Tre nya indexfonder i höst mot teknologi, fastighet och hälsovård

Dagens bonusavsnitt är ett samarbete och en fortsättning på avsnitt #211 där vi intervjuar Emil Ahlberg från PLUS Fonder / PSG Capital AB. Det förra avsnittet, även om det här är fristående, handlar om indexfonder i allmänhet så handlar det här om PLUS Fonder och deras nya fonder i synnerhet.

I den här artikeln som är mer nischad mot PLUS Fonder och deras indexfonder pratar vi om de tre befintliga fonderna:

• PLUS Allabolag Sverige Index
• PLUS Småbolag Sverige Index
• PLUS Mikrobolag Sverige Index

där framförallt Allabolag-fonden är en av mina favoriter. Vi valde in den i modellportföljerna i våras, innan vi gjorde det här samarbetet (sommaren 2021), eftersom den bestod av fler bolag och var billigare än konkurrenterna (främst SEB och deras fond SEB Sverige Index). Nyheten som Emil dock valde att dela med sig av i avsnittet är att de under hösten kommer att släppa tre nya indexfonder:

• PLUS Fastigheter Sverige Index
• PLUS Teknologi Sverige Index
• PLUS Hälsovård Sverige Index

Som han trodde just nu, så kunde de inte släppa alla fonderna på en gång, utan han var lite nyfiken vilken vi läsare tycker är mest intressant. Du får gärna skriva i kommentarerna eller rösta nedan kring vilken du vill se först.

Jag gillar framförallt idén med två av fonderna ovan. Teknologi-fonden blir nämligen ett alternativ till alla de XXXX Ny Teknik-fonderna som finns där ute. Min tes är ju nämligen att det många gånger är bättre att ta en exponering i en indexfond mot en bransch än en aktivt förvaltad fond mot en bransch. Nu får vi se om det antagandet stämmer.

Den andra fonden som jag tror jag kommer sätta in i lekhinken när den släpps är Fastighetsfonden. Alternativet hittills i Sverige har varit Länsförsäkringars variant, men den är väldigt dyr. Nu får man möjligheten att lägga till fastigheter, kanske delvis som ett eget tillgångsslag i portföljen, för en avgift på 0.2 procent. Väldigt prisvärt för den exponeringen.

Precis som vanligt så föranleder det här avsnittet ingen panikändring i portföljen – fonderna är ju inte ens släppta – men det är något att klura över för en framtida förändring. Särskilt om man redan idag sitter på Ny Teknik-fonderna eller vill ha en exponering mot fastigheter som brukar räknas som en real tillgång vilken borde gå bra i ett inflationsscenario.

Ett sista tips – som inte gäller bara PLUS Fonder – är att registrera sig för nyhetsbrev hos de fondbolag som man har fonder hos. När man har sina pengar i fonder hos Avanza eller Nordnet, så ger inte dessa bolagen ut kontaktuppgifterna till fondbolagen. De har således ingen möjlighet att informera om hur det går i fonderna om vi inte gör det aktivt. Här följer således en direktlänk till PLUS Fonders nyhetsbrev.

Tack för den här veckan så ses vi i nästa. Då kommer det att handla om investmentbolag. 🙂

Många hälsningar,
Jan och Caroline

PS. Om du använder Twitter så får du gärna följa PLUS Fonder där, de hade vid inspelningen 64 följare och jag lovade att vi nog kunde utöka det antalet något. 🤣

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Detta är en fortsättning på avsnitt 211 och ska handla om de tre nya indexfonderna som Plusfonder kommer släppa. Det handlar om en fastighets indexfond, en teknologi indexfond och en hälsovårds indexfond.

Index för teknologi och för hälsovård har inte funnits tidigare så det ska bli spännande. Jag tycker att fastighetsfonden är intressant för det blir ett annat tillgångsslag.

Caroline: Det är som att man äger fastigheter fast man inte gör det. Man tar inte en massa risk. Jag tycker att hälsovårds indexfonden är spännande.

Jan: Min tes är att över tid så tenderar index att gå bättre än aktivt förvaltade fonder så jag tycker att det är spännande. Vi har en undersökning i forumet där man kan rösta om vilka av de här tre fonderna som ska lanseras först.

I beskrivningen till både poddavsnittet och videon så finns det en länk där man kan gå in och rösta. Om man har pengar i en fond, anmäl dig till nyhetsbrevet som fondbolaget har, i detta faller på plusfonder.se.

Välkommen Emil Ahlberg från Plusfonder

Jan: Varmt välkommen tillbaka Emil Ahlberg. Du är en av grundarna till PLUS Fonder, ni har några av mina favoritfonder i Plus Allabolag Sverige, Plus Småbolag och Plus Mikrobolag. Ni förvaltar idag 1,4 miljarder och har mer än 60 000 andelsägare. Du har också en lång bakgrund inom finans, detta är fortsättningen på förra avsnittet där vi pratade om indexfonder.

Plus Allabolag är en av mina favoritfonder, den innehåller alla bolag på den svenska marknaden. Forskningen säger att du vill ha ett så brett ägande som möjligt, du vill äga alla bolag så billigt som möjligt.

Där har ni varit de som har varit bredast och billigast. För den som inte känner till Plus Allabolag Sverige hur skulle du beskriva den fonden?

Emil: Jag tror att vi är den enda svenska fonden som innehåller just alla bolag på stockholmsbörsen. Det är viktigt för oss att ha helheten vilket idag är ungefär 340 bolag, vi har både A och B aktier.

Vi tar 0,2 % i avgift, för att vara en så bred fond så är det lägst. Det är en stor skillnad på Sverigefond och Sverigefond.

Sedan vi startade avviker vi nästan 4 procentenheter mot en konkurrent, det betyder att det är olika sammansättning i fonderna. Vi har med alla de minsta bolagen som jag på sikt tror kommer hjälpa.

Vi har länge gillat småbolag

Jan: När man pratar om Sverige eller Stockholmsbörsen så finns det flera olika index man kan prata om, allt från de 30 mest omsatta aktierna till småbolag och stora bolag. Varför valde ni just alla bolag?

Emil: Om jag får backa ett steg? Vi började faktiskt med två småbolagsfonder, vi har alltid gillat småbolag.

Caroline: Hur stora är småbolag egentligen?

Emil: I min värld så är ett småbolag i börssammanhang ca 1 miljard men det mest använda index som är Carnegie small cap return index som de flesta använder. Där är de största bolagen nästan 80 miljarder i marknadsvärde.

Storleksgränsen sätts av att det är 1% av Stockholmsbörsens totala värde, går hela börsen upp så går den gränsen också upp. Jag skulle inte säga att det är småbolag, det är därför vi också har mikrobolagsfonden.

Jan: Jag tycker alltid det är så roligt när man jämför med sitt egna bolag, vad är klassningen på mitt lilla företag då?

Emil: Dels visar historiken att småbolag överpresterar, vi tycker att det finns goda skäl till det. Dessutom fanns inga liknande fonder på marknaden då heller.

Småbolagsfaktorn

Jan: Varför tror du att småbolag kommer överprestera? Vissa på forumet säger att de skiter i de stora bolagen och bara kör på småbolag för att de klarar av att hantera den ökade risken.

Med stöd i forskningen som säger att över en 10-års period så är sannolikheten 78% att småbolag ska överprestera, de överpresterar med mellan 1-3% mot stora bolag. Varför finns den här småbolagsfaktorn?

Emil: Intuitivt kan jag basera det på att ett litet bolag har en mycket större möjlighet att växa fort än ett stort bolag. Ett bolag kan skapa väldigt mycket värde genom tillväxt om det omsätts i en ökad vinst.

Ett litet bolag som har en innovativ mjukvara kan börja lite i Sverige och sen internationellt, man kanske har en stark kärnprodukt som man kan bygga på.

Det finns ett bolag som heter MIPS som finns på hjälmar, det är ett sidokrock-skydd. De omsatte 126 miljoner och gjorde en vinst på 15 miljoner, 3 år senare omsatte de 365 miljoner och tjänade 167 miljoner.

De har då penetrerat marknaden internationellt, de har gått ifrån att vara en cykelhjälmsleverantör till att vara användbar i många sporter och kanske i fordon, de har breddat sig.

Jag tittade för att jämföra med en annan kategori som finns i de stora bolagen, det är storbankerna, som opererar på en ganska mogen svensk marknad. Om jag då tittar på Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken så hade deras kurser då gått ganska platt, vissa av dem har haft en ganska hög direktavkastning.

Små bolag kan växa snabbare och skapa mycket mer värde genom tillväxten än vad ett stort bolag gör.

Om du har betalat 1000 kr per omsättningskrona i MIPS när du köpte den så kanske det ändå inte blir någon bra investering. Det finns många bolag som presterat bra och som växer, det är svårt att veta vilket det är.

Det är svårt som förvaltare att veta vad som kommer prestera, därför är en indexfond bra för då får man allt.

Fel ingång i aktien?

Caroline: Vad menar du med att man kan få fel ingång i aktien?

Emil: När jag och mina kollegor utvärderar om vi ska investera i någonting då är vi ganska känsliga för hur ett bolag värderas. Om du betalar en vinstkrona alldeles för högt så kanske det inte hjälper om ett bolag presterar bra om du har betalat för mycket i början.

Caroline: Hur går det till när jag betalar för mycket?

Jan: Att det blir en hype, exempelvis Tesla.

Emil: Tesla kanske presterar bra men aktiekursen kan ändå gå ner för att ingångsvärdet var för högt.

Jan: Ibland ställer folk frågan kring hur en aktiekurs kan gå ner när ett bolag levererar en rapport med vinst. Jo för att förväntningarna var att de skulle gå med ännu mer vinst, det var det man hade prissatt kursen på.

Det svåra är att det handlar om förväntningar och att alla gör sina egna analyser. En av de svåraste frågorna som finns är vad det korrekta värdet på en aktie är idag.

Just genom att ha en indexfond så behöver man inte tänka på detta, något kommer gå bra, något kommer gå dåligt. I genomsnitt så kommer det gå som marknaden.

Likviditet i små- och mikrobolag

Jan: I det förra avsnittet pratade vi om likviditet i små- och mikrobolag, att det tenderar att vara lite sämre likviditet. Hur hanterar ni det i fonderna?

Emil: Det är trots allt hundra innehav i mikrobolagsfonden, om vi får ut ett belopp så fördelar vi ut det på dem. Vi har inte haft något problem med det såhär långt.

Det som är en utmaning med det indexet som vi följer är att man årsvis gör en utvärdering där de största går vidare till Mid Cap indexet. Om man tar det senaste årsskiftet så är det en väldigt stor del av fonden som gick vidare.

För att inte driva priserna så började vi göra en omläggning av innehaven lite innan årsskiftet för att inte sista dagen behöva panik köpa. Då tar man en liten prisrisk, en fördelningsrisk i fonden för att man börjar omvikta innan den formella omviktningen.

En jämförelse med SEB Sverige index

Jan: Lite snabbfakta, om vi tar Plus Allabolag Sverige så innehåller den 330 bolag ungefär, avgiften till slutkund är 0,2%. Småbolagsfonden har ca 280 bolag och har 0,4% i avgift. Microbolagsfonden innehåller ca 100 bolag.

I många år har jag rekommenderat SEB Sverige index. Hur skulle du göra en grov jämförelse?

Emil: Som jag uppfattar det har de valt att ha en hållbarhetstwist på den, de väljer bort vissa bolag medan vi tycker att man ska ta med alla. Vi har olika approach vilket innebär att vi har olika fondsammansättningar och presterar olika.

Sedan start har vi gått 75 punkter olika vilket är ganska mycket givet att arvodet är 20 punkter. Jag säger inte att något är bättre eller sämre men vi har lyckats överprestera dem sedan start.

Caroline: Har ni ingen hållbarhetsapproach?

Emil: Nej, det är svårt att definiera ett hållbart bolag. Om det är möjligt att tydligare definiera vad hållbarhet är så är vi villiga att också följa det men just nu så kör vi på allt.

Tre nya indexfonder i höst

Jan: Niklas skickade in en fråga som lyder;

Kommer Plusfonder förutom småbolag täcka in andra branscher som exempelvis säkerhetsbolagsindex, teknologiindex eller hälsovårdsindex?

Mattias Gustavsson skrev att han var intresserad av till exempel preferensaktier eller fastighetsaktier. Han tycker att det känns som att marknaden i Sverige är redo för en sådan typ av produkt. Är det något som kanske ligger i korten?

Berätta nu, ni kommer lansera tre nya fonder.

Emil: Vi fortsätter att bredda paletten och då är det dags för branschfonder. Vi kom fram till att vi ville fokusera på fastigheter, teknologi och hälsovård, det är 100% svenska bolag.

Jan: Varför just svenska bolag?

Emil: Vi börjar svenskt och försöker att bredda oss på den svenska marknaden, det är mycket möjligt att vi går utanför Sveriges gränser i nästa steg eller steget därefter. Sverige är ett bra aktieland.

Den första fonden kommer lanseras i september/oktober 2021. Den fonden som röstas fram av RikaTillsammans community som mest intressant kommer lanseras först.

En fastighetsfond – PLUS Fastigheter Sverige Index

Emil: I fastighetsfonden finns det redan etablerade index både från Six och Nasdaq, man kan säga att vi har återanvänt dem. Det är alla fastighetsbolag på stockholmsbörsen, vilket är 30 till antalet idag.

Jan: Vilka är de största?

Emil: Balder, SBB, Castellum, Wallenstam osv.

Caroline: De äger bostäder, kontor och allt sånt då?

Emil: Precis. Det är någon av de här bolagen som är en hybrid men de allra flesta hyr ut olika typer av lokaler.

Jan: Jag tycker att den fonden är mest intressant. Man brukar prata om fastigheter som ett eget tillgångsslag, antingen kan man köpa, äga och utveckla fastigheter själv eller så har man inget större intresse av det, då investerar man istället i ett bolag som har gjort det i 100 år.

Då har jag den exponeringen. Utifrån ett inflationsscenario så vill man ha reella tillgångar, till exempel fastigheter.

Emil: Jag instämmer, det är ett eget tillgångsslag som är intressant att få exponering mot.

Jan: I och med att detta är en indexfond så behöver man inte sitta och ha åsikter om vilket bolag som kommer gå bäst i framtiden, man får alla i förhållande till den kapitalvikten de har.

Fysiskt eller syntetiskt replikerade?

Jan: En lite teknisk fråga, är fonderna fysiskt eller syntetiskt replikerade? Du får gärna förklara skillnaden innan du svarar.

Emil: I fysiskt replikerade fonder äger man de underliggande aktierna, syntetiskt så köper man utvecklingen utan att äga den underliggande tillgången. Syntetiskt innebär en motpartsrisk, det går inte att komma ifrån.

Caroline: Jag tycker att det är lite svårt att fatta.

Jan: Det är ett annat sätt att göra det på, det korta svaret är att fysiskt är bra, syntetiskt är dåligt.

Emil: Säg att jag vill ha en mikrobolagsfond, det kanske är klurigt att få ihop det. Då går man till typ Deutsche bank och ingår ett avtal att de ger mig den exponeringen och avkastningen som det skulle ha gett.

Då får de lösa det på sin sida, de ska leverera avkastningen. Det du faktiskt äger är inte de mikrobolagsaktierna utan du får vanligtvis väldigt stora bolag istället.

Jan: Det är många som har varnat för syntetiska indexfonder.

Emil: Det är en ökad risk, förmodligen en ökad kostad också. För att svara på frågan, vi kör fysiskt på alla fonder.

Caroline: Vi har Erik Dahlén här som undrar

Vad är det som avgör vilka som är de 30 fastighetsbolagen som kommer med i fonden?

Emil: Det finns redan definierat vilka ska klassas som fastighetsbolag. Vi använder de index som har funnits.

PLUS Hälsvård Sverige Index

Emil: Det finns inte så mycket mer att säga där, vi går över till Plus hälsovård.

Jan: 145 innehav, 0,4% i avgift.

Emil: Det är ett intressant segment ur flera perspektiv. Dels finns det potentiellt många vinnare i framtiden som kommer bli väldigt framgångsrika men det kommer samtidigt bli svårt att veta vilka de är.

Då kan det vara bra att ha en indexfond som äger allt. En annan sak med hälsovård är att den har en defensiv konjunkturkaraktär som man ibland vill ha lite extra exponering emot.

Vi har tagit med bolag från både stockholmsbörsen och First North, vi insåg att det finns många spännande bolag på båda börser.

Jan: First North är den minsta listan med de minsta bolagen på stockholmsbörsen.

Emil: Om man backar ett steg, Stockholmsbörsen brukar man säga är small, mid och large cap, det är en så kallad reglerad marknad. På First North finns det bolag som inte har kommit så långt men det kan också finnas 10 miljardersbolag där som tjänar bra med pengar.

Bolagen på First North utgör en mindre del av fonden än stockholmsbörsen eftersom de är värda mindre. Det fina med en indexfond är att du kommer få en pott med alla bolag där de stora bolagen som Astra och Getinge väger tyngst.

Ett nytt index för hälsovård

Emil: Hälsovårdsfonden ska följa ett index som inte finns, det är något vi har tagit fram tillsammans med Six. På Plusfonder och på RikaTillsammans så kommer vi lägga upp vilka som är undersegmenten. Det kan vara intressant att veta om sjukhus är med, om biotech är med osv.

Jan: I detta fall finns det ingen indexleverantör som har gjort ett hälsovårdsindex. Här har Emil, Richard och Mikael fått skapa indexet tillsammans med en indexleverantör och sen skapat en fond som följer det.

Emil: Vi har bestämt att för både hälsovård och teknologifonderna ska inget bolag kunna utgöra mer än 5%. Det är nämligen så att Astra skulle ha utgjort väl över 20% värdemässigt om man inte hade satt ett tak på det.

Caroline: Det minskar väl risken då?

Jan nämnde att det finns väldigt många forskningsbolag som inte tjänar pengar, de utgör en liten del av den totala indexförmögenheten. Astra, Getinge, Swedish orphan biovitrum, Vitrolife, Electra och Addlife är de största bolagen i fonden.

Jan: Det är ingen förhoppningsfond.

Emil: Vi kommer ha en lista på den exakta fördelningen.

Hälsovård och teknologi är framtiden

Jan: Vad utmärker hälsovårdsindexet?

Emil: Spontant så tror jag att de har presterat bra men jag har ingen svensk data att backa upp det med.

Jan: Jag lyssnade på en podd med Cathrine Woods från ARK invest, hon pratar om att just hälsovård framgent borde vara en disruptiv bransch. Vi kommer ha ett specialavsnitt om Cathrine Woods på Patreon.

Det är många som pratar om hälsovård som nästa teknologiutveckling som vi har haft nu i ett antal år. Har ni tänkt på att hälsovård är någonting som kommer gå bra i framtiden?

Emil: Hade vi inte trott att det skulle vara en bra avkastning hade vi inte lanserat fonden. Hälsovård och teknologi är framtiden. Det som är intressant med hälsovårdsfonden är att det kan ha flera undersegment.

Jan: Vilka är undersegmenten?

Emil: Det är ganska många, det är läkemedel, biotech, medicinska tjänster, medicinska produkter, medicinsk utrustning och de som utför medicinska tjänster. Det är en intressant mix mellan stora stabila bolag och framtidens bolag.

PLUS Teknologi Sverige Index

Caroline: Erik Dahlén undrar vad som avgör om ett bolag åker in eller ut ur indexet?

Emil: Om vi tar våra befintliga fonder så har de årsvis eller halvårsvis utvärdering om man åker in eller ut.

Jan: Ska vi prata om den sista fonden? Plus Teknologi Sverige index, också 0,4% i avgift med ungefär 150 innehav.

Jag är lite skadeglad att detta indexet kommer, jag får alltid så mycket frågor kring om man ska äga olika teknikfonder.

Det är duktiga förvaltare men det är inte svårt aft ha bra resultat om du sitter i en båt och hela havet stiger. Teknologi Sverige blir plötsligt den första ”benchmark:en” där man kan jämföra teknikfonder.

Emil: Det nya teknologiindexet heter Six Sweden technology, media and gaming gross index.

Jan: Vad kommer huvudindexet heta?

Emil: Indexet kommer heta Six Sweden TMG gross index. TMG står för technology, media och gaming.

Det finns vissa mediabolag som vi tycker är tillräckligt mycket teknologi för att platsa i fonden, det är inte ren teknologi så därför la vi till media också.

Jan: Kommer jag kunna kolla på innehavet och se vilka som platsar under vilken kategori?

Emil: Ja det kan man se på vår hemsida sen.

Jan: Jag brukar säga till folk att om de ska investera sina pengar, lägg en del i indexfonder och en del i din egen portfölj. Om du har din portfölj med gamingbolag så blir detta plötsligt något att jämföra med.

Emil: Ja men i samma index kommer du få de här andra två kategorierna också. Det finns tyvärr inget gaming index.

Vad definierar ett teknikbolag?

Caroline: Vad är det för gaming bolag ni har med i fonden? Är det betting?

Emil: Nej nej nej, tänk spelutveckling, de som gör dataspel. De största är Ericsson, Hexagon, Sinch, Embracer, Stilfront, Nent och Mycronic så det är en intressant mix.

Då kommer vi tillbaka till Eriks fråga här, vad definierar ett teknikbolag? Idag använder de flesta bolag teknik, har du inte koll på teknik idag så har du inget företag.

Emil: Det har du helt rätt i naturligtvis, vart drar man den gränsen?

Återigen finns det etablerade underbranscher som har funnits på börserna länge. Vi har utgått från det. Vi har ca 15 underbranscher.

Jan: Ska vi gå igenom dem?

Emil: Jag läser upp de engelska då för det finns inga svenska översättningar. De undergrupper som finns är Computer services, Software, Consumer digital services, Semiconductor, Electronic components, Reduktion technology equipment, Computer hardware, Telecommunications equipment, Electronic entertainment, Toys, Radio and tv broadcasts och Renewable energy equipment.

Det är väldigt svårt att dra gränsen men man måste dra den någonstans, vi har utgått ifrån etablerade sätt att dela upp det på.

Argument för att köpa de nya fonderna

Jan: En fråga som man inte får ställa, vilket av dina barn tycker du mest om? Av de nya då.

Emil: Jag gillar alla lika mycket.

Jan: Kommer fonderna finnas på Avanza, Nordnet, Savr osv?

Emil: Vi har avtal med Avamza, Nordnet, Savr, fondmarknad.se osv man kan även nå oss via vissa banker.

Jan: Det var en fråga från JFB här också, hur tänker ni kring att komma in hos försäkringsbolagen med hänvisning till tjänstepensioner?

Emil: Vi skulle gärna vara med där, vi finns hos en aktör i den branschen.

Det kanske inte är lika intressant att få en kickback på 0,2% istället för 1,2%. Jag tror att med tiden kommer vi finnas på fler och fler ställen.

Jan: Vi har en fråga från Rino på forumet, vilka argument har ni för att köpa de här nya fonderna? När ska man köpa vilken?

Emil: Som bas är det utmärkt att ha en global lågkostnads indexfond och sen kompletterar man den med andra segment som dels kan ha en förväntad högre avkastning och dessutom kanske har en annan karaktär.

Vi har en stor förkärlek till småbolag så det tycker jag är en självklar komponent

Fastigheter är lite av ett eget tillgångsslag så det är intressant att komplettera med det, hälsovård och teknologi är också bra, det är framtiden.

Starta enråvarufond?

Jan: Vi har en fråga här från Mattias, kan du inte be dem starta en råvarufond? Det saknas helt på den svenska marknaden.

Emil: Råvarufond kommer att bli svårt. VI tittar på att bredda sortimentet, så vi får se!

Jan: Vi fick även en fråga från André Granström som frågar om ni funderar på att lansera indexfonder som inte går på marknadsindex? Till exempel svenskt värde, svenskt momentum.

Emil: Om vi tyckte det var svårt att definiera teknologibolag hur får man då rätt definition på vad värde eller momentum är? Det blir ännu mer i betraktarens öga skulle jag säga.

Momentum handlar om att bolag som har gått bra tenderar att fortsätta att gå bra. Värdebolag är sådana som är lönsamma och går med vinst utan att växa så mycket, tillväxtbolag växer men är oftast inte lönsamma.

Kanske kommer ett svenskt fundamentalt värdebolag?

Emil: Ja mer sannolikt än momentum iallafall, men det är långt bort i tiden isåfall. Frågan är hur man ska ha en definition som fungerar i 10-20 år framåt.

Jan: Råvarufond då?

Emil: Vi tackar för inspelet, det är inget som ligger i pipeline de kommande 18 månaderna. Vi tar intryck av vad som efterfrågas och vad som kan vara bra fonder.

Aktieutlåning och arbitrage

Jan: Om vi tar en super nördig fråga. Hur jobbar ni med aktieutlåning och arbitrage i de olika fonderna för att tjäna extrapengar till andelsägarna?

Emil: Vi vill ta alla möjligheter att skapa bättre avkastning till andelsägarna utan att ta på sig någon risk.

Det finns främst två sätt att göra det på, dels att man lånar ut aktier. Den intäkten är en anledning till att mikrobolagsfonden har gått bättre än sitt index, trots avgift.

Jan: Till folk som säger att en indexfond alltid går sämre än sitt index så stämmer inte det.

Emil: Det andra är typ felprissättningar vid emmissioner eller teckningsrätter.

Jan: Där kan man säga att ni nästan blir lite aktiva?

Emil: Vi blir ju det. När man tecknar och betalar de aktierna i emissionen då blir det en betald tecknad aktie innan bolagsverket har registrerat emissionen. Den kommer konverteras till en stamaktie, även den kan vara kraftigt felprissatt.

Jan: Hur mycket kan detta ge i vinst?

Emil: Vi har affärer där vi har gjort 10 punkter eller mer i vinst. Det är mycket i förhållande till den avgift vi tar ut.
Man tar ingen extra risk utan det är i grunden samma aktie.

Caroline: I vilka fonder gör ni såhär?

Emil: Vi gör det för alla fonder men effekten blir störst i Plus Mikrobolag eftersom det är där man får höga låneräntor.

En hypotetisk fråga

Jan: Om vi leker med tanken, vad är den lägsta årliga garanterade avkastningen som du skulle godta för att du skulle låsa allt ditt sparande?

Emil: Det är så hypotetiskt.

Jan: För mig är det 10%, då hade jag varit sjukt nöjd.

Emil: 10% ja.

Caroline: Frågan är inte realistisk, varför är ni så realistiska?

Emil: Historiskt har man väl sagt att börsen ger en avkastning på 7-8% men nu har avkastningskraven gått ner så jag skulle nog säg att det har gått ner.

Inspirerande personer och boktips

Caroline: Om du fick åka tillbaka och träffa dig själv som ung, vilka råd skulle du ge dig själv?

Emil: Jag hade nog inte ändrat så mycket, kanske ännu mer trycka på att göra det man vill. När man blir äldre så inser man att livet är ändligt. Jag har tagit en del modiga beslut men man kanske skulle ha gjort det mer.

Jag har alltid försökt att lära mig mer, ibland följer man bara spåret av vad som förväntas. Det var en svår fråga.

Jan: Har du haft någon inspiration inom finans? Någon person, bok eller företag?

Emil: Jag har haft kollegor och chefer som har varit givande. På Investor lärde jag mig hantverket, hur man utvärderar bolag, hur man gör en transaktion.

Mina kollegor på PSG är otroligt kloka, det är nog den perioden som jag har sugit åt mig mest. När vi hade en aktivt förvaltat fond satt man och bollade tankar hela tiden.

När det gäller sådana jag inte har träffat så är Warren Buffet en intressant person för mig.

Gällande böcker så skulle jag tipsa om två, The snowball, en biografi om Buffet men även boken som heter The most important thing av Howard Marks.

Jan: Jag gillar Howard Marks, han har släppt en bok om marknadscykler. Han skriver bland annat om att investera är en process istället för ett beslut. Du kan inte utvärdera ett beslut på utfallet.

Emil: En tredje bok som jag kan tipsa om är Richard Bransons första bok som heter loosing my virginity. Han ser en utmaning och hittar en lösning på det, boken hade en påverkan på mig när jag läste den.

Det sämsta rådet

Jan: Sista frågan, vilket är det sämsta rådet du brukar få i finansbranschen?

Emil: Det är ett råd jag själv har fått vilket har kostat mig en del. Jag kom från en miljö där jag gillar aktiv förvaltning, när jag flyttade tillbaka till Stockholm 2004 så skulle jag träffa en pensionsrådgivare på mitt jobb.

De tipsade om en aktivt förvaltad fond och förklarade att om man betalar lite mer så hjälper de till att välja ut de bästa aktivt förvaltade fonderna. Jag hade nog en av de högsta pensionsavgifterna som finns. Nu har jag indexfonder.

Jan: När jag var 22 år så gick jag också och träffade en rådgivare, då skulle man välja SEB:s aktivt förvaltade fonder som kostade 1,6% och sen skulle man betala extra avgifter, totalavgiften landade på typ 3,5%.

Det käkar upp kapitalet. Jag kommer ihåg att jag ett år hade 17% avkastning men jag gick ändå back för avgifterna var större än avkastningen.

Vilken fond brukar du rekommendera i PPM?

Emil: Jag rekommenderar ingen men jag har AP7.

Jan: Ett fantastiskt stort tack Emil. Ni gör ett fantastiskt jobb med Plusfonderna. Du får komma tillbaka i höst så tar vi fler frågor och pratar om fler ämnen.

EA; Det gör jag gärna.

Jan: Du som lyssnare får gärna gå in på plusfonder.se och anmäla dig till nyhetsbrevet.

Emil: Framförallt skickar vi väldigt mycket data om fonderna kvartalsvis, vi har några utskick däremellan.

Jag får också slå ett slag för vårt twitterkonto som kan vara ett av de torraste som finns. Användarnamnet är plusfonder och vi har hela 64 följare. Vi finns också på Linkedin.

Jan: Tack så mycket Emil.

Emil: Tack.

Jan och Caroline Bolmeson

25 juli, 2021

Den här artikeln publicerades söndagen 25 juli 2021 klockan 15:58 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Indexfonder, fonder och fondrobotar.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.