratade vi ganska mycket om det här med oberoende vs fristående rådgivning, och om jag förstod det rätt, så handlar det lite om att lösa den här problematiken i finansbranschen där rådgivare normalt sätt tjänar olika mycket beroende på vilket val som kunden gör. Du jobbar lite annorlunda. Kan du säga lite om vad du gör för de nya lyssnarna.

HT: Ja, väldigt enkelt då, det som är annorlunda är att jag tar bara betalt av kunden. Det betyder att jag inte har någon anledning att välja några särskilda produkter, utan det handlar om att kunden ska vara nöjd för att det ska bli bra för mig. Det tar bort väldigt många av de här intressekonflikterna som du beskrev, att man väljer olika produkter beroende på vad man tjänar och så vidare, och att det kan löna sig att ta högre risk för att de produkterna är ofta lite dyrare och då har man ett skäl att föredra att kunden tar onödigt hög risk.

Första steget i en investeringsstrategi

JB: Coolt. Nu i dagarna så träffade jag Nordnet och vi pratade mycket om hur vi kan hjälpa många människor att spara. Hur kan vi hjälpa fler människor igång, och då beskrev de något som de har sett i branschen och Avanza sa precis samma sak när jag träffade dem. Det klassiska är att de lyssnar till exempel på vår podd, eller de lyssnar på nätet, de går och öppnar ett nytt konto och för över pengar. Sedan händer ingenting. Grejen är att vi skrattade åt det, för vi gjort en extra pensionsinsättning till dig i företaget Caroline, och du sa att nu ligger pengarna där, men du har inte tagit nästa steg. Är det någonting du känner igen, att man tar de första stegen men att man fastnar?

HT: Absolut. Det finns alldeles för mycket val och det är inte lätt att välja. Ofta läser man på fem, sex olika ställen. Man blir ju förvirrad. Det hade varit en sak om alla sa samma ungefär samma sak, men det gör de ju inte.

JB: Men kan inte du guida. Egentligen vad detta handlar om är att man behöver skapa sin egen plan. Sin egen strategi. Du som är proffs, vi kan låtsas att vi är klienter. Caroline kommer och har pengar som inte är investerade, hur skulle du börja? Vad är frågorna man ska ställa sig?

Viktigt att definiera sitt mål

HT: Det är ett helt batteri med frågor, för att man måste ha klart för sig vad det här är för person. Vad du har för utbildning och kunskap, och den viktigaste frågan är vad målet är med sparandet. Det är en sak att det är till pensionen, men varför ska du ha de då? Att gå till botten med det är väl det viktigaste.

Sedan kommer man in på sådant som risktolerans, och vad man har för inkomster, vad det är för utgifter. Är det hållbart att spara så här mycket, eller bör hon spara ännu mer för att nå sina mål? Så det kan bli en ganska lång diskussion, men det är där någonstans det börjar.

JB: Om jag sammanfattar, då är det första att fundera på varför man sparar. Alltså, vad är målet med mitt sparande? Vad kan vara vanliga mål?

HT: Ja, utomlands är pensionen en klassiker. Det är inte riktigt lika vanligt här, även om det förekommer också. Men man har ett långsiktigt sparande för att man vet att när man slutar jobba så får man ingen lön längre. Då måste man leva på någonting annat. Någonstans börjar man fundera på vad det svenska pensionssystemet kan ge, blir det tillräckligt och så vidare. De tankarna kan komma i lite olika åldrar, så det är väl relativt vanligt att man har ett långsiktigt sparande till pensionen. Sedan kan det vara unga människor som planerar att köpa ett hus till exempel, och vill systematisera så de spar till handpenningen för det åtminstone.

Det förekommer folk som inte har något mål heller, men det är väl det vanliga. Sedan finns det människor som har ett drömprojekt eller motsvarande som de vill göra några år. Att vilja bli ekonomiskt oberoende finns också, men vad handlar det om för dig då? Vilken inkomst? Du kan ju vara ekonomiskt oberoende och leva i en källare på havregrynsgröt eller du kan ha ett litet slott nere vid Medelhavet. Frågan är vad man vill.

JB: Sedan tänker jag också lite på äldre människor. Jag har ibland träffat de som säger att det är viktigt att ge bort pengarna till sina barn på ett ansvarigt sätt eller förvalta de för kommande generationer. Där till exempel Wallenbergarna är ganska kända, för att de har en stiftelse där de har löst det där. Så första steget är målet. Vad är nästa steg?

En strategi för att nå målet

HT: Nästa steg är väl att se vilka kostnader som kommer med målet och vad det krävs för kapital för att uppnå det. Därifrån kan man se hur många år man har på sig att uppnå målet. Det är också intressant och då blir det ganska matematiskt och tekniskt, när man ska väga upp det med sina förmodade inkomster, hur mycket man kan spara, om det räcker för att komma till den nivån. Om det är tre år och du kan spara tio tusen i månaden så kommer du kanske ha fått ihop handpenningen, eller också har du inte det och då får du antingen justera målet eller öka sparandet eller dra i någon annan parameter. Men den typen av diskussioner är väldigt vanliga just initialt.

CB: Det måste vara ganska skönt att veta precis vad man har för upplägg.

JB: Istället för att prata om det, om du skulle spara älskling. Nu har du ju pengar i din tjänstepension, vad är målet?

CB: Vi vill ju ha en trevlig ålderdom och med Per Bolund pratade vi om att ha guldkant på tillvaron. Ja, det kanske man vill ha, men jag vill också känna att jag har tillräckligt med pengar om jag behöver operera mig till exempel, om jag blir sjuk. Där har jag inget siffermässigt mål.

Undvika 40-40-40 blåsningen

JB: Så tror jag att det är för många. Jag var in nu på minpension.se och då stod det

Din lön i dagsvärdet kommer vara 41% av din nuvarande lön.

Ok, så det betyder att jag ska leva på på 40% av den inkomsten jag har idag. Javisst, kommer man ha lägre utgifter, man kommer inte ha kostnader för barn och man kanske inte har kostnader för hus på samma sätt, men 40% för oss som är i 30-årsåldern, det är en ganska stor skillnad.

HT: Ja, det känns ganska otäckt så, det gör det.

JB: Per Penning på Twitter, det här är mitt bästa Twitter-citat, han skrev att de flesta av oss lever i den här 40-40-40 blåsningen, att vi jobbar 40 timmar i veckan, i 40 år för att leva på 40% av lönen. Det är ju skrämmande sant. Sedan pratade du om risktolerans, hur kan man tänka där?

HT: Vi har ett standardbatteri med frågor vi går igenom där man just försöker måla upp ett antal hypotetiska situationer, att du har gjort den här investeringen och sedan händer det här, marknaden går ner med 50%, hur går du då? Köper du mer eller sitter du kvar eller säljer du allting? Man kan inte veta, men man kan ändå få en bild. Vi har lättare att få en bild av om den här personen verkligen svarar på ett genomtänkt sätt, än vad man har om man kryssar i hos en robotrådgivare till exempel. Om man har varit med om det tidigare så är det mer sannolikt att man kan svara mer realistiskt.

Ska man sälja när det faller?

JB: Det har varit mycket diskussioner med våra läsare och tittare och lyssnare kring vad man skulle reagera om börsen faller. Vissa säger att då kommer de öka sina placeringar, de kommer använda belåning och köpa upp sig, för det är då det är billigaste. Då tänker jag på när jag förlorade pengar 2008, då var aktier det sista jag ens ville höra talas om. Det är roligt, jag tänkte på den här stora filosofen Mike Tyson, som har sagt att ”Everybody has got a plan until they are punched on the mouth”. Är det inte lite så? Att det är lätt att fylla i ett formulär, men when shit hits the fan, då reagerar man annorlunda.

HT: Jo, men visst, så är det.

Det är en sak att sitta och titta på någon börskursutvecklingskurva och konstatera att med ett fall på 30% då blir det billigt. Men det är en helt annan sak när man upplever det.

Du var ju med då också. Aktiemarknaderna faller inte ensamma, utan det är skriverier i tidningarna och det är panik överallt och alla oroliga. Det är också ofta i samband med dåliga tider då folk blir av med jobb och det blir allmän undergångsstämning.

Då är det inte lätt att stå emot, att gå emot och köpa. Det är också i de lägena som det kan vara värdefullt att ha en rådgivare som du kan lita på, som du kan prata med och fråga vad som händer och undra om det är läge att sälja och få ett bra svar på det, det vill säga ”nej”. Jag tycker absolut inte att du ska sälja nu, för historiskt har det sett ut så här förut, och det kan säkert fortsätta ner lite till. Det gör det lättare.

Vinstmaximering eller riskminimering?

JB: Det är där vi kommer till den här frågan som också kommer upp med läsare, där jag upplever att jag får ganska mycket kritik eller feedback på, att jag är för defensiv. Det vill säga att jag inte vinstmaximerar portföljen. Det jag brukar skriva om handlar sällan om vinstmaximering, utan jag brukar snarare tänka på hur jag kan minimera risken. Hur brukar du tänka kring den balansen med vinstmaximering och riskminimering.

HT: Man kan titta på det på olika sätt. Det finns modeller och så vidare också. Man kanske vill minimera risken för det värsta utfallet. Det beror på lite. Det kommer också återigen tillbaka till det här varför gör jag det här? Är jag betjänt av att tjäna dubbelt så mycket, eller inte. Är det värt att maximera vinsten för den risken som det innebär? Jag kanske ändå är nöjd. Jag kanske ändå har mitt slott i Frankrike.

JB: Precis, men detta är jättespännande.

Kan du inte förtydliga det där att poängen kanske inte är att tjäna så mycket pengar som möjligt.

HT: Det kan vara det. Vinstmaximering är en sak, men det behöver inte vara det. Det är väl min poäng egentligen.

Allt handlar inte om maximerad vinst

JB: Jag älskar det du säger, för det var en av mina stora insikter detta året, när jag satt och laborerade i Excel och insåg att jag inte behöver pusha de höga avkastningarna, för pengarna räcker för oss. Det räcker att vi har 100% av vår lön när vi går i pension. Vi behöver inte ha 200% eller 300%. Eller när folk frågar om sina föräldrar som är 71 och har tre miljoner, hur ska de investera. Sannolikt lär de inte göra av med de pengarna ens om de skulle försöka, och där upplever jag att samhället eller finansbranschen är för fokuserad på vinstmaximering. Jag gillar så mycket att du säger att det finns en annan väg, men då måste man ha gjort förarbetet med att ställa målet.

Om jag skulle komma med min lilla shit dumping på finansbranschen så är det väldigt sällan jag har träffat en rådgivare som först ställer frågan ”Vad är dina mål?”. Det första brukar vara att man pratar om risktolerans, så går man igenom det så fort som möjligt, för att de ska få pitcha sina fonder.

Men säg att jag kommer fram till att jag vill ha en mellanbalans mellan riskminimering och vinstmaximering, att jag har en medelväg. Vad är nästa steg då?

HT: Säg att vi kommer fram till att du ska ha en portfölj som är 60/40, som Nybörjarportföljen eller Globala barnportföljen. Då föreslår vi en investeringsstrategi som bygger på 60% aktier och 40% räntepapper, aktieportföljen bör se ut så här, vi har ett antal fondrekommendationer, ränteportföljen ser ut på ett annat sätt, och vi kommer också föreslå hur man ska arbeta med det här. Om det här då är ett mer ”gör det själv”-upplägg, då kommer vi nog att nämna att det bör balansera i de här spannen, du bör ha koll på det här. Och om det då går som du tänker dig att du ska köpa det här huset om tio år, så om fem år kanske du bör dra ner risken litegrann, eller vad det nu kan vara. Det finns alla möjliga individuella abrovinker som måste in i den där strategin också för att den här portföljen ska justeras över tiden.

Där är man egentligen klar i första steget. Sedan kan kunden välja att gå vidare, att jag orkar inte genomföra det här, det här får ni hjälpa mig med. Och det gör vi gärna. Man kan då jobba löpande med att vi tar ansvar för att bevaka portföljen och säger till när vi tycker att man ska göra någonting. Vi gör ingenting med den, men vi säger till att nu är det dags att göra det här. Då kan vi till och med komma med förslag, att vi säger att vi tycker att du ska göra så här, och om kunden säger ok så har vi befogenhet att göra det. Så det blir en väldigt enkel lösning för kunden i slutändan.

JB: Precis, detta med aktivt och passivt pratade vi ganska mycket om i förra avsnittet, avsnitt #34. Man kan ha hela det här spannet. Allt från att göra det själv, till att använda modellportföljer, eller använda en tjänst som Lysa (annonslänk), eller att helt outsourca det. För det har vi också pratat om. Jag älskar ju Lysa, men jag vet också att det är de här begränsningarna, de trappar ju inte ner en portfölj när man behöver komma närmare ett mål.

Ett samarbete mot marknaden

CB: När ni har klienter och ni vill ge ett förslag på vad man kan göra i portföljen, behöver ni få det skriftligt på något vis? För jag tänker att det kan ändå vara rätt känsligt med ens pengar.

HT: Till att börja med, allt är skriftligt. Vi gör ingenting bara för att någon ringer och säger något, utan all rådgivning och sådant är skriftligt. Om det skulle uppstå något problem så skulle det oftast handla om en mismatch, att klienterna hade väntat sig någonting annat än det de får, och det är vi ganska bra på att sortera ut tidigt, så att de situationerna inte uppkommer. När vi går in i en relation så är vi helt öppna. Det blir inte så att vi säljer produkter, utan vi jobbar tillsammans med klienten mot marknaden och alla gör sitt bästa.

CB: Jag tänkte på han stackars skådespelaren Nicholas Cage som blev av med en massa pengar för att han hade en rådgivare som kanske inte var så seriös. Jag tänker på det att det är jätteviktigt att man får det skriftligt och att man har kommunikationen hela tiden.

Olika investeringar är som olika fordon för olika mål

JB: Om jag hoppar tillbaka för att sammanfatta, för jag tycker att detta är superintressant. Jag är helt med det och jag hade inte kunnat säga det bättre själv. Det handlar om målen, sedan handlar det om att bryta ner i detalj. Jag kommer ihåg att jag läste någonstans att i USA så brukar de prata om investering ibland som investment vehicles, alltså som fordon, och det är ju det investeringar ska göra, ta en från punkt A till punkt B.

Ibland kan det låta som att en fond alltid är svaret, men flyg är inte heller alltid svaret. Flyg är jättebra Stockholm till Malmö, men till grannen för att vattna grannens trädgård, då är flyg väldigt klumpigt. Sedan har vi risktoleransen, att sätta ihop en portföljallokering, alltså fördela tillgångarna. Ombalansering inom vissa intervall, med uppföljning och mätning. Vad är det man gör in den sista fasen?

HT: Det är väl två huvudsakliga delar. Dels att kolla om portföljen ser ut som man väntar sig att den ska göra ungefär. Det där kan se lite olika ut för olika kunder, för att man kan ha olika grader av uppföljningsåtaganden, men om det är en enkel, liten kund, då träffas vi kanske en gång om året och går igenom. Är det någonting som har hänt i portföljen, är det någonting du vill fråga? Sedan vi såg sist så tycker vi att den här fonden är bättre än den du har, vi kan byta ut den, också vidare. Det är den ena halvan. Den andra halvan handlar om att stämma av att den här planen fortfarande är aktuell.

Samma strategi oavsett pengar

JB: Precis, som jag gör detta själv så handlar det om att titta att de antaganden man gjorde i början fortfarande är relevanta, att det ter sig att målet fortfarande är samma, att jag fortfarande kan spara lika mycket. Om jag kan spara mer, då kan jag göra justeringar. När man gör en sådan här plan, ska man tänka på samma sätt?

Kan man ha samma strategi oavsett mängden pengar?

För det också något jag upplever när jag pratar med läsare, att de tycker att man ska ha en strategi när man har tio tusen eller hundra tusen, och sedan ska man ha något annat när man har tio miljoner. Vad tänker du spontant där? Jag förstår att det inte finns ett rätt svar.

HT: Det beror på litegrann vad frågan egentligen är. Det finns ett rätt svar och det är att det spelar ingen roll. Det är samma strategi. Samma portfölj är lika optimal oavsett hur mycket, i princip, sedan kan det finnas restriktioner i det där att man kanske inte kan köpa det man vill om det finns minsta belopp för månadssparande, som gör att det kan bli svårt en liten portfölj.

Men i en idealvärld så är det exakt samma. Sedan beror på det på, om du har tio tusen, då kanske du egentligen har en annan baktanke än om du har tio miljoner. Tio tusen kan man vilja växa så snabbt som möjligt. När man har tio miljoner då är det mer att man rädd att bli av med dem. Men det beror på vem du är, vad det är för situation.

Ett misstag att titta på den absoluta avkastningen istället för den procentuella

JB: Men det är detta som jag tycker är så himla spännande, för att min åsikt är att givet att målet är samma, så ska det kvitta om det är tio tusen, hundra tusen eller tio miljoner. Detta tror jag är en sådan grej som är ointuitiv för den som är ny. Kan du berätta vad rationalen är bakom att samma strategi bör vara samma oavsett belopp, givet att målet är samma?

HT: Varför skulle det vara annorlunda? Jag kan inte se att det är ointuitivt.

JB: Så här resonerar många jag pratar med. Om jag har tio tusen kronor, det är ju nästan ingenting, då vill jag ju att de ska växa så fort som möjligt.

HT: Just det, men då har du ett annat avkastningsmål med de tio tusen än vad du har med tio miljoner, och det är en annan sak. Målet är inte samma då.

JB: Min upplevelse är att många tycker att man kan ta mycket högre risk i början. Det är svårt att argumentera för någonting man tycker är fel, men detta är min upplevelse till varför folk investerar i konstiga grejer, som Bitcoin förra året. Som tur är har det lagt sig nu, men då kunde folk göra sjutton gånger pengarna och då tyckte de plötsligt att det var värt det. Ju mer pengar man investerar, desto viktigare blir det att bevara dem.

CB: Är inte det en slags mental bokföring av pengar där? Att man tycker att tio tusen är nästan ingenting, men att man har mer respekt för tio miljoner. Att det blir mer känslomässigt med det beloppet.

JB: Ja, det uppenbara misstaget när jag försöker förklara det som jag tänker, då brukar jag säga så här men vänta här nu, det viktiga är 10%. Om du får 10% på en tusenlapp, jag fattar att det inte känns värt det, men 10% på tio miljoner, då är det annat. Det viktiga är procenten. Det är så jag resonerar. Håller ni med, eller håller ni inte med?

Stabil avkastning för långsiktigt sparande

HT: Jag håller med på ett sätt. Det som egentligen är viktigare det är det du var inne på tidigare, att man kan ha olika mål. Den optimala portföljen ser ju exakt likadan ut. Om jag ska ha en viss risknivå så kan du konstruera en portfölj utifrån ett antal antaganden, som ser ut på samma sätt. Den kommer inte att se annorlunda ut, givet ett antal förutsättningar och förenklingar, och så vidare.

Det är inte så att man ska ha en fond om man har tio tusen och en helt annan fond när man har tio miljoner.

JB: Det tror ju folk. Jag har träffat många människor som säger så, att så är det. När jag blir stor, då ska jag välja de här fonderna. men vad säger du då? Vad skulle du säga till någon som säger ”Jag har sparat fem tusen kronor och jag tycker att en 60/40 portfölj är skittråkigt”. Det växer inte tillräckligt fort. Vad säger du då?

HT: Jag skulle vara nyfiken på att höra vad det är som växer så fort i så fall. Du kan väl tilta lite mer mot tillväxtmarknader eller någonting sådant kanske, men du får en ganska skev portfölj då kanske, som inte är nödvändigtvis är så bra. Jag skulle först fråga ”Vad menar du att det finns för investeringar som ger så bra avkastning?”

Det finns ingen pålitlig strategi för att hitta investeringar som ger en sådan hög avkastning. Då blir det mer eller mindre lotterikaraktär och då ska man inte hålla på med fonder alls, utan då ska man in i enskilda aktier. Det kan gå jättebra, men oftast gör det inte det.

JB: För det är detta som jag egentligen vill ge bort till läsarna, för jag håller ju med dig. Det kanske är så här att man ska hitta någon annan som verkligen inte håller med här. Men om det fanns ett pålitligt sätt att generera en avkastning som är högre än index, då hade det funnits hedgefonder.

Ett sätt (ej att rekommendera) att maximera risken och avkastningen

HT: Du kan ju jobba med belåning till exempel, men det kommer med ett ökat risktagande då istället. Du kan låna tio tusen och investera för tjugo tusen, men det betyder också att du tar mycket högre risk, för om de här aktierna då går ner, så kan du i värsta fall hamna i en situation där du inte ens kan betala tillbaka lånet. Men du får å andra sidan en rejäl utveckling på uppsidan istället, för du får dubbelt så mycket avkastning då.

Det är ingenting som vi brukar rekommendera folk att jobba med, men om man vill bli rik snabbt, då är det så du ska göra.

Då ska du inte hålla på med riskspridning och sådant dravel. Då är det bara att maximera risken i det du gör och sedan hoppas på att det går bra. Men du har oddsen emot dig.

JB: Jag vaknade en morgon och kom ned i köket, och då såg jag en stor lapp där det stod ”Det är ok att lägga alla ägg i samma korg, om du kontrollerar korgen”, ett sådant citat. Jag håller ju helt med dig, och för mig är det där en sorg, för att människor pratar om olika trender som Bitcoin. Det där går i perioder. Om man har varit med ett tag så vet man att ett tag var det fingerprint, sedan var det Bitcoin, sedan var det någon annan aktie. Det går alltid i vågor.

CB: Men det är som du säger, alla har inte varit med om det där, så när det kommer någonting som alla pratar om i kafferummet, då känns det som att det är solitt, för att alla pratar om det.

HT: Det krävs nästan att det kommer en ny generation för att det ska uppstå en sådan effekt.

Viktigt med de emotionella aspekterna

JB: Det roliga är att jag själv hamnade i ett sådant etiskt dilemma förra året kring det här med Bitcoin. Så här, detta är ju en bubbla men man kan ju tjäna pengar, men jag kände att jag inte ville tjäna pengar på någon annans olycka. För aktier är ett nollsummespel, från tid till annan. Det jag tjänar kommer någon annan behöva förlora, och det är ju liksom trist.

Förra avsnittet så hade du ett citat som jag gillade jättemycket,

Ibland är en suboptimal strategi bättre än den perfekta strategin du överger.

Kan du säga någonting om det?

HT: Det kan vara viktigare att ha en strategi som man följer konsekvent, än att ge sig in i en strategi som man sedan överger bara för att marknaderna går emot en eller motsvarande. Och det här är ett argument till varför man ska jobba med blandportföljer istället för rena aktieportföljer, för att de är lättare att hålla sig till. Det känns bättre när det går ner om du har en liten räntedel i portföljen, för då vet du att då kan jag i alla fall ta lite av den och köpa lite aktier billigt nu när det har gått ner 40%. Det gör att det känns bättre.

Det finns också andra argument för blandportföljer. Det kommer också tillbaka litegrann på vad målet är med strategin. Om det är maximal avkastning så är det en sak, men någonting kan ju vara suboptimalt för att nå en maximal avkastning men ändå vara en bättre och mer lämplig strategi för kunden. Det handlar i slutändan om att kunden ska må bra. Man ska inte ligga och få magsår och inte kunna sova om nätterna för att marknaderna går hit och dit och man känner att pensionskapitalet står på spel.

Ska man sitta still i båten?

JB: Precis, man vill ju inte man i den situationen att man ska gå i pension och så har det varit ett dåligt år, och så får man jobba tre år till. Liksom, grattis. Jag tänker du har ju redan varit inne på det här med börsras, och detta är en klassisk frågeställning, där det är vissa människor som är för och andra är emot. Sitta still i båten. Vad ska man göra när raset kommer, tycker du?

HT: På ett sätt så är det för sent att göra så mycket när raset kommer. Man kan inte räkna med att kunna förutspå det här raset, utan när det kommer så sitter man med den portföljen man har, och har man en klok och genomtänkt portfölj så ska man absolut sitta still i båten och kanske till och med rebalansera den. Men om man inte har det, då blir det en väldigt knepig tid. För du måste ju ha en portfölj som du känner att du kan rebalansera i.

Det är en sak om man sitter med en bred global indexfond, för den kan man säga med hög säkerhet att det här är en tillgångsklass som kommer fortsätta att vara intressant efter raset. Om du sitter med en Bitcoin-fond, så kanske du inte är lika övertygad om att det är någonting som man ska rebalansera i, eller balansera tillbaka till och då blir du mer förvirrad. Så det beror lite på vad man har för portfölj från början.

Börskrascher kan se olika ut

JB: Men kan du förstå de som är kritiska till det här? För det är andra bloggar som säger att detta är det dummaste rådet man kan få, sitt still i båten. Och hur kommer raset att se ut?

HT: Det kan ju se lite olika ut. Jag har inte sådan koll nu att jag vet om det börjar knaka först eller som i 1987 när det kom spikrakt ned med 25%.

JB: Vi kan ta lite olika scenarion. Det har funnits situationer när det har rasat med 22% på en dag, sedan har det varit andra där det har tagit två år. Att det långsamt, vecka för vecka, går ner.

HT: Ja, den japanska marknaden är väl ett bra exempel på en sur marknad som går ner över tiden. Jag vet inte om jag har så mycket att tillföra där faktiskt. Grundidén är ju att om det är en gripande nedgång eller om det kommer plötsligt så har man rätt strategi i botten så spelar det inte så stor roll. Om du har en konsekvent strategi i uppgång och nedgång, så kommer vinster och förluster jämna ut sig med tiden. Man köper lite när det går ner, och då har man lite mer aktier när det går tillbaka upp.

Investera nu, eller när raset kommer

JB: Jag tror att folk underskattar det känslomässiga elementet. Jag tror att det är där man måste ha varit med. För detta är också en av de vanligaste frågorna som kommer in. Den kommer varje månad. Ska jag investera nu, eller när raset kommer?

CB: Nu har man förstått tror jag faktiskt, ute i Sverige, våra lyssnare har förstått att man skulle kunna tjäna pengar när raset kommer. Det är en möjlighet, snarare än depression.

JB: Den roligaste kommentaren var nu förra veckan när vi hade Eric här från en hedgefond, då var det någon läsare som blev sur och frågade ”Vilket datum kommer börsraset?”. Vad taskig fråga. Hade man vetat datum, då hade man inte behövt jobba en dag till i hela sitt liv. Men hur skulle du svara en klient som frågar ”Ska jag investera nu, eller när raset kommer?”

HT: Ja, vi vet ju inte när raset kommer, till att börja med. Det kommer att komma ett ras, men om det är imorgon eller om fem år, eller senare eller tidigare, det går inte att säga. Och det finns ingen som kan säga det med någon slags säkerhet över huvud taget. Historiskt så har det varit rätt att investera nu. Du har i alla fall oddsen på din sida om du gör det. Sedan kan man fundera på om man kan sprida ut investeringarna, det är ju ett sätt.

Att man investerar hälften nu och hälften om ett halvår, eller vad det nu är för tidsramar man rör sig med, men det kan vara ett sätt att komma igång som är lite enklare. För då har man i alla fall köpt vid två olika tillfällen och fått en lite jämnare utveckling. Samtidigt så ska man vara medveten om att man ger upp förväntad avkastning.

Man kan också vända på det för sig själv. Om man får en massa pengar och funderar om man ska investera nu. Tänk dig att du hade fått en färdiginvesterad portfölj istället, hade du sålt av den då för att vänta in raset? Det är ju ekvivalent, men det är bara hur man tänker på det.

JB: Det roliga är när du säger det så, så kan jag dra ner byxorna på mig själv här. Jag har en portfölj nu där jag månadssparar in, under en tolvmånadersperiod, för att jag tycker att det känns jobbigt att sätta hela den på en gång. Men om jag hade fått de pengarna färdiginvesterade, hade jag sålt av och månadssparat? Det hade jag ju så klart inte.

Jag såg ett citat som löd ungefär ”Mer pengar har förlorats till att stå utanför marknaden och vänta, än att vara inne i marknaden”. Jag tror att det är så.

Hur det kan kännas när kraschen kommer

HT: Generellt sätt, så har du varit inne i marknaden hela tiden, då har du ju tjänat pengar. Sedan har det funnits perioder när det inte har gjort det, men tittar man på lång historik, så har du nästan alltid tjänat pengar. Inte på alla marknader och inte på alla tidsperioder, men om du tittar på global aktieutveckling, med globala indexfonder, så är det ju så.

CB: Både jag och Jan gillar att läsa böcker om vad det var som hände egentligen 2008, skrivna av insatta personer. Då är det faktiskt många som skriver att de var seriöst jätterädda då för vad som egentligen skulle hända med världsekonomin. Vad tänkte du då, var du rädd vid något tillfälle? Kände du att det kunde gå åt skogen med hela ekonomin?

HT: Jo, jag var rädd. Det fanns en period där hela det internationella bankväsendet var hotat. Det var inte självklart att det skulle gå oskadat genom det där. Och skulle olika riksbanker låta banker gå i konkurs eller inte och de följder som det skulle kunna få. Det fanns ju en diskussion. Det är ungefär som att man sitter och spelar Fia med knuff, och man har reglerna för Fia med knuff och jag vet att jag går runt här med ettor och sexor, och ibland går det bra och ibland går det dåligt. Det var marknaden. Sedan plötsligt kommer det in någon och liksom skakar på hela spelbrädet. Det var lite den känslan. Det var någonstans utanför de här vanliga marknadsrörelserna, utan hela spelplanen var hotad där ett tag. Så det var otäckt.

CB: Det var någon författare som skrev att han tänkte vad gör man med familjen om det inte kommer finnas mat, om betalningssystemen inte funkar längre.

JB: Ja, det är just detta som är så klurigt med de här börskrascherna. Så här ska man aldrig säga som jag kommer säga nu, för jag brukar själv alltid säga att man aldrig ska försöka förutse framtiden, men vi är ganska överens om att vi kommer se en börskrasch för eller senare, även om vi inte vet när. Om vi skulle sammanfatta det, hur skulle vi kunna förbereda de som lyssnar och tittar på detta, på bästa sätt? Vad skulle du vilja skicka med då?

Din strategi bör ha tagit med att det kommer falla vid något tillfälle

HT: Inför när kraschen kommer eller motsvarande?

Klassikern är att sitta still i båten, med det bygger på att man har en bra båt från början också någonstans. Att man har tänkt igenom det hela litegrann och kanske att man har en strategi, och att den strategin har tagit i denna risk från början, att det finns en risk att marknaderna går ner.

Att aktier kan gå ner 30% eller 50% till och med om det är ett dåligt. Vad gör jag då? Om jag har 100% aktier, tål jag att tappa halva då? Det kan också vara ett skäl till varför man ska ha en räntedel i sin strategi.

JB: Men när du tänker att man tål ett sådant tapp, hur ska jag tänka? Om jag lyssnar på det här och frågar mig själv om jag tål ett tapp på 50%, hur ska jag tänka kring den frågan? Är det så här ”Behöver jag pengarna?” Om jag inte behöver pengarna, är det då så att jag tål ett sådant tapp? Eller är handlar det om att sova gott om natten?

HT: Det finns ju det här uttrycket ”Sell down to the sleeping point”, att man ska sälja aktier tills man kan sova gott om natten eller motsvarande. Det är ju en del av det. Men sedan kan det också handla om att ja, du kanske behöver ta den här risken ändå. Du kanske behöver ha 100% aktier och du kanske klarar att ha det också, för att du är nettosparare. Du kanske precis har börjat jobba och har en inkomst som du sätter av pengar av, och då är det helt fantastik om det kommer en börskrasch och du får köpa in dig till låga värderingar.

Om du har en del i portföljen redan, visst det går ner, men du har ju mycket, mycket mer kvar att köpa av dina framtida inkomster. Så, visst det gör lite ont just nu, men på lång sikt är det ändå bra. Så det finns en del resonemang, men om du precis ska gå i pension då är det helt värdelöst med en börskrasch. Det finns inte ett svar. Ju bättre marknaderna går nu, desto mindre avkastning har man kvar till sedan, om man säger så.

En börskrasch behöver inte vara något negativt…

JB: Om jag ska sammanfatta några grejer som du har sagt, så vill jag säga så här. Att en börskrasch behöver inte nödvändigtvis vara negativ, beroende på var man är i livet. För någon som är i en ackumulerande fas, alltså säg mellan 20 och 50, där kan en börskrasch vara bra, för då kan man komma in billigt. Och de flesta som har börjat spara under de senaste tio åren har kommit in ganska dyrt, vi har ju haft en uppåtgående marknad de senaste tio åren.

Det andra som jag hörde dig säga var se över båten nu. Alltså, se över din strategi. Har du tänkt igenom den? Tål den en nedgång? En annan grej som jag också faktiskt läste i någon artikel var skriv idag hur du tror att du kommer känna vid en nedgång och vad du vill göra, för när vi är på ett ställe idag så har vi ett tankesätt, sedan när kraschen kommer, för det är en tidsfråga, då ska man skriva vad man vill göra där då också, och sedan jämföra de här två lapparna. Och då är det fantastiskt att kunna prata med en finansiell rådgivare som du när man har de här två perspektiven.

HT: Det finns också ett värde i att få ett perspektiv utifrån, alltså ett neutralt perspektiv på det man gör. Men sedan är det svårt. Baksidan av det här att man konstruerar en portfölj som är helt krasch proof, så blir det ingen avkastning. Och då sitter du där, då gör det ont när marknaderna går upp istället. Så man får försöka hitta en balans där det gör lika ont när man halkar efter i en uppåtgående marknad.

JB: Vi har också pratat om att ta för lite risk är ju lika fel som att ta för mycket risk, beroende naturligtvis på situation tänker jag.

Farligare med för mycket risk

HT: Det är nog farligare att ta för mycket risk än att ta för lite risk, för att du kan hamna i en situation där du helt ger upp det här med aktieinvesteringar. Det är ju förmodligen skadligt på lång sikt, och det kommer tillbaka lite till den här suboptimala strategin igen. Att om du har så mycket aktier att du blir så bränd på det, att du väljer att sluta helt på grund av det, så är det värre.

JB: Ja, jättebra. Det är roligt hur man tänker. Jag tänkte ju direkt så här när vi gjorde den här uttagsstrategi artikeln eller den här 90/10, där man sa så här, kommer pengarna räcka? Om man hade för hög risk så räckte inte pengarna, hade man för låg risk så räckte inte pengarna. Här har vi ju pratat i en timme och det roliga är att vi har egentligen lika mycket frågor kvar, men jag tänkte att istället för att göra ett tvåtimmars-avsnitt, så gör vi två kortare avsnitt för det blir lite roligare. Så tack för den här delen där vi pratade om strategi, och så tänker jag att vi pratar om räntefonder nästa vecka.

Tvärtom än vad många tror så är räntefonder faktiskt svårare än aktier många gånger. Så till dig som har lyssnat och tittat, tack för att du följer oss. Vill du komma i kontakt med Henrik, så har vi på bloggen och i anslutning till både podd och videoavsnitt länk till din hemsida, och så kan man titta mer där.

– SLUT TRANSKRIBERING –

Nästa veckas avsnitt – om räntefonder

Nästa vecka så kommer vi fortsätta samtalet med Henrik fast prata om räntefonder. När jag började spara så tänkte jag att aktiefonder var det som var svårt och att räntefonder var det lätta. I dag är det definitivt tvärtom – aktiefonder är ganska lätt, men räntefonder det är en djungel. Samtidigt får jag en hel del kritik för att jag har räntefonder i portföljen idag, viss kritik är kanske berättigad men samtidigt hävdar jag med en dåres envishet att krockkudden kommer vara värdefull den dagen den behövs. Samtidigt kan också många i efterhand upptäcka att det skyddet som räntefonderna skulle ge inte alls är där på grund av att man har valt fel typ av räntefonder. Mer om det nästa söndag!

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du sannolikt även att gilla dessa:

Kommentera

11 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Tack för ett bra avsnitt. Ser verkligen fram emot nästa avsnitt om räntefonder för precis som du säger så är det en djungel. Skulle vi kunna kolla på lite historiska saker hur räntefonder har agerat vid exempelvis en crash osv?

    Ja, detta är bara spekulation men känns som om räntan också kommer att gå upp (kanske samtidigt som kraschen kommer). Vad jag har förstått så om räntan går upp så går räntefonder ner. Ska bli riktigt intressant att se mer på hur krockkudden fungerar och har fungerat förr.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Marcus
    1. Vit pil

      Hej,
      normalt går räntorna ned vid en aktiekrasch, dvs värdet på obligationer och andelskursen för räntefonder stiger då.

      Detta framför allt eftersom massflykt från aktier innebär massiva inflöden till räntemarknaden. Investerare betalar högre priser (=accepterar lägre räntor) för den trygghet obligationer ger.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Henrik Tell
  2. Vit pil

    Nu kommenterar jag inte innehållet utan upplägget. Det är så fantastiskt lättläst och anpassat till olika personers behov. Lyssna eller läsa. Sammanfattning eller hela texten. Toppen!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    RetireBeforeMom
  3. Vit pil

    Det var jag som ställde den taskiga frågan om vilket datum börsraset kommer, och jag tycker att den här intervjun med Henrik Tell tydligt visar att min fråga var befogad. Frågan var som svar till Emanuel Johansson som påstod att ”börsen sannolikt, relativt snart vänder nedåt” och han bad till och med om motargument.

    Domedagsprofeterna hävdar alltid att vi befinner oss i en bubbla och att krisen är nära. Se bara på Lars Wilderäng på bloggen Cornucopia som ägnat ett decennium åt att ”förutspå” att bostadsmarknaden ska krascha. :-)

    Min fråga om NÄR detta händer är tänkt att syna påståendet. Emanuel säger ju faktiskt både att det är sannolikt och att det sker snart, och att det baserat på den ”kunskapen” är värt att flytta pengar till hedgefonder. Ska ett sådant påstående vara värt något tycker i alla fall jag att man bör kunna säga åtminstone på ett ungefär när det händer, kanske inom rätt halvår?

    Jag tycker att det är ren spekulation och Henrik Tell verkar hålla med i sitt svar. Utgångspunkten är väl ändå att globala aktieindex är bäst generellt på lång sikt, och att vi inte kan förutspå framtiden? Då krävs det mycket starka argument för att rucka på detta. Magkänsla och spekulationer utan bevis är pseudovetenskap.

    Jag är inte emot hedgefonder och alternativa värdebärare. Jag kan faktiskt inte mycket om dem så därför uppskattar jag att du och Caroline håller dessa intervjuer! Men ska man ha med dem i portföljen är det rimligt att dessa investeringar är genomtänkta och passar i strategin, inte att man hoppar över till dem bara för att man tycker sig ha bättre koll på marknaden än vad andra har. Eller?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emil Vikström
  4. Vit pil

    En fråga inför nästa veckas avsnitt gällande ränteportföljer:
    Om du hade haft en stor påse pengar på ett vanligt bankkonto idag, som du avsåg investera i räntefonder. Hade du satt in dem på ett ISK och köpt räntefonder, eller köpt dem via ett vanligt AFK konto?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Slurt
  5. Vit pil

    Tack för inlägget, alla 3. Det där med krascher är ju lite flytande. Vad definierar en krasch? Många tänker ju på de tillfällen som ni beskriver ovan, 1987, IT-kraschen och Lehman Brothers. Men det har ju funnits sättningar som i viss mån följer samma mönster, men det talas inte om dem lika mycket, de nästan bortses ifrån, särskilt när man läser om att ”det har gått upp så många år i rad nu, därför ökar sannolikheten att vi närmar oss en krasch”. Tänker på t.ex 2011 som dippade 15%, vilket det också gjorde under tiden mars 2015 och nästan ett år framåt. I efterhand kan man nästan säga att det var fantastiska köptillfällen, men rädslan fanns där ju då också. Jag tänker att det är så oerhört mycket psykologi i större börsrörelser. Tricket är kanske som ni också nämner att hitta den nivå där man känner att sättningar av större karaktär ändå får vara ok, man sover ändå. För egen del handlar det mer om riskminimering (optimering?)snarare än vinstmaximering. Därför ser jag mycket fram emot nästa inlägg om räntefonder, som jag precis som JB upplever som mycket svårare än aktiefonder.
    Är i valet och kvalet om att kontakta Henrik för vidare diskussioner, men har inte riktigt landat i det än.
    trevlig sommar!
    Dan

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Dan
  6. Vit pil

    Jag lyssnar med intresse på detta avsnitt och speciellt när Henrik Tell säger

    ‘Du kan väl tilta lite mer mot tillväxtmarknader eller någonting sådant kanske, men du får en ganska skev portfölj då kanske, som inte är nödvändigtvis är så bra’ följt av ‘det finns ingen pålitlig strategi för att hitta investeringar som ger en sådan hög avkastning. Då blir det mer eller mindre lotterikaraktär och då ska man inte hålla på med fonder alls, utan då ska man in i enskilda aktier. Det kan gå jättebra, men oftast gör det inte det.’

    Jag skulle vilja få en förtydligande kring vad som avses med ‘hög avkastning’ i ovanstående stycke. I mitt eget fall, om vi tar det som exempel, så inte bara tiltar jag mot tillväxtmarknader utan jag har ju bortåt 70% av mitt totala sparbelopp i tillväxtmarknader (fonder) och mitt avkastningsmål är 11% per år över tid.

    Det kanske inte går/är seriöst att ge ett generellt svar på följande fråga men – är det rimligt att bara hålla på med fonder om man har 11% som avkastningsmål eller bör jag även titta på andra tillgångsslag?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christian
    1. Vit pil

      Hej Christian,

      min första fråga skulle vara varför du har just 11% som avkastningsmål. Det är högst osäkert om det överhuvudtaget är möjligt att uppnå över tiden med något slags rimlig sannolikhet.

      Självfallet kommer det alltid att finnas tillgångar som i efterhand visar sig ha avkastat mer än så. Det trixiga är att hitta dem på förhand. Vilka tillgångar anser du kan ge så mycket idag?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Henrik Tell

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.