Räntefonder - krockkudden i ditt sparande
Sök:

Räntefonder – krockkudden i ditt sparande

RikaTillsammans-podden #56 - En diskussion med Henrik Tell om räntefonder och deras plats i sparandet

Det var först när jag förlorade mycket pengar andra gången i finanskrisen som jag insåg vikten av att ha en krockkudde i portföljen. Den bästa krockkudden man kan ha, enligt mig, är räntefonder. Få saker får så mycket kritik som räntefonder just nu. Därför valde vi det som ämne när vi fortsatte intervjun med den oberoende rådgivaren Henrik Tell från förra veckans avsnitt. Vi tar upp en hel del läsarfrågor och Henrik bjuder på en del nya perspektiv!

Att spara sina pengar i en räntefond är att låna ut dem till någon annan. Det är i princip samma sak som vi gör när vi lånar pengar för att köpa en bostad, fast tvärtom. Istället för att vi lånar pengar av banken, för vilket vi betalar en månatlig ränta, lånar vi ut dem till t.ex. den svenska staten eller ett företag. Den stora fördelen med att ”leka bank” är att om vi gör en överenskommelse att du lånar 100 kr, för 2 kr ränta om året, så kommer du fortfarande vara skyldig mig 100 kr och 2 kr ränta per år även om börsen kraschar. Ett lån är nämligen alltid ett lån.

Det är den här egenskapen som gör att en räntefond (=lån upp till 1 år) eller en obligationsfond (=lån mer än 1 år) är en bra krockkudde i ett sparande. När en aktie, som är en andel i ett företag, kan variera ±50 procent på ett år utan problem, så kommer räntefonden att tuffa på med sin, mer eller mindre förutbestämda ränta per år. Storleken på svängningarna i värde på en räntefond är grymt mycket mindre än vad de är på en aktiefond.

Räntefonder fångar upp fall i portföljen

Om jag grovt ska förenkla teorin med att ha en räntefond i portföljen, t.ex. nybörjaportföljen som har hela 40 procent räntefonder, är att fallet i portföljen blir mindre. Om vi leker med tanken att vi får en nedgång på 50 procent i aktier – något som statistiskt ska hända två gånger på 15 år – då kommer en portfölj bara bestående av aktier (100/0-portfölj) bara vara värd hälften. En portfölj som däremot består av 60 procent aktier och 40 procent räntor, kommer bara falla med 30 procent i värde.

Sedan tidigare har jag skrivit om att det är viktigare att skydda portföljen från stora fall än att maximera vinsterna. Anledningen till det är relativt enkel, då det är ren matematik. En förlust på 50 procent kräver nämligen 100 procents uppgång för att vara tillbaka på ursprungsläget. Man brukar till och med säga att förluster kräver exponentiella uppgångar för att balanseras ut – en förlust på 90 procent kräver 900 procents uppgång för att neutraliseras som nedanstående bild visar:

Warren Buffets första och andra regel - förlora aldrig pengar. Påverkan av en förlust på den återhämtning som behövs.

Problemet är dock att medan aktier kan ge en årsmedelavkastning på 6-8 procent, kan man rimligen bara förvänta sig ca 3 procent över tid i en räntefond. I dagsläget, när räntorna är så himla låga, är till och med 3 procent många gånger en önskedröm. Tvärtom håller sig många räntefonder på tidigare bankkonto-nivåer om 1 procent. Därav är det många som kritiserar råd som går ut på att spara i räntefonder – ibland med rätta.

Min behållning från intervjun med Henrik

Jag har valt att investera enligt en strategi som mer eller mindre går ut på att man gör samma sak oavsett vad som händer på marknaden. Jag tror nämligen inte att jag (eller någon annan) kan förutsäga marknadens rörelser eller hitta undervärderade investeringar. Alla håller inte med mig om den här ansatsen – inte minst vissa professionella fondförvaltare som jag intervjuade avsnitt #36 och avsnitt #50. Därför har jag valt att ha med räntefonder i portföljen även om de just nu och ganska temporärt är ett dåligt / inte-optimalt alternativ.

Jag tycker därför det är bra att ifrågasätta, bolla och diskutera med andra för att få nya perspektiv. Det var en stor anledning till att jag gärna ville prata med Henrik Tell om räntefonder. Henrik Tell är ju en av Sveriges få oberoende rådgivare och han har gästat bloggen tidigare i avsnitt #34 och avsnitt #55. Det som är så bra med honom är att han verkligen inget att vinna på att prata om det ena eller det andra. Framförallt tycker jag att det är ganska kul då han ger lite andra perspektiv på sparande än man är van vid.

Normalt sett tar ju Henrik betalt ett par tusen kronor per timme – något som låter dyrt, men är billigt om man jämför med andra som tar procent på kapitalet – och är därmed inte tillgänglig för oss vanliga sparare. Därför har vi gjort en deal som går ut på att jag hjälper honom med lite marknadsföring och han ställer upp med sin kunskap. Ingen ersättning i pengar har dock utgått för det här avsnittet. Jag dock ändå markerat det som samarbete, för säkerhetsskull.

Jag rekommenderar verkligen att lyssna på avsnittet för Henrik tar upp många spännande saker, det som stack ut framförallt för mig var:

  • Funderingar kring att spara i den valutan man avser att spendera sina pengar i
  • Att se sitt boende som en form av bytesvaluta
  • Den förväntade utvecklingen på valutakurs över tid är i princip noll
  • Tankarna kring att amortera eller spara i en räntefond

Läs gärna gärna transkriberingen nedan om du inte lyssnar eller ser avsnittet.

Lyssna på avsnittet #56

Du kan som vanligt lyssna på avsnittet via din poddspelare (sök: RikaTillsammans), lyssna via iTunes, Acast eller SoundCloud, via webbläsaren nedan eller titta på hela inslaget på Youtube.

En grov innehållsförteckning är:

  • 00:02:17 – Var är en räntefond och varför behövs de?
  • 00:04:58 – Olika typer av räntefonder
  • 00:07:38 – Varför är folk kritiska till räntefonder?
  • 00:09:53 – Räntefonder rätt för de allra flesta sparare
  • 00:12:02 – Vikten av kreditrisk
  • 00:13:33 – Om realobligationsfonder
  • 00:16:28 – Ingen tillväxt i valutakurserna
  • 00:19:15 – Behöver vi schweiziska francs?
  • 00:22:30 – Mer om realobligationsfonder
  • 00:25:07 – Hur stor procent räntefonder bör man ha
  • 00:28:18 – Hedgefonder och alternativa investeringar
  • 00:31:26 – Amortera eller investera i räntefonder?
  • 00:34:13 – Alltid viktigt med balans
  • 00:36:50 – En närmare titt på marknadsneutrala fonder
  • 00:40:32 – Poängen med EU-reglerade UCITS-fonder
  • 00:42:35 – Bör man ha guld i sitt sparande?
  • 00:44:38 – Man kan se sin bostad som en bytesvaluta
  • 00:46:06 – Hur man blir en oberoende rådgivare

Precis som vanligt så matchar tidsangivelserna videon bättre än poddavsnittet på grund av hårdare klippning i podden.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som läser snabbare och är lite för otålig för att lyssna eller titta, följer nedan en komplett transkribering av avsnittet.

– START TRANSKRIBERING –

JB: Idag har vi fortsättning på förra veckans avsnitt, tillsammans med Henrik Tell. Förra veckan pratade vi om räntefonder och investeringsstrategi, vad man ska göra om börsen kraschade, och vi hann inte in på de andra grejerna. Så om du inte har lyssnat på avsnitt 55 så kan jag verkligen rekommendera det. För dig som kommer in för första gången och inte har lyssnat på Henrik förut, så är han en av Sveriges väldigt få oberoende rådgivare. Han har över 20 års erfarenhet i finansbranschen och har jobbat som fondförvaltare, analytiker, VD på ett fondbolag, hjälper Fintech-bolag och det som egentligen är speciellt är att du driver eget, som en oberoende finansiell rådgivare i företaget Effektiv Förmögensförvaltning.

Så detta är ett samarbete där vi pratar om saker som man normalt sätt inte pratar om, eftersom all har något incitament, att om du ska köpa någonting så tjänar de pengar på det. Henrik har också varit med i ett av våra mest populära avsnitt, vilket är avsnitt 34, där vi pratade om hur man ska tänka med finansiella rådgivare. Jag tror att det är över 13’000 som har lyssnat på det där. Det är roligt, man tycker att 13’000 är jättemycket sedan ser man en YouTube-video med 153 miljoner tittare. Men 13’000 är ett stadium med människor, så du är nästan som en rockstjärna för 13’000 personer Henrik. Men, känn ingen press nu när vi ska prata om räntefonder.

Var är en räntefond och varför behövs de?

Räntefonder tycker jag är jättespännande för en av de grejerna som vi har återkommit till är blandfonder. Vi kan väl egentligen börja med att prata om en portfölj som innehåller både aktier och räntefonder. Varför tycker du att en portfölj ska innehålla räntefonder?

HT: Det är ju inte säkert att den ska det, men de flesta portföljer ska det, menar jag. Räntefonder är ju sättet man har att minska risken i portföljen. Det behöver inte vara räntefonder, det kan vara räntesparande på bank också, och det finns en massa olika sorters räntefonder förstås, men den största och viktigaste uppgiften en räntefond fyller i en portfölj är att den minskar risken. Aktier tillför riskavkastning, räntefonder minskar risken och sänker avkastningen.

JB: För de som är supernya, kan vi förklara hur det kommer sig. Vad är en räntefond?

HT: En räntefond fungerar precis på samma sätt som en aktiefond. Det är ett sätt att gemensamt äga en andel i en värdepappersportfölj. Skillnaden mot en aktiefond är att i en räntefond så är värdepapperna obligationer och statsskuldväxlar och andra liknande certifikat och andra räntebärande värdepapper. Alltså, som ger en fast ränta.

JB: Kan man säga att det är som att låna ut pengar till Sveriges stat, alltså till landet Sverige?

HT: Ja, precis. Det är exakt det man gör. Staten ger ut ett värdepapper som du får köpa för pengar, sedan ger staten tillbaka dina pengar över tid när de betalar ränta.

JB: Ja, så de flesta av oss är vana att gå banken för att låna pengar och köpa ett hus. Här är det att vi lånar ut pengarna till någon annan, till exempel. Och ofta brukar man ju bunta ihop räntor och obligationsfonder. Vad är skillnaden?

HT: En obligationsfond är ju en räntefond, men det finns andra räntefonder än obligationsfonder också. Man kan prata om likviditetsfonder och penningmarknadsfonder och så, så det finns lika olika varianter. Och många av de är blandningar av det här också, men räntefonder köper räntevärdepapper och de ska normalt sätt inte köpa några aktier.

Olika typer av räntefonder

JB: Men kan vi inte urskilja de stora penseldragen. Du säger penningmarknadsfonder, räntefonder, råa obligationsfonder.

HT: Ja, om man börjar med att titta på räntepapper som fonden investerar i så kan det se lite olika ut. Man pratar antingen om att de har en lång eller kort löptid. Det är den ena dimensionen. En statsskuldsväxel de har en löptid på under ett år, och statsobligationer har en löptid som är längre än ett år, oftast. De löper till ett visst datum, sedan förfaller obligationen. Om man har köpt en obligation av staten för en miljon, då får man tillbaka sin miljon.

Under tiden har man då fått ränta på den här och den räntan vet man från början att det är så och så många kronor om året som den här miljonen kommer att ge. Räntan varierar över tiden, men när du köper obligationen, om du köper den direkt, så vet du exakt vad räntan är. Sedan finns det andrahandsmarknad, och då kommer räntan att variera över tiden beroende på vad folk är beredda att betala.

Det här går ju att räkna på. Man vet ju exakt hur många, för de är kupongerna är bestämda i kronor per obligation, så du kan ju räkna baklänges och komma fram till att om jag köper obligationer för så här mycket pengar så kommer jag få exakt den här räntan tills den förfaller. Och det är lite förvirrande också, för när räntan går upp, då går värdet på obligationerna ner, och vice versa. Så när räntan går ner, går värdet på obligationerna upp.

Det har bara att göra med att om jag köper någonting som ger säg 5% ränta idag, om räntan går upp, då måste ju värdet på den tillgången sjunka, för om räntan går upp säg 10% för att göra det enkelt, så måste ju värdet på den här tillgången gå ner för att den också ska ge 10%. Det blir komplext, och det gäller egentligen oavsett ränta.

Varför är folk kritiska till räntefonder?

JB: Det viktiga här att komma ihåg som sparare, det är just det här om räntan går upp, när de pratar om det på TV, då är det ofta Riksbankens ränta man menar. Nu förenklar jag grovt, men om Riksbankens ränta går upp, så kommer då de flesta ränte- & obligationsfonder gå ner, och det är därför som många är kritiska till räntefonder nu, för att vi har en ränta som är negativ, och vi har haft den här lågräntemiljön. Så nu säger de flesta att det enda hållet räntan kan gå under de kommande åren, det är upp. Och om den kommer gå upp, då kommer räntefonderna att falla i värde. Då är rationalen att man inte ska ha räntefonder. Jag håller inte riktigt med om det, så den frågan ska vi ställa till Henrik här om en minut.

Den andra saken är att om jag lånar ut pengar till svenska staten för 3% så betyder det att jag får tre kronor tillbaka på en hundralapp. Om räntan sedan ökar, då har jag ju lånat ut tre till dig, men jag hade kunnat låna ut till någon annan nu för en högre ränta, och då vill jag ju hellre låna ut de till någon annan där jag får mera pengar för det, än att ge det till dig. Eftersom då efterfrågan på de pengarna jag har lånat ut till dig för tre kronor sjunker, då sjunker också priset på det. Det är där relationen blir att om räntan ökar, så faller värdet på de andra. Det är det Henrik sa, att om det faller så måste den kompensera, och vise versa.

Men det där är ju någonting som många säger nu, och som argumenterar mot det, så som jag brukar säga att ha räntefonderna i en portfölj. Men hur skulle du resonera? Räntefonder i en portfölj, vara eller inte vara?

Räntefonder rätt för de allra flesta sparare

HT: Vara, tycker jag. De har definitivt en plats i portföljen för de flesta. Sedan håller jag med om den här beskrivningen att det är med negativa räntor och framförallt, nu är det den korta räntan som är negativ, och det betyder att det är korta räntefonder. Det är framförallt penningmarknadsfonder och likviditetsfonder, de har ju en väldigt kort löptid och de kommer att röra sig väldigt mycket. Eller de är väldigt styrda av den korta räntan. Obligationsfonder, som har en löptid på runt fem år, eventuellt mer, de kommer vara mer påverkade av vad som händer med den femåriga räntan och den tioåriga räntan, det vill säga de långa räntorna.

Alla de här räntorna de handlas ju hela tiden, så du kan hela tiden få ett pris på tioårsräntor, femårsräntor, tvåårsräntor och så vidare, så det blir lite olika djur de här räntefonderna, beroende på vilka räntor de här exponerar emot. Men över lag är det så att räntorna är historiskt låga just nu och det betyder att, ja, den förväntade avkastningen på en räntefond med löptid på fem år, den kommer vara ganska nära femårsräntan.

Men om man då bara investerar i statspapper, då får man den risken, det är därför då man börjar prata om företagsobligationer för de ger lite mer. Där finns det en möjlighet till mer avkastning i och med att du tar en risk som då är att det här företaget ska gå i konkurs. Då får du en liten premie för det, och då får du lite bättre ränta. Det är väl så många gör. Många fyller på i fonderna med den typen av papper istället. Så, löptid är en viktig dimension.

Vikten av kreditrisk

HT: En annan viktig dimension det är vilken kreditrisk du tar. Svenska staten är i princip noll i kreditrisk. Staten kan alltid trycka upp fler svenska kronor att betala sina skulder med. Vad kronorna blir värda då, det är en annan sak, men de kan alltid betala skulder i svenska kronor med nytryckta svenska kronor. Så risken att svenska staten ska gå i konkurs är väldigt liten.

JB: Ja, så egentligen det vi pratar om är hur stor risk det är att man inte får tillbaka de pengar man har lånat ut. Och då säger vi att den är noll för staten, men för ett företag så är den inte obefintlig, och därför får vi mer betalt i ränta.

HT: Ja, om jag ska betala ut pengar till ett företag så vill jag ha lite högre ränta, eftersom jag tar lite mer risk där.

JB: Men jag vet ju att när man tittar på en portfölj, om jag tar mina egna, till exempel Nybörjarportföljen, eller Lysa som du har hjälpt i deras portföljkonstruktion, då brukar man prata om en blandning av korta och långa, så att man lånar ut på kort sikt till svenska staten, på lång sikt till svenska staten, till företag. Så att man har en blandning av de här olika, för det är lätt att tro att det räcker att köpa en räntefond, så har man täckt in allt. Där vet jag att många av länsarna gillar Spiltan räntefond, men den är ju väldigt kort. Jag tror att den bara är på tolv månader, och då har man bara fått en liten nisch av de här räntefonderna.

Om realobligationsfonder

JB: En annan grej som har varit mycket på tapeten, jag vet att du har fått mycket frågor och det har jag med, det är Öhman Realobligationsfond. Vad är en realobligationsfond?

HT: Den skiljer sig på det sättet att det är också statsobligationer, men där justeras kan man säga kupongerna, alltså ränteutbetalningarna, efter inflationen. Så om inflationen stiger, så kommer man få lite mer i ränta i den fonden. Och det gör att de kommer att bete sig lite annorlunda, för att de kommer reagera på inflationsförändringar. För en vanlig obligationsfond, om inflationen stiger, så kommer den att gå ner, för att pengarna blir mindre värda.

Och man vet ju exakt att en obligation den ger pengar imorgon och du vet exakt hur mycket, och de kommer då vara lite mindre värda. Med realobligationsfonden då justeras de här, så de parerar för det. Den ger skydd mot inflation, och framförallt oväntad inflation. Samtidigt så ska man vara medveten om att du har en väldig löptidsrisk där, för den hänger med i ränterörelserna och den har längre löptid än en normal obligationsfond på det sättet. Det har att göra med vad staten ger ut för realobligationer. De är ofta längre, på kanske tjugo år bortåt, istället för tio år bortåt.

JB: Så om man då ska ha räntefonder i sin portfölj, om man vill göra detta själv, för jag vet till exempel på Lysa (annonslänk) så sker det automatiskt. Går man som kund till dig så hjälper du automatiskt till med detta också. Om man ska göra detta själv då ska man tänka någon kort fond, och då brukar jag själv tänka på Spiltans fonder, sedan ska kan tänka en lång, då finns det vissa som till och med heter så här AMF Räntefond Lång och så. En realobligationsfond och en företagsobligationsfond. Då har man täckt in hela räntemarknaden, kan man säga så?

HT: Ja, mer eller mindre. Då har man inte tagit in den globala sidan till exempel, och den är lite knepigare att få till.

JB: Men är inte det väldigt svårt att få till? Jag har inte hittat någon utländsk bra obligationsfond i Sverige.

HT: Nej, det har inte jag heller faktiskt.

JB: Jag vet till exempel att Vanguard har den Total Bond Market, men den tror jag inte går att köpa längre på grund av MIFID.

Ingen tillväxt i valutakurserna

HT: De har en europeisk. Det finns också börshandlade fonder för det här, men det de får med sig då är valutarisk och det vill man kanske inte ha i räntedelen. I alla fall inte för mycket.

JB: Nej, för om man har en förväntad avkastning på kanske 2%, 3% eller 4% i en räntefond och valutan, som nu mot Euron har rört sig mer än 10% tror jag, det senaste halvåret. Det betyder att du inte vill ha minus 10% i portföljen på grund av valutan.

HT: Det är önskvärt att man rensar bort de här valutarörelserna, men för en långsiktig investerare så kan det vara värt att ha det ändå, för att den förväntade utvecklingen på valutakursen är noll i princip, det finns ingen tillväxt i valutakurserna.

JB: Jaha, vad spännande. Det där har inte jag tänkt på.

HT: För det går inte att jämföra med aktier. Det är inte så att du automatiskt kommer att få någon viss tillväxt bara för att du investerar i en viss valuta där. Men över tiden kan man vänta sig att valutarörelserna kommer ta ut varandra i princip. Det kan vara hur lång tid som helst och det behöver inte bli så heller; det är bara förväntan.

JB: Gud, vad spännande. Detta var helt nytt för mig, detta måste jag smälta. Det där var ju en av frågorna. Jag har fått frågor angående Lysa, där folk säger att Lysa är jättebra men de har inte valutaskyddat sina räntefonder och jag vet ju att du är lite pappa till den portföljen, tillsammans med andra. Så då säger du egentligen att argumentera för att valutaskydda de här är att ett att det skulle bli dyrt, och att på lång sikt är ändå det förväntade resultatet plus minus noll på valutan.

HT: Så länge det inte är en stor del av portföljen så är det inget stort problem. Om det är en liten del av portföljen så kan man hantera den risken. Och det är precis som du säger, att valutaförsäkringen kommer med en kostnad också. Det hade varit en sak om Vanguard hade gjort det som vet vad de håller på med, men om vi som en liten svensk aktör, eller som privatsparare framförallt, så går det inte.

Behöver vi schweiziska francs?

JB: Vissa säger ju att man ska spara lite och jag har också gjort så, att jag har försökt ha en del i Euro eller USD, men du menar alltså att det inte spelar någon roll? Om jag hade kommit till dig som klient och sagt att här har jag en miljon, och jag har delat upp den i 250’000 i kronor, 250’000 i Euro, 250’000 i Schweiziska Franc, hade du sagt ”Varför har du gjort så?” eller hade du sagt ”Tumme upp!”?

HT: Jag hade sagt ”Hur tänkte du där?” eller ”Varför det?” Det finns en tumregel och det är att pengarna man har ska ha samma exponering som de kostnader man förväntar sig framöver. Så har du då kostnader i Schweiz eller tänkte du flytta till Belgien eller Spanien eller någonting, då kan det finnas skäl att ha andra valutor. Men om du räknar med att förbruka pengarna här, då tar du egentligen bara risk med andra valutor.

Sedan kan man diskutera att schweiziska francs anses vara en slags ”safe haven” valuta, eller i kristider så brukar den klara sig ganska bra, för då vill alla ha schweiziska francs av någon anledning. Det är väl historiskt en trygg valuta, och det kanske kommer vara så i framtiden också, men det är ingen tes som jag kommer driva. Det är en spekulation. Det kan gå bra och det kommer att röra sig, men om det är positivt eller negativt är en annan sak. Det finns ingen anledning, på samma sätt som aktier, att anta att det här kommer att ge en positiv utveckling över tiden.

JB: Det var en stor tråd i Frågor & Svar som handlade just om det där med valutarisk. Att folk var lite oroliga nu när svenska kronan sjönk i värde, om det var någonting man skulle göra, som att flytta pengarna till Euro istället, för då hade de hållit sitt värde. Och jag kunde inte riktigt se rationalen bakom att göra det, utan då har jag tänkt så här att om man har en korg, så kan man ha lite olika valutor för att inte lägga allt i samma korg. Men nu tolkar jag det som att du säger att sannolikheten är att det går ut i plus minus noll över tid.

HT: Om du ska räkna med att förvänta ett värde, så är det genomsnittet av alla framtida utfall, om man säger så. Sedan kommer det i praktiken att hamna något annanstans, det kommer vara en uppgång eller nedgång.

Mer om realobligationsfonder

JB: Ja, vad bra. Om vi bara ska säga någonting här kring realobligationsfonder, för du skrev också ett svar som vi publicerades och det var väldigt uppskattat, så stort tack både från mig och från många läsare. För det var de slog ihop denna nu, Öhman, tillsammans med en annan, och det var väl egentligen inget vi hade emot. Det som var trist var att den fick den höga avgiften på 0,7%, vilket är ganska högt. Då skrev du att man kanske inte behöver göra någonting nu, men om det finns ett alternativ så kan man plocka bort. Får man fortfarande effekt, det är väl det som är frågan.

HT: Ja, alltså de gör två saker med den här fonden. Det första det är att den har varit passivt förvaltad och det har jag gillat. Och den har haft marknadens lägsta avgift och det har jag också gillat och det har ju fått i följd att den har gått väldigt bra i sin kategori, om man jämför med andra realobligationsfonder. Det finns egentligen inget klockrent alternativ. Vi menar väl att det är bra att ha en liten exponering mot den tillgångsklassen och då får man titta på vilken fond som är billigast där man är. Det ser lite olika ut på Nordnet och Avanza. Jag tror Handelsbanken finns på Avanza, men inte Nordnet.

Och det är någon annan som finns på det andra stället, men att man tittar på priserna. Alla de här fonderna som återstår de är aktivt förvaltade, och jag ser det som en nackdel för att det bara gör svårare att förutsäga hur det kommer att bete sig. Jag har ingen uppfattning om vilken av de här aktiva förvaltarna som kommer lyckas bäst framöver.

JB: Hur mycket ska man ha av en realobligationsfond i en portfölj för att det ska ge effekt?

HT: Det här är ett annat alternativ, att man bortser helt från det. Med i hela den här diskussionen om räntefonder så ska man också ha klart för sig att det blir ganska små skillnader.

Hur stor procent räntefonder man bör ha?

JB: Ja, detta är ju krockkudden i portföljen. Det finns en tumregel som föreslår att man ska ha lika mycket räntefonder som man är år gammal. Vad är din spontana syn kring en sådan regel?

HT: Ja, den stämmer väl i princip ganska bra, men man kommer återigen tillbaka till det vi pratade om förra veckan, med målen. Om jag är åttio är gammal men planerar att barnen ska ärva kapitalet som jag förvaltar, då kan jag lika gärna placera det väldigt långsiktigt. Så det är en tumregel. Men för sin egen konsumtion och planering så funkar det ganska bra. Det är en bra utgångspunkt i alla fall.

JB: Ja, och då handlar det om att om jag är 36 år gammal då har jag 36% i de här räntefonderna, sedan kan jag fördela de 36% på korta, långa och realobligationer.

HT: Jag menar egentligen att man behöver inte göra det så komplext för sig heller. Här går meningarna isär lite. Jag menar ju att det är bättre att ha lite högre aktieandel än att ha företagsobligationer i ränteportföljen, för att du kan få bättre aktieexponering än vad du får om man tittar på vilka företag och hur många företag du för exponering mot på aktiesidan, så finns det bättre produkter där. Företagsobligationerna är, framför allt om man tittar på high yield sidan, så samvarierar ju de med aktiemarknaderna. Det är ingen egenskap man vill ha i krockkudden i portföljen.

JB: Det där var ju en stor insikt för mig för bara någon vecka sedan, att en high yield-fond, alltså de här räntefonderna som oftast har högst avkastning, de lånar ju de facto ut till de företagen som har svårast att få lån, och det är därför man får högst ränta på dem. Jag hade inte tänkt färdigt på varför de räntefonderna ger högst avkastning. Därför är det så himla klokt det du säger, att då kanske det är bättre att ta en aktiefond än att ta de här high yield fonderna.

HT: Det kan handla om att man har lite högre aktieexponering än vad man skulle ha haft, istället för att investera i de fonderna.

Hedgefonder och alternativa investeringar

JB: För någon vecka sedan så hade vi Eric Strand här som är en hedgefondförvaltare (avsnitt #50 och #51), och han hade också en ganska intressant kommentar. Han sa att de korta räntefonderna de ger ingenting, de långa räntefonderna är övervägande dålig sannolikhet på, för om räntan upp så kommer de vara negativa, så han sa därför att räntefonder kanske inte har en plats, utan att det kunde vara bättre att titta på hedgefonder eller alternativa investeringar. Vad tänker du?

HT: Jag menar att räntefondernas viktigaste uppgift i portföljen är att hålla ner risken. De ska bevara värdet och se till att man har pengar kvar, oavsett vad som händer. Det gör både långa och korta hedgefonder alldeles utmärkt, på lite olika tidshorisonter. En lång räntefond kan variera väldigt mycket över tiden, men en lång obligation, man vet vad man får i slutändan ändå, men marknadspriset för den kan variera på vägen.

Med det sagt, så är det naturligtvis så att korta räntefonder ger negativ avkastning idag och det är ingen lysande investering och det kan vara en bättre investering att ha pengarna på en nischbank till exempel, så länge de täcks av insättningsgarantin. För då har du också ett av staten garanterat sparande som då ofta ger bättre ränta än en kort räntefond.

Tittar man historiskt, så har långa räntefonder varit en tillgångsklass som har varit en bra idé att äga över tiden. Sedan har det funnits perioder när det inte har varit bra, men långsiktigt tycker jag absolut att det ska vara en del av portföljen. Sedan om man tittar på alternativa tillgångsslag så kan det betyda väldigt mycket, och hedgefonder kan se väldigt olika ut.

JB: Det var min stora insikt också. Tidigare tänkte jag att alla hedgefonder var dåliga, och då var mitt liv ganska enkelt. Sedan insåg jag att hedgefonder, det är som att säga räntefonder. Det finns många olika slag, men de brukar buntas ihop. Nu tyckte jag att du sa en väldigt intressant sak, att man kunde ha pengarna på bankkonto istället. Alternativet man ibland brukar säga, och detta är en fråga jag genuint är lite villrådig; amortera eller ha pengar i räntefond?

Amortera eller investera i räntefonder?

HT: Ja, det är inte en fråga som har ett svar heller. För många är det viktigt att bli skuldfria, och då är det läge att amortera. Sedan beror det på vart du bor någonstans också. Om du kan räkna med att värdet på ditt boende kommer stiga över tiden, om du bor någonstans där det är netto-inflyttning och det är bostadsbrist och så vidare, så kan du känna dig lite tryggare med att hoppa över amorteringarna.

JB: Men om vi ska säga som ekonomerna gillar att säga, allt annat lika, om man tittar på när vi köpte vårt hus till exempel, då band vi det i tre delar. Ett rörligt och sedan en fast del. Så säg att vi har 1,6 på vår fasta del. Det betyder ändå att om jag hade amorterat det, så är det som att ha en fast garanterad avkastning på 1,6. Skulle du råda att ta hellre den 1,6 avkastningen på huset och hög risken i portföljen?

HT: Det är svårt att säga utan att se siffror. Å andra sidan, du kan amortera, så minskar man en kostnad på 1,6%, eller du kan spara så får du en avkastning på 0,6% kanske på en räntefond, så det är bättre investering att amortera på det sättet. Så det ska ställas mot räntesparandet då. Aktier är ju någonting annat litegrann.

Om du är i en situation att du inte har en netto-förmögenhet, om det handlar om att bygga kapital, så kan det vara klokt att hoppa över räntesidan helt och bara göra sina investeringar i aktier och amortera istället.

JB: Jag har ju tänkt på det här jättemycket för vår egen situation, och jag tyvärr förmodligen felaktigt landat i en situation där jag mentalt bokför det helt olika. Att jag bokför huset som ett nettosparande från våra lönar, sedan har jag portföljen för sig. Jag klarar inte att mentalt slå ihop dem. Det är mycket enklare för mig att tänka att jag har en 60/40-portfölj, sedan har vi hus vid sidan av, än att säga att då har vi en 100/0-portfölj och sedan amorterar vi ner på huset. För när börsen sedan faller, som vi pratade om i förra avsnittet, med 50%, så kommer jag på skitdåligt för att den kommer att falla mycket. Då kommer inte jag tänka att jag har ändå amorterat 10% på huset. Det är väl skönt som du säger, att man får välja vad som är viktigt.

Alltid viktigt med balans

HT: Ja, det kan finnas skäl att ha ett räntesparande ändå, men jag skulle säga att om jag landar i att jag har en sådan låg riskaptit att jag skulle ha en väldigt räntetunn portfölj, då är det definitivt väldigt viktigt att amortera. Om man har 10–20% räntepapper så kan det vara bra att ha de ändå, bara för att det blir en lite lugnare portföljutveckling och just det här att man jobbar med en balanserad portfölj. Det har andra poänger också. Det kan vara lättare att följa den strategin då, på sparandesidan. Det är lite olika överväganden. Den mentala biten blir viktig, det är ett återkommande tema. Det är minst lika mycket hur man förhåller sig till det som händer, som vad som faktiskt händer.

JB: Så som jag tänker på det är att om jag har en 100/0-portfölj, 100 aktier, och den faller med 50%, då kommer den falla med 50. Om jag har en 60/40-portfölj, då kommer jag bara tappa 60% av det, då kommer min portfölj bara minska med 30%. Då kommer jag ligga över det där indexet och även om det är felaktigt att jämföra en 60/40-portfölj med en 100% index, så är det så vi människor gör. Det kan leda till att jag fattar klokare beslut. Om jag hade tagit bort räntedelen så hade jag haft 100/0-portfölj och huset, så hade jag mått sämre mentalt när portföljen faller i värde, och då hade jag förmodligen tagit sämre beslut. Det där är klurigt.

HT: Ja, och det går inte att rebalansera med huset heller. Huset är inte lika lättjobbat i en totalportfölj som aktier eller räntor. Det kan finnas poänger med att göra den separationen mentalt, att man har sitt sparkapital och du har ditt hus och du har din övriga verksamhet och jobb och så vidare, men man måste göra det lätt för sig också om man ska komma i mål med det.

En närmare titt på marknadsneutrala fonder

JB: Precis, bra. Vi hoppar tillbaka till hedgefonder, för vi hade ett avsnitt där vi pratade om att det finns hedgefonder vars mål är att vara marknadsneutrala. Att gå plus oavsett hur marknaden går och det kan man ha lite olika åsikter om. Men det som jag fastnade på det var att när jag tittade på Brummer fonders beräkning för Lynx där de skrev att om man tittar på de senaste trettio åren, eller vilken historik de nu hade, så hade deras hedgefond ökat den riskjusterade avkastningen. Hade du en 100/0-portfölj, alltså 100% aktier, och en 80% aktier och 20% deras hedgefond, då fick man en bättre avkastning till en lägre risk, med deras hedgefond. Den tanken har aldrig slagit mig innan, och det var helt nytt för mig. Har du någon tanke?

HT: Ja, jag har flera tankar. Det enda är att den fonden är en trendföljande fond och den kommer vara väldigt okollererad mot både aktie- & räntemarknaden. Den kan gå upp när det går ner och det är väldigt mycket en svart låda man köper, för man köper deras modeller för hur man identifierar en trend och när går man in och när går man ur trenden och så vidare. Historiskt under trettio år, eller vad det är för period de har kört, så har den sett jättebra ut, så det finns bias i det här. De har en lyckad historia, men det fanns ju några som har kört i diket på vägen också. Kommer de att lyckas med det här trettio år framåt också? Jag vet inte.

JB: Precis, det är lite det vi pratade om också i avsnitt #34. Du säger så här att nej, jag är inte så att passiv investering är det enda, utan det finns exempel på aktiva fonder som har gått jättebra. Problemet är att det kanske är 6 av 1000. Utmaningen för oss sparare är att hitta de där 6 fonderna som kommer gå bättre än index, och då säger du egentligen samma sak här. Hedgefonder kan göra din portfölj bättre, men hur ska du veta vilka 6 av 1000 hedgefonder som du ska följa.

HT: De är ju svårare att analysera och förstå än vanliga aktiefonder. Sedan är det naturligtvis så att om jag vore en riktigt skicklig förvaltare och visste att jag hade en edge, så skulle jag hellre köra en hedgefond än en vanligt aktivt förvaltad fond, för då får du mer utväxling. Du kan ta större positioner, du kan agera friare och tjäna bättre på den tron du har. Samtidigt så tittar man på all forskning som finns om hedgefonder som ett kollektiv, så har de avkastat uselt. De går dåligt över lag. Framför allt har det att göra med avgiftsuttaget de har. Väldigt höga avgifter. Det gör att som kollektiv får de väldigt svårt att prestera bra.

Poängen med EU-reglerade UCITS-fonder

JB: Där kommer jag att tänka på det här med UCITS-fonder. Jag har läst att det är en EU-reglering. Tycker du att det är viktigt att en fond är UCITS och vad är det?

HT: UCITS är det som kallar för värdepappersfonder i Sverige. Det är enkla fonder. Det har egentligen att göra med vilka gränser som finns för hur man kan förvalta en fond, och de följer då den här lagen om värdepappersfonder eller vad den heter. De som inte är UCITS de faller in under alternativa investeringsfonder och då kan man ta ut svängarna mer. i UCITS-fonder är du garanterad en viss riskspridning och du är garanterad en viss typ av värdepapper, så det är en trygghet och det är en enklare en produkt. Det är inte nödvändigtvis en sämre produkt, för du kan göra väldigt mycket inom ramen för en UCITS-fond.

Det är när man går utanför marknadsnoterade värdepapper eller om du ska börja med korta och stora positioner, då finns det möjligen anledning att du ska ha en alternativ investeringsfond istället. I Sverige är det väl hedgefonder som är icke-UCITS. Det finns ju de här gamla special-fonderna där man har kanske ett jättestort innehav… Det finns någon Astra-Zeneca fond tror jag som hade något stort innehav i Astra, 50% av fonden eller något sådant, och det bryter mot UCITS-regelverket då, för man får ha max 10% i det största innehavet. Så att man vet att man får någon slags riskspridning med en UCITS-fond och att förvaltarna inte gör allt för konstiga saker.

Bör man ha guld i sitt sparande?

JB: Snyggt. Om jag hade kommit till dig med en portfölj med guld i, hade du då gett mig en tumme upp?

HT: Jag förstår varför du har guld i den, och där finns det olika idéer. En del tycker att man ska ha guld och andra tycker inte att man ska ha guld. Jag är väl öppen för att ha guld. Problemet är väl egentligen inte så mycket tillgångsslaget, för det ger riskspridning, men sätten du får exponering mot det är ofta via terminer och finansiella… Ska du ha guld ska du egentligen ha fysiskt guld, men då får du andra problem, med hantering och rebalansering, och så vidare. Men det får ju de egenskaperna du vill ha, för guld är ju bra när det är riktigt dåliga tider. Om man pratar nästan så här apokalyptiska nivåer, då är det inte säkert att de här swopparna och terminerna som de här fonderna har fortfarande fungerar. Vi säger väl normalt inte guld.

JB: Men om jag ändå skulle vara en jobbig klient som envisas, så tror jag att Handelsbanken hade förut en rekommendation som var mellan 5% – 8% av portföljen. Hur resonerar du?

HT: Vi har ju en uppfattning om vad som är en bra portfölj i grunden. I det ingår inte guld. Vill du ha guld, du får ha hur mycket guld du vill, men det ligger utanför den rådgivning som vi ger.

Man kan se sin bostad som en bytesvaluta

JB: Jag tänkte här att vi ska avsluta med några vanliga frågor. Resonera kring att köpa bostad. Det är många som är oroliga för bostadsbubblan och sådana saker. Har du någon tanke eller åsikt?

HT: Jag kommer ju från Stockholm, som har en helt skadad bostadsmarknad. Där är ofta det enda alternativet att köpa bostad om man ska bo någonstans. Och om jag säljer den där bostaden, även om marknaden kraschar, så måste jag bo någon annanstans. Om jag inte ska flytta till ett annat land, så kan jag räkna med att det boende jag flyttar till också har fallit. Så man kan nästan se bostaden som en slags valuta. Man växlar till bostad istället för kronor, sedan kan du växla den bostaden mot andra bostäder framöver, litegrann.

JB: Gud vad spännande perspektiv.

HT: Jag vågar inte säga någonting om timing på bostadskrascher, men den marknaden är ju som alla andra, att den går upp och ner.

Hur man blir en oberoende rådgivare

JB: Sista frågan är från en läsare: ”Vad krävs om man vill bli en oberoende rådgivare?”

HT: Man måste ha tillstånd från finansinspektionen eller motsvarande myndighet, och då ställer de krav på att man ska ha relevant kunskap och erfarenhet. Det kan man få på lite olika sätt. Det är bra om man har läst någon slags finansiell ekonomi i botten, så att man förstår lite om värdepapper och vad det är man pratar om. Sedan är väl det som är viktigt för oss, om man skulle anta att du skulle jobba med mig då eller Connectum [dubbelkolla, 00:46:56] som är den här norska firman som jag jobbar tillsammans med, så handlar det väldigt mycket om värdegrunden [dubbelkolla, 00:47:00] också. Att man måste vilja jobba på det här sättet, för det är inte självklart. Det är många som ger sig in i finansbranschen av helt andra anledningar och vill jobba på helt andra sätt.

Har man intresset så är det en bra början, men sedan måste man ha en rimligt relevant utbildning och skaffa sig erfarenhet i någon form. Enklaste sättet att börja är nog att ta kontakt med någon firma som bedriver rådgivning och sedan skaffa sig rådgivningserfarenhet där. Då lär man sig branschen, man lär sig mycket av hantverket, och sedan kan man antingen börja jobba för någon annan oberoende firma eller också börja jobba direkt för någon oberoende firma är väl det bästa. Det finns inte så många tyvärr.

JB: Vad bra. Det var lite råd på vägen. Gud vad tiden går fort när man lyssnar på dig, Henrik. Jag är så himla glad. Tack för att du har tagit dig tiden de här två timmarna.

HT: Tack för att jag fick komma. Det är jätteroligt.

JB: Jag hoppas att du kan tänka dig att göra om detta i höst kanske, eller nästa år också. Det känns som att vi är många frågor som vi bara skrapade på ytan kring. Tack så mycket. Om du som lyssnar eller tittar på det här vill komma i kontakt med Henrik, så har du Henriks hemsida www.effektivff.se, annars kommer det finnas länk både i anslutning till podd-avsnittet och videon. Henrik besvarar också på frågor och kommentar i mån av tid, så ställ gärna de frågorna i kommentarerna också. Tack så mycket.

– SLUT TRANSKRIBERING –

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du sannolikt även gilla följande artiklar:

Glöm inte att prenumerera på vårt nyhetsbrev om du gillar den här typen av artiklar. :-)

Kommentera

31 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Har börjat fundera kring att eventuellt dra ner risken något i portföljen. Låter delvis som en god idé med räntefonder men samtidigt gör sig inte dessa bra i en ISK. Och pratar vi mental bokföring är det väl just där man vill ha dom för att se att man ligger bättre till än index som Jan pratade om. Ska jag lägga dessa på ett separat aktiedepå förlorar det lite av syftet kan jag tycka.

    Då är alternativet att titta på alternativa lösningar med nischbanker med insättningsgaranti. Men antagligen är det inte bättre ränta än om jag skulle amortera på mitt bolån istället.

    Återigen mental bokföring. Jan säger att han inte hade fixat detta, men varför inte köra en 100/0 portfölj, ta ut 10% av portföljen och amortera på huset då man även sänker sina kostnader. Gör en balansräkning över sin privatekonomi. Packar börsen ihop så kommer resultatet av dina tillgångar vara densamma, dock med sänkt bankränta som följ.

    När väl crashen kommer svänger man om och blir aggressivare med månadssparandet i portföljen igen.

    Är det något jag missar eller vad har ni andra för synpunkter?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Alex
  2. Vit pil

    Hej Jan och alla som lämnar kommentarer!

    Var ligger Lendify i detta, jag tänker att risken är hög men hur klassar man exponeringen? Skulle den ligga i Aktie eller ränte-delen i en 90/10 portfölj eller vad ska man ”likställa” den med?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    PP
    1. Vit pil

      Jag skulle likställa det med företagsobligationer – det vill säga att du lånar ut pengarna till ett företag som använder dem i sin verksamhet. Det är mer risk än vanliga ränte-fonder men något mindre än aktier. En stor nackdel med Lendify och liknande upplägg är att det också är svårt att få ut alla pengarna på en gång som med en räntefond som du kan sälja idag och ha pengarna på kontot om ett par dagar.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Som jag ser det så är ju de 10% i Globala Barnportföljen en del som enbart ska vara värdebevarande utan risk dvs det finns inga ambitioner att tjäna några direkta pengar på denna del. Man tar ju sin risk i 90% aktiedeleb.
    Så hedge för denna del känns inte logiskt.
    Om man sedan ska placera 10%-delen i räntefonder eller på bankkontot kan man tvista lite om samt om det ska vara 10% i enbart kort räntefond eller 5+5% fördelat kort/lång räntefond.
    Vad man än gör så blir det oftast väldigt små effekter i portföljutvecklingen.
    Det handlar kanske om max 0,5% upp eller ner på de 10%-delen för de olika alternativen, vilket exempelvis blir 250 kr upp eller ner på 500 000 kr.
    Det är inte där pengarna görs om man säger så.

    Din frågeställning tycker jag dock är väldigt relevant om man, som exempelvis jag själv, ligger med allokering som i Nybörjarportföljen där den värdebevarande delen är så hög som 30-40% av portföljen. Här kan frågan om placering i hedge , korta eller långa räntor i dagsläget funderas över då den delen historiskt sett gett en ganska hygglig värdetillväxt och inte bara fungerat som värdebevarande, men som på ganska många års sikt framåt är ytterst ovisst om den kommer ge något mer än bara värdebevarande och knappt ens det med hänsyn taget till inflationen.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Tobbe
    1. Vit pil

      Detta var tänkt som ett svar på Kristinas fundering nedan. Hamnade lite fel i flödet…

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tobbe
  4. Vit pil

    Hej Jan! Tack för ytterligare ett bra avsnitt!

    Nu undrar jag om du tänker ändra något i din portfölj (globala barnportföljen) vad gäller räntedelen efter att ha pratat med Henrik. Några funderingar?

    Jag känner mig rätt villrådig nu. Jag vill gärna ha en krockkudde men vet inte om jag ska lägga pengarna i räntefonderna som du föreslår i globala barnportföljen, om jag ska ha hedgefonder eller lägga den delen i ett sparkonto med ränta i stället.

    Jan, hur tänker du om detta nu?

    Hälsningar Kristina

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kristina
  5. Vit pil

    Hur kan räntefonder ge negativ avkastning? Jag förstår att om räntan går upp så blir de svårare att sälja räntor med med låg ränta. Men om du inte säljer, borde du inte i alla fall få den avkastning som du kommit överens om att låna ut dina pengar för?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Sebastian
    1. Vit pil

      Jo, men problemet är att endel räntor är negativa. Utöver detta finns det en förvaltningsavgift på fonden vilket agerar ytterligare sänke.

      Följdfrågan är kanske varför folk ställer upp på att betala för att få låna ut sina pengar. Det handlar ofta om rent praktiska orsaker, man har egentligen inget bättre praktiskt alternativ., Isht för större aktörer.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  6. Vit pil

    Bara att instämma! Tack för ett mycket bra avsnitt!

    Själv funderar jag mest på hur jag kan få till en riktigt bra krockkudde i nuvarande klimat – som varken spricker vid krock och inte exploderar i onödan :) Jag har själv upplevt såväl 90-tals krisen, 98-krisen med tillväxtmarknader/Ryssland, 2000 IT bubblan och 2008 finanskrisen så jag är mycket väl medveten om behovet av en bra krockkudde. Men hur?

    Det jag lärt mig av krascher/kriser är framförallt två saker:
    1) De händer när ingen väntar sig det, vilket innebär att jag säkert är tidigt ute med att säkra krockkudden.
    2) Det är något som orsakar krisen som ingen tänkt på kunde vara en risk. Därmed behöver man tänka efter lite extra med krockkudden.

    Korta räntefonder – verkar som de kryper ut på riskkurvan för att få något bättre utveckling men ökar då kreditrisken (vilket ju kan vara substantiellt vid en krasch när kudden behövs). Många fonder är rätt dåliga på att upplysa om detta men verkar som om även Spiltan Räntefond Sverige ligger med en del statsräntor, en del bostadsräntepapper och en del företagsobligationer. Håller den vid krock tack vare kort duration men trots kreditrisk?

    Långa räntefonder – generellt sett låg kreditrisk om mycket statsobligationer, men har tar man istället risk med ränteuppgång pga lång duration. Dessutom verkar det som om en del av dessa går ”kort” på sina korta durationer (tex SPP). Ingen verkar riktigt veta vad som händer när räntan går från nästan t.o.m. på 5 årings obligationer till en liten bit ber över nollan. Procentuella förändringen är ju stor, och i asymptoten, oändlig.

    Realobligationer – bra med låg kreditrisk som statsobligationer, men med mycket långa durationer vilket ytterligare ökar risken med en ränteuppgång jämfört med vanliga obligationsfonder. Dessutom är det väl inte säkert att inflationen går upp bara för att räntan behöver höjas. Brukar vara så men i nuläget med så hårt nedtryckta räntor kan ju räntorna behöva gå upp före inflationen. Åtminstone vid en ny finanskris där valutan behöver försvaras, som tex. vid en bostads- och bankkris i Sverige.

    Företagsobligationer – säger sig själv att de samvarierar med aktiemarknaden och går ner i värde i en kris, när man behöver dem som bäst. Dessutom är ju kreditrisken högre eftersom företag till skillnad från stater oftast får lov att gå i konkurs.

    Så vad gör man då?

    För räntedelen av portföljen, att mixa lite av alla 4 räntefonds-slagen med en övervikt på kortare? Kanske enda alternativet för pensionssparande (PPM, ITP mm) där man sällan kan sätta pengar på ”konto” för att undvika kredit/ränte-riskerna med krockkudden.

    För ISK/fondkonto – att sätta räntedelen av pengarna på nischbank (0.5-0.7%) – och köra 100% aktier på ISK/fondkonto – trots att det då blir blodröda siffror på ISK vid nästa nergång? Kanske lättare att lära sig att hantera det än att hitta en vettig krock-kudde.

    Tankar och ideer?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    JFB
  7. Vit pil

    Hej,

    Tack för ett ännu riktigt bra avsnitt.

    Jag har en fråga som Henrik lätt smekte. När börsen går ner och man har ränte fonder i portföljen så bör man fördela om ränte fonder till indexfonder för att få en bra hävstång tillbaka.

    Min fråga är vilken strategi bör man ha när man ändra sin räntefördelning till andra typer av fonder om man har 10% ränte fonder av olika slag.

    Finns säkert inget lätt svar men alla funderingar mottages tacksamt.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Adam B
  8. Vit pil

    I ljuset av denna intervju, hur väl passar IKC Avkastningsfond in i nybörjarportföljens räntedel? Den har ju fokus på företagsobligationer och kanske därför kan väntas gå ner i samband med aktiedelen av portföljen?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anton
  9. Vit pil

    Jag tycker nog ni alla tre faller in i mental bokföring när det gäller amortering vs sparande. Jag tycker nog att man inte kan säga att lånet har mer med bostaden att göra än att den står som säkerhet. Att säga att man lånat pengarna till huset snarare än aktieköp eller räntesparande är ren och skär mental bokföring. Skippar man denna så blir det ju som att man lånat till 1.6% ränta för att placera till 0.6% ränta – man bör alltså ha en anledning till att göra så för att motivera sänket som det innebär.

    Sen trillar han in och blandar ihop bostaden och länet när han talar balancering låter det som. Bostaden är ju inte inblandad om man skall balansera mellan aktier och räntor. Det skulle ju snarare vara att blanda in sina amorteringar i samband med balanceringen vilket är något lättare.

    Har man högre lön än räntesparande så kör man ju de facto med hävstång och det faktum att man har räntesparande i balansräkningen ändrar inte på det faktumet. Man har alltså inte den krockkudde man kanske tror (förvisso utgör diversifieringen en dämpning, men det är ju inte räntesparandet som ska ha äran för det).

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Skyking
    1. Vit pil

      Många hävdar att man inte ska investera på börsen med lånade pengar, men det skulle innebära att ingen med bolån ska ha en enda krona på börsen. ALLT ska gå till amortering. I ett sådant läge går troligtvis miste om väldigt mycket pengar. Själv har jag valt att inte amortera alls och istället lägga på börsen. Sedan har jag även en buffert låst 1 år och 2 år där räntan på dessa konton är högre än bolånets ränta. Jag kan ärligt talat inte hitta någon anledning över huvud taget att amortera på lånet.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Joppa
    2. Vit pil

      Det där med att man inte skall låna för att investera i börsen är nog lite förenklat. Det anses ju å andra sidan att det är helt i sin ordning att låna för att investera i bostad så varför skulle det vara OK när det skall vara ett stort no-no att låna för att investera i aktier? Lägg därtill att det brukar röra sig om rejält högre belåningsgrad på bostaden än på värdepapper (iofs kan man motivera endel genom att det rör sig om olika tillgångsslag, men jag tycker inte det är så enkelt).

      Det man bör göra är att se till helheten. Skulder bidrar ju till en ökad risk, men samtidigt skall man ju vara på det klara med att både aktier och bostad innebär en diversifiering som kan bidra till att minska risken.

      Sen det här med att ha skulder och ränteplaceringar samtidigt kanske jag bör förtydliga vad jag menar. Det som gör det förkastligt är att man normalt ifall vi talar samma bindningstid kommer ha högre ränta på skulderna än man har på placeringarna vilket innebör en position där man går back på kombon. Jag gissade att möjligheten att hitta ränteplaceringar med högre ränta än man kan låna var stängd vid det här laget, men jag kanske har fel? Isf är det bara att gratulera om du har insättningsgaranti.

      Eller har jag rätt: det du verkar beskriva kanske är frågan om att du har olika bindningstider vilket kan innebära att man kan uppfatta det som att man har räntearbitage till sin fördel, men man kanske lurar sig själv då eftersom en högre lång ränta än kort ränta kan vara en indikation på att den korta räntan kan komma att stiga (i vilket fall arbitaget kanske inte är till ens fördel över hela bindningsperioden). En annan möjlig fälla skulle kunna vara att man räknar låneräntan med ränteavdrag – det skall man INTE göra för det blir fel helt enkelt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  10. Vit pil

    Jag har en fråga om amortering när man har aktiebolag. Jag och min man plockar ut vad vi behöver för att leva på samt det vi konsumerar. Men vi vill gärna amortera på vårt hus mer än vad vi gör (ca 1500 kr/månad).

    Dock känns det inte lönt att amortera eller investera privat när man tänker på att antingen betala arb.avg och inkomstskatt eller skatt på utdelning. Hur sjutton gör man?

    Det bästa alternativet som vi har just nu är att vi tänkte spara i företaget i en dedikerad portfölj som vi om vi vill och behöver, kan använda för att amortera av bolånet. Det vill säga, alla pengar (inkl skatt) vi tänkt plocka ut och amortera för sparar vi istället i bolaget.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Katarina
    1. Vit pil

      Det där är en liten kluring eftersom det beror lite på hur skattesatserna ser ut i framtiden, men givet att man antar att den är oförändrad så gäller det att jämföra skattesatsen på lön & vinst+utdelning å ena sidan och vinst+(lön & utdelning) i framtiden (där man antar att man har lägre lön och dessutom lägre AG-avg).

      Det blir lite en fråga om att anpassa sig efter skattesatserna snarare än att anpassa sig efter behoven. Jag skulle spontant gissa att det är att plocka ut iaf lön till gränsen för statlig inkomstskatt. Jag skulle också gissa att uppskrivningen av gränsbeloppet gör att det är fördelaktigt att ta utdelningen upp till gränsbeloppet.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  11. Vit pil

    Om man fördelar fyra lika delar (25%), kort räntefond, lång räntefond, realobligationsfond och företagsobligationsfond på ett ISK.

    Kan man man förvänta sig en avkastning som slår inflationen då ?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Håkan
    1. Vit pil

      På sikt borde den göra det iaf, men det är inte så troligt att du på sikt slår SLR med marginal och därmed är det tveksamt ifall det är lämpligt med ISK.

      Riskanalys för mental bokföring om du håller räntefonder och aktiefonder på separata konton är inte så stor, iaf på Avanza ser du ju utvecklingen räknat på alla dina konton.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  12. Vit pil

    Tack för ett bra avsnitt! Alltid lika intressant när Henrik är på besök. Henrik, hur skulle du sätta ihop en räntedel i en portfölj givet att den ska agera värdebevarande snarare än vinstmaximerande? D.v.s. vilka komponenter skulle ingå och hur stora andelar?

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Björn
  13. Vit pil

    Tack för ett spännande och lärorikt avsnitt. Kände att jag lärde mig väldigt mycket om räntefonder.
    Hur ska man tänka kring att exempelvis att inneha aktiefonder på säg 10 000 sek och ha 10 000 sek på en nishbank, kan man då säga att man har en 50/50 portfölj?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Per Zetterström
    1. Vit pil

      Ja, det kan man säga.

      Om du har räntedelen på bankkonto så se till att välja ett som är skyddat av insättningsgarantin.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Henrik Tell
  14. Vit pil

    Fråga om ISK: är det fortfarande värt att ha räntefonderna i ett ISK efter skattehöjningen?

    Eller ska man istället ha sina räntefonder i ett klassiskt aktie- och fondkonto med 30 % vinstbeskattning?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Alexander
    1. Vit pil

      För korta räntefonder så är det ganska klart att man bör ha dem i klassiskt konto, innan var det lite hugget som stucket. För de andra är frågan ifall man tror att de skall slå SLR med marginal. JAG tror inte det iaf. Jag kör alla räntefonder på traditionellt konto.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  15. Vit pil

    Tack för ett bra avsnitt. Funderar lite över när ni gick igenom olika typer av räntefonder. Visst är det väl så att Spiltan räntefond investerar huvudsakligen i företagsobligationer?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Tomas
  16. Vit pil

    Lite tråkigt att gulddelen blev så kort, hade velat veta mer utförligt vad han tror om en portfölj där guldet finns hos bullion vault.

    För mig känns det numera snarare obligatoriskt att ha en del guld med för att kunna rebalansera med, och det är ju inga problem om det guldet man har är hos bullion vault.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Havde
    1. Vit pil

      Jag håller helt med dig och jag blev lite konfunderad när Jan var så positiv till Henriks svar om guld och ETF:er iom att RikaTillsammansportföljen innehåller just Guld i ETF:er (https://rikatillsammans.se/ombalansering-rtportfoljen-2018/). Om det nu är så att risken att ha Guld-ETF:er som påstår sig ha fysiskt guld är hög i ett domedagsscenario är stor så borde Jan som är en försiktig general inte våga ha just detta. Jag kör själv guld (GZUR, 4GLD) i ETF:er i min mellanriskportfölj och blir därför lite fundersam att Jan inte stod på sig bättre om han nu tror på RikaTillsammansportföljen.

      Som jag ser det kan man ju ha en viss procent av guldet fysiskt och en viss del i ETF:er för att ha möjlighet att ombalansera.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Fredrik
  17. Vit pil

    Hej Henrik och Jan.
    Jag funderar om det är värt att belåna en 90/10 portfölj med 10 % eller om man istället borde köra en 100/0 portfölj och skippa belåning?

    Mvh David

    0
    Gravatar ikon för användaren
    David
  18. Vit pil

    Jätteintressant artikel! En fråga till Henrik (och Connectum): Morningstar hade nyligen en artikel om oberoende rådgivare. Vad skiljer ert sätt att arbeta med rådgivning från t.ex Burenstam&partners, eller Bergman & Kjellberg?
    trevlig sommar!
    Dan

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Dan
    1. Vit pil

      Hej Dan,

      Bergman och Kjellberg vet jag tyvärr för lite om för att uttala mig. Har inte haft kontakt med dem och från websidan går det inte att dra så många slutsatser om hur de jobbar i praktiken.

      Min bild av Burenstam är att de liksom vi är oberoende, vilket är bra. Däremot tror jag de (som de flesta andra branschaktörer) är mer orienterade mot aktiv förvaltning, mer komplicerade strategier och ”alternativa” tillgångsslag än vad vi är. Vi arbetar helst med passivt förvaltade produkter, systematisk exponering mot väl belagda riskfaktorer och försöker hålla det hela så enkelt och begripligt som möjligt. Resultatmässigt behöver inte det bli sämre, tvärtom.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Henrik Tell

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.