Investerarintervju: André Granström

Dagens avsnitt är en intervju med André Granström som är en duktig investerare, profil i RikaTillsammans-communityn men framförallt har en sund filosofi kring att ta de bästa ur forskningen (läs: köpa indexfonder) samtidigt som han även placerar i enskilda aktier enligt sin egen regelstyrda filosofi.

När jag vill ha ett utlåtande eller en analys om en enskild aktie är André en av de första personerna som jag kontaktar. Som du kommer se i avsnittet är han väldigt påläst, har koll på forskningen och dess brister och har sparande som sitt stora intresse. Han har även hållt en uppskattad utbildning i communityn kring aktievärdering och aktieanalys och brukar dela med sig av vissa av sina aktieanalyser i RT-forumet.

Det som är en av Andrés fördelar är att han jobbar inte i finansbranschen. Därmed har han inget incitament kring att argumentera för passivt sparande (som jag brukar göra) eller ens aktivt sparande. Tvärtom upplever jag att han har en sund mittenposition – där han har sin bas i indexfonder och kompletterar den med en portfölj enskilda aktier.

Det blir ett lite mer nördigt, men förhoppningsvis ändå allmänbildande avsnitt om bland annat:

• Kenneth French och Eugene Famas 5-faktor-modell samt riskfaktorer
• Misstag som många småsparare gör och vikten av att inte spela efter andras spelregler
• Andrés egna tankar kring sin strategi och sitt eget sparande
• Att ens portfölj är en samling berättelser kring aktierna
• Om hållbarhet och “sleep-adjusted return”
• m.m.

Jag upplever att det finns många guldkorn att hämta i samtalet. Normalt vill jag nämligen ha avsnitten kring ca 1h 20 minuter, men här hittade jag inte 20 minuter att klippa bort. Så jag hoppas att du gillar det och att det inte blev allt för nördigt. ❤️ 🙈

Vi hoppas att du gillar dagens avsnitt,
Jan, Caroline och André

Reklam för vår Patreon-community | Tack för ditt stöd 🙏

Det är tack vare sponsringen och stödet som vi får via Patreon som vi kan driva RikaTillsammans. För det här är vi väldigt tacksamma. Det är inget som vi tar för givet. Stort tack till dig som stödjer oss. 🙏

Men! Vi vill självklart även ge något tillbaka. Därför får du som blir en del av vår Patreon-communty bland annat följande:

• Reklamfri podcast + forum - det minsta vi kan ge dig är att du får tillgång till podcast- och video-avsnitten samt forumet utan reklam.
• Extra-material - redan idag finns det över 300 inlägg och ca 40 extraavsnitt i FikaTillsammans-podden som är exklusiva för dig på Patreon. Det är allt från inspirationsföreläsningar, bonusmaterial, intervjuer, analyser av investeringar och mycket annat.
• Prioriterade svar på kommentarer - jag har ingen möjlighet att personligen svara på alla kommentarer och trådar på Youtube, Facebook, Instagram, bloggen, forumet - men här på Patreon, som t.ex. i "Ställ en fråga du har funderat på"-tråden svarar jag på alla kommentarer.
• Förslag på spekulationer till Lekhinken - på Patreon unnar vi oss att från tid till annan komma med tips på "teckna-sälja"-spekulationer vid börsintroduktioner, alternativa investeringar (t.ex. vin) och annat som kan vara intressant jämte ens bassparande i en indexfond / fondrobot.

Du kan läsa mer och själv välja vilken nivå du vill stödja oss på:

Tack till dig som sponsrar eller överväger att sponsra oss via Patreon. Det gör det möjligt för oss att driva RikaTillsammans. 🙏

Transkribering av hela intervjun

Nedanstående transkribering är automatisk och har bearbetats med hjälp av en AI-assistent. Den är således inte ordagrann och kan innehålla felaktigheter. 🤖

Jan: Välkommen till RikaTillsammans! Detta är dagens avsnitt.

Caroline: Femfaktormodellen.

Jan: Här ger vi en kort introduktion till fem olika riskfaktorer som forskningen har identifierat. Vi tittar på skillnader mellan småbolag och stora bolag, samt mellan värde- och tillväxtinriktade investeringar.

Caroline: Och om man vill ha aktier som hobby.

Jan: Vi pratar med André Granström, en känd medlem på forumet där vi diskuterar indexsparande. Han är väldigt bra på aktieanalyser och har en annorlunda strategi än oss. Han delar med sig av tips om hur han tänker och hur man kan undvika vanliga fällor för småsparare, samtidigt som han fortsätter att investera i indexfonder.

Dagens avsnitt

Jan: Välkommen till dagens avsnitt! Idag har vi med oss André Granström, en relativt okänd profil inom finansvärlden men välkänd i RikaTillsammans forumet. Han är en aktiv aktieanalytiker och har en stark passion för investeringar. Trots att han har majoriteten av sina pengar investerade i indexfonder, betraktar han aktieanalyser som en stor hobby.

Han har visat sig vara skicklig på att analysera amerikanska aktiekurser och har även gjort framgångsrika analyser av svenska börsbolag, som har varit mer träffsäkra än många professionella analytiker. Det är intressant att se hur han kan utnyttja sin naturliga talang för analys. Det är roligt att kunna diskutera aktivt vs. passivt sparande utan att angripa någons yrke, eftersom detta är hans personliga intresseområde.

Vi pratar om en stor hobby och ett intresse i livet. Det är verkligen en viktig grej, och han håller helt med om det. Det finns många nyanser att ta med sig från avsnittet. Vad tycker du var mest intressant?

Caroline: Jag tar med mig mycket bra information från avsnittet, speciellt att det var en servettskiss som visade hur man bör tänka när man vill köpa aktier i ett bolag eller är nyfiken på det. Det gav mig insikt i vad jag bör titta på.

Jan: Det var intressant när han beskrev de två grupperna av småsparare i Sverige och hur båda gör samma misstag. Jag undrade varför de inte tittar på den tredje gruppen med lönsamma tillväxtbolag. Det blev logiskt och rationellt när han förklarade det. Vi pratade också om hur varje aktie är en berättelse, och du var skeptisk till en början, men sedan visade det sig att du hade en fantastisk berättelse.

Caroline: Jag förstår verkligen det. Det är därför jag är skeptisk till det, eftersom det kan vara svårt att sälja aktierna när man har en emotionell koppling till dem. Aktierna blir en del av ens identitet och man kan till och med ha en personlig historia knuten till dem.

Jan: Precis. Jag hoppas att detta avsnitt ger lite nyanser. Det kan bli lite nördigt och kanske inte passar nybörjare. Vissa delar är självklara, men jag gillar att kunna diskutera och utbyta åsikter. Här har vi forskningen som är överens, men det finns också nyanser där forskningen inte riktigt stämmer med verkligheten. Det är där vi fokuserar på nyanserna.

Men man behöver inte ha koll på alla nyanser om man inte är intresserad eller har det som hobby. André har sina pengar i indexfonder, särskilt AP7 Såfa, så vi är överens om mycket. Vi behöver inte göra det mer komplicerat än så här, vi kan släppa på andra åsikter och fortsätta diskussionen i kommentarerna.

Dagens gäst

Varmt välkommen André Granström! Innan jag berättade för forumet att du skulle vara med, var det några som undrade vem André är. André är en kändis i forumet, en av de bästa på att göra aktieanalyser. Han har hållit en avancerad kurs om aktieanalys på Patreon. Han har gjort några av de bästa företagsvärderingarna vi har sett. Det jag gillar med honom är att han väljer aktier själv och använder kvantitativa strategier. Han är inte bara inriktad på indexfonder, utan kan hålla två tankar i huvudet samtidigt. Varmt välkommen!

André: Jättekul att vara här!

Jan: Du bor i Linköping och är sambo med Therese. Du har flera katter och jobbar på entreprenadföretaget Svevia. Tidigare kallade jag dig projektledare, men du är faktiskt entreprenadingenjör. Finns det något mer du vill tillägga?

André: Nej.

Jan: Hur gammal är du?

André: Jag är 29, men jag fyller 30 i år.

Jan: Det är faktiskt första gången vi har en gäst som inte har något personligt intresse av att ha rätt om något. Det kan vara svårt för aktiva förvaltare att erkänna fördelarna med indexfonder, eftersom de måste sälja sin egen fond. Idag tänkte jag att vi skulle prata om både aktiv och passiv förvaltning. En av de första frågorna är egentligen:

Hur ditt intresse för ekonomi började?

André: Jag hade alltid några fonder, men utan någon specifik tanke bakom det. Det var inte förrän runt 2017, när jag var klar med universitetet, som jag insåg att jag behövde ta tag i mitt sparande och börja bli mer ansvarstagande. Då började jag undersöka hur man smart kan strukturera det. Eftersom jag hade en akademisk bakgrund började jag med att läsa forskningslitteratur.

Jan: Idag följer folk på Instagram olika finansinfluencers och köper sedan det de rekommenderar utan att tänka efter.

Hur det började

André: Så jag började där. Jag blev snabbt intresserad av indexfonder, men kände att det inte riktigt passade mig till 100%. Jag tycker att det finns vissa brister i den effektiva marknadshypotesen, så jag ville hitta något att komplettera med. Som ingenjör ville jag göra det på ett systematiskt sätt. Jag ville kunna replikera och bygga ett system som ger liknande resultat varje gång. Det är egentligen vad ett index är – en samling regler.

Då upptäckte jag kvantitativa strategier, som egentligen är samma sak – en samling regler. Men det skiljer sig från ett marknadsindex eftersom man kan sätta upp andra regler. Jag blev väldigt intresserad av detta och upptäckte även faktorforskningen, som är mer akademisk. Men det finns också kända investerare som har använt dessa strategier, som till exempel Joel Greenblatt, vilket kan vara intressant för de som är intresserade av detta.

Jan: Han har skrivit den boken Magic Formula.         

André: Den heter, Lilla boken Som Slår Marknaden, jättedåligt namn på en bok men är en jättebra bok.

Jan: En ganska liten bok är trots allt 200 sidor och så är det en kvarts. Det är nästan som en toalett bok, det är ingen bibel.

André: Han har skrivit boken på en väldigt enkel nivå. Tommy och Kalle har varsitt företag och han förklarar allt från när omsättningen kommer in till hur man får ut vinster från bolaget. Han fokuserar på vad som är viktigt att titta på och sätter som mål att replikera det Warren Buffett har gjort med hjälp av enkla metoder.

Pyramiden med fyra våningar

Jan: Jag tänkte att vi ska gå in på det mer konkret. Vi har fått in massor av frågor. Du är ju lite av en kändis på forumet och många ville övertyga mig om faktorinvesteringar och sådant. Det kommer vi att ta upp. Men jag tänkte faktiskt att vi ska testa något nytt idag. Vi ska försöka bygga upp en strategi eftersom jag tror att när man pratar om ekonomi eller sparande så pratar man ofta om olika delar och sedan ser man på helheten.

Vi har alla mer eller mindre en finansiell plan i livet, fast definierad på olika sätt. Så här tänkte mig, låt oss testa att gå igenom det och differentiera det, och välja den plan som jag gillar. Vad gillar du? Vad skiljer sig åt? Kan du som lyssnar föreställa dig att vi har en pyramid med fyra våningar?

Den lägsta nivån handlar om livskompassen eller livsplanen – mål och drömmar. Varför ska jag spara? Nästa nivå i pyramiden handlar om investeringsfilosofi. Vad säger evidensbaserad forskning? Sedan kommer strategin på tredje våningen. Hur översätter jag det som Joel Greenblatt säger till praktiken? Och högst upp i pyramiden finns taktiken. Jag är på Avanza, Nordnet eller Lysa. Vilka aktier ska jag köpa? Om vi börjar från den lägsta nivån i pyramiden kan du ställa frågor och börja svara, och sedan kan jag svara och se om det skiljer sig.

Caroline: Nu befinner vi oss på grundnivån, där vi pratar om livskompassen, livsplanen och drömmar.

Varför är det viktigt att bry sig om att spara och investera?

Skapa ekonomisk stabilitet

Jan: Vad är ditt svar på den frågan? Det är egentligen en viktig fråga att ställa sig innan man hamnar i situationen 2017. Varför blev du intresserad och varför lägger du tid på det? Det finns ju så många andra saker att ägna tid åt i livet.

André: Om vi börjar med varför det är viktigt för mig, handlar det egentligen om att hitta stabilitet. Pengar är ett medel för att kunna göra det vi vill i livet. Kortsiktigt vill jag ha pengar för att kunna sova gott om natten, och långsiktigt vill jag ha pengar för att kunna sova gott om natten om 60 år. Det finns egentligen inte så mycket mer tankekraft bakom det. Trygghet och frihet att göra det jag vill är det jag strävar efter. Ibland känner jag fortfarande att jag inte har vuxit upp. Jag vet fortfarande inte vad jag vill göra med mitt liv. Då tänker jag att jag vill ha ett brett spann att jobba inom. Hur kan jag få ett brett spann? Jo, jag vill ha många möjligheter och tyvärr kräver det ganska mycket pengar.

Att vara ekonomisk oberoende

Jan: Ja, jag gillar det. Jag gillar att kunna sova gott om natten. Det inspirerar mig när du nämnde att en amerikansk organisation definierar finansiellt välmående som förmågan att hantera ekonomiska chocker både nu och i framtiden. För mig betyder det att ha en buffert så att jag kan klara mig om jag blir arbetslös eller sjuk, även om det tar några månader innan jag får a-kassa. Det är en viktig del av ekonomiskt välmående.

Den andra delen handlar om att kunna leva det liv jag vill både nu och i framtiden. Jag vill inte vara begränsad av ekonomiska beslut. Om jag vill göra en weekendresa eller gå i pension, vill jag ha möjligheten att kunna göra det. Det är en fin kombination av att ha ekonomisk trygghet och frihet att leva det liv jag vill. Vi behöver inte göra detta till ett helt avsnitt om den finansiella planen, men det kan vara bra att räkna på hur mycket pengar som behövs för att uppnå våra mål. Vad är ditt eller era mål och hur mycket pengar behövs för att nå dem?

André: Just nu är mitt mål att uppnå ekonomisk oberoende, FI (Financial Independence). Jag är inte säker på om jag vill gå i pension. Jag tycker att det är ganska roligt att jobba. När det kommer till att gå i pension tidigt beror det på vad man anser vara tidigt. Det som känns bra är att ha möjligheten att välja.

Balansen med sparande

Jan: Ska vi gå vidare till nästa nivå nu? Jag och André är överens om detta. Det är faktiskt ingen naturlag att man måste spara. Enligt statistik har 27% av den svenska befolkningen inte en buffert för oväntade utgifter på 5000 kr. Vi såg också någon siffra i forumet som visade att hälften av Sveriges befolkning inte äger några fonder, om man inte räknar med pension, och 80% äger inga aktier.

Caroline: Det är verkligen talande. Men kan vi inte ändå ta upp den här frågan på grundnivån? Handlar det om att offra något idag? Om du vill ha något, måste du också spara för det.

Jan: Hur gör du i balansen mellan i dag och i morgon?

André: Jag tror att detta handlar mer om beteende än matematik. Jag har faktiskt lagt upp en budget för att se hur mycket jag spenderar varje månad. Sedan hoppas jag att det blir något över. Och det blir det alltid. Jag har börjat med en enkel regel att spara 10% av min inkomst, och med åren har det ökat lite. Jag gör en enkel prognos för att se hur mycket pengar jag kommer att ha om jag fortsätter på samma sätt och jobbar tills jag är 65 år.

Jan: Det borde vara ganska mycket pengar eftersom du är typ 30.

Alla gör misstag

André: Då tänker jag att jag kanske inte behöver spara ännu mer. Jag kan unna mig lite mer idag om jag vill. Men om jag inte hittar något att unna mig just nu, kan jag alltid ha mina pengar i fonden. Det är inte så svårt. Jag tror att många blir stressade över att ha en stor summa pengar och undrar vad de ska göra med dem. Jag brukar säga att det är helt okej att ångra sig. Du kan alltid ändra ditt beslut, så länge du inte tar för stora risker.

Jan: Grejen är att när man är ung, är det normalt att göra misstag. Du borde egentligen vara i misstagens fas, men du har redan passerat den. Du är lite som jag, och jag brukar säga att min stora fördel, eller kanske orättvisa fördel, är att jag är 42 år. Jag har hållit på med detta i 25 år, så jag passade på att göra mina misstag mellan 18 och 30 års ålder. Om du bara tittar på förra året och vissa enskilda investeringar kan du se hur det gick för mig.

Caroline: Men jag tror du antar också att André inte har gjort några misstag.

Jan: Ja, jag vet att han har gjort misstag. Alla gör misstag, men det viktiga är att göra misstagen begränsade och tidigt, och lära sig av dem så att det inte blir kostsamt. Man kan lära sig samma lektion av att förlora tusen kronor som av att förlora 100 000 kronor.

Att vara medveten

André: Jag ogillar verkligen det uttrycket. Jag har sett alltför många unga människor som tar det för lätt på allt. ”Jag har en lång tid framför mig” och det irriterar mig när folk verkar göra misstag med flit.

Caroline: Vad då med flit? Ingen vill ju bli av med pengar.

André: Jag tror att många har en psykologisk tendens att vilja stanna kvar där de är, särskilt när de börjar investera i enskilda aktier. Det kan nästan kännas som att spela om pengar, som gambling. Jag har några kollegor som har gjort detta. Jag vill inte peka ut någon specifikt, men de är medvetna om att det finns en stor risk att de kommer att förlora sina pengar. Trots det fortsätter de ändå. Det handlar om den där modellen att göra misstagen tidigt. Det är okej, eftersom jag har en lång tidshorisont.

Caroline: Ja, man kan vara medveten om att man gör ett misstag och ändå strunta i det. Jag tror att det är sådana spel som ger en spänning och lockar. Det gäller även inom detta område.

André: Så medvetenheten om detta saknas också. Ränta-på-ränta-effekten, världens åttonde underverk. Om man investerar 10 000 kr idag, vad skulle de vara värda om man hade investerat dem på ett bättre sätt? Till exempel om 30 år. Plötsligt blir det tydligt att jag inte bara har spenderat 10 000 kr.

Anledningar till aktie inköp

Jan: Jag tyckte att det var jobbigt. Jag har en kompis, Kavastu, Arne Talving, som är en skicklig investerare. Vi träffades när den nya iPhone 10 hade kommit och han kommenterade att jag hade en fin telefon. Han sa att han inte visste att jag hade råd att köpa en telefon för 50 000 kr när den bara kostade tio. Med ränta på ränta skulle de 10 000 kr vara värda 50 000 kr om 10-20 år. Sedan tänkte jag på vår bil och att 200 000 kr kunde ha blivit 1 miljon om man räknar på det. Ska man räkna så för allt? Det kan göra en galen.

Men om vi går vidare till det du sa. Jag tror att Craig Lazzara nämnde i avsnitt 302 att det finns tre anledningar till att människor köper aktier, men jag kommer inte ihåg den tredje. En av anledningarna är att maximera nyttan genom att tjäna pengar. Jag vill ha mer pengar i framtiden än vad jag har idag och jag är inte så… Den andra anledningen handlar om känslor. Vi köper investeringar för att de berättar något om oss själva. Det ger oss en känslomässig resa och en historia att berätta. Jag kan säga att jag investerade i SBB och förlorade 65%. Eller att jag köpte bitcoin och det ökade 130 gånger. Så jag vill ha den emotionella resan. Var står du i de två lägren, skulle du säga?

André: Jag tror att jag har en mer känslomässig inställning till investeringar eftersom jag tycker att det är roligt att investera.

Jan: Ja, om vi tänker på en skala från -100 till 100 där noll är neutral, skulle jag säga att jag ligger runt 75 när det gäller att maximera nyttan. Jag tror att du ändå ligger runt 50.

Prospect theory

André: Jag tycker det är kul att tjäna pengar. Det är verkligen jobbigt när situationen vänder åt andra hållet. Forskningen har rätt, det gör dubbelt så ont att förlora pengar jämfört med glädjen av att vinna pengar.

Jan: Det kallar man prospect theory. Är det inte så att när vi ser några av våra kompisar som gör sådant, att de egentligen söker något, men då är de mer på den emotionella skalan? Jag lägger en tusenlapp som jag kunde ha satsat på V75, men istället investerar jag den i aktier. Därför vill man ha aktier med hög volatilitet när det händer saker. Alltså, köpa en indexfond. Så ja, det är så jag är. Det är inte jätteroligt, det är ganska trist, men man tjänar pengar om man slår de flesta andra.

André: Det här är min främsta om man får kalla det för hobby. Jag spenderar mycket tid på att undersöka företag, utveckla strategier, finslipa min nuvarande strategi, läsa forskning och hålla mig uppdaterad med det senaste. Det ger mig möjlighet att uttrycka mig på ett sätt som inte bara är kvantitativt.

Jan: Nu ska vi prata om filosofi, men bara för att vi tar upp det. Det är en av anledningarna till att jag inte lägger ner tid på att vara aktiv. Hur mycket tid lägger du på det?

André: Jättebra fråga. Ska vi ropa in min sambo som har bättre koll hur ofta hon ber mig att göra saker?

Jan: Om du ska göra en uppskattning.

Investeringsfilosofi – vad är det?

André: I genomsnitt spenderar jag åtminstone 2 timmar om dagen på det. Ja, definitivt. Jag är aktiv. Men på mitt vanliga jobb har jag inte så mycket att göra. Ibland gör jag något mer repetitivt. Det är inte ovanligt att jag har min surfplatta och sådant. Ibland sitter jag bara och bearbetar information i hjärnan, tänker och klurar för att jag tycker det är kul att klura.

Jan: Låt oss nu gå vidare till nästa nivå i pyramiden – investeringsfilosofi. Vad säger forskningen? Vad säger de som har kommit före oss? Jag gillar uttrycket här, att stå på axlarna till dem som kom före. Så vad säger de? Jag gillar Linde-effekten som Nassim Taleb pratar om. Om något har fungerat i tio år, finns det en god chans att det kommer att fungera i tio år till. Något som har varit känt i tusen år har stått emot tidens tand. Vad tycker du om det? För mig är det vad filosofi handlar om, det är grunden för min strategi. Vilken filosofi bygger du din strategi på?

André: Steg ett är att undersöka om det har fungerat historiskt och om jag tror att det kommer att fungera i framtiden. Annars ser jag ingen mening i att fortsätta med det. Vi verkar ha olika tillvägagångssätt. Du har valt den största grenen inom forskningen och följer den linjen. Jag gillar att kombinera olika tankar och strategier för att få en varierad mix. Det handlar inte bara om praktiska aspekter, utan också för att jag tycker att det är roligt att experimentera.

Vad är CAPM?

Jan: Låt oss ta tag i forskningen. Ja, jag har förberett lite. Jag bygger mycket av min strategi på CAPM-forskningen, som säger att man bör äga alla bolag i alla länder, storlekar och branscher. Det innebär att man sprider risken och ökar möjligheterna till olika utfall. Men avvikelser från att äga allt kan också innebära ökad risk. Högre avkastning kommer oftast med högre risk, och det är sällan man blir belönad för den risken. Om vi tittar på SPIVA-rapporten, till exempel avsnitt 302, säger forskarna att de flesta aktiva investerare inte slår indexet under större delen av tiden. Historisk avkastning säger inte mycket om framtida avkastning, och det är svårt att skilja på tur och skicklighet. Så, håller du med om att den stora grenen?

André: Jag försöker hålla det på en enkel nivå. Generellt sett är det bra att vara bred och diversifierad, absolut. Men jag ser vissa brister i CAPM. Teoretiskt sett är det bra, men empiriskt sett finns det stora luckor och antaganden som inte håller. Till exempel att alla har tillgång till samma information och tolkar den på samma sätt, vilket inte stämmer när man gräver djupare. Om man kombinerar detta med tanken att marknaden är relativt effektiv, men att vi som människor begår samma misstag om och om igen, så finns det två grenar inom det jag gör.

Momentum konceptet

Den ena är riskfaktorer, där man ser det som en proxy för risk och tar en ny typ av risk där man förväntar sig att bli belönad. Å andra sidan säger beteendeekonomi att det inte handlar om risk, utan om att vi ständigt gör fel på grund av heuristik och regler i hjärnan. Om vi tittar på det rent konkret, är det de smartaste människorna som tjänar mest pengar på börsen. Det handlar inte om att vara smartast, utan att tänka annorlunda om man vill slå marknaden.

Jan: Ska vi ta några exempel? En heuristik är att vi tenderar att behålla investeringar som har gått ner och undviker att konfrontera förlusten. Vi hoppas att aktien kommer återhämta sig till break-even innan vi säljer den istället för att avsluta den och investera i något annat. Det beror på att förluster smärtar mer än vinst och vi har en tendens att tro att vi måste återhämta oss från förlusten i samma aktie innan vi kan sälja den och byta.

André: Nu kommer vi till en fråga som togs upp i forumet. Kan jag övertyga dig om konceptet momentum?

Jan: Kan vi inte ta ett steg tillbaka och titta på det här från en annan synvinkel? Jag har egentligen ingen åsikt om det, men det finns ett problem med CAPM och dess ”äg allt” strategi. Det visade sig att det fanns en överavkastning, och Eugene Fama, samma person som ligger bakom CAPM, tillsammans med Kenneth French, lanserade för cirka 40 år sedan en femfaktormodell. Enligt den modellen tenderar småbolag att prestera bättre än stora bolag, och värdebolag tenderar att prestera bättre än tillväxtbolag. Jag har alltid svårt att förklara skillnaden mellan värde och tillväxt. Rätta mig om jag har fel.

Att värdera ett bolag

André: Det handlar om hur bolaget värderas, det vill säga hur dyrt det är, och hur man kan bedöma värdet. När du tittar på ett bolag som ICA, tittar du inte bara på det absoluta priset utan även på andra faktorer. Att jämföra priset på en hummer med priset på en godispåse blir en konstig jämförelse. Istället använder man multiplar, vilket är ett sätt att sätta priset på bolaget i förhållande till något fundamentalt. Det kan vara omsättning, vinst, kassaflöde eller eget kapital, vilket är en del av balansräkningen och visar hur mycket finansiella resurser bolaget har byggt upp.

Jan: När jag bedömer ett bolag brukar jag fundera på om det förväntas växa och generera stora värdeökningar genom tillväxt, eller om det är ett stabilt och moget bolag där tillväxt inte förväntas ske. I det senare fallet kallas det ett värdebolag.

André: Det blir nästan som en indikator på vad marknaden tror om bolagets framtid. Om marknaden anser att ett bolag är väldigt billigt, kan det vara en bra indikation. Men det kan också vara så att bolaget är billigt av en anledning – det kan vara riskfyllt, och därför bör man vara försiktig. Ibland har marknaden fel när det gäller dessa bolag. Den kan överdriva hur dåligt det är för vissa bolag, samtidigt som den kan vara för optimistisk för bolag med stor potential. Det finns ingen gräns för vad framtida bolag kan uppnå.

Jan: Det är också viktigt att titta på hög lönsamhet jämfört med låg lönsamhet. Det är en annan faktor som jag anser är viktig.

lönsamt bolag vs olönsamt bolag

André: Jag har svårt att förstå när man säger att ett lönsamt bolag är mer riskfyllt än ett olönsamt bolag. Men det finns en förklaring till detta. Det är vad forskningen inom effektiva marknader säger. Ett lönsamt bolag kommer att möta mer konkurrens på en lönsam marknad, vilket kan innebära att nya aktörer ständigt kommer in. Å andra sidan är det ingen som vill ge sig in på en marknad där bolag går med förlust.

Jan: Jag tänker på det här med alla. Om alla säljer grönsaker till förlust, skulle det inte vara meningsfullt för mig att starta en grönsakshandel och också gå med förlust.

Caroline: Det är också möjligt att göra affärer felaktigt och få dåliga resultat.

Jan: Att sälja elektronik till konsumenter verkar inte vara en lukrativ bransch. Istället tjänar man pengar genom att erbjuda avbetalningsalternativ. Det är ett vanligt exempel på hur man kan dra nytta av momentum, där man fokuserar på nästa affär och fortsätter framåt.

André: Momentum är faktiskt inte med i femfaktormodellen.

Jan: Nej okej, vilka är de sista två?

André: Vad är din favorit faktor? Ja, marknaden. Det är faktiskt det som Jan har pratat om under flera år – att du bör få en förväntad avkastning som överstiger den riskfria räntan eftersom du tar på dig risk genom att äga tillgångar som aktier. På lång sikt förväntas aktier överträffa räntorna.

Jan: Vilken är den sista faktorn? Vet du det?

Investeringsfaktorn

André: Detta kallas för investering. Det finns inte mycket forskning inom detta område. Det handlar om att uttrycka det kvantitativt. Man tittar på hur mycket ett bolags tillgångar har växt. Tanken är att bolag som investerar för lite kommer att ha svårigheter i framtiden, vilket utgör en risk. Det handlar om att vara konkurrenskraftig på lång sikt. På beteendesidan kan man säga att dessa bolag överpresterar eftersom marknaden underskattar dem. De behöver inte investera så mycket, kanske har de en kapitallätt struktur.

Caroline: Ändå kan man tycka att det borde finnas mer forskning inom detta område. Det är viktigt att tänka på forskning. Om ett bilföretag inte investerar i ny teknologi, till exempel i sin egen produktion, kan det leda till snabba problem och negativa konsekvenser.

André: Ja, det finns lika många exempel på företag som förstör värde. Det jag menar är att om du har tid och en summa pengar i företaget, kan du antingen dela ut det till aktieägarna genom återköp eller utdelningar, eller investera det i olika projekt. Men det är viktigt att välja rätt projekt för att maximera värdet.

Jan: Ett exempel på detta är Volvo under 80-90-talet, som plötsligt började expandera till att tillverka allt från båtmotorer till matsalar och skolor, vilket var långt ifrån deras kärnverksamhet. Även SAS började involvera sig i hotellverksamhet, till exempel.

Effektiviteten på aktiemarknaden

André: Det var populärt med konglomerat, där man försökte minska risken i hela bolaget genom att kombinera olika verksamheter. Problemet var att man inte var bra på något specifikt och det fanns fortfarande en viss risk i bolaget. När man investerar i ett projekt måste det vara värt den risken. Att hitta hög avkastning på projekten är svårt eftersom sådana möjligheter inte är vanliga i dagens kapitalistiska samhälle. Vi kan se detta särskilt tydligt under 2021 när aktiemarknaden sköt i höjden. En av anledningarna var att kravet på avkastning minskade eftersom pengar blev lättillgängliga. Räntorna sänktes och vi hade till och med negativa räntor i Sverige. Om du har en negativ förväntad avkastning kan du köpa vad som helst och priset kommer bara att stiga.

Jan: Jag har mina egna tankar och åsikter. Vi kan återgå till ämnet filosofi där vi har en gemensam grund att stå på. Det finns vissa grenar på den här grenen, som till exempel femfaktormodellen, där jag också håller med. Jag brukar säga att marknaden är effektiv större delen av tiden, men det finns vissa områden av ineffektivitet. Jag tror att ju mindre marknaden är, desto enklare blir den och desto mer ineffektiv blir den. Samt påstår jag att det är svårt att göra en bättre analys än andra analytiker när det gäller företag på S&P 500, eftersom de är så väl analyserade och därmed är marknaden effektiv. Men när det kommer till svenska småbolag är det inte lika mycket bevakning och marknaden är inte lika effektiv. Det gäller särskilt för mindre svenska bolag jämfört med Apple, som är världens största börsbolag. Håller du med mig?

Den turkiska börsen

André: Låt mig ge dig ett exempel. Vi kan titta på den turkiska börsen. Om jag minns rätt utgör småsparare ungefär 30% av all handel där. Kan du gissa hur lång tid det i genomsnitt tar från att man köper en position till att man säljer den på den turkiska börsen? Det är nio dagar.

Det spelar egentligen ingen större roll vilken storlek vi pratar om. När det gäller att köpa aktier, anser jag att om du behåller dem i mindre än ett år så har du det. Vad gör du egentligen? Man vet inte så mycket.

Caroline: Varför tror du att det är så på den turkiska börsen? Om du bara får spekulera en kort stund?

Jan: Jag är nyfiken, vad fick dig att nämna den turkiska börsen?

André: Ja, jag förstår vad du menar. Det här var faktiskt en podcast med Mohnish Pabrai, som ibland kallas ”Indiens Warren Buffett”. Just nu är han mycket intresserad av att hitta bra bolag i Turkiet och det har gått riktigt bra för dem. Även erfarna investerare håller med om att det är dags att söka efter möjligheter i enklare vatten.

Svårighet som aktiv investerare

Jan: Ja, precis. Det finns en viktig sak som jag tycker är missförstådd och varje gång jag tar upp det känns det som att det går över folks huvuden. Det är som den där scenen i Guardians of the Galaxy där de säger att inget passerar över mitt huvud eftersom jag är så snabb att jag fångar det. Det handlar om att på börsen, för att jag som aktiv investerare ska tjäna pengar och slå index, måste någon annan underprestera mot index. Men det stämmer inte. Vi kan inte vara tio personer och alla slå index utan att någon förlorar. Summan av överprestation är alltid lika med summan av underprestation. Med detta sagt, om jag ska vara på en hög nivå och tjäna pengar, måste någon annan vara på en lägre nivå.

Jag upplever att din skicklighet som aktiv investerare måste vara så hög idag för att ens vara med i spelet. Om jag tittar på mig själv, är det inte ens värt att sätta mig vid bordet eftersom de andra är så duktiga. De ägnar timmar åt detta varje dag och har gjort det i många år. Jag påstår att du är en naturbegåvning på detta område och jag saknar den talangen. Så för mig blir det så att jag kan få genomsnittlig avkastning vid bordet utan att anstränga mig eller investera några pengar. En indexfond representerar per definition genomsnittet av resultaten vid bordet.

Caroline: De är väl ändå rätt få också.

Jan: Det finns många aktiva investerare med stora mängder kapital.

Caroline: Ja, vi har diskuterat det tidigare. Jag kan ha fel, men vi har pratat om att det är få som lyckas överträffa den genomsnittliga avkastningen som du eftersträvar.

Utmaningar för små investerare

Jan: Här måste vi också tänka på att andra kan vara med. Jag tror jag förstår vad du menar. Det handlar inte om att det sitter tio eller tusen spelare med lika mycket pengar. Till exempel kan en spelare vid namn Lysa ha 25 miljarder, medan AP7 kan ha flera tusen miljarder och Jan Bolmeson kanske bara har 10 000 kr. Så det handlar inte om antalet spelare, utan om summan av överprestationen och summan av underprestationen, som kan vara fördelad på miljoner spelare. Denna marknad involverar alla deltagare från olika börser runt om i världen. Jag kan se investerarna på vilken börs jag än vill vara med på. Min slutsats brukar vara att det inte är värt att spela. Jag kan få genomsnittlig avkastning utan att anstränga mig. Vad är ditt resonemang kring detta?

André: Jag ser det på ett annat sätt. Låt oss börja med att tänka på det här: som en person med relativt lite pengar jämfört med storleken på kapitalmarknaden, har du faktiskt en bra möjlighet att göra saker som andra inte kan. Ett bra exempel är att ha en buffert. Du nämnde tidigare att de har underpresterat.

Jan: Låt oss ta en titt på bakgrunden. Warren Buffett brukar säga att han har slagit index med en genomsnittlig avkastning på 20% per år, vilket är imponerande. Vi brukar prata om att index ger en avkastning på 7% per år. Men om vi delar upp hans avkastning per decennium har den sjunkit de senaste tio åren, mellan 2010 och 2020. Då slog han inte indexfonden. Så vid den tiden var Warren Buffett en av förlorarna vid bordet, eftersom han hade sämre avkastning än index. Nu kanske han är tillbaka och har haft några bra år.

Optimismen hos små investerare

André: Ett stort problem för honom är att han har för mycket pengar. Om vi tänker på att det finns små ineffektiva områden, så har vi ett exempel med ett litet bolag på svenska börsen. Det bolaget kanske har en total kostnad på 3 miljarder. För Warren Buffett skulle det vara en mycket liten del av hans totala värde, kanske bara några promille. Han kan inte köpa hela bolaget till det priset, tror jag. Från början när han började, men nu när han vill öka sin position, vad kommer då att hända med priset? Det kommer att stiga eftersom efterfrågan på aktierna ökar. Så han kan inte ta en betydande position i det här bolaget. Men för mig som kanske har några miljoner, kan jag ta en betydande del av bolaget utan att påverka priset.

Jan: Men om jag får argumentera emot den här intervjun med Charlie Munger i Wall Street Journal Unplugged, så sa han något intressant. På 50-, 70- och 80-talet fanns det konkurrens. Spelarna vid bordet har blivit bättre. Jag håller med dig om det du säger, men jag är osäker på vad jag egentligen vill säga. Nu kommer min frustration. Jag märker att det finns många skickliga personer, och nu när jag har gått med i Aktiespararna har jag fått ett nytt intresse. Jag har läst en bok om Aktiespararna och nu tänker jag sätta mig vid bordet och delta. Tänk dig att Warren Buffett sitter där vid bordet med sitt stora team av anställda, egen forskningsavdelning och rapporter. De reser till Indien för att träffa företag och människor. Men nu, nu ska jag tävla vid det här bordet och tjäna pengar. Jag är optimistisk och entusiastisk.

Att ha disciplin på börsen

André: Det du egentligen gör är att du tänker att du sätter dig vid bordet och spelar enligt alla andras regler. Men så fungerar inte börsen. Det är inte som poker där man följer alla andras regler. Jag spelar inte alls enligt andras regler. Det finns stora pengaflöden i världen, till exempel robot-handel som är mycket vanligt idag. Jag tror att majoriteten av alla transaktioner idag görs av robotar, och de följer bara strömmarna. Det gör inte jag.

Sedan har vi institutionella ägare och stora aktiva investerare. De har strikta regler att följa och mycket pengar att hantera. Jag har inte det. De har kunder som kan kräva förändringar om de inte presterar bra under en längre tid. Jag har ingen chef som pressar mig på det sättet. Det kan vara kontroversiellt, men jag tror inte att ESG-trenden kommer att ge överavkastning, så jag kan hoppa över det. Men vad har egentligen hänt med alla fonder på sistone?

Jan: Det är verkligen en helt annan diskussion. Numera är det svårt att få tag på indexfonder eftersom alla investerar i fonder.

André: Det handlar inte bara om färdighet när det kommer till att sätta sig vid bordet och vinna. Det viktigaste är faktiskt disciplin, och det är där du kommer att nå framgång. Tyvärr saknas disciplin i finansbranschen på grund av incitamenten. Som fondförvaltare är ditt huvudmål att locka in så mycket pengar som möjligt till din fond, inte att skapa överavkastning egentligen.

Jan: Nej, jag tjänar pengar oavsett om kunderna gör det eller inte.

Fördelarna med globala indexfonder

André: Vad har vi att jobba med? Kan du försöka överträffa förväntningarna? Men det är svårt eftersom det skulle öka den totala tillgången du förvaltar. Alternativt kan du fokusera på avgifterna, vilket är mycket populärt. Det är ganska enkelt att bara höja dem lite för att få in mer pengar. Eller så kan du marknadsföra och locka till dig nya kunder. Vilka tror du att man oftast jobbar mest med?

Jan: Jag vet, det handlar om marknadsföring och avgifter.

André: Avgiften är ibland det viktigaste för investerare. Det är det enda vi säkert vet idag. Allt annat är bara spekulation. Vi kan tro att marknaden kommer att ge en avkastning på 7-8% framöver, men vi kan inte vara säkra. Det är bara en tro baserad på modeller, tankar och historik. Men avgiften spelar en stor roll.

Jan: Om vi tittar på det vanliga fondbolaget, så är det ofta lika många eller fler säljare än analytiker. Det kan vara frustrerande att se hur finansbranschen tar våra pengar och tid för att sedan bara fylla sina egna fickor. Men om vi tar nästa steg i strategin, vad gör vi då i praktiken? Mitt svar blir oftast att investera i en global bred, billig indexfond som Lysa eller Länsförsäkringar Global. På så sätt får jag medelvärdet för den här typen av investeringar. Hur gör du? Har du några indexfonder?

André: Jag har massor.

Jan: Det är fantastiskt att du svarar ja på den frågan. Även om vi kan ha olika nyanser i vår diskussion, så är vi ändå på samma sida. Nu har jag fått en fråga från Carl-Fredrik i forumet.

Han undrar vilken fondrobot du skulle välja att placera alla dina pengar i och varför?

Fördelarna med indexfonder

André: Jättebra fråga!

Jan: Har du en fond robot eller har du indexfonder?

André: Jag har indexfonder.

Jan: Varför inte fond robot?

André: Det här handlar egentligen bara om beteendemässiga aspekter. Eftersom jag investerar i enskilda bolag och har andra strategier vid sidan av, så gillar jag att ha en överblick på ett ställe. Det gör det enkelt att balansera och förflytta risker mellan olika investeringar. Jag vill ha det så enkelt som möjligt och undvika onödigt krångel.

Jan: Har du en marknadsviktad indexportfölj? Eller har du bara en global portfölj? Har du inkluderat tillväxtmarknader och liknande?

André: Jag har en portfölj som jag kallar Global Tilted Index. Jag börjar med indexfonder eftersom det är kostnadseffektivt och ger en bred exponering. Om man inte vill göra mer än så, tycker jag att det är helt okej. Men jag vill både överprestera och hitta intressanta möjligheter. Så jag har lagt till fonder med olika faktorer i min portfölj.

Jan: Vilka av de fem faktorerna vi diskuterade väljer du då?

André: Det är lite komplicerat att investera i alla fem faktorer i Sverige idag. Till exempel tror jag inte ens att det finns någon produkt som fokuserar på investmentfaktorn.

Jan: Småbolagsfaktorn är ofta tillgänglig genom börshandlade fonder på Avanza eller Nordnet. Dessa faktorer förkortas ofta som FCT eller small cap. Det finns också multi-faktorfonder tillgängliga. Om du någonsin har undrat varför det står ”faktor” eller ”FCT” när du är inne på Avanza eller Nordnet, så är det på grund av dessa forskningsbaserade faktorer.

Betydelsen av låg volatilitet i portföljbyggande

André: De flesta följer inte forskningens strikta definition av faktorer, utan de har sin egen tolkning av det. Faktorer representerar egentligen olika egenskaper hos ett bolag. Hur man uttrycker dessa egenskaper kan variera, till exempel när det gäller värde eller exempelvis MSCI:s value enhanced index. Där kombineras inte bara price-to-book-faktorn, som är en vanlig forskningsmultipel, utan de inkluderar även andra faktorer. Jag har en multifaktorfond.

Jan: Och en multifaktor då tar den hänsyn till alla de här?

André: Ja, de faktorer de tittar på är lite annorlunda. Det inkluderar småbolag, värdebolag, momentum och även låg volatilitet, som Craig Lazzara nämnde. I forskningen betraktas inte låg volatilitet som en separat faktor, men den förklarar ändå en betydande del av avkastningen. Anledningen till att den inte betraktas som en faktor är att man kan använda andra forskningsfaktorer för att replikera den. De har valt att inte inkludera den i sin analys.

Jan: Låg volatilitet innebär att bolagen inte har stora upp- och nedgångar. Det ger inte så hög avkastning, så det är ett typiskt bolag som dina arbetskollegor ogillar.

André: Stabila bolag, det vill säga bolag med stabila priser, är intressanta ur ett CAPM-perspektiv. Enligt CAPM-modellen förväntas bolag med högre beta ge högre avkastning. Men om vi tittar på en graf där vi delar upp alla bolag i världen i tio hinkar baserat på volatilitet, ser vi inte en rak linje enligt CAPM. Istället ser vi en liten kurva där de mest volatila bolagen har lägre avkastning. Dessa bolag är också mer riskfyllda och har högre konkursrisk. Genom att undvika dessa bolag kan man uppnå inte bara en bättre absolut avkastning, utan också en bättre riskjusterad avkastning. Det är särskilt viktigt att undvika småbolag där småsparare ofta är aktiva.

Fördelarna med att investera i indexfonder

Jan: Småsparare är oftast förlorarna, även enligt forskning. Ta till exempel Andreas och Henrik från Coeli, som har en fond med avgift som följer indexets avkastning. Det innebär att de behöver överprestera för att täcka avgiften. Så de befinner sig på vinnarsidan av bordet vi tidigare nämnde. Småsparare hamnar oftast på förlorarsidan. Det enklaste sättet för en småsparare att undvika att vara förlorare är att investera i en indexfond. Då är man åtminstone inte en förlorare. Vissa tycker att det är besvärligt, men jag är nöjd med att inte vara en förlorare, även om jag inte är en vinnare.

André: Det är intressant att titta på vad de egentligen gör. De försöker hitta världens bästa bolag, vilket kan liknas vid faktorn kvalitet eller lönsamhet. Deras fond har presterat liknande ett kvalitetsindex under en lång period. När det gäller avgiften för fonden beror det lite på hur man definierar det, men den är tekniskt sett passiv. Ingen väljer bolag aktivt, utan det finns bara vissa regler som följs.

Jan: Coelis fond har som mål att bolagens omsättning och vinst ska växa med 15 % per år. Det betyder inte alltid att aktiekursen kommer att öka med 15 %, men det är ett av deras viktigaste kriterier.

Strategier för att behålla marknadsvikten

André: Normalt sett tenderar aktiekursen att följa vinsten per aktie över lång tid, vilket gör det möjligt att hålla nere avgifterna. Det är dyrare att driva en marknadsindexfond av naturliga skäl. Om jag idag köper alla bolag och viktar dem enligt marknadsvärde, hur kan jag sedan behålla den marknadsvikten i framtiden? Rent teoretiskt behöver jag bara låta de bolag som stiger fortsätta öka i vikt, och de som sjunker behålla sin vikt. När det kommer till att köpa in nya bolag behöver jag bara fokusera på den mest effektiva strategin för att minimera courtage och avgifter vid handel.

Jan: Vi diskuterar fortfarande Andrés portfölj, där han har en bas i en indexfond och sedan gillar att lägga till faktorer. Jag personligen tycker att vissa av dessa faktorer inte är tillräckligt bevisade i forskningen, men det kan också vara svårt att säga säkert. Till exempel kan värdefaktorn underprestera tillväxtfaktorn i tio år, och då kommer disciplin in i bilden. Då tänker jag att jag har rätt och att marknaden har fel. Men hur vet jag att marknaden har fel? Jag måste vänta i tio år för att se om jag får rätt.

André: När man analyserar detta statistiskt använder man P-värde för att bedöma sannolikheten att resultaten inte beror på slumpen. Det finns många faktorer att ta hänsyn till. Om man tittar på historisk data har vissa faktorer en större statistisk sannolikhet att deras prestation inte beror på slumpen, jämfört med marknadsfaktorn i förhållande till riskfri ränta. Det finns viss grund för att rent statistiskt och historiskt sett har vissa faktorer en bättre chans att överträffa marknaden än vad marknaden har att överträffa den riskfria räntan.

Caroline: Jag vet inte vad det betyder. Nästa fråga får jag ställa.

Utmaningarna med att välja faktorfonder

André: Vi är oroliga över att dessa faktorer kanske inte kommer att fungera i framtiden av olika skäl. Vi är också oroliga för att de kan underprestera under en längre tid.

Jan: När det kommer till disciplin och statistik, väljer jag en faktorfond som har stöd både forskningsmässigt och statistiskt för att prestera bättre på lång sikt. Problemet är att ”lång sikt” kan innebära tio år. Om jag väljer en sådan fond och sedan ser att den underpresterar index under det första året, det andra året, det tredje året och så vidare, då krävs det en stark tro och tålamod för att hålla fast vid den. Det kan vara utmanande, men om jag äger den i fem år, sex år, sju år, åtta år, nio år och tio år, kan det visa sig vara värt det.

Caroline: Regeln är inte i tio år. Det kan vara längre?

Jan: Det kan vara korta perioder, kanske bara några månader, och du kan inte förutsäga det. Men du måste vara övertygad om att det är rätt val. Det svåra är att hålla fast vid det och acceptera underprestation under en tid för att på lång sikt kunna dra nytta av det. Ett exempel är Joel Greenblatts Magic Formula, som ibland kan underprestera under vissa perioder. De flesta av oss har svårt att hantera det beteendemässigt. Men André argumenterar för att det ändå är värt det, att stå ut med förluster under en viss tid eftersom det statistiskt sett ger större chans att överträffa index med den här fonden. Vi väljer aktier för att tjäna pengar, medan räntor fungerar som en broms eller krockkudde i portföljen. Sannolikheten att aktier överträffar räntor är så stor att det är värt att investera i aktier istället för att bara ha räntor.

Utmaningarna med att överträffa index

Caroline: Men hur har det gått hittills för dig?

Jan: Vi börjar med att prata om indexfonder och sedan går vi vidare till det kvantitativa.

André: Det har gått bra för mig. Jag har inte slagit index varje år, men hittills har jag legat före sedan 2018.

Jan: Det är verkligen så det är. Det är en relativt kort tidsperiod som krävs. Men om vi återgår till den studien av Bessembinder som vi båda har läst, visar den att av 62 000 börsnoterade företag var det endast 1,5% till 4% av företagen som överträffade räntorna under en 20-30-årsperiod. Det innebär att det var bättre att äga en räntefond än att äga 96% av alla aktier som finns tillgängliga på börsen. Det är en utmaning att hantera, och jag undrar hur du tänker kring detta. Jag upplever att det är en svårighet i sig.

André: Jag väljer inte att köpa och hålla enskilda aktier av just den anledningen. Om vi förkortar tidsperioden till ett år blir inte samma skevheter tydliga, utan det är mer på lång sikt som stora vinnare blir stora vinnare. Men på ett år finns det en större andel av bolagen som kan prestera väl.

Jan: Det är fortfarande så här. Jag vill vara tydlig även om det kan vara lite jobbigt att erkänna. Craig Lazzara pratar också om detta. Ungefär 70% av aktierna underpresterar jämfört med index. Det är en vanlig missuppfattning att när man köper en aktie är det 50/50 om den går upp eller ner. Så är det inte riktigt. Men det är bara en observation. Nu tillbaka till Carl-Fredrick, eller hade du någon fråga Carro? Du undrade hur det gick.

Caroline: Det var det som var min fråga. Men vi har pratat om indexfonder.

Bred vs hållbar inriktning

Jan: Vi kan ta de andra frågorna senare. Carl-Fredrick undrade:

Om du hade varit tvungen att välja mellan en bred eller hållbar inriktning för en fondrobot, vilken skulle du välja?

André: Bred inriktning

Jan: Ibland händer det att jag får negativa kommentarer på Instagram när jag skriver något. Till exempel blev jag dissad av någon som kallade mig en kapitalist som inte bryr sig om klimatet. Men det finns inte mycket bevis för att mitt agerande, eller ditt agerande, när vi handlar med aktier påverkar företag som André. Han är inte ens involverad. Om jag säljer min Husqvarna gräsklippare till dig på Blocket påverkar det inte Husqvarna. De har redan sålt maskinen, så det är samma resonemang, eller hur?

André: Jag tänker också att även om jag har för lite kapital för det just nu, har jag ändå en större möjlighet att göra något positivt genom att bli delägare i ett företag och uttrycka mina oönskade åsikter som ägare.

Jan: Sen tänker jag också att det andra problemet med hållbarhet eller ESG är att det är väldigt subjektivt. Innan 2021 pratades det alltid om vad man skulle undvika, som tobak, fossila bränslen och vapen. Men vad tycker vi egentligen om vapenindustrin? År 2022, 2023 kan den vara fantastisk för att försvara demokratin och kritisera i Ukraina. Så jag är inte negativ till hållbarhet, verkligen inte. Men jag tänker på vad som ger mest effekt per resurs som investeras.

André: Det viktigaste är att veta vad jag kan acceptera. Vad får mig att känna mig trygg och sova gott om natten? Jag hörde nyligen ett intressant uttryck istället för risk adjusted returns, sleep adjusted returns.

Investeringsstrategi

Jan: Nu måste vi ta upp en fråga. Det är min egen fråga.

Vad har du för premiepension?

André: AP7 SÅFA.

Jan: Tillhör du en av de 379 000 personerna som har haft AP7 Såfa? Har du haft en egen ”otrohetskarrriär” och sedan återvänt till AP7 Såfa? Eller tillhör du en av de 4 miljoner som har varit trogna mot Såfa från början? Jag tillhör de otrogna.

André: Jag har varit monogam sedan start.

Jan: Ska vi ta en fråga om JFB här?

Caroline: Det skulle vara intressant om André kunde berätta lite om sin aktieportfölj eller ”lek-hink”, om han ser det som en lek hink först och främst. Hur stor del av kapitalet investerar han? Hur gör André när han väljer aktier? Det finns många frågor att utforska.

Jan: Vi håller oss där. Nu har vi pratat om att du har en indexportfölj. Om vi pratar om pengar, hur är fördelningen? Är det 50/50?

André: I mitt privata kapital är det en fördelning på 50/50. Men om vi inkluderar tjänstepension och allt annat, hamnar vi snarare på en fördelning av cirka 80/20. Jag har en portfölj som jag kallar mitt flaggskepp, där jag väljer enskilda bolag. Men egentligen väljer jag dem inte själv. Jag har spenderat lång tid på att bygga upp en samling regler som delvis bygger på faktorer och även på hur stora investerare och andra utförare brukar agera. Jag vill stå på deras axlar. Så jag har skapat en kvantifierad och sund investeringsprocess där jag analyserar enskilda bolag och bestämmer när jag ska köpa och sälja dem. Jag har automatiserat denna process till stor del, så att modellen genererar en lista med bolag som jag sedan köper.

Vikten av att analysera bolagets framtid

Jan: Ja, det är en kvantitativ och regelstyrd strategi. Jag har inte så mycket åsikt om själva bolaget, utan jag fokuserar främst på att analysera siffrorna.

André: Min strategi skiljer sig mycket från de mer kända strategierna som finns, men jag har tagit inspiration från olika källor och satt ihop det som passar mig bäst. Jag har verkligen tänkt igenom vad jag egentligen vill ha och vad jag tror på.

Jan: Det är också som Nisse2 skrev här på forumet,

Jag tror att du har läst en distanskurs. Har du läst Aswath Damodaran?

André: Jag har inte studerat under honom personligen, men jag har följt hans kurs. Han lägger upp sin kurs om bolagsvärdering varje år på Youtube och spelar in den på nytt för att dela med sig till hela världen.

Jan: Han är en professor vid New York University och anses vara en av de bästa inom sitt område, kanske till och med den bästa. Han har intressanta perspektiv som handlar om att när du köper aktier skapar du en historia. Du bygger upp en berättelse kring det och din portfölj är egentligen en samling av berättelser. Det är viktigt att försöka få fram den här berättelsen, eftersom varje bolag bör vara sammanlänkat och summan av dina berättelser bör också vara sammanhängande.

André: Så här tänker jag att du ska göra. Om du ska köpa ett bolag, låt oss göra det på ett proffsigt och snyggt sätt. Vi börjar med att analysera och bedöma vad vi tror om bolagets framtid. Du behöver ha en tydlig vision i ditt sinne. Vart är det här bolaget på väg?

Utmaningarna med att hålla fast vid aktierna

Jan: Varför köpte du Tesla?

Caroline: Det var länge sedan jag kände så. Det var på grund av min beundran för Elon Musks vision om att vi ska bli en multiplanetära.

Jan: Men det som lockade var väl främst de elektriska bilarna, eller hur? Du tyckte att de var ganska snygga. Vi har även en bild från när vi var där, när jag fyllde 30. Det var när den första Teslan kom till Norden och Carro tog med mig på en date för en provkörning på Tesla i Köpenhamn. Vi hade inte råd att köpa den, men vi åkte dit och fick prova på. Så du var verkligen attraherad av det. Ja, det är definitivt en story.

Caroline: Det är verkligen en historia, men det har också gjort att jag har hållit fast vid de aktierna. Nu har de dock sjunkit mycket i värde och jag har dessutom fler än tidigare, vilket gör situationen väldigt jobbig.

Jan: Det bör också nämnas att när Carro säger att det har gått ner jättemycket, betyder det att hon fortfarande är upp 2 200% i värde.

André: Det du egentligen har gjort är att du har skapat din egen berättelse, men den är inte riktigt förankrad i verkligheten, skulle jag säga.

Caroline: Om jag hade förankrat den, hur skulle det sett ut då?

Vikten av rimliga beräkningar

André: När du skapar din målbild och försöker förutse vad som kommer att hända med bolaget, är det viktigt att göra rimliga beräkningar. Det är vanligt att prata med småsparare om detta, men jag tror att detta bolag kommer att växa med 40% de kommande tio åren, vilket motsvarar en årlig tillväxt på 40%. Sedan gör jag en snabb kalkyl. Wow, nu utgör de en tredjedel av Stockholmsbörsen. Tror du att det är rimligt? Nej, det är viktigt att göra en rimlighetsbedömning och överväga vad som är möjligt. Det är en bra strategi när man köper enskilda aktier.

Jan: Det finns vissa aktier som kallas ”story stocks”. Ta till exempel SBB, där Ilija Batljan lovade att höja utdelningen i 100 år. Tyvärr ställdes dessa löften in året efter, men det är ingen mening att kritisera Ilija Batljan. Istället tilltalar sådana ”story stocks” människor som sa att det är trevligt att få utdelning varje kvartal istället för en gång om året. Det är en fördel och man gillar utdelningar. Dessutom har han pratat direkt till min story och sagt att utdelningen kommer att öka. Han säger att det kommer att fortsätta i 100 år.

Caroline: Det var också en annan del av berättelsen som handlade om samhällsbyggnad. Det låter som att man bidrar till samhället och hjälper till.

Jan: Det är inte konstigt att det finns 300 000 småsparare i Sverige som äger SBB, eftersom det är ett populärt val med många fördelar.

Caroline: Jag känner att jag kanske inte borde handla enskilda aktier eftersom jag har inte tid att ägna mig åt att analysera och räkna på dem. Jag är faktiskt osäker på om det är något jag bör göra överhuvudtaget.

Vikten av att göra enkla och lättförståeliga analyser

André: Jag kan säga så här: Du kan göra det på en hög nivå eller så kan du göra det ganska enkelt med det som kallas en servettskiss eller servettkalkyl. Jag tror att det viktigaste ligger i att göra det på ett enkelt sätt istället för att göra det avancerat. Det behöver inte vara jättesvårt.

Jan: Om jag får vara lite skeptisk utan att nämna något specifikt bolag, så vet jag att både du och jag har följt ett bolag under en lång tid, särskilt jag. Jag har till och med fått kritik från affärsvärlden för mitt engagemang. Vi har följt bolaget noggrant och till och med haft möten med finanschefen och VD:n, där du har visat dig vara mycket kunnig. Det finns historik i forumet, du har faktiskt gjort bättre analyser än många professionella analytiker.

André: Jag vågar påstå att jag har gjort den mest precisa bedömningen av detta bolag i hela världen.

Jan: Vi pratar om Goldman Sachs och andra analytiker. Vi har till och med fått information från VD:n. Ni har gjort en bättre och mer förstående analys av bolaget än vad bankerna och analytikerna har gjort. Det är ett citat som stärker vår position när vi jämför oss med analytikerna. Om någon analytiker känner sig träffad kan de gärna skicka ett mejl, för jag är öppen för att ha fel. Ibland upplever jag att det är svårt att göra en annan analys än de professionella analytikerna. Min servettskiss måste likna deras servettskiss, även om det kan vara så att jag har fel. Om jag har fel behöver jag ha ett samtal med min chef på jobbet, och det är inte bra.

Att ha tillit till sin analysprocess

Eftersom jag inte tjänar mer pengar på att ha rätt eller fel, är det bättre för mig att göra en servettskiss som liknar de andra analytikernas. Men medan du är så här, jag jobbar på Svevia och gör min analys, men jag är osäker. Jag har nog fel och de andra har nog rätt.

Nummer ett håller du med om att analytiker går i grupp som flockdjur? Nummer två, när du gör din servettskiss, hur vet du att den är rätt?

Förstår du hur svårt det är att ha förtroende för den? Jag har inte förtroende för mig själv förutom nu, efter 20 år, när jag har investerat i indexfonder. Om någon säger att jag har fel, så säger jag bara ”jaja”. Hur gör du?

André: Låt oss förtydliga det. Flaggskeppet, där jag inte räknar själv utan använder en modell som ger mig rekommendationer om enskilda bolag att investera i. Tillit kommer från att förstå din process. Vi kan inte kontrollera utfallet av investeringar, eftersom det finns mycket slumpmässighet involverad. Men du kan kontrollera din process. Om du har byggt en bra process och har tillit till den, tror jag att du oftast kan sova gott om natten.

Jan: Om du skulle göra en sådan här servettskiss, behöver du inte vara Tesla för att jag vet att Tesla är en speciell story stock. Men vad skulle du titta på?

André: Nu kommer vi att fokusera på vad jag anser fungerar. Jag vill vara väldigt tydlig med det. Bolag som har presterat bra har en tendens att fortsätta prestera bra på en grundläggande nivå. Bolag som har haft tillväxt tenderar att fortsätta växa.

Välj bra bolag baserat på historisk prestation

Jan: Jag gillar din tes om att saker oftast blir som man förväntar sig. Det gäller inte bara inom investeringar, utan i alla områden av livet.

André: Det finns statistik på detta. Vi delar upp bolagen i fyra kategorier baserat på deras lönsamhet. Sedan observerar vi hur många av dem som fortsätter vara i samma kategori efter fem år. I den sämsta kategorin, ”bottenskräpet”, tror ni att endast 6% av andelarna har rört sig till en bättre kategori. Majoriteten av dem stannar kvar.

Sedan finns det lite mer rörelse till hink tre, vilket tyder på en viss förbättring. Samma sak gäller för hink två. Många har en tendens att över tid gå ner till hink två, men det är sällan man hamnar i hink fyra. Så jag skulle börja med att välja ett bra bolag. Men hur vet vi att det är bra? Vi tittar på historiken genom att öppna årsredovisningen och granska de senaste åren. Vi vill se att bolaget har haft en ökande omsättning under minst fem år. Samt vill vi se att vinsten växer, annars är det något som inte stämmer. Vi vill även kolla på marginalen, eftersom den kan variera inom finansbranschen. Är bolaget lönsamt just nu eller är de under lönsamma? Det är viktigt att veta.

Ibland kan vi ta ett exempel, som bolaget New Wave. De har förbättrat sin marginal genom att förvärva ett mer lönsamt varumärke, Kraft. Istället för att tjäna 7-8% kan vi förvänta oss runt 15% i vinst framöver. Det är viktigt att hålla koll på sådana förändringar när vi gör prognoser. Vi behöver veta hur mycket omsättning bolaget förväntas ha och hur mycket de kommer att behålla. Det är avgörande när vi köper ett bolag. Vi vill kunna följa upp det regelbundet. Men hur ligger det egentligen till?

Att bedöma risker

Jan: Men är det inte ganska enkelt egentligen? Jag tycker grundläggande att syftet med alla bolag är att gå med vinst. Men någon sa på en kurs att syftet är att flytta pengar från kundernas ficka till ägarnas ficka. Det låter bittert och kapitalistiskt. Men vad händer sedan när det gäller aktiemarknaden? Här behöver vi titta på hur mycket pengar som kommer in och ut, det handlar inte bara om försäljning eller marginaler. Vinsten kommer sedan till mig som ägare.

André: Först och främst behöver vi bedöma om det är ett bra bolag både tidigare och framåt. Sedan behöver vi undersöka några fler saker, främst riskerna i bolaget. Vi behöver titta på hur de tjänar sina pengar och om de har en hög skuldsättning. Vi kan se det nu. Vilka bolag har presterat sämst när räntorna börjar stiga? Vad är problemet med fastighetsbolag? De har ofta låga marginaler om man bara ser till det. Vi behöver också kontrollera nivån på deras skuldsättning för att hitta en sund nivå. Vad mer vill vi titta på? Jag skulle vilja läsa VD-ordet för att se vad VD:n tror om framtiden.

Jan: Men man kan också läsa mellan raderna. Det säger mycket om man lyssnar på deras tal och ibland kan man till och med ringa och prata med dem.

Att identifiera triggerord och varningar

André: Det finns en intressant studie där man använde language processing för att hitta triggerord. Genom att identifiera dessa ord kunde man se att när vissa faktorer dyker upp, tenderar aktien och bolaget att prestera dåligt framöver. En intressant faktor är när bolag i början av sin årsredovisning nämner aktuella risker, förändringar i risker eller förändringar i riskbedömningar. Om en risk går från att vara måttlig till mycket hög, till exempel, är det något man bör vara uppmärksam på. Bolaget har ett ansvar att informera ägarna om dessa potentiella händelser. Det är viktigt att lyssna på sådana varningar, även om det tyvärr är något som få gör. Kassaflöde är kanske inte det mest spännande, men det är faktiskt det bästa att undersöka.

Caroline: Alla dessa uppgifter kan man hitta samlade på ett ställe, nämligen i årsredovisningen.

André: Om man vill göra det enklare för sig finns det olika tjänster att tillgå.

Jan: Det finns olika tjänster, som börsdata, som kan underlätta. Vi kommer inte att diskutera frågeforumet i denna podcast, men det var så här, här är min screen från börsdata. Fråga mig André.

André: När jag gör en screening, verkar det som att han vill ha en modellportfölj liknande min. Han har satt fasta gränser, men vad menar han med det? Kanske att inget företag får ha ett P/E-tal över en viss nivå. Vad är problemet med det? Jo, tänk om vi befinner oss i en marknad som den vi är i nu, där marknaden är ganska pessimistisk. Om han bara inkluderar företag med P/E-tal under 8, vad hjälper det om marknaden värderar genomsnittsaktien till P/E 5? Ingenting. Jag föredrar att arbeta med mer relativa termer. Jag delar upp det i olika kategorier, så jag kanske utesluter de 70% dyraste företagen.

Var kall och disciplinerad i investeringsbeslut

Jan: Och sedan finns det många av dessa. Jag vet att du har läst alla böcker, eller åtminstone väldigt många böcker. Men om du skulle ge råd till någon som vill börja med detta, för att träna inför att sätta sig vid bordet, vad skulle du säga?

André: Jag skulle rekommendera att börja med något enklare, som till exempel Magic Formula, för att få en förståelse. Varför fungerar det? När du känner dig bekväm med ett systematiskt tillvägagångssätt kan du sedan övergå till något mer aktivt, vilket är mer utmanande. När du lägger din egen värdering i ett bolag är det lätt att göra fel. Du kan ha rätt också.

Om vi tittar på min statistik, har cirka sju av tio av mina ägda bolag eller positioner gått positivt, och sex av tio har överträffat index. Men vilka positioner minns jag mest? Det är de förlorade, de där jag har förlorat pengar, och då har jag åtminstone följt ett system. När jag börjar analysera bolag själv och presentera fall blir jag emotionellt engagerad, och det är en farlig situation eftersom det blir svårt att släppa positionen. Det handlar om att vara kall och disciplinerad.

Jan: Då hamnar man tillbaka i gamla beteenden, och det blir ännu värre enligt min åsikt. När jag hör det blir jag bara trött, och om jag nu ska gå till det rummet eller bordet och spela med de andra, räcker det inte bara att jag är bra på att tolka korten. Jag behöver också ha kontroll över mina känslor. Jag kan inte bli för involverad i vissa av dem. Samt behöver jag vara ganska neutral. Det finns många faktorer att ta hänsyn till, och många av dem är dessutom helt emotionella.

Var emotionellt förberedd

André: Det som skiljer en bra investerare från en dålig är främst beteendet och det psykosociala samt psykologiska aspekterna. När vi diskuterar detta kan jag säga att 80% handlar om beteende och den psykologiska dimensionen.

Jan: Det är också otroligt intressant att träffa en hedgefondförvaltare som jag träffade för många år sedan. Han var en man i 60-årsåldern och han sa något som fastnade hos mig. Han sa att det tog honom fem år att lära sig yrket och behärska hantverket, och sedan tog det ytterligare 25 år för honom att verkligen lära känna sig själv inom det området.

André: Om man känner att detta inte är något för en, så behöver man inte sätta sig vid bordet. Om man är som jag och tycker att det är kul, det är spännande att vara intresserad av investeringar. Jag tror inte att man ska vara för rädd för att sätta sig vid bordet, men man behöver vara emotionellt förberedd.

Jan: Här är en fråga från Nisse2.

Du är ung och har mycket humankapital. Du borde kunna ta stora risker med ditt kapital. Varför inte satsa allt på dina strategier?

Ha olika strategier 

André: Ja, när det gäller strategin jag tidigare nämnt så har jag verkligen funderat mycket på den. Jag lanserade den i februari 2019 och fram till 2022 har jag slagit Stockholmsbörsen varje år. Det är svenska bolag jag investerar i och det är det jag jämför med. Jag tycker inte riktigt att man kan göra så eller ens tänka så. Om jag ska vara ännu mer tydlig, varför investerar jag inte bara i ett enda bolag? Det bästa bolaget? Det fungerar inte så. Vi måste tänka på risker. Därför vill jag ha olika strategier som fungerar olika när ena går dåligt och andra går bra. Jag gillar indexfonder för att de är enkla i sig. Sen när det är dags för mig att bilda familj och skaffa barn, kanske jag inte kan lägga ner lika mycket energi. Då har jag redan detta paket klart.

Jan: Jag tror inte att detta är en invändning, för jag är precis som du. Man kan ha sitt lek hink och köpa champagneflaskor. Det är helt irrationellt, men ändå väldigt roligt. Sen kan man ha sina utilitarian pengar, de som är till för att maximera nyttan. Det är min pension, det jag ska leva på. Men detta är som guldkornet, det som ger extra glans i vardagen. Så jag är helt med på det.

André: Jag ägnar mer tankekraft åt den portföljen än åt mina index. Det är klart att när det går dåligt, även om det är så, känns det mer påtagligt. Men jag tycker att man bör hålla det på en rimlig nivå.

Hitta bra bolag oavsett trender

Jan: Ja ni som undrar. Sista frågan är, efter att ha läst dessa tipsen på, har du fått nya idéer, förklaringar och en annan syn på svenska bolag jämfört med andra svenska investerare? Har du blivit influerad av externa faktorer?

André: Om man tittar på finansvärlden i Sverige så följer de alla samma trend, men nu är det serieförvärvare och IT-bolag som är populära. Men det struntar jag fullständigt i. Jag vill hitta bra bolag. Jag har haft ett antal mentorer, eller rättare sagt personer jag har investerat i och aktivt följer. Och dessa principer är sunda, och många av dem är inte svenska. Jag följer till exempel ett antal indiska investerare.

Value investing, alltså värdeinvestering, är väldigt stort. Den håller på att bli ganska mogen nu, men det finns fortfarande en stor marknad för det. Det finns många intressanta bolag och det kan vara svårt att få tag på dem, men det finns intressanta investerare. Jag tror jag skickade en boklänk till dig, ”The Joys of Compound”, jag har glömt författarens namn. Jag har inte läst den själv ännu, men från vad jag har hört är den helt fantastisk.

Jan: Ja här har du en fråga från Busspojken.

Tror du att man har en fördel gentemot andra investerare om man är insatt i en bransch genom sitt jobb? Om man till exempel jobbar inom läkemedelsbranschen, är man då en bättre eller sämre investerare än någon inom finansvärlden?

Jag tror att diskussionen i forumet går åt båda hållen.

Fokusera på helheten

André: Under 70-80-talet, när det var mer av en ”cowboy”-mentalitet på Wall Street, pratade Peter Lynch mycket om detta. Han frågade varför man skulle gå in i branscher man inte förstod. Han menade att man bör hålla sig relativt nära det man förstår, för då kan man ha en fördel. Idag är det mycket svårare. Jag tror att även om man förstår marknaden och produkterna, så gör det en inte automatiskt till en bra investerare. Det kan faktiskt vara tvärtom. Ofta ser jag att när folk börjar investera, blir de förälskade i produkterna istället för att fokusera på helheten.

Jan: Jag älskar Spotify, även om det är ett fantastiskt produkt. Bolaget har dock haft en ganska dålig historik.

André: Ja, om man tittar på kompensationen till deras HR-chef, är det mer pengar än jag kommer att tjäna under hela mitt liv. Det verkar som att mycket pengar går till bolaget istället för ägarna. Vad innebär det att vara en duktig investerare? Hur skiljer man mellan tur och skicklighet? Det är svårt att säga, förutom att bedöma om man har en bra process. Jag tror att det är en gråzon.

Caroline: När jag forskade, ägnade jag mig åt celler inom molekylärbiologi. I Lund har vi Medicon Village, där det finns många små företag inom biotech eller life science. Det är verkligen så. Jag har inte investerat en enda krona i något av dem, eftersom forskning är extremt svårt och kräver mycket pengar för att kunna dra pålitliga slutsatser om en molekyl som man tror kan vara anti-cancer. Det är otroligt svårt att hitta rätt och det finns mycket slumpmässighet involverad. Dessutom krävs det tekniker av högsta kvalitet.

Undvik dåliga finansiella råd

Jan: Jag tror att det var JFB på forumet som också skrev det. Det kan vara så att man överskattar problemet man sitter med varje dag och tycker att det är större än det egentligen är. Jag tror det, det kan gå åt båda hållen.

Men jag tänker att vi ska avsluta nu. Vi har redan pratat om boktips. Men jag tänker så här:

Frågan vi ställer till alla är vilket är det sämsta finansiella rådet eller det sämsta rådet inom finans.

Det kan vara när man tittar på sina kollegor eller vänner i forumet, eller när man ser nybörjare. För mig är det en myt att om man bara lägger tid och engagemang kommer man att slå dem som redan sitter vid bordet.

André: När man tittar på vad småsparare gör när de köper bolag, brukar jag se två olika grupper. Den första gruppen är de som går med i Aktiespararna och tänker att de ska köpa stabila bolag för att slå börsen. Problemet där är att dessa bolag oftast är överanalyserade och ganska dyra på grund av efterfrågan på stabilitet. Vad händer då om framtida avkastning sjunker? Sedan har vi den andra gruppen, som går in på Facebook och aktieraketer, där man hittar skräpbolag utan historik, bara spännande berättelser. Det är dessa två extremiteter man ser hela tiden, och jag förstår inte varför man inte istället fokuserar på de fina bolagen i mitten. Vi har ju 1031 bolag i Sverige att handla med. Det är ganska enkelt att göra en checklista: Tjänar bolaget pengar? Om svaret är nej, kasta bolaget åt sidan.

Ta reda på saker själva

Caroline: Ja, det stämmer. Man måste ta reda på saker själv. Det kräver arbete och ansträngning från vår sida. Vi måste aktivt söka efter informationen vi behöver. Om vi undrar var den informationen finns, måste vi själva leta efter den.

André: Jag kan tänka mig att det kan vara ganska läskigt i början. Men när man har gjort det några gånger så blir det inte speciellt svårt. Speciellt inte idag.

Jan: Vi kan fortsätta med din checklista som jag tyckte var jättebra, men jag vill nämna en frustration jag har haft. Vi har diskuterat detta tidigare över en fika, men kort sagt har jag ibland stört mig på folk. För några år sedan var det en tydlig trend med compounders och massor av utdelningsaktier. Jag var skeptisk och tittade på det. Sedan jag började investera i utdelningsaktier istället för att jaga aktieraketer, har det gått mycket bättre för mig, säger de. Men jag vill påpeka att en implicit förutsättning för att ett företag ska kunna ge utdelning är att de måste gå med vinst. Så tricket är inte att utdelningsstrategin är mycket bättre. Det handlar bara om att börja investera i lönsamma bolag.

Caroline: Om ett bolag går med vinst och har utdelning, så är det bra. Men om de inte går med vinst, måste de ändå fortsätta med sin utdelning.

Jan: Det finns vissa bolag som, för att kunna ge utdelning, lånar pengar även om de är bland de sämsta bolagen.

André: Vi har sett att åtminstone åtta bolag har lyckats med det i år. Det hjälper investerare mycket när det gäller lönsamhet. Vi pratar om 1031 bolag. Hur många tror ni är lönsamma varje år?

Att bedöma lönsamhet

Jan: Om jag ska gissa, tror jag mest att det kan vara runt 30 %, men jag har ingen exakt aning.

André: Om omsättningen inte har ökat alls på fem år, då kanske vi hamnar på en siffra som är mycket lägre. Vi kanske går från 300-400 bolag till kanske 150 bolag. Om man gör på det sättet blir det ganska enkelt om man gillar att investera i enskilda bolag. Man kan skapa en lista så att man inte behöver sprida ut och titta på alla 1031 bolag. Steg ett är att se om bolaget har vinst. Steg nummer två är att se om de har positivt kassaflöde, för det är så enkelt att fuska med bokföringen eller inte fuska. Men det går att göra mycket för att se om bolaget har gått med vinst, även om det inte är helt enkelt. Vi kan ta SBB som exempel. Det är ett fastighetsbolag som tjänar pengar, främst genom att värdera upp sina fastigheter. Det kommer inga pengar in i bolaget.

Jan: Det kan se ut som en vinst, och det redovisas som en vinst. Men faktum är att inga pengar har kommit in i bolaget som kan delas ut till aktieägarna.

André: Då kan du använda mer specifika kriterier. Problemet är att när kriterierna blir för snäva, finns det en tendens att man överger dem lite för mycket.

Caroline: Kan man be ChatGPT att göra det åt en?

André: De har inte tillgång till finansiell data, men du kan be mig om hjälp.

Jan: Boktips ska du ta The Joys of Compounding?

Boktips

André: Det beror på vad vi vill ge tips om. Jag har många böcker, särskilt om kvantitativa investeringar. Om du är intresserad av att lära dig om detta ämne, kan jag rekommendera en bok som heter ”Quantitative Value”. Trots det ganska tråkiga namnet går den igenom mycket på bara cirka 300 sidor och den är fantastisk. Författarna, en doktor och en fondförvaltare, ger dig en förståelse för ämnet och tar med både forskningssidan och insikter från personer som Warren Buffett och Peter Lynch. Boken går steg för steg igenom hur man kan bygga ett system. Genom att läsa den får du inte bara ett system, utan också en process. Det tror jag är en av de viktigaste sakerna för att ha förtroende för det man gör. När du har förstått bakgrunden kan du överprestera på grund av den kunskapen.

Caroline: Jag tänkte att du kanske vill fråga om AI när vi väl har tillgång till sådana finansiella data.

Jan: Jag tror inte att AI kommer att spela en så stor roll eftersom vi redan har verktygen tillgängliga. Jag använder dem själv och det handlar egentligen bara om att göra det manuellt. Det är som att använda AI för att skriva om en text. Det kommer inte plötsligt att dyka upp en AI-förvaltare som förvaltar bättre.

André: Det är något som ofta diskuteras, men man måste vara snabb och aktiv hela tiden. Nej, faktiskt inte. Det är raka motsatsen till det som har fungerat historiskt. Titta på framgångsrika investerare. Vad har de uppnått i avkastning? Det är inte genom att handla hela tiden, utan snarare genom att hitta ett bra bolag, behålla det tills det är fullt värderat och sedan sälja det.

Avslutningsvis

Jan: Enligt Arne Talving, en investerare, är det väldigt enkelt att välja aktier. Det är som att gå ut i skogen, hitta de oupptäckta kantarellerna och sedan vänta tills alla andra kommer dit för att sedan sälja dem.

Caroline: Jag förstod det inte tidigare. Jag tänkte på det här sättet, men vad gör han då när de andra också hittar kantarellerna? Jo, han måste säga att det är hans kantareller och att du kan köpa dem av honom.

Jan: Men då handlar det om det vi alla har pratat om tidigare. Att våga lita på att det jag har hittat kan vara värdefullt och att andra också kommer att upptäcka det. Det kan ta tid, kanske 1, 2 eller till och med 3 år innan de kommer. Jag tänker att vi har pratat länge nu och att vi bör avsluta. Vi kommer att behöva bjuda tillbaka dig för att fortsätta diskussionen och prata mer om analys och liknande ämnen. Jag vet också att du har idéer om hur du vill utveckla detta vid sidan av ditt jobb och eventuellt erbjuda tjänster. Men det kommer vi att återkomma till. André, stort tack för att du var med oss!

Jan och Caroline Bolmeson

16 juli, 2023

Den här artikeln publicerades söndagen 16 juli klockan 20:00 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): RikaTillsammans-podden, Tips på nästa steg / fördjupningar.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.