Tips för sänkta elkostnader och bättre elavtal
Sök:

Tips för sänkta elkostnader och bättre elavtal

RikaTillsammans #128 - Intervju om allt du behöver veta om elbolag med Daniel från Tibber

Trots att vår elförbrukning är en relativt stor och återkommande utgift är det sällan vi fördjupar oss i vad det egentligen är vi betalar för. I dagens artikel, som är ett samarbete med Tibber AB, intervjuar vi grundaren Daniel Lindén som går genom tips på hur man får ett bättre elavtal, sänker sina elkostnader och minskar sin elförbrukning. Något som dessutom är bra för klimatet.

När vi gjorde research till det här avsnittet såg vi många likheter mellan finans- och elbranschen. Avgifterna är komplexa, svåra att förstå och överblicka. Ju svårare det är att förstå desto enklare är det att ta betalt. Precis som i finansbranschen. Halvt på skämt och halvt på allvar skrev vi ut våra elfakturor och bad Daniel förklara vad de olika sakerna faktiskt var. Handen på hjärtat hade jag inte koll på vad elnät-, elöverföring-eller elberedskapsavgifts är för något. Eller vad en rimlig kostnad för ett elcertifikat är. Jag visste ens en storleksordningen i kr på ett elcertifikat.

Förutom alla tipsen som att t.ex. gå över till timmätning och timdebitering, se över säkringsstorleken och inte trilla dit i olika typer av kampanjer pratar vi även om vikten av att ha samma incitament som sitt elbolag. Elbolag tjänar normalt mer pengar ju mer el de säljer, det vill säga desto mer el vi konsumenter köper. Med tanke på hela hållbarhetsaspekten, de höga energiskatterna vill vi kunder ha en lägre förbrukning, inte högre.

Tibber har därför valt en modell där de inte tar något betalt för själva elförbrukningen eller kilowattimmen. Vi kunder får köpa den för exakt samma pris som de köper elen utan något påslag. Istället har de valt att tjäna pengar på en fast månadsavgift om 39 kr per månad – oavsett min förbrukning som kund. Sedan hjälper de oss kunder med smarta appar och prylar för att optimera elförbrukning – t.ex. att ladda elbilen på natten, undvika uppvärmning mellan klockan 17.00 och 19.00 då elpriset ofta är dyrast och så vidare. De tjänar ju inte mindre för att vi förbrukar mindre el.

Om du tycker att Tibber verkar spännande så får du gärna ladda ner deras app och testa. Jag ska helt ärligt säga att jag inte har jämfört Tibbers erbjudande med aktuella kampanjer hos andra bolag eller liknande. Det är alltså fullt möjligt att de inte är billigast just nu utifrån ett objektiv perspektiv. Jag och Caroline har varit kunder hos Tibber sedan november 2016 och är nöjda, inte minst för att jag upplever att jag förstår deras prissättning, jag gillar deras app och filosofi och vet att det ändå är E.On som vi betalar mest till och dem kan man inte göra så mycket med.

Anger du kampanjkoden ”rikatillsammans” i appen när du registrerar dig så får du 500 kr i värdecheck att använda i deras shop (inte till att betala elfaktura).

Samtidigt vill vi också tacka alla er läsare som kom in med frågor, tips och förslag på ämnen att ta upp med Daniel. Utan din hjälp skulle inte avsnittet blivit i närheten lika bra. 👍🙏

Tack för den här veckan!
Jan och Caroline

Sammanfattning av tipsen för att sänka sina elkostnader

Nedan följer en sammanställning av de fem bästa tipsen som Daniel delade med sig i intervjun. Värt att nämna är att de flesta av de här tipsen utgår från att man i hus. Mer om skillnaderna mellan elförbrukning i hus och lägenhet finns i intervjun.

Kontrollera att du har rätt säkring (16, 20 eller 25 A) i förhållande till din förbrukning
Din säkring bestämmer hur mycket el du kan få ut i din bostad. Daniel berättar att de flesta har 16 eller 20 ampere. Det ligger alltså en kostnad beroende på vilken nivå du har på säkringen, så genom att sänka nivån kan du spara upp till ett par tusen per år. För att byta din säkring så behöver du se över din elförbrukning per år. Sedan kan du enkelt byta ut din huvudsäkring!
Se över din förbrukning, eftersom elen både förs över och beskattas blir effekten stor på mindre användning
Den enklaste och största besparingen när det kommer till elen är att sänka din förbrukning. Dels så kan det finnas en poäng i att se över vad för lampor, laddare och så vidare du har. Använder du Tibber så kan du enkelt få en översikt av din timförbrukning i appen. Det finns dessutom prylar som kan visa din förbrukning i realtid (t.ex. du kan se när du kopplar in och ur saker). Se över vad du använder och stryp det som inte används. T.ex. kan en defekt gammal apparat dra väldigt mycket el utan att man tänker på det.
Byt till ett rörligt elavtal helst med tim- eller 15-minuters debitering
Precis som med boräntor är rörligt det som är billigast i de allra flesta situationer för de allra flesta. Det är dessutom svårt att träffa lägst priset att binda på då t.ex. säsonsfaktorer spelar stor roll. Genom att dessutom ha timdebitering slipper du ett genomsnittligt dygnspris som många betalar.
Se över de avgifter du betalar
På din elräkning så finns det ofta avgifter som inte räknas in i det totala elpriset i jämförelser. Det är ett lätt sätt för elbolag att tjäna pengar på, eftersom att de då kan marknadsföra sin el som billigare än vad den blir på din faktura. Se över vad du har för extraavgifter på din faktura och ta sådana avgifter i beaktning nästa gång du ska lägga om ditt elavtal.
Se över uppvärmningen i huset
Inte sällan så tar uppvärmningen av bostaden upp mellan 70 och 80% av elförbrukningen. Det kan därför vara värt att se över faktorer såsom: temperaturen i hemmet, går den att sänka? Går det sänka i vissa rum? En grads besparing ger en besparing på ca 5 % el. Man kan även se över hur huset är byggt. I vissa fall kan det ge vara värt att göra om isolering, byta värmesystem till t.ex. fjärrvärme eller olika typer av värmepannor.
Se över olika typer av smarta och digitala tillbehöver fungerar för dig
Det finns idag många smarta tillbehör som lätt kan räknas hem. Exempel är smarta laddboxar som laddar bilen när elen är som billigast, smarta värmepumpar som ”laddar” huset med värme när elen är billigast för att undvika pristopparna eller smarta termostater som drar ner temperaturen när ingen är hemma och drar upp det när man är på väg hem etc.
Priset på el är nämligen alltid känt de kommande 24 timmarna. I Tibber-appen kan man se det (genom att klicka på kWh-priset på hemskärmen) och t.ex. i skrivande stund är det en skillnad på 75,2 öre kl. 17.00-18.00 den 25 november eller 50,7 öre mellan klockan 03.00 och 04.00. Det kan låta som en liten skillnad, men hur många andra områden kan vi välja få över 30 % rabatt beroende på när vi gör ett köp. 

Vi går genom det här mer i detalj i avsnittet.

Lyssna eller titta på avsnittet med Tibber

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet:

  • 00:04:00 – Välkommen Daniel Lindén
  • 00:07:15 – Därför grundade vi elbolaget Tibber
  • 00:09:38 – Tibber tjänar inte pengar på kundens elförbrukning
  • 00:12:07 – Genomgång av Bolmesons två elfakturor
  • 00:14:19 – Spartips: Undersök din säkringsstorlek
  • 00:16:11 – Så fungerar elnätsföretagen
  • 00:18:37 – Elnätsföretagen tjänar (för) stora pengar
  • 00:22:19 – Energiskatten dyrare än kostnaden för själva energin
  • 00:24:18 – Kommer elpriset att öka när elbilar blir standard?
  • 00:26:41 – En komplex och avreglerad marknad
  • 00:28:23 – Var uppmärksam på hur mycket du betalar för elcertifikat
  • 00:31:33 – Tibber köper och distribuerar bara grön el
  • 00:34:21 – Vindkraftparker tar stegvis över kärnkraften i Sverige
  • 00:36:16 – Så fungerar prissättning när man inte tjänar pengar på förbrukningen
  • 00:37:51 – Smarta prylar sänker energiförbrukningen hemma
  • 00:39:39 – Om Tibber-appen där man kan jämföra sig med andra
  • 00:42:40 – Hjälpmedel som hjälper dig att hitta eltjuvarna
  • 00:43:49 – Elbörsen svänger hela tiden
  • 00:45:43 – Tibbers laddbox till elbilen
  • 00:48:03 – Nu får man bidrag till installation av laddbox
  • 00:49:32 – Blir du blåst på snittpriset?
  • 00:51:46 – Bäst med elbolag som inte tjänar på din konsumtion
  • 00:53:24 – Se myndigheternas lista över svartlistade elbolag
  • 00:56:29 – Kontrollera din elfaktura med dessa tips
  • 00:59:10 – Tänk på detta vid husköp
  • 01:01:10 – Prisoptimera uppvärmningen av ditt hus
  • 01:04:24 – Är det värt att sätta upp solpaneler på huset?
  • 01:06:43 – Batterierna är fortfarande för dyra för att vara lönsamma
  • 01:08:31 – Tankar kring att ha solceller hemma
  • 01:11:20 – Tekniska hjälpmedel för smart energiförbrukning
  • 01:13:36 – Se din förbrukning i realtid
  • 01:17:35 – Petter Stordalen en av de första investerarna

Precis som vanligt matchar tiderna lite bättre med videon än poddavsnittet.

Transkribering

För dig som hellre läser våra avsnitt än lyssnar eller tittar, följer nedan en transkribering. Den har redigerats lite för att förbättra läsbarheten.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Varmt välkommen, Daniel Lindén. Du är medgrundare till det digitala elbolaget Tibber och du har en lång bakgrund inom energiindustrin, från E.ON, Tieto, Hansen. När jag kollade på din profil på LinkedIn såg jag att du har jobbat i över tio år med just distributionsföretag på elmarknaden och idag fokuserar du mycket på just det här med digitala och smarta lösningar. Som ni också, att ni på Tibber försöker förändra och vända upp och ned på hela den här elmarknaden. När vi käkade lunch hörde vi också att Petter Stordalen har investerat i ert bolag. Varmt välkommen hit.

DL: Tack så hemskt mycket. Väldigt trevligt att vara här. Den här resan vi har satt oss ut på och skapat Tibber, det är en fantastisk möjlighet som vi har påbörjat. Jag har en medgrundare som heter Edgeir Aksnes.

JB: En av första frågor är hur kommer det sig att det blev el och Tibber? Det känns som att det finns sexigare karriärval.

DL: Ja, det är en väldigt bra fråga. Jag började min karriär att jobba med just el och det blir väl så där att när man kommer in på någonting så fortsätter man oftast med det. Även om det låter väldigt osexigt och tråkigt så är det väldigt spännande. Det är en bransch i jättestor förändring och det händer extremt mycket saker. Jag vet inte, men det har varit rätt plats att vara på. Just nu känns det som att man är rätt person i rätt tidpunkt, när saker och ting händer. Så jag skulle säga att det är ett superspännande område.

JB: När vi gjorde research så pratade vi med lite kompisar som jobbar på E.ON och då sa en vän till oss som heter Elisabeth att det har varit mycket tunga industriföretag. Men till exempel E.ON nu försöker skifta till att bli mer digitalt. Elbranschen börjar mer och mer bli en IT-bransch. Det känns som att där går ni lite i bräschen, med digitala lösningar.

Det som är spännande, tycker jag, med alla typer av branscher idag är att jobbar du på ett elbolag eller ett försäkringsbolag eller en bank… Allt du jobbar med är egentligen IT. Mycket handlar om IT idag. I den världen, ska man skapa nya affärer och digitala lösningar, så måste man vara på teknik. Det är en viktig del i det hela. Att vara snabb och ta fram nya saker.

Daniel Lindén, medgrundare till Tibber

Våra privata vanor är väldigt digitala. Vi vill ha allting på ett enkelt sätt, vill att saker och ting ska funka och man är van att använda tjänster idag som är spunna ur jättestora amerikanska digitala företag. Där nivån är högt uppe. Och så kommer man till en bransch där allting är långt nere. Det påverkar en. Då tycker man att det är dåligt. Därför så är IT så otroligt viktigt.

Därför grundade vi elbolaget Tibber

CB: Kan du inte berätta vad Tibber är och vad ni gör?

DL: Jag kan börja med varför vi grundade det över huvud taget. Som sagt, jag har jobbat länge inom energibranschen och kände väl att drivkraften och det som skedde i energisektorn, det var för dåligt tryck på det.

JB: Men vad var svordomen? Ofta är det så att man svär över någonting och sedan känner man att nu skiter jag i detta och startar eget. Vad var frustrationen?

DL: Att vi inte kunde investera i rätt saker och fokusera på det som komma skall. För grejen är att tittar man nu vad som sker i hela branschen så är det så att digitalisering är jätteviktig. Men det är också det att elbilar börjar bli en väldigt stor fråga. Idag är det en viss del av befolkningen som har skaffat elbilar, men det växer explosionsartat. Jag tror att de flesta människor någonstans ser sig framför att om det inte är nästa bil som är det, så är det förmodligen ännu nästa bil som är det.

JB: Ja, så är det för oss. Vi har varit och tittat på bil och så tänkte vi att vi inte ska ha diesel, vi ska ha en elbil. Sedan råkade vi ha en bild av att Tesla var ”the shit”, sedan provkörde vi och då var det inte det.

CB: Det är nog som du säger, att det är nästa bil eller nästa igen. Snart kommer det bara vara elbilar, inom en överskådlig framtid.

DL: Då blir nästa steg också solpaneler och så vill man vara energieffektiv i hemmet. Vem ska hjälpa mig som konsument där? Den naturliga relationen är att det ska ett energiföretag göra, för det är den som levererar tjänsten till en. Det är här kraschen kom. Alla ser det här och de ser det själva också, men de förmår sig inte att göra den här resan fullt och fastnar i det. Det finns en fundamental del, som är väldigt… Jag ska säga, för mig som jobbar i den här branschen var det väldigt jobbigt och det är det att energiföretag vill sälja mer el. Det är därför man har grundat ett energiföretag, för att man vill sälja mer el till konsumenter. Det är så man tjänar pengar.

Tibber tjänar inte pengar på kundens elförbrukning

DL: Det är så man alltid har gjort. Det uppstår dock ett problem:

Konsumenten vill någonting helt annat. Man vill förbruka mindre energi, man vill göra det mer effektivt och samhället i stort vill förbruka mindre energi. Så när vi tittade på vad ska vi göra i det här området, så tänkte vi att det naturliga här, dels är att ta till sig de här nya områdena som vi just pratade om. Elbilar och solceller.

Men det fundamentala är ju att hjälpa konsumenten att få större makt över det här och en bättre insikt, så att man kan göra någonting åt det här. Och i slutändan då förbruka mindre energi. Nästa steg blir naturligt att man fokuserar på grönare energi.

Daniel Lindén, Tibber

I det bolag vi har byggt så har vi — förutom att kulturen är ganska tydlig — en mission att vi ska hjälpa folk att bli bättre på att använda energi i hemmet. Och att kunna göra att folk kan använda mindre energi i hemmet. Sedan blir det tydligt att vi inte ska tjäna pengar på energi heller. Vi säljer el utan att tjäna pengar på det. Det är inte det som är vår drivkraft. Våran drivkraft är att få konsumenter att bli mer medvetna, kunna göra mer aktiva val, för då kommer de i slutändan kunna spara energi. Det blir bättre för planeten och bättre för alla.

JB: Jag tänker ju så här, frustration… Man tänker att det bara är el. Det är som en faktura. Mobiltelefon, där får jag en faktura. Det står mobiltelefon, vad jag har ringt för eller data, men trots att jag tycker att jag är normal begåvad, i alla fall ibland, så fattar jag inte min elfaktura. Nu har ju vi varit kunder sedan 2016 och jag har skrivit ut två fakturor. En från E.ON och en från er. Jag tänkte att vi skulle göra någonting som vi aldrig har gjort i den här podden och det är att vi ska titta på en faktura, så får du helt enkelt förklara vad det betyder.

Detta är vår faktura för september månad. Nu ska vi se här vad Daniel tänker, om han blir förfärad. Vad ser du först och främst när du tittar? Är det någonting som sticker ut på den här fakturan för dig?

DL: Det här är en elnätsfaktura så här har du betalat för nätet, för att ha energi i hemmet då.

Genomgång av Bolmesons två elfakturor

JB: Ja, det där är den första grejen. Det var som någon läsare skrev på Facebook, att med el får man två fakturor. En man blir glad för och en man blir förbannad för. Denna fakturan för el brukar jag bli förbannad på. Jag tittar på hur mycket jag har förbrukat och så får jag en räkning på det och sedan är det precis som du säger, att ok, du har betalat precis vad du har förbrukat. Ni har inte gjort något påslag, utan det enda ni tar extra för är ett Tibber-abonnemang, som för mig kostar 31 kronor 20 öre i månaden. Sedan står det då att det är inklusive elcertifikat, 100% från Topperyd vindkraftpark.

Sedan kommer den här E.ON-fakturan, som är typ dubbelt så stor som er faktura. Då blir jag så här men vänta här nu, jag har gjort ett aktivt val och valt er, men varför får jag den här skiten från E.ON? Kan du hjälpa oss? Som om vi är fyra år gamla. Vad är de olika delarna?

DL: Elmarknaden är delad i några delar, den ena är den som äger kablarna, så att vi faktiskt får el in i det här huset här och att ni kan använda den energin. Det står i det här fallet då på E.ON. Det finns runt 200 nätbolag i Sverige, så beroende på var du bor någonstans, så finns det ofta ett lokalt elnätsbolag. Det är monopol på det går inte att välja.

Anledningen till att det är så är att det är väldigt svårt att bygga ut ett nät till. Att dra nya kablar till era hus och alla andra hus här i området, det är nästan en omöjlighet. Det är oändligt kostsamt. Det här är vad man kallar ett naturligt monopol, för ingen kan dra parallella kablar och därför så har de ett naturligt monopol. Det du betalar för med den här fakturan är så att de ska kunna bibehålla kvaliteten, att du ska få leverans hit av el till ditt hem, kontinuerligt.

Spartips: Undersök din säkringsstorlek

DL: Sedan är den uppstyltad i en massa olika avgifter. Det gör det här lite mer komplext. Dels har man en fast kostnad och den betalar du beroende på vilken säkringsstorlek du har hemma. På den här står det att du har 25 Ampere. Det innebär att du kan ta ut 25 Ampere ur det här huset. De flesta har 16 eller 20, men sedan beror det på hur mycket man gör av med och vad man har i hemmet. Man kan räkna på det och se om man kan sänka den. Sänker man sin säkringsstorlek då kan man också sänka sin nätkostnad.

JB: Det var Micael Forsling, en av våra följare på Facebook, som också nämnde det. Kan du bara repetera det? Så man kan titta på sitt elnätsabonnemang, att här står det 25 ampere, och då är det hur mycket ström eller spänning? Jag kan inte ens skilja på det. Pinsamt. Jag är ändå civilingenjör.

DL: Det är egentligen så mycket el som du kan ta ut ur din säkring innan den går. Ungefär hur många mikrovågsugnar du kan ha på samtidigt. Det innebär att om du gör av med mycket energi så behöver du en ganska stor säkring, och om du gör av med lite energi så kan du ha en liten säkring. Men det kan också vara så att om du har ett nybyggt hus, så har den som har byggt huset satt in en säkring åt dig för att vara säker på att den inte ska gå. Då kan du betala onödigt mycket. Till exempel i mitt eget hus hade vi 20 ampere när vi flyttade in, men jag sänkte ner det till 16.

JB: Hur mycket skiljer detta i pris då? Jag har ingen aning. Om du skulle säga du sparar 10 spänn eller 5 000 spänn, så har jag ingen känsla för vad som är sant.

DL: Det kan röra sig om en tusenlapp eller två per år, beroende på vart du bor och vad du gör av med. Så det finns pengar att spara just i den här frågan, absolut.

Så fungerar elnätsföretagen

JB: Dum fråga nu.

Det är alltså som vägen; elnätsabonnemanget är att jag betalar för att jag har ledning in i huset. Finns det något annat? Du betalar ju inte för masten på mobiltelefonen och sedan betalar du för mobilabonnemanget. Så funkar det inte. Betalar man för vattenrören också? Varför är det så här?

DL: Indirekt så betalar du för masten, antar jag, med din mobiloperatör. För de har investerat och byggt de där.

JB: Man har liksom inte delat upp det. Förlåt, det är inte menat att anklaga dig eller ställa dig till svars här för hundra års energipolitik.

DL: Det här är dumt, så är det ju. Det är dumt för att det är komplicerat. Det här ska egentligen slås ihop till en och samma sak och göra en stor förenkling av det. Det har man inte gjort och det håller man på och jobbar med från regleringssidan, men det går alldeles för långsamt.

JB: För mig — nu bara pratar jag om en önskevärld — då hade jag velat ha det så att jag bara fick en faktura från Tibber, eftersom jag har valt er. Sedan hade jag då hellre fått en faktura på 3 000 där det stod så här mycket betalar vi till E.ON, så här mycket betalar du för elöverföring. Nu blir det så att tittar jag på er…

Om någon hade frågat mig vad betalar du per kWh, då tänker jag 42,64 öre, men sedan måste jag räkna till det här. Så egentligen betalar jag ju sjukt mycket mer än de där 42 örena.

DL: Ja och där tror jag att frustrationen mycket dyker upp också, för just den här elnätsfakturan är så mycket större än den andra fakturan idag. Det var inte så förut. Det har glidit över och blivit så här över tid. Det här har varit en väldigt infekterad fråga. Elnätsbolag i mångt och mycket, i och med att man har nått monopol, så måste man regleras. De kan inte sätta vilka priser de vill. De är reglerade vid vissa delar, men det finns brister i de här regleringarna.

Elnätsföretagen tjänar (för) stora pengar

DL: Till exempel är det så här — hur ett elnätsföretag fungerar — att de äger de här kablarna, som har varit svindyra att bygga med nätstationer överallt. Och man måste renovera nätet hela tiden, så man stoppar in nya kablar och nya nätstationer. Då stoppar man in det i sin kassa. Varje år får man en reglerad avkastning på det här. Så man har liksom typ en ränta på pengarna, som är då bestämd i lagen vad de får ta ut. Och den är ganska hög. Den har varit nästan 6%, nu ska vi dra ner den till 3%. Det är gigantiska summor.

JB: Behövs de här pengarna för det här? När jag pratar med mina kompisar på elbolaget så säger de att drift och underhåll är den jättestora utgiften. Och då undrar jag om det är drift och underhåll på riktigt eller är det bara som de säger.

DL: Det är två delar. Dels är det så att de har byggt det här nätet som har krävt jättemycket kapital. Den som har stoppat in kapitalet vill ha avkastning på det. Sedan har du driften av det här och det är alla människor som jobbar med det, alla IT-system och allting som är. Och här är man inte effektiv. Är man 200 bolag i Sverige så förstår man att på varje liten ort och varje bolag har dubbla kostnader överallt. Man är inte tvingad att vara riktigt effektiv heller. Så är det ju.

Och sedan är det så att i och med att man har mycket saker i nätet så finns det en drivkraft att bygga mer nät. Det är en väldigt välkänd debatt just nu, med effektbrist. Vi har inte tillräckligt mycket utbyggning av nät och allting och drivkraften från den här typen av bolag, som driver de här frågorna, de vill bygga mer nät. De vill bygga mycket mer nät, för det är deras affärsmodell. Som ett klassiskt försäljningsbolag vill man sälja mycket el och som ett nätbolag vill man bygga mycket elnät. För det ger bra lönsamhet och du får garanterad avkastning.

JB: Det är elnätsabonnemanget som jag har betalat där. Är det en fast summa beroende på mitt hus, eller varierar det också beroende på hur mycket el jag förbrukar?

DL: Det är tillbaka till den säkringen då. Den bestäms av hur stor säkring du har och det här kan skilja sig i landet beroende på vilket nätbolag man har, men det här är den vanliga modellen.

JB: Så elnätsabonnemanget beror på säkringen och den varierar inte med förbrukningen. Sedan har vi elöverföring, energiskatt, elberedskapsavgift. Vad är de olika?

DL: Elöverföring det är för de kilowattimmarna som har färdats genom det här nätet. Så det är en rörlig kostnad på dig som konsument, för att du har använt nätet och fört mycket el genom det. Om man skulle jämföra det med något så skulle det kompensera slitage och sådana saker på nätet då. Förutom att du har tillgång till det, som elnätsavgiften var, så är det här slitaget kan man säga, på något sätt.

Energiskatten dyrare än kostnaden för själva energin

JB: Energiskatten är lite sjuk. Förlåt att jag säger det. För när jag tittar på vad jag betalar till… Om vi tar er faktura så står det då ”El för september, inklusive elcertifikat”. Om elöverföring är slitaget, så är detta mängden el?

DL: Det är detta som vi har köpt upp, som har levererats till dig. Så det är någon som har producerat den elen — i det här fallet är det Topperyd vindkraftpark som vi har köpt det ifrån — och så har det levererats till dig genom E.ON:s nät.

JB: Bra.

För där betalar jag alltså 42,64 öre för september månad, vilket var 754 kronor. Medans om jag tittar på energiskatten, som är då samma antal 1 771 kilowatt timmar, så är alltså energiskatten 767 kronor 38 öre. Så jag betalar mer skatt än vad jag betalar till er för själva elen. Kan det verkligen stämma?!

DL: Ja, så är det ju.

JB: Det har inte jag tänkt på förrän nu. Och det är lite jobbigt. Är det alltid så?

DL: Det beror på vilket pris du betalar så klart, men energiskatten är så där hög.

CB: Men är den olika hög på olika ställen i landet eller samma över hela Sverige?

DL: Det finns några kommuner uppe i Norrland som har en reducerad energiskatt än övriga landet, men annars är det samma överallt.

JB: Den ligger på 43,38 öre. Det är vad vi betalar i skatt per kilowattimme. Till Tibber betalar vi 42,64 öre. Det är som att köpa en frukt för en femma och betala en skatt på sex kronor. Jag vet inte, jag känner mig arg. Bidrar den till något bra?

DL: Det är in i statskassan. Det är en stor intäktskälla för staten. Det är sätt att beskatta.

Kommer elpriset att öka när elbilar blir standard?

JB: Detta var egentligen en fråga för längre in i programmet, men till exempel om vi pratar om elbilar så är det många som säger att det är skitbra med elbilar, för där är det också så att man kan ladda bilarna och det är i princip gratis. Det kostar en eller två kronor per kilowattimme. Om vi leker att vi får det här skiftet och folk börjar tanka mindre bensin, så känns det inte så långsökt att den kommer öka.

DL: Att ladda en elbil idag är väldigt billigt. Om du jämför med bensin så kostar det kanske 14 kronor att tanka litern, så kostar ändå kilowattimmen 1,50 kronor totalt.

JB: Pratar man om att man ska höja den här energiskatten eller att den ska sänkas?

DL: Det kan man tänka sig är ett logiskt resonemang att det blir så här, för tappar man helt plötsligt intäkten, alltså skatten på bensin och diesel, så måste det tas in någon annanstans. Så det är inte omöjligt att vi får en högre energiskatt i framtiden.

CB: Och du säger att den är redan infekterad, frågan kring hela den här elen, med elnät och vad vi betalar för de olika delarna.

DL: Om man går och frågar gemene man, ”Vad tycker du om det här?” så är det nog inte så många som är jättenöjda.

CB: Också för att vi inte fattar det riktigt. Jag tänker att om vi förstår vad vi betalar för och ser vad som är bra och vad som är helt orimligt, då är det en annan sak. Men jag tror att det är många som inte förstår vad de betalar för. Inklusive mig själv. Vi har aldrig tittat på det.

DL: Sista delen av fakturan är en väldigt liten punkt och du har fått tillbaka pengar där, på elberedskapsavgiften. Det är en mindre avgift som går åt svenska kraftnät, som har hand om stamnäten i Sverige. Så att den här stora överföringen av el mellan länder och över hela landet fungerar.

En komplex och avreglerad marknad

JB: Det sa också våra kompisar, att Jan, innan du börjar basha E.ON, tänk på att det är många saker som vi tar för givet. Till exempel att sätter jag in något i eluttaget så kommer det ström. Så är det inte om man är i Kenya eller Indien. Vi har alltid el och öppnar jag kranen så kommer det alltid vatten. Och kommer det alltid så uppskattar man det inte, för att man tar det för givet. Sitter jag här och hetsar upp mig i onödan? Är det rimligt det här eller är detta en dysfunktionell bransch? Vad tänker du?

DL: Ur många perspektiv är det väldigt, väldigt svårt. Att någon äger kablar som det är monopol på, och någon ska förvalta det och driva det och ska ha jättehög säkerhet på det och det ska fungera alltid. Samtidigt så är det privata intressen som äger de här bolagen. Det blir en väldigt svår situation som uppstår, men det här har vi valt. Vi har valt att avreglera elmarknaden. Vi har valt att göra de här sakerna. Tack vare att de är avreglerat så får Tibber finnas. Vi hade inte fått funnits om marknaden inte varit avreglerad.

Sedan kan man diskutera varför det inte finns ett nät över hela Sverige, som är supereffektivt. Skulle kunna vara statligt, men det kanske är väldigt svårt att backa idag. Vi har ju sålt ut mycket av det här till utländska intressen. Väldigt många kommuner sitter också på kommunala elbolag, som är en väldigt bra källa för intäkter.

Var uppmärksam på hur mycket du betalar för elcertifikat

JB: Ska vi ta det sista här då? Om vi tittar på er faktura. Det står ”inklusive elcertifikat”. Vad är det?

DL: Vi har valt på våra fakturor att visa en totalsiffra. Man skulle kunna dela upp det, men vi har valt att visa en totalsiffra för att göra det enkelt. Men vi måste ändå beskriva vad det innehåller. Det är någonting man kan säga att många konsumenter missar och när det kommer till just den här frågan… Om man stöter på en säljare av elavtal i ett köpcenter eller någon som ringer till dig, det är sällan man pratar om de avgifterna. Det låter som att elcertifikat är en statlig avgift, men det är faktiskt något helt annat.

Om jag sätter upp solceller på mitt tak, då kommer jag få sälja överskottselen. Det kan jag sälja på nätet och få betalt för, men tack vare att jag också gör grön el så kommer jag få ett elcertifikat. Det kan jag sälja sedan. Det är ett värdepapper. Så producerar man 1 000 kilowatt timmar så får man ett certifikat. Sedan är alla konsumenter skyldiga att köpa de här, så man har någonting som kallas för kvotplikt.

Det innebär att man måste köpa en viss del certifikat för all el du handlar in och då får man betalt för det. Det här är en öppen marknad där det köps och säljs. Här kan elbolag gömma sina marginaler och vinster, för det låter som att det är statligt. Man säger att man säljer sin el utan något påslag och så vidare, och så lägger man på litegrann på de här avgifterna.

Man ska definitivt jämföra den siffran och titta på vad den innehåller. Idag ligger elcertifikatskostnaden på ungefär två öre. Det är svårt att jämföra så klart och det är kanske det här som många konsumenter blir utnyttjade för. Det är svårt att sätta sig in i. Man lägger på lite här och där och så är det svårt att få någon överblick över det hela.

JB: Då tänker du att man ska räkna in elcertifikaten i kilowattpriset?

DL: Det är viktigare att kolla på vad det är för elcertifikatskostnader som faktiskt är där. Rimligt är två-tre öre per kilowattimme. Men det är ett marknadspris som går upp och ner. Om man får ett erbjudande så är det en viktig följdfråga.

Det kanske är någon som ringer med ett jättebra erbjudande och så säger de att du får elen till ett inköpspris. Ok, det låter jättebra och så kör man på det. Men de har inte berättat resten av historien och då dyker de här sakerna upp senare. Det är så många blir lurade

Tibber köper och distribuerar bara grön el

JB: Jag valde er för att jag kunde få grym redovisning på tim-basis och för att det var grön el. Är all er el grön eller har jag gjort ett val där? Jag minns inte.

DL: Vi handlar bara upp grön el, från vindkraftparker och vattenkraftparker och våra egna kunder som producerar sol på sina tak. Det säljs till våra andra kunder. Det handlar vi upp kontinuerligt åt dig. Just den här månaden fick du vindkraft från Topperyd vindkraftpark, så vi har säkerställt att vi har fått grön el från vind, hyffsat i närheten av här.

JB: Detta visar min okunskap, att jag inte läser era fakturor, men om jag hade tagit fram andra fakturor, hade det stått något annat då?

DL: Ja. Vi ser till att byta ut de här producenterna kontinuerligt och upphandla hela tiden så att du får tillgång till billig och grön el.

JB: Nu har vi pratat mycket om grön el och när vi pratade om detta förut så sa du att detta är en väldigt infekterad fråga och jag visste inte ens att frågan fanns. En av våra läsare undrar:

”Varför är det så mycket tjafs kring den här så kallade gröna elen? Kan man som konsument inte välja 100% kärnkraft?”

Tor, från Facebook

DL: Att kärnkraft är en infekterad fråga i Sverige är väl ganska tydligt. Vi hade en kärnkraftsomröstning för väldigt länge sedan och den har inte riktigt artat sig som man hade tänkt. Idag är det helt plötsligt en väldigt stark politisk fråga med kärnkraft.

CB: Vi skulle lägga ner kärnkraften i Sverige och nu har man gjort det lite i taget. Vad är frågan nu egentligen?

JB: Nu kommer jag med en åsikt. Jag tycker det har varit fel att vi ska lägga ner kärnkraften. Är det infekterat för att folk tycker att vi ska lägga ner den eller vad är ståndpunkten?

DL: Dels är det en fråga om vi ska bygga nya kärnkraftverk. Om nu tekniken är bra och det finns en nästa generation av kärnkraft, ska vi inte ta till oss av det? I Finland bygger man nya kärnkraftverk. I Sverige har vi valt att absolut inte göra det. I Tyskland stänger man ner sina kärnkraftverk. Du har här en fördelning.

Samtidigt så skapar kärnkraft väldigt lite koldioxidutsläpp, men det finns andra problem om slutförvar och de olyckor som har skett historiskt är också en stark drivkraft varför länder har avskaffat det. Så grön el och inte grön el är också en fråga som blivit infekterad av debatten kring om vi ska stänga ner kärnkraften till vilket pris som helst. På andra sidan kan säga det att uppenbarligen ser det ut som att man kan ersätta det med grön el.

Vindkraftparker tar stegvis över kärnkraften i Sverige

JB: Om jag skulle göra en ranking — återigen, amatör uttalar sig — men vi har valt grön el för vi tycker att det är viktigt med hållbarhet. Men om jag inte hade kunnat få grön el så hade jag tagit kärnkraft. I sista hand hade jag tagit tysk kolkraft. Är det rimligt eller har jag fel i det där resonemanget? Vad tänker du som kan?

DL: Jag kan inte säga vad som är rätt och fel i just den här frågan. Den baseras på vad folk har för åsikter, vad man vill ska vara framtidens energi. Det som är väldigt positivt i alla fall är att nu håller vi på att stänga ner kärnkraften och vi bygger väldigt mycket vindkraftparker i Sverige, som faktiskt håller på att kunna klara av den omställningen vi måste göra. Så det är positivt. Det är inte nattsvart den dagen vi måste stänga ner de sista reaktorerna.

CB: Jag tror också att människor tycker att det inte är en åsiktsfråga. Man tror att om jag nu inte får kärnkraftsel så får jag skitig tysk kolenergi. Att man inte kan välja någonting bättre.

JB: Men det är också mycket media. Fridolin som stod där med sin kolbit från Tyskland. Grejen är att jag har egentligen inte ens belägg. De tyska kolkraftverken kanske är jätterena. Det är så mycket känslor och okunskap. Men vi hoppar tillbaka till fakturan, där man kan se sin förbrukning i kilowattimmar och pris exklusive moms, de här 42 örena.

Så fungerar prissättning när man inte tjänar pengar på förbrukningen

JB: Tibber-abonnemanget i september kostade 31 kronor för 30 dagar. Där skiljer ni er, om jag förstår det rätt, det är att ni inte tar betalt för kilowattimmen, utan jag betalar de här 30 kronorna oavsett hur mycket jag förbrukar. Så det är min abonnemangskostnad. Kan man säga så?

DL: Ja, absolut, och det går till alla de tjänsterna vi bygger för att hjälpa dig att bli mer energieffektiv och hela tjänsten för att vi faktiskt har köpt in el och gjort de här delarna åt dig.

JB: Nu kommer återigen min okunskap; är det 30 kronor för alla? Eller är det bara för oss?

DL: Det är 31,20 kronor per månad utan moms, så det är 39 kronor för alla kunder per månad.

JB: Då tänker jag, går ni runt på det? Det låter billigt.

DL: Om du jämför med din totala faktura här så är det en väldigt blygsam del i helheten.

JB: Jag kan säga för dig som lyssnar att min faktura från Tibber är 983 kronor för 1 771 kilowatt timmar. Fakturan från E.ON är 2 100 kronor, så jag betalar två gånger så mycket till E.ON än vad jag betalar till er.

DL: För oss är det en volymaffär. Vi måste ha väldigt många kunder för att det ska gå runt. Men samtidigt kan man göra det väldigt mycket mer effektivt än traditionella energiföretag och på så sätt kan vi hålla priserna nere, vi måste ha väldigt mycket kunder.

Är det verkligen bara abonnemang som ni tjänar pengarna på? Har ni ingen marginal på elpriset?

Martin A. från Facebook

Smarta prylar sänker energiförbrukningen hemma

DL: Ja, när det kommer till den här delen så är det det. Sedan vad vi gör ytterligare, som är rätt unikt också, det är att i och med att vi hjälper konsumenter att bli mer energieffektiva, med hjälp av analyser och de delarna i appen, så erbjuder vi också möjlighet att köpa saker och ting från vår butik. Det är smarta prylar för hemmet, som hjälper till att sänka energiförbrukningen.

Det kan vara en termostat till din värmepump, det kan vara en styrning för att styra elbilsladdning eller mäta energi i hemmet och sådana saker. Där tjänar vi också pengar. Så det är en annan sida på affären, det vill säga att vi tar betalt för det vi tycker är rimligt att ta betalat för. Tjänar vi pengar på att hjälpa folk att bli mer effektiva i hemmet, då har vi rätt drivkraft.

JB: Det där är också jättekul att du säger. Det sa alla jag har pratat med när jag gjort research inför det här. Hon sa så här att man inte kan göra så himla mycket på de här. Ja jag kan byta till er, men den stora besparingen kommer från att sänka sin elanvändning. Där är väl ni en av få som argumenterar för att jag ska förbruka mindre el.

DL: Ja, vi startade det här bolaget för ett antal år sedan och vi har kunnat göra det med den tanken och byggt vår verksamhet baserat på det. Det som är problemet med den övriga branschen är det att man har hundra år av historik där man har tjänat pengar på att sälja mer el. Det är en omvälvande tanke att helt plötsligt inte tjäna pengar på någonting som du har tjänat pengar på. För oss är det en självklarhet. Det här är en affärsmodell som vi har byggt från grunden. Ja, vi tjänar pengar på abonnemangsavgiften, men den täcker kostnaden någonstans. Sedan ska vi hjälpa konsumenten att bli mer effektiv.

Om Tibber-appen där man kan jämföra sig med andra

DL: Man laddar ner Tibber-appen och knappar in sina uppgifter, så hittar vi ditt hem. Då kan du välja där om du vill att Tibber ska bli din elleverantör. Du har möjlighet i den appen att se din energiförbrukning, vad elen går till i hemmet, hur du står till jämfört med andra hem, och så vidare.

JB: Den är skitjobbig den funktionen, för vi är alltid sämst. Man matar väl in antal kvadratmeter på sitt hus och vi har ett stort hus och jag vågar knappt visa det, men vi har en årsförbrukning på 36 000 kilowatt timmar. Jag tror att medelvillan i Sverige ligger på 20 000, så vi är jättestora förbrukare. Vi har ett gammalt hus och fryser.

Men jag är tekniknörd och det var en av anledningarna till varför jag bytte till er. Ni var de första som hade app för tre år sedan, ni hade timförbrukningen så att jag kan få mina staplar. När vi flyttade in i huset så var det november och jag tänkte shit vilken förbrukning vi har, för i november brukar vi ligga runt 4 500 kilowatt timmar. Jag skulle byta till LED-lampor och sådant, sedan insåg jag efter någon vecka att vi har ett utomhusspa som gick på 37 grader. Som vi inte själva hade ställt in. Men då kanske det där med lamporna inte spelade så stor roll.

DL: Det är någonting som väldigt många ganska snabbt hittar, som du just sa, att lamporna är viktiga, men man inser att det är ganska mycket andra saker i hemmet som drar. Man kanske får en ganska snabb bild över hur ser mitt hem ut. Är det uppvärmningen som är den största delen, eller är det som alltid står på i hemmet, eller är det den här vardagsanvändningen av energin som är. All elfaktura är till viss del kryptiskt, men kan du komma dit och börja prata om vad går det här till, vad kan jag göra med det, då kan du göra bra saker med det också. Då kan du förstå att ok, om vi stänger av det här eller ändrar de här beteendena, då ändras också kostnaden för det. Då kan det även påverka den här fakturan. Då får du en större effekt.

JB: Egentligen är det så att klarar jag att sänka er faktura lite, alltså förbrukningen, så kommer jag få dubbelt så mycket… Det är som att E.ON sponsrar med dubbelt så mycket på den besparingen. Nu blev jag lite gladare. Man kan använda RikaTillsammans som en värdekupong, så laddar du ner appen Tibber (annonslänk) och anger RikaTillsammans, så får du 500 kr i värdecheck att använda i deras shop.

Hjälpmedel som hjälper dig att hitta eltjuvarna

CB: När folk ansluter sig till Tibber och får koll på sin elförbrukning, kan ni se då hur människor börjar spara in på sina elkostnader?

DL: Absolut, och vi ser ganska tydligt att just att bara bli medveten ger väldigt snabb effekt. Just den här saken när du till exempel ser att det där spaet där ute drog nog en hel del och vi använder inte det. När du stängde av det hade det en jätteeffekt direkt. Det är de här dumma sakerna som en gång har skapats, som man inte tar tag i längre, de snurrar bara på. Och de byggs ju upp.

Det är ganska många människor som hittar att oj, de här sakerna står på. Eller man kanske har en laddare till en skruvdragare ute i garaget och det kan låta löjligt, men den kanske är defekt och drar jättemycket energi. När folk pluggar ur den så gör det stor skillnad. Bara genom att visualisera det, att kunna se det och förstå det, kan man sedan ta action och göra någonting åt det. Annars blir det väldigt dolt. Fakturan säger ingenting om det, men man kan berätta en mycket mer ingående historia om ditt hem genom att titta på data och göra smarta analyser och visa upp det här.

Elbörsen svänger hela tiden

JB: Och ni mäter på timbasis?

DL: Ja, för det är också en annan sak att just elmarknaden den är ju så. Det finns väl några olika prismodeller. Rörligt elpris är ett väldigt vanligt perspektiv och sedan har du fasta elpriser. Vi säljer bara rörliga elpriser och anledningen till det är att om du ska sälja fasta elpriser så måste man ta en risk, vilket betyder att man måste lägga på riskmarginaler och helt plötsligt börjar vi tjäna pengar på el, för vi måste ju prissätta det på sättet så att vi går plus på det och det är mot vår modell.

Sedan är det att rörligt pris över tid är för de allra, allra flesta, det mest lönsamma valet. Det är säsongsfaktorer som spelar in, så man måste i så fall lyckas binda det på exakt rätt tidpunkt för att få ett bra avtal, jämfört med att få det kontinuerligt.

Daniel Lindén, Medgrundare till Tibber

CB: Men hur funkar det med tid? Du säger att det är en tidsberoende faktor det här med priset.

DL: Elmarknaden pågår hela tiden och vi köper in el per timme, vilket gör att du som konsument betalar för det du gör av med per timme och du betalar för det som priset är på elmarknaden.

Elbörsen svänger hela tiden. Den svänger väldigt mycket under dygnet. På natten kan det näst intill vara gratis ibland och väldigt lågt och på de absolut dyraste timmarna så kan det vara högre priser än snittet över dygnet och det kan ske normalt runt åtta, nio på morgonen och på eftermiddagen när man precis kommer hem.

Så typfallet är till exempel nu när vi pratade om elbil tidigare, som de allra flesta gör om man inte tänker på det, det är att man åker hem och så har man kört med bilen och så vill man ladda den. Då pluggar man in den och då börjar den ladda. Det är bara det att elpriset är som absolut dyrast just då.

Tibbers laddbox till elbilen

JB: Där vet jag att ni har en laddbox. När vi tittade på om vi skulle köpa den där Teslan, så tittade vi i er shop, där vi såg en smart laddbox som fick mycket bättre recensioner än Teslas egen laddbox. Då kan man ställa in via er app — det har vi inte gjort själva, men vi har kompisar som har berättat — och så laddar den då när priset är under en viss nivå, när det är som billigast.

DL: Precis och det var det här vi såg framför oss, att när teknik och el kombineras kan man göra väldigt spännande saker. Så till exempel, bilen kommer hem och du pluggar in den, men den startar inte direkt. Istället kollar vi batterinivån i bilen, när vill du ha den färdigladdad och sedan planerar vi utifrån elpriset och när det finns mycket grön el i systemet. Så den laddar också när det finns mycket miljövänlig el och vi inte behöver importera. På så sätt får du din bil laddad till ett mycket billigare pris och på ett klimatsmart och långsiktigt perspektiv.

JB: Och det är en engångsgrej? Jag installerar den här laddboxen och sedan är det färdigt.

DL: Det är faktiskt så fiffigt att för väldigt många elbilsmodeller behöver du inte ens en laddbox för det, utan vi kan prata direkt med bilen. I nya moderna elbilar sitter det ofta ett SIM-kort i dem, för att den som har tillverkat bilen vill dels ha en app med bilen men också att de vill ha mycket data, för att kunna vidareutveckla elbilarna. Vi kan använda samma kanal, så vi behöver inte ens prata med laddboxen, utan vi kan prata direkt med bilen. Har man en Tesla, BMW eller Volkswagen, så kan vi prata direkt in i bilen.

Du går in i appen och ger uppgifterna till din Tesla och då kopplar vi upp oss mot Teslan. Då kan vi visa hur mycket du har laddat med bilen och du kan styra laddningen. Men det är väldigt bra att ha en laddbox. Grejen är den att om man tar det där eluttaget som du kanske skulle tänka att du skulle ladda ur, det har suttit ganska länge där, och där har man kanske kört en gräsklippare tidigare.

Nu ska du koppla in en Tesla och ladda den dygnet runt nästan med ganska hög effekt. Det har skett olyckor för att det har blivit för hög belastning under väldigt lång tid. Att ha en dedikerad laddbox är väldigt, väldigt bra.

Nu får man bidrag till installation av laddbox

JB: Sidospår; jag har för mig när jag Googlade detta att man får något bidrag om man installerar laddbox?

Ladda Hemma stödet finns. Du får hälften av kostnaden av Naturvårdsverket idag om du köper en laddbox som uppfyller några krav. Det måste kunna mäta energi.

Daniel Lindén, medgrundare av Tibber

JB: Är det värt att installera en laddbox nu, om man går och funderar på att köpa en elbil om 1-2 år?

DL: Det är grymt fördelaktigt att köpa en laddbox just nu och använda det stödet, ja. Om du är helt säker på att du ska ha en elbil så är det inte en jättedum tanke. Sedan är det klart att en laddbox är inte gratis heller. Det kostar några tusenlappar. Den laddboxen som vi jobbar med, som heter Easy, den togs fram förra året. Den är helt överlägsen på marknaden när det kommer till funktionalitet och prislapp och innehåller allting som behövs.

Den kommer hålla under väldigt lång tid. Sedan är det så att om du köper en äldre laddbox idag, som tillverkades för kanske fem år sedan, när de skapades — den kan vara nyproducerad idag utifrån en gammal design — då finns det en massa skavanker som skulle behöva piffas upp.

Blir du blåst på snittpriset?

Jag har funderat på snittpriset över en månad. Antingen är det en tankevurpa eller så blir vi blåsta. Snittpriset/mån är vad marknaden betalt för all såld el en månad. Men eftersom elpriset ofta är högre på dagen (då många inte är hemma och pga detta har låg förbrukning) så får vi ändå efter månadens slut betala snittpriset på el som med timpris hade blivit lägre. Här skulle jag vilja ha lite utlägg på hur man kan styra med ev ändrat beteende.

Läsarfråga från Gustav H. på Patreon

JB: Så till exempel om vi tar mina 1 771 kilowatt timmar, det är inte så att jag har betalat 42,64 hela tiden, utan ibland har jag betalat 10 och ibland har jag betalat 80 och snittpriset är 42. Innan vi hade er så hade vi inte timförbrukning och misstänker att alla inte har det.

DL: Alla Tibber-kunder får timförbrukning och timpriser, men de flesta rörliga elavtalen i Sverige är inte timavräknade som man kallar det, utan då får du ett snittpris på det. Du får ett snittpris på börsen men det är till och med så att i och med att du inte mäts varje timme, utan bara en gång per månad, så måste ändå din förbrukning fördelas över hela månaden. För elen har ändå handlats upp per timme, det är så elbörsen fungerar. Du mäts en gång och sedan ska man lägga en schablonkurva, över hur din förbrukning fördelas ut. Den baseras på hur alla i hela ditt område, alla dina grannar, förbrukar el på.

CB: Då blir vi blåsta tänker jag. Då betalar vi definitivt mer, säkert.

DL: Nu betalar ni per timme, så nu betalar ni faktiskt vad ni gör av med.

JB: Jag gillade Gustavs fråga för nu pratar vi om det som en självklarhet att man har timpris, men det har nog inte de flesta.

DL: De flesta som har rörligt elpris har ett månadssnittpris som man får som är rörligt. Då mäts man också en gång i månaden och så fördelas förbrukningen ut över alla timmar. Så är det.

Bäst med elbolag som inte tjänar på din konsumtion

Finns det andra saker som kan göra det billigare för oss som konsumenter. Det är väldigt många parametrar på en elräkning som är svåra att förstå. Jag byter cirka en gång om året och försöker göra det på sommaren men måste gå igenom alla förutsättningar varje gång. Vad är viktigast (så ”lovar” jag att memorera det). Tusen tack för att ni tar upp detta ämne!

Läsarfråga fån Libbe på Facebook

DL: För det första så bör man då fundera på om man vill ha ett rörligt eller fast avtal. Om man har ekonomin för det så blir det mer lönsamt över tid med ett rörligt avtal, men det kan också vara så att du måste veta vad elpriset är i förväg på grund av en ansträngd ekonomi, då kan fast pris vara ett alternativ. Men det kommer att kosta dig mer över tid. Det är som en typ av försäkring man köper.

Mix är varken hackat eller malet. Det är en produkt elbolagen har försökt att sätta ihop. Nästa faktor är också att det är lite svårare att jämföra också. Det känns som innovativt och mer annorlunda, men prismodellen är ändå att de kommer tjäna pengar på att sälja el, så det kommer att finnas marginaler. Det är bara svårare att veta exakt vad det är.

Se myndigheternas lista över svartlistade elbolag

JB: Men är det så? För detta skriver Tomas P. på Facebook:

Det är lika omöjligt som att få veta exakt kostnad när fondbolagen själva bestämmer hur prissättningen ska kommuniceras. Ju svårare att förstå desto högre pris verkar vara modellen…man hoppas att sånt ska hoppa upp och bita dom i svansen till slut, dom rackarna!”

Tomas P. på Facebook

DL: Ganska nyligen så gick myndigheterna ut och varnade för sju elbolag i Sverige. Man svartlistade sju elbolag. Så det blev skriverier i tidningar och man har gått ut och varnat för dem. Helt ärligt, de som är på den listan, är väldigt vanliga elbolag och de är också de som du känner till främst på köpcenter, de som ringer dig och allting.

JB: Ok, jag kommer lägga upp en länk till den listan.

DL: Det här är den svarta baksidan på den här branschen. I och med att konsumenter ibland känner att de har ett underläge, att det är svårt att sätta sig in i det hela, så luras väldigt många bolag. Man har som affärsmodell att man säger någonting lite tvivelaktigt, man glider lite på orden, och så kommer det efteråt. Då blir det väldigt otransparent vad det faktiskt kostar och man faktiskt betalar för.

Jag var inne på det här med elcertifikat… Det är ett fult sätt att försöka tjäna pengar på, där man inte riktigt säger vad de tjänar på. Det hade varit mycket mer rättvist att säga så här mycket tjänar vi av dig.

JB: Som i detta fallet med er, 39 kronor i månaden.

DL: Ja, jag tycker att det är transparent. Det är en förståelse mellan oss. Du vet att vi tjänar in pengarna och vi gör vårt bästa för att få ner den andra delen. Vi vill att du ska få det så lågt som möjligt, för då blir du en nöjdare kund. Det kan vara väldigt trixigt att göra det. Det finns en jämförelsesajt som heter Elpriskollen, som drivs av myndigheterna. Så alla som är ett elbolag måste skicka in sina elpriser till dem.

JB: Det var också flera som skickade in frågor gällande om man ska använda elskling, kundkraft och sådana sajter.

DL: Ja, elskling är en elprisjämförelsesajt, där du kan jämföra priser mot varandra. På elskling så handlar det mycket mer om de som är betalande bolag är med och det blir mer en kommersiell modell, medans då elpriskollen är en statligt kontrollerad sajt. Elskling är en kommersiell aktör.

Kontrollera din elfaktura med dessa tips

JB: Jag känner mig ändå lite klokare. Om jag tittar nu på mina fakturor så E.ON-fakturan kan jag ändå inte göra någonting med, så då kan man egentligen skita i allt som har med den att göra när det gäller jämförelser, eller hur? För den är vad den är.

DL: Du ska titta över din säkringsstorlek och se om den är rätt. Där finns det möjlighet att göra någonting med den. Men i övrigt så är den vad den är. Den är en konsekvens av hur mycket du har använt.

JB: Egentligen då när jag jämför elbolag här, då gäller det att jag jämför helt enkelt vad är totalpriset per kWh, inklusive allt. När folk frågar mig om de fula tricken, alltså när man gör det svårt för konsumenten, vad är det man gör då? Så att man vet vad man ska se upp med, så klart.

DL: Det ena är att man kallar det för ”inköpspris”, men man bör kanske jämföra mot riktiga inköpspriset. Det finns på elbörsen. Det är ganska många som säger att man köper till inköpspris, men om du jämför så ser du att det inte är inköpspriset som det handlar om.

Elbörsen har en egen hemsida, som heter Nord Pool, där man kan kolla elpriserna. Där kan man jämföra med det priset man betalar. Sedan är det då att titta på de andra avgifterna som läggs på, elcertifikat men också andra avgifter som läggs på. Har man tagit ett elavtal i ett köpcenter eller något liknande, så finns det ofta andra avgifter med också. Det kan finnas försäkringar och olika tillägg, som man kanske inte uppmärksammar när man tecknar avtalet, men som ändå har smugit sig in. Det är tyvärr ett väldigt vanligt sätt som om det fungerar på.

Sedan kan jag rekommendera att man väljer någon som har samma filosofi och tanke som du själv vill ha, om det ska vara grön eller inte, och om du vill kanske sätta dig in och göra någonting med det här. Sedan är din faktura någonstans en konsekvens av vad du gör av med i hemmet, så det handlar om att kanske gå igenom och se om man kan göra det mer effektivt i hemmet och spara energi och hantera det på ett bättre sätt.

Tänk på detta vid husköp

JB: Det är precis vad Anders B. här på Facebook frågade.

Om jag ska köpa ett hus, vad ska jag ta hänsyn till?

Anders B. på Facebook

DL: Just för hus så är uppvärmningen den absolut största kostnaden. Det kan stå för upp till 70-80% av hela energikostnaden.

JB: Om vi tittar på vår räkning, så är vår förbrukning likadan under året, med våra prylar. Det är lägst juni-juli, på typ 1 000 kWh. Sedan jan-feb-mars har vi 6 000 kWh.

DL: Ja, så uppvärmningssättet, isolering och sådana saker som bra fönster, det är det som spelar stor roll här.

JB: Jag tror inte att det är någon som tänker på det när man tittar på ett nytt hus. Men jag tänker att bor man i huset i 20 år så är det inte en oväsentlig andel pengar.

DL: Nej, det är det inte. Det finns kalkyl för det här och det går att spara ihop de här pengarna ganska snabbt. Vissa av de här aktiviteterna du kan göra, kan leda till väldigt snabba besparingar. Till exempel om man har en alldeles för hög inomhustemperatur. Då kan sänka den. Det har en ganska ordentlig effekt.

JB: Vi har 21 grader. Vad ligger snittet på?

DL: Det ligger där någonstans, speciellt i huset. I lägenhet brukar det vara lite högre, men villa bruka runt 20-21 grader.

JB: Jag har fattat att det kan slå oproportionerligt mycket. Alltså en grad kan ge jättemycket effekt. Har du någon tumregel?

DL: Det finns beräkningar på ungefär hur mycket man kan spara. Vi kanske kan lägga upp det?

JB: Ja, allt vi har pratat om, som Nord Pool, Elpriskollen, alla länkar kommer i samband med avsnittet.

DL: Det är en grej som man verkligen kan se över. För med ganska enkla mått kan man göra ganska ordentliga förändringar.

Prisoptimera uppvärmningen av ditt hus

JB: Det var också en grej när vi flyttade hit. Det var innan vi hade träffats och jag visste inte heller att du var medgrundare, men jag ringde till er och var lite ledsen att vi har en stendum luftvärmepump. Vår är dum, det har man konstaterat. Men vad kan man tänka på?

DL: Det går att göra jättemycket med uppvärmning. Det beror litegrann på vilket hus man har. Om det är ett stort stenhus så är de husen oftast tröga. Man samlar upp jättemycket värme och även om man stänger av värmen, så försvinner inte värmen väldigt snabbt. Det kan vara varmt väldigt, väldigt länge. Sedan har man andra typer av hus som är snabbare med direktverkande el till exempel, då går det fort att värma upp hemmen, och stänger man av så blir det kallt ganska snabbt. De två olika delarna gör att man kan göra ganska mycket med det.

Till exempel, i ett sådant stort stenhus, så om du stänger av värmen i två timmar och du inte märker av det och sedan värmer du på lite senare, då skulle du kunna hoppa över de dyra elpristimmarna. Då behöver du inte köra uppvärmningen under de högsta pristimmarna, utan du kan göra det när det som billigast, för du har den här stora dynamiken i huset.

Det går att göra på elementen eller pannan. Vissa av de här värmepumparna har det redan inbyggt, så att du kan bara aktivera det i värmepumpen, om du har en hyfsat modern sådan. Om du kopplar upp den mot internet kan du styra utifrån elpriset automatiskt.

JB: Jag fattar att detta blir en matteövning, men lönar det sig? Om man har en stendum tio år gammal, lönar det sig att kasta ut den och ta in en ny modern? Eller ska man låta den köra till den går sönder?

DL: Det är svårt att svara på, för det kommer var väldigt individuellt. Men det kan vara värt att lägga ner tid på att räkna på det. Definitivt. Förutom de sakerna jag berättar nu, som är extra benefits, så blir det också att du kommer få en mycket, mycket effektivare pump. Den kommer använda mindre energi för att göra mer värme här hemma, så det kommer ta mindre kWh för den att producera varmvatten och värme här hemma. Det är väl kanske den största grejen. Det har ju skett väldigt mycket förändring av värmepumparna de senaste tio åren.

JB: Dum fråga; vem pratar man med om en sådan grej?

DL: Om du ska byta en värmepump då finns det massvis med värmepumpspecialister i Sverige. Om du bara Googlar på det så finns det jättemånga i närområdet här. De kommer kunna hjälpa dig dels att räkna på en ny värmepump — vad det kommer att innebära — men de kommer också kunna hjälpa dig med att installera den och byta ut den och titta om du kanske ska byta uppvärmningssätt här.

Är det värt att sätta upp solpaneler på huset?

JB: Solpaneler är det många som undrar över. Är det värt att sätta upp solpaneler på huset och hur ska man tänka?

DL: Det finns idag bidrag, så man får även bidrag för att sätta upp solceller i Sverige idag. Det är väldigt generöst, vilket gör att det går mycket snabbare att räkna hem. Under bara de senaste fem åren har det exploderat på marknaden. Det finns jättemycket solinstallatörer i Sverige, så priserna på solceller går ner och installationerna går ner. Så att det börjar bli lönsamt, vilket innebär att om du räknar att du kanske ska spara hem en värmepump på 10 år, så ligger kanske solcellerna på 15 år idag.

Så du kan också sätta upp solceller. Det finns ett starkt businesscase egentligen på att göra det. Jag har solceller hemma och det är riktigt gött faktiskt när man använder el som man själv har producerat. Det är en liten befrielsekänsla också, tycker jag, att man kör varmvattnet och lagar mat och solen skiner och det går ett överskott till mina grannar, som också får nytta av det. Men man får använda sina egna grejer. Jag tycker att det är nice.

CB: Varför får man bidrag på det? Är det så att staten vill att vi ska sätta upp solceller?

DL: Ja, det är bra för samhället och bra för energisystemet i det långa loppet. Dels så behöver vi alla typer av förnyelsebar energiproduktion som går, men sedan är det också så att elmarknaden håller på att ändras, på så sätt att det kommer vara viktigare med att vi kan få mer energi i lokala områden, så att det inte ska färdas mycket energi från ett ställe till ett annat. Utan att det faktiskt kan produceras där det ska användas också.

JB: Jag satt i styrelsen för en skola innan och då pratade man mycket om att i Malmö kommun så har man problem med att kapaciteten inte kommer räcka till. Då behöver man ha, till exempel alla byggnader ska ju få solpaneler.

Batterierna är fortfarande för dyra för att vara lönsamma

JB: Men jag tänker på batterier och sådant. Jag vet att Elon Musk gjorde en stor grej av det där för något år sedan. Att man skulle ha batterier och lagra. Problemet nu kanske är att om förbrukningen ser ut som ett U på huset, man har mest förbrukning i januari, februari och mars, samt november-december. På sommaren ser produktionskurvan motsatt ut, som ett uppochner vänt U, alltså man har mest produktion under sommaren när man egentligen inte behöver den. Hur påverkar det börsen eller jag vet inte, för mig blir det så att jag får mycket utbud när det inte finns någon efterfrågan. Då vill man ha ett batteri som kan lagra.

DL: Absolut. Jag är säker på att batterimarknaden kommer komma och den kommer bli stor och det kommer vara nyttigt. Men de är lite för dyra idag. Det är liksom inte lönsamt. Grejen är att om du har solpaneler på taket och säljer ut det på nätet, så får du subventioner även där. Så det lönar sig inte att spara den elen och använda den hemma senare ens, utan det är värt att skicka ut det på nätet. Men det kommer att bli lönsamt, jag är helt övertygad om det.

Men sedan är det så att storleken på ett sådant batteri idag, ungefär 10-15 kilowatt, det räcker inte så långt. Det räcker för dig att ladda på dagen och sedan ladda på kvällen. Det räcker inte för dig att flytta till en annan tid på året, utan det är dygnscykeln du kan jobba med och det är inte längre än så. Det måste ske någon slags revolution i batteri om du ska kunna lagra under längre perioder.

Tankar kring att ha solceller hemma

JB: Jag vet inte om jag har missförstått det här, men man pratar ju om att man ska ha en gemensam elmarknad i Europa. Vi funderar på att sätta upp solpaneler, men sedan har vår granne en jättestor blodek. Den är jättefin, men den skymmer ungefär 60% av vårt tak, så det är inte riktigt lönsamt. Sedan pratade jag med ett annat företag, som heter Switcher (annonslänk), som jag vill göra något avsnitt med i framtiden. De köper upp solkraftsparker.

De sa att i framtiden kanske det kommer bli så att du kan köpa solpaneler hos oss nere i Italien, där det är mycket mer sol, sedan kan du byta det mot din förbrukning här hemma. Är det dit som vi är på väg? Har du någon kommentar?

DL: Det kanske är dit vi är på väg rent finansiellt, det vill säga att det är mer lönsamt för dig att stoppa pengarna nere i Italien för att bygga solpark där, än att stoppa det på ditt eget tak. Men du kommer inte kunna fysiskt överföra elen från dit till ditt hem.

JB: Kommer jag få en billigare elräkning?

DL: Jag tror inte det kommer vara kopplat till din elräkning, men däremot så kan det vara en bra investeringsaffär.

JB: Jag kanske har missförstått hela detta med solpaneler och egen produktion. Om jag producerar, betalar jag mindre, eller kommer jag fortfarande betala här och få tillbaka pengar? Eller hur funkar det?

DL: Din förbrukning där kommer gå ner. Det här är det som kommer från en elmätare, det här är från nätet, men när du sätter upp solceller så kommer du behöva mindre från din elmätare, för du kommer kunna ta en massa från solcellerna också. Så den här summan kommer hela tiden minska, till det bästa caset där det är noll eller minus till och med, för att du producerar mer än vad du kan göra av med. Då får du betalt för att producera el istället.

JB: Bra. Jag tänker att vi har tagit de flesta frågorna. Är det någon fråga som du tänker att vi borde ha frågat?

DL: Nej, det var väldigt bra frågor tycker jag. Jag förstår att elräkningar och det här mer nätavgifter är komplext och det har varit komplext även för svenska staten. Det här är en jobbig fråga som inte riktigt är löst. Jag förstår frustrationen, men det bästa man kan göra med det är att ta actions hemma och se till att förbruka mindre och smartare.

Tekniska hjälpmedel för smart energiförbrukning

JB: Och ta de här tekniska hjälpmedlen. De finns i typ i er shop. Hur gör ni när vi väljer ut dem?

DL: Vi är ju väldigt entusiastiska i det området, så våra hem och kontor är mer eller mindre labb. Vi testar väldigt mycket produkter på marknaden, för vi tycker att det här är viktigt. En produkt är en smarttermostat, som du kopplar till värmepumpen. Det innebär att värmepumpen dyker upp i appen och då kan du styra temperaturen och så tar den in väderprognos och elpriser, och räknar på hemmet, och sedan styr den hemmet så att den värmer när den verkligen behöver och sparar energi när den inte vill övervärma. Hur lång tid det tar att räkna hem en sådan beror på ditt värmesystem, men ett till tre år kanske.

Det där är ganska coolt för det är ganska hög avkastning. För vi pratar alltid om fonder och sparande och det rör sig ofta om 6-7%, men då tar det 10 år innan du har dubblat pengarna. Här har du fått igen pengarna på ett till tre år.

Jan Bolmeson

DL: Ja, det är smarta saker att göra i hemmet för att få ner den här kostnaden. Det har en ganska stor effekt på båda de här kostnaderna. Det är mest vanligt att man kopplar upp sina elbilar, sin värme och styr värmen, eftersom det är en sådan stor kostnad, när man skaffar solceller så är de också uppkopplingsbara, så att man samlar in data och gör analyser och man kan kanske värma varmvattnet när man har sol och sådana saker.

Sedan har vi analyser, det vill säga att du kan koppla upp och mäta din förbrukning i realtid. Så att när du tänder en lampa så ser du att det går upp. När du drar ut den där laddaren som sitter i garaget, så ser du att det var den som drog så här mycket. Så det finns smarta hjälpmedel också för att förstå förbrukningen.

Se din förbrukning i realtid

JB: Hur är upplösningen i appen? Jag kan se om jag drar ut någonting?

DL: Om du bara har ett elabonnemang med Tibber och får data genom oss, då ser du per timme. Så då ser du dagen efter. Data kommer från elmätaren då. Så då får vi data dagen efter och så kan vi visa till dig exakt hur mycket du har gjort av med, per timme. Sedan kan man installera realtidsmätare och då får man se det live i appen. Då ser man hela tiden vad det är man förbrukar.

JB: Är det värt att ha en sådan? Jag tror att jag köpte en, men jag har aldrig använt den.

DL: Du kommer få en helt annan förståelse. Den här snabba grejen med att du bara pluggar ut någonting, då inser du att det var det. Man kan prata om lite eltjuvar och så, saker och ting som drar, det är ganska enkelt att hitta sådana i hemmet. Typ laddare som sitter i och har suttit för länge. Jag hade en jättekonstig grej när julen kom. Då såg jag att det drog iväg. Då hade jag en ljusstake hemma som var från ett välkänt ganska dyrt märke, men själva transformatorn till den blev ju jättevarm. När jag drog ut den så insåg jag att den drog ju jättemycket. Så det måste ha varit något fel i den.

Typiskt sådana saker. Det är så dumt och om man inte tänker på det så åker den in nästa år igen och den kan ha en livscykel på flera år. Så det är typiskt sådana saker. Sedan kan man också se om värmepumpen fungerar som den ska. Alltså, mår den bra. Drar den så här mycket som den ska verkligen göra. Har man ett litet hus och ändå gör av med väldigt mycket, så kanske det är någonting som är fel. Så det är sådant man kan märka och kanske bör reagera på.

JB: Nu har vi pratat mycket om hus. Är det någon skillnad om man bor i lägenhet eller bostadsrätt?

DL: Ja, då har du inte uppvärmning längre, för det ingår oftast i avgift eller hyran. Elräkningarna går ju ner, de blir betydligt lägre, däremot är nätavgiften fortfarande mycket större än det du gör av med hemma. Då är det att se upp lite på den här elnätsavgiften, för den är ganska stor i proportion. Men där finns det istället andra saker att titta, som lampor och vad man har som alltid står på i hemmet. Det har en större effekt på helheten. Men uppvärmningen går inte att påverka i och med att den oftast ingår.

Så träffades Tibbers grundare

CB: Hur träffade du din norska medgrundare? Hur kom ni fram till att ni ville starta Tibber?

DL: Vi hade faktiskt varit konkurrenter på marknaden, kan man säga. Jag jobbade på att bygga IT-system till energiföretag och hjälpte dem att bli mer digitala. Han jobbade också på ett annat sådant bolag. Så vi gjorde liknande saker och vi hade väl ganska samma version på något sätt och sedan började vi jobba tillsammans. Då var det ganska tydligt att vi ville samma sak, men vi såg båda också problemet.

Man kan säga att det var en slump att vi hittade varandra i branschen så, men vi hade samma syn på det här med vart energimarknaden ska och vad vi ville göra med det hela. Ibland blir det så att konkurrenter också måste samarbeta, så det var ett stort projekt där vi skulle ge en stor offert till ett stort företag i Norge. Grejen är att det här var en för stor affär för mitt eller hans bolag att göra på egen hand.

Vi behövde varandra och det var kanske vid den förhandlingen som vi träffades och man började diskutera med varandra hur ska vi lösa det här och vad är det här för någonting. Vi började inse att vi tänkte rätt lika och att vi hittade tycke för varandra.

Petter Stordalen är en av de första finansiärerna

JB: Vi har en favoritfråga också, som är så här, hur konstig är du på en skala 1-10?

DL: Jag är en 6:a kanske. Jag lever ett ganska vanligt liv, så man är inte jättekonstig som människa. Men sedan är det så att man har satsat allting på en idé och det är lite småkonstigt liksom och man får en fix idé att man ska lösa saker och ting i världen. Och helt plötsligt satsar man allt på det och bara går den vägen och blir uppslukad av det. Man lever med det här dag och natt. På något sätt blir man konstig också.

Det är irrationellt egentligen att sluta jobba på ett välbetalt jobb och ta all risk, för att få jobba ännu mer och man får hantera allt här. Man får göra allt. Det är jättekul att göra det. Det är en enorm drivkraft. Men det är också tungt. Att driva företag är otroligt mycket jobb.

JB: För jag kommer ihåg nu, det fattade jag inte förrän nu, att det var Daniel som ringde och kollade upp vår Mitsubishi-värmepump, för att det inte gick att koppla en termostat. Då fattade inte jag att jag pratade med grundaren.

DL: Jag tycker det är så kul, för ska man bygga bolag, så ska man bygga det med kunder. Man vill träffa kunder och prata med kunder, för det är då man lär sig någonting. Det är då man hör vad man faktiskt tycker om saker och ting. Den vanligaste feedbacken vi får från våra kunder det är att vi är väldigt lyhörda. Det är för att vi älskar det här.

JB: Ja, du kollade upp min värmepump. Det kommer jag ihåg. Sedan sa du att det är ju den värmepumpen. Jag tycker det är så coolt. Och nu ska ni öppna i Tyskland. Ni har i Finland, Norge.

DL: Ja, precis. Vi har kontor i Sverige, Norge, Finland och håller på att öppna ett kontor i Tyskland. Så det är så klart en jättemarknad att jobba med. Vi är ungefär 30 personer i bolaget.

JB: Är ni lönsamma på de här 39 kronors avgifterna?

DL: Inte än. Vi växer också väldigt snabbt, så det har också en påverkan. Vi får riskkapital från Petter Stordalen, som är en av våra investerare, vi har också fått investerare från Silicon Valley. Vi är väldigt långsiktiga och vi har väldigt starka finansiärer, så vi är in it for the long run.

JB: Ett fantastiskt stort tack Daniel, för att du flög ner från Stockholm hit till oss för att vara med och prata om det här. Vi har varit kunder hos er sedan 2016. Det sa du också att vi var en av era första kunder. Men jag är ju tekniknörd och älskar er app. Det är väl egentligen så man blir kund hos er också, att man laddar ner appen Tibber. Sedan kan man ge värdekoden ”rikatillsammans” Om folk har ytterligare frågor kan de skriva dem i kommentarsfälten, så kanske någon av dina kollegor kan kolla på det. Ett stort tack för att du var med.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Testa Tibber-appen

Om du vill testa Tibber, ladda ner appen via länken nedan och ange värdekoden: ”rikatillsammans” när du registrerar dig. Då får du en värdecheck på 500 kr till deras shop.

Vill du få tips om dessa artiklar till din inkorg?

Om du gillade den här artikeln är sannolikheten stor att du även kommer gilla våra andra artiklar. Prenumerera gärna på vårt månatliga nyhetsbrev, det är kostnadsfritt och innehåller de bästa tipsen och artiklarna. Dessutom får du välkomstmejl som sammanfattar det absolut bästa från bloggens över 1 000 artiklar och 100+ poddavsnitt.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Relaterade artiklar

Du kan även vara intresserad av följande artiklar:


Den här artikeln publicerades 2019-11-24 klockan 19:49 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Rikatillsammans-podden, Vardagsekonomi.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

16 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Glöm inte överföringsavgiften som till viss del är rörlig.
    Genom att använda el på ett energieffektivt sätt dvs använd inte alla ”elförbrukare” samtidigt under dagen. (I mitt fall fall mellan 07:00 till 19:00)
    Har finns det potential att spara några 100-lappar per år, att beroende på vilket effektuttag och elförbrukning man har i dagsläget.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan Eriksson
  2. Vit pil

    Tack för ett kanonavsnitt och bra gäst! Lärde mig massor.
    En fråga till Jan. Vad var det som fick dig att inte vilja skaffa en Tesla? Är själv lite sugen på en Model 3 så blir nyfiken.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Adam
  3. Vit pil

    Du verkar ha en otroligt hög elkonsumtion och jag fattar inte hur du kan ta det så lättsamt. Jag följer upp elräkningen varje månad och för statistik så jag har stenkoll på vad det kostar för oss i radhus på 130 kvadrat. Ny luftvärmepump (Nibe) som värmer upp såväl vatten som hus och drar under ett år ca 5000 kwh. Värsta månaderna ligger mellan 700-800 kwh medan sommaren i ligger på 100-200. Hushållselen landar på sammanlagt 2700 kwh per år och en sisådär 100-200 kwh per månad. OBS: detta är i norra delarna av norrland så det är ganska många minusgrader under vintern. Med andra ord: Du/ni borde fundera lite mer på er förbrukning!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    J
  4. Vit pil

    Tack för en bra artikel!
    Ang förväntad energianvändning vid husköp vill jag slå ett slag för ”energideklarationen”. Finns nästan alltid med i mäklarens prospekt och är även sökbar på Boverkets hemsida. Säljaren är enligt lag skyldig att ha giltig energideklaration tillgänglig vid försäljning. Energideklarationen redovisar byggnadens historiska energianvändning vid normalt brukande under ett normalår.

    I deklarationen finns även en eller flera byggnadsspecifika åtgärder för att minska energianvändningen. Åtgärden beskrivs kort och potentiell besparing + investeringskostnad/sparad kWh presenteras. Normalt finns fler åtgärder än de som tas upp i deklarationen men det är en bra start.

    Sök energideklaration
    https://www.boverket.se/sv/energideklaration/sok-energideklaration/

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
  5. Vit pil

    Erbjuds Tibber även till hela bostadsrättsföreningar?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Peter Malmgren
    1. Vit pil

      Hej! Nej tyvärr inte, Tibber fungerar endast för privatpersoner i dagsläget.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      tibberstore
  6. Vit pil

    Vi har massa oljefyllda element som arbetar med 400 volt. Dessa verkar det inte finnas några uppkopplade konsument produkter för ännu? Jag är inte så sugen på att göra hemmabyggen med kontaktorer, wifi och mikroprocessorer.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anders
  7. Vit pil

    Fler energispartips finns hos energimyndigheten. De har bland annat en livscykelkostnadsmodell som kan användas vid inköp av elprylar. Det är anpassat för företag men kan nog ändå fungera för privatpersoner 🙂. Man kan exempelvis se hur lång tid det tar att spara in kostnaden för en dyrare mer energieffektiv maskin.

    Verktyget finns här: https://www.energimyndigheten.se/nrp/incitament-for-energieffektivisering/metodstod/atgardsplaner-for-energieffektivisering/

    0
    Gravatar ikon för användaren
    G
  8. Vit pil

    Hej och tack för grym artikel! Vill tipsa om att annonslänken inte funkar.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Tomas
  9. Vit pil

    Vill man byta elbolag för att få ner sin elkostnad i lägenhet skulle jag säga att det bästa tipset är att få ner de fasta avgifterna, eftersom förbrukningen i regel är en sådan liten del av kostnaden. Men det går ju stick i stäv med detta företags affärsidé så förståeligt att det inte togs upp. :) Men det är väl max någon femtiolapp per månad man sparar på det så inget man blir rik på direkt.

    Förresten kan jag som har gasspis berätta att jag längtar efter den dagen den går sönder så att jag kan plombera gasen och skaffa elspis, hade både blivit lägre månadskostnad och framförallt väldigt skönt med färre fakturor från företag med monopol… Förstatliga näten! :)

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Martin
  10. Vit pil

    Några tips på hur man kan göra en gammal varmvattensberedare (direkt el) smartare och kanske schemalägga att bara kör på nätterna? Det verkar vara enkelt om den går på 220 volt, men är det 400 volt blir det svårare…

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
  11. Vit pil

    Påverkar solceller på taket överföringsavgften eller liknande på min elnätsfaktura och isåfall hur?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
    1. Vit pil

      Inte avgiften i sig, däremot kostnaden. Överföringsavgiften baseras på antalet kWh som nätägaren transporterar hem till dig. Så för den el du producerar för eget bruk så minskar överföringsavgiften i motsvarande grad.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Björn B
  12. Vit pil

    Är man intresserad av att följa elbörsens priser så kan jag rekommendera https://elen.nu där man se ner till timpriser. De har även en app till både Android och iOS. Det går även att se priserna direkt på Nordpools webbplats, https://www.nordpoolgroup.com/Market-data1/Dayahead/Area-Prices/SE/Hourly/?view=table, men då måste man dela elpriset på 10 eftersom de presenterar priset i SEK/MWh istället för öre/kWh som vi vanliga elkonsumenter är vana vid.

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Niklas Påhlsson
  13. Vit pil

    Av en slump så tittade vi över vilken säkringsstorlek vi egentligen behövde. Det visade sig att vi inte behövde en så stor storlek som vi hade och valde därför att minska den. I priset skilde det ca 500 kr mindre per elräkning! Det var en detalj som vi inte ens hade reflekterat över innan, men som gjorde enorm skillnad på priset!

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Mellie
    1. Vit pil

      Samma här, eller att vi märkte att elnätavgiften dragit iväg med dom senaste höjningarna av E.on till ca 950 kr/mån. Visade sig att vi hade 25A i en lägenhet, vi har bubbelpool osv, men elektrikern sa att 16A räcker bara vi tänker lite på att inte ”köra allt” på samma gång. Har sänkt nu, kostade 1000kr, men borde spara ca 500kr/mån har inte fått första räkningen än. Kom ihåg att ex Eon har olika avtal för 16A för olika förbrukning, vi blev först kopplade på +8000kwh, fast vi har ”bara” 7k när vi har varit föräldrarlediga, som jag förstår är dyrare. Fick ringa och byta, dom kunde inte förklara vad som hade hänt. Har också beställt elavtal med timtaxa från med dec, så att det kommer gå att optimera lite mer.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Kotl

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.