Förstå trendföljande fonder (Managed futures, CTA, Time-Series Momentum)

Investeringsstrategier Portföljer, allokering och fyra-hinkar-principen
1

Bakgrund

Efter att ha @Zino s tråd om allvädersportföljen, och några små diskussioner om trendföljande fonder så beslutade jag för att dyka lite djupare för att förstå konceptet och hur det kan fungera som tillgångsslag i en diversifierad portfölj. Tänkte dela med mig av en liten sammanställning nedan om det är några fler som är sugna på att förstå mer. Observera att detta bara är ett skrap på ytan, om någon vill och orkar göra tillägg i kommentarer uppskattas det!

Vad är en trendföljande fond?

En trendföljande fond är en så kallad hedgefond som på ett systematiskt sätt försöker fånga trender i olika marknader, fonderna hamnar under kategorin alternativa tillgångsslag. Fonderna investerar vanligen i derivat i olika typer av marknader (råvaror, aktier, obligationer, valutor) och kan ta både långa respektive korta positioner och därigenom öka i värde både i stigande och fallande marknader. I grunden bygger strategin på att marknaderna inte är 100% effektiva och att trender skapas genom ett mänskligt flockbeteende, man tjänar helt enkelt pengar på att fånga felprissättningar på ett systematiskt sätt. Denna bild illustrerar hur strategin köper och säljer i en positiv marknad:

Skärmbild 2023-03-23 142729

Trendföljande fonder har fått diverse olika smeknamn i finansbranchen, kan vara bra att känna till: CTA (Commodity Trading Advisor), Managed futures, Time-Series momentum (TS-Mom).

Hur har trend fungerat historiskt under långa tidsperioder i en diversifierad portfölj?

Historisk avkastning:

Nedan sammanställs hur tillgångsslaget Time-Series Momentum avkastat på 76 olika marknader (29 råvaror, 11 aktieindex, 15 räntemarknader och 12 valutor mellan 1880-2016:

Skärmbild 2023-03-23 135324
Mest intressant är att simulerat med en fast förvaltningskostnad om 2% och rörlig prestationsbaserad avgift om 20% så har tillgångsslaget leverarat en positiv CAGR på 7,3% med en svagt negativ korrelation mot aktier och räntor, med en volatilitet på 9,7%

Korrelation med aktiemarknaden:

Bilden nedan visar hur aktiemarknaden och TS-Mom presterat olika år, det är endast ett fåtal år då både aktier och TS-mom haft negativ avkastning:

Skärmbild 2023-03-23 135847

TS-Mom prestation vid dom 10 värsta nedgångarna för en klassisk 60/40 portfölj:

Bilden nedan visar hur strategin avkastat vid dom 10 värsta nedgångarna för en 60/40 portfölj:

Skärmbild 2023-03-23 140256
Skärmbild 2023-03-23 140256822×319 44.3 KB

En klassisk 60/40 portfölj kombinerat med 20% TS-Mom:

Bilden nedan visar hur en portfölj med 80% Klassisk 60/40 kombinerat med 20% TS-Mom presterat:

Skärmbild 2023-03-23 140612
Skärmbild 2023-03-23 140612942×166 35.6 KB

Till synes så har portföljen gett högre avkastning till lägre risk (efter avdragna simulerade skyhöga avgifter)

Utbud för svenska småsparare

Utbudet för oss svenska småsparare är mycket skralt, dom enda två vettiga alternativen jag hittat är:
SEB Asset Selection C
Lynx Dynamic
Tyvärr kommer bägge med hög fast förvaltningskostnad samt en rörlig prestationsbaserad avgift.

Slutsats

Jag tycker inte det är självklart att trendföljande fonder passar för alla, men om man förstår konceptet och vilken roll det kan ha i en diversifierad portfölj, samt tror att mänskliga beteenden fortsatt i framtiden kommer gå att tjäna pengar på, så tycker jag det finns mycket starka skäl att addera 10-20% för att få en förväntat bättre portfölj.

Fördelar

  • Historisk låg korrelation med aktier och räntor
  • Kan ge positiv avkastning när andra marknader presterar dåligt
  • Hög volatilitet
  • Positiv historisk avkastning under mycket långa tidsperioder
  • Hög historisk riskjusterad avkastning på tillgångslaget

Nackdelar

  • Utbudet på svenska alternativ är dyra
  • Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning, man kan inte vara säker (som gäller precis alla investeringar) på att trendföljande faktorer i framtiden kommer fungera och ge dom fördelarna i en portfölj man önskar, främst då strategin bygger helt på mänskliga beteenden och fel prissättningar i marknaden
  • Svårt att förstå och svårt att få insyn i hur fondernas systematik är uppbyggd
  • Svårt att hålla fast vid om man skulle hamna i en lång period av underprestation
  • Man gör ett bet på att marknaden inte är helt effektiv

Referenser:

11 gillningar
2

RPM evolving är också svensk, det är en fond-i-fond av olika CTAs, så den totala avgiften blir ju löjligt hög, men kanske finns en poäng i att man då får en portfölj av olika algoritmer.

1 gillning
3

Tack för ett utförligt och informativt inlägg! Hoppas att fler här på forumet upptäcker värdet i dessa fonder.

Det finns faktiskt teorier som hävdar att momentum inte bara är beteendeorsakat, utan snarare en systematisk risk som man får betalt för. Ur Investing with Style:

Similar to the debate about why value investing works, there is active academic discussion about why momentum is related to average returns. This discourse again centers on two possible sets of explanations: risk-based and behavioral theories.

Risk-based stories posit that high-momentum stocks are riskier and therefore command a higher discount rate. An example is high-momentum stocks containing more growth options in earnings that make them more sensitive to aggregate shocks (e.g., Gomes et al., 2003; Zhang, 2005; Li et al., 2009; Belo, 2010; Li and Zhang, 2010; Liu and Zhang, 2008; Berk et al., 1999; Johnson, 2002; Sagi and Seasholes, 2007; Liu et al., 2009) or liquidity risks (Pastor and Stambaugh, 2003; Sadka, 2006; Asness et al., 2013).

In addition, strong correlations among momentum stocks suggest the presence of a common source of risk (Asness et al., 2013).

Behavioral theories, on the other hand, argue that underreaction in the short-term to new information due to anchoring or inattention, and/or overreaction to price moves in the medium-term due to feedback trading (becoming more confident in one’s positions and beliefs when they are supported) and investor herding may be prominent sources of momentum (see Barberis et al., 1998; Daniel et al., 1998; Hong and Stein, 1999; for models of this type). In addition, the disposition effect, which is the tendency for investors to sell winners too soon and hold on to losers too long, may be a significant contributor to momentum (Grinblatt and Han, 2005; Frazzini, 2006).

4 gillningar
4

Tittar man på volatilitet och max drawdown så har MSCI World Momentum Index varit mindre riskabelt än MSCI World Index. Men det kanske alltså finns andra “dolda” risker?

5

Jag hade egentligen velat gå igenom referenserna för att försöka hitta svaret på detta, men min spontana gissning är att den kortsiktiga volatiliteten är högre för MSCI Momentum, medan det på lång sikt blir högre riskjusterad avkastning tack vare den extra avkastningen från momentumfaktorn.

Screenshot_20230323-154554-01
Screenshot_20230323-154554-01932×316 61.6 KB

Resonemanget verkar åtminstone stämma för de senaste 3 åren, då MSCI World har klart högre riskjusterad avkastning.

1 gillning
6

Finns det längre dataserie än just de senaste 30 åren ?
Tänker att många risktillgångar har gynnats de senaste 30-40 åren med fallande räntor t ex.

Eller kan man zooma in och se jämföra i t ex IT kraschen eller finanskrisen hur ser det ut där bortsett från maximum drawdown.

7

Tack för ett intressant och välskrivet inlägg, @Alec !

Detta kan väl vara sant teoretiskt och backtestat, men momentumstrategier är enligt studier alltid ”lägre risk, lägre avkastning” strategier eller ”strategier som orsakar så höga kostnader att de inte är vinnande”. Såna strategier är också väldigt känsliga för små misstag / misstolkningar - vilka kommer att hända i riktiga livet.

När det gäller prestation, att jämföra 60/40 och 60/40 + momemtum kombon är inte helt rätt för det sist nämnda tar i snitt högre risk. Tex 80% passiv + 20% mom vs 90/10 passiv kunde vara mera rättvist?

Alltså min åsikt är att glömma dessa strategier. De tillhör lite i kategorin ”att försöka lösa ett problem som inte kan lösas eller som inte ens finns”.

Det går inte att ta bort volatiliteten av aktiemarknaden. Det är den risken man får betalt för i långa loppet.

4 gillningar
8

Vet inte vilka studier du refererar till, men i den som jag använt i denna tråden som analyserar över ett sekel av historisk data så har det visat sig att TS-Mom i en diversifierad portfölj gett högre avkastning till lägre risk, trots skyhöga avgifter.

Tror faktiskt inte på att TS-Mom fonder är särskilt känsliga för små misstag, då dom ofta helt bygger på systematiska fördefinierade strategier, för att helt ta bort den mänskliga faktor risken ur spelet. Har du några exempel på där små misstag faktiskt visat sig vara ett bekymmer?

Beror på hur man definierar risk tänker jag, om man mäter den i volatilitet så har 60/40 + TS-Mom kombon i studien visat sig vara en portfölj som totalt sett haft lägre volatilitet än 60/40 (8,7% vs. 10,7%)

All volatilitet är såklart omöjligt att ta bort, då får man hålla sig till sparkonto. Men studien jag refererat till (och även flertalet andra, tex Fama French 5-faktor) har ju bevisat med många år historisk data att det varit fullt möjligt att bygga en portfölj med risktillgångar med historisk låg korrelation som ger förväntat lägre volatilitet men med bibehållen eller bättre avkastning än att bara hålla marknadsrisken (även efter avgifter). Men backtests är ju backtests och det finns såklart inga garantier om framtiden.

3 gillningar
9

Nja, genom att lägga till en okorrelerad källa till avkastning, leder det oftas till lägre volatilitet på portföljnivå, även om den tillagda tillgångsklassen i sig är mer volatil än aktier och obligationer i en 60/40-portfölj, vilket @Alec korrekt påpekar.

En av fördelarna med trendföljande strategier är möjligheten att gå kort, vilket bidrar till möjligheten att slå aktieindex under tider då aktiemarknaden går sämre. De flesta fonder och investerare har dock begränsningar för möjligheten att korta, antingen pga. interna regler (för fonder och institutioner) eller för att lämpliga produkter inte finns tillgängliga (för småsparare).

Ett bra exempel på detta är 2022, som var ett mycket bra år för trendföljande strategier (se nedan graf över SG Trend index och bredare SG CTA Index), även när båda benen i en 60/40-portfölj hade ett dåligt år.

image

En stark bidragande faktor till detta var att gå kort obligationer i en miljö av stigande räntor, vilket ses från nedan graf som visar varifrån den positiva avkastningen härstammar.

image

Dessutom har det börjat kommer fler artiklar om hur man kan replikera trendföljande strategier (dock främst med målgruppen institutionella investerare, så fortsatt utmanande för retail). Detta kräver ju tillgång till att på ett kostnadseffektivt sätt kunna korta tillgångar, vilket inte alltid är så enkelt. Men se exempelvis från Resolve (Peering Around Corners: How to Replicate Trend Following Managed Futures)

En Long-only approach gör ju att man går miste om negativa trender i tillgångar, vilket också smalnar av det investeringsbara universumet för en portfölj om okorrelerade tillgångar måste uteslutas bara för att trenden är negativ snarare än positiv (t.ex. statsobligationer under 2022).

5 gillningar
10

Whatever floats your boat.

Bara tänkte att många storinvesterare tex pensionsbolag har i mångt och mycket lagt ner såna galenheter för att de får bättre resultat med passivt investerande. Men vad vet dom egentligen…?

Lycka till! Helt ärligt! Jag hoppas att ni får bra resultat med era satsningar.

1 gillning
11

Och @Alec , jag försökte att PM dig en intressant artikel med det gick inte att PM dig. Men det var det. Ha ett bra veckoslut! Eller helg som ni säger.

1 gillning
12

Trendföljning = Marknadstajmning :person_tipping_hand:. Inte många som lyckas med det långsiktigt :partying_face: @JayR

1 gillning
13

Har du några exempel på vilka “galenheter” dom lagt ned? Om man ska dra en parallell till pensionsfonder så använder sig även AP7 av systematiska strategier för att optimera sin portfölj, så helt och hållet galet kan man nog anta att det inte är:

Faktorpremier
Investeringar i faktorriskpremier ger en möjlighet att diversifiera portföljen och sänka
risken utan att den långsiktiga avkastningen påverkas negativt. Faktorinvestering
innebär att portföljer formas genom systematiskt urval av aktier med särskilda
egenskaper, vilka förväntas leda till förbättrad riskjusterad avkastning över tid. Till de
akademiskt mer väldokumenterade aktiefaktorerna hör värdering, storlek, momentum,
låg-beta och kvalitet. AP7 eftersträvar en diversifierad exponering mot flera olika
riskfaktorer, som kan öka effektiviteten i fondens totala risktagande genom dessa
riskpremiers låga långsiktiga samvariation med globala aktier och förväntan om positiv
långsiktig avkastning.

2 gillningar
14

Jag prenumererar på Börslabbets gratis nyhetsbrev. Det är en intressant kontrast till vad vi vanligtvis läser här. Den som är intresserad kan kanske hitta texten på Börslabbets hemsida. Klipper in lite text:

"Börslabbets portföljer slagit 99 % av alla fonder

Det är inte bara Stockholmsbörsen som Börslabbets portföljer slagit utan också 99 % av alla aktiefonder på Avanza. Avkastningen de senaste 3 åren är:

  • Börslabbets Svenska portfölj +149 %
  • Börslabbets Nordisk portfölj +177 %
  • Börslabbets Amerikanska portfölj +171 %

I jämförelse har Stockholmsbörsen (OMXSGI), de nordiska börserna (OMX Nordic SEK GI) och amerikanska börsen i SEK gett runt 85 % i avkastning."

“Kvantitativa strategier går bra i cykler och vi vet aldrig hur de kommer att prestera framöver. Ser vi till de senaste 3 åren har de betett sig som de brukar historiskt och skapat mest överavkastning under återhämtning (2020-2021) medan de utvecklat sig likt index under senaste årets björnmarknad.”

1 gillning
15

Vet folk på pensionsbolag personligen, kan inte kommentera allt här.

På generella nivån, pensionsbolag använder lite multistrategier (ofta köpt från andra fondbolag) men dessa är inte i kategori ”aktier” utan i ”alternatives” och jämställs mera med räntor. Alltså dom är mera försiktiga hedgestrategier än alphastrategier.

Pensionsbolagens aktieinvesteringar är mera och mera indexföljande med lite ESG-fokus dvs uteslutning. De är jättestora indexbaserade blandfonder som man kör billigt.

16

Jag tänker inte ge mig in i debatten om huruvida det är bra/möjligt eller ej, men data är alltid bra och jag blev nyfiken. För att slippa survivorship bias bör man utvärdera fonder från förr, inte baserat vad som finns just nu. För hedgefonder och liknande är detta än viktigare, eftersom det finns ett enorm incitament att stänga ner allt som inte levererar eftersom man ofta använder sig av watermarks i avgiftsstrukturer, vilket gör att man inte tjänar lika mycket pengar efter en draw-down.

Så, utan någon vidare vetenskaplig ansats så tittade jag på en lista med fonder som definerades som CTA trendföljande 2015 i branchorganisationens egna rapport https://hedgenordic.com/wp-content/uploads/2015/03/Hedgenordic_CTA_Report_2015_low.pdf. Om vi nu 8 år senare tittar på hur dessa presterat så har vi

Alfakraft ALFA Commodity Fund: Bytte 2016 namn till Alfa Axiom Fund, har inte haft positivt år sedan 2014 https://nhx.hedgenordic.com/Program.aspx?id=2335

Brummer & Partners Lynx: Kändis som lever. Hade haft några knackiga år 2015-2021 (watermark från 2015 togs först 2021) men gjorde revanch 2022 Lynxprogrammet - Lynx Asset Management. Har funnits i min portfölj av oklar anledning.

Coeli Spektrum: Årsrapport 2015 https://coeli.se/wp-content/uploads/2017/12/Spektrum-Halvarsberattelse-2015.pdf nämner Fonden är inne i en lång period av nedgång från sin högsta notering på andelskursen, till följd av att fondens modeller inte har lyckats fånga trender i marknaden, och las sedan ner 2016 (surprise…)

Estlander & Partners Alpha Trend: Ganska mycket på dekis sedan 2011 Alpha Trend | Estlander & Partners

SEB Asset Selection. Lever vidare. Har som mål att avkasta riskfria räntan+5%. Totalt har den avkastat annualiserat 4% sedan 2006. Räknar man på statsskuldväxel så betyder det att de levererat 3.2% över den riskfria baserat på lite snabb data från SCB på statsskuldsväxlar, dvs underpresterat sitt mål rejält i relativa termer (sedan rapporten 2015 har den i stort stått still)

SEB Asset Selection Oppurtunistic Avecklades 2021 pga lågt intresse (dvs den gick så dåligt att ingen ville investera). Gjorde totalt 23% från 2009 till 2021 (dvs runt 1.7% annualiserat) och var på kräftgång sedan 2015 då den toppade.

Liknande genmgång baserat på rapporten från https://hedgenordic.com/wp-content/uploads/2014/03/IR13.pdf lite hastigare gjord.

Alandsbanken commodity: Likviderad 2015

Lynx Se ovan

Warren Capital short-term trading Förvaltare förlorade tillstånd 2014

Warren Fourth moment macro Förvaltare förlorade tillstånd 2014

SEB Asset Selection Se ovan

Alfakraft ALFA Commodity Fund: Se ovan

The persistance program La ner sin publika fond 2016 Romanesco returns license to Finansinspektionen The market environment in recent years has made it difficult for the program to meet its long term performance target. Following weak returns in 2014, the interest for the fund abated.

RPM Evolving CTA fund Ser ut att ha runt 2% annualiserat sedan 2013 ESA RPM Evolving CTA Fund E-I

Lite Estlander-fonder som inte går att läsa namn på

Graal Trendhedge Klassikern. Namnbyte och sedan ihopslagning med annan fond (effektivt ett namnbyte då den slogs ihop med en helt ny). Total från 2002 till nedläggning 2020 gav den annualiserat 3%.

Capricorn FX maestro Hittar inget efter 2013

Rho Altius Ser ut att ha lagts ner 2014, efter succestart 2008 och sedan i stort sett inget 2008-2014 404 Not Found | IASG

NEF Blue mountain Gjorde -27% 2013, och sedan hörs inget så sannolikt nedlagd direkt.

Siten iasg.com som länkas ovan var intressant (kräver registrering dock). Där kan man t.ex gå in på deras listning av CTA:er en viss månad och sortera efter avkastning. Jag gick in på mars 2013, och tittade sedan på de 10 fonder som hade gått bäst. Av dessa fanns 1 kvar idag. 2 fonder gav fel i databasen (en fanns på nätet men ser ut som ett skumraskföretag med hemsida skriven på 90-talet, den andra finns också men ser shady ut, så jag misstänker de plockats bort av en anledning), och för resterande 7 så slutade rapportering mellan 2013 och 2021, alla med fallande kurs innan den försvann)

9 gillningar
17

Ja, man ska vara medveten när man investerar (gäller även indexfonder) att det finns decennium då tillgångsslag knappt ger någon avkastning alls, bara att titta i bilden i första inlägget:

Tex mellan 1910-1920 så presterade den simulerade strategin enbart en årlig avkastning på 1,6% efter avgifter, och mellan 2010-2020 var det inga glada år för trendföljande fonder, men desto muntrare miner för aktier och räntor. Detta är någon man måste ta i beaktning när man investerar, det kan komma långa perioder av dålig avkastning hos alla tillgångsslag, det är därför det är så viktigt (beroende på vad man har för mål) att diversifiera mellan olika källor till avkastning.

1 gillning
18

Jag har inte detaljstuderat din lista men utgår ifrån att den är korrekt. Därför tycker jag att det är förenat med (stor?) risk att “gifta” sig med en fond. Undantaget är indexfonder där ombalanseringar görs löpande. Där sker ju aktiviteten inom fonden.Men inget kommer gratis. Priset att betala är att avkastningen “bara” blir genomsnittlig. Men hittills har det ändå varit bra för de flesta, speciellt med tanke på ränta-på-ränta effekten.

1 gillning
19

Avkastningen av indexfonder är ”genomsnittlig” före kostnader, men de facto över snittet årligen och bland dom bästa i långa loppet.

2 gillningar
20

Ja, vid passivt sparande över lång tid är det svårt att matcha index. Men alla sparar inte passivt över lång tid.