Förstå trendföljande fonder (Managed futures, CTA, Time-Series Momentum)

Har du någon statistik av alla aktiva som har slagit index på 10-15 årssikt? Hur många % av sådana aktiva som slår index långsiktigt? Sedan finns det många index beroende risk man tar som man ska jämföra sitt avkastning med :+1: . Du och PP har klarat av detta slå index senaste 15 år och det är naturligt att det finns alltid folk som lyckas bättre än någon annan :raised_hands:

1 gillning

Bra sammanställning!

Två par spontana observationer och medskick till de som läser detta och ger upp om trendföljande strategier som investering:

1: 2010-talet har varit ett ovanligt decennium, vilket speglas i tabellen som @Alec delat.

Under denna period har aktiemarkaden gått starkt i samband med återhämtningen efter finanskrisen vid decennieskiftet kombinerat med en multipelexpansion och sjunkande räntor. Detta har varit mer eller mindre den enda tillgången med en stark trend över perioden, dock i sällskap av statsobligationer.

Andra tillgångsslag har haft långt ifrån samma tydliga trend, vilket syns i att CTAs, managed futures samt trendföljande strategier som också har exponering mot andra tillgångsslag sackat efter börsen. I synnerhet har råvaror haft ett sämre resultat i låginflatorisk miljö. (Notera att CTA ju är en förkortning för Commodity Trading Advisor.) Underavkastningen har därför föranlett att många fonder stängts ned under perioden. Däremot bör man fråga sig om man verkligen bara ska se till denna period i isolering när man värderar om trendföljande fonder är bra investeringar eller inte.

2: Det man också måste komma ihåg är portföljperspektivet istället för att se till trendföljande strategier i isolering. Det är inte tänkt att hela ens förmögenhet ska vara placerad i sådana fonder. Tvärtom, är det ett diversifierande tillgångsslag med en unik källa till avkastning som balanserar portföljvolatiliteten genom att en del av kapitalet allokeras till trend.

Detta innebär att bara för att en fond gått dålig ex post, betyder det inte att det var en dålig investering ex ante innan man vet vad avkastningen för olika tillgångar blir. Facit för 2010-talet har visat att aktiemarknaden gått starkare än trendföljande, men det kände ingen till som fattade investeringsbeslut december 2009. Det vi vet är att vi kan minska vår förmögenhets beroende av att särskilda utfall inträffar (att ett specifikt tillgångsslag har en bra period) genom att diversifiera mellan olika tillgångsslag och strategier. Här är trendföljande (en alternativ investering) ett gott komplement i en diversifierad portfölj, vilket också visade sig 2022.

7 gillningar

Funderade lite mer på detta, och hittade en läsvärd artikel skriven av MSCI:


Ovanstående graf ur artikeln visar hur MSCI:s olika faktorer presterat relativt marknadsvikt (MSCI World) sedan 1975. Vi ser att momentum snarast överpresterade vid IT-kraschen och finanskrisen, vilket intuitivt stämmer dåligt med teorin om att momentumaktier är mer riskfyllda.

Jag insåg dock att momentumviktat index gynnas av utdragna nedgångar (precis som managed futures-fonder), eftersom de hinner vikta om tillväxtaktier till defensiva sektorer. Risken skiftar då till en annan typ – att man riskerar missa den initiala snabba återhämtningen från botten, där vi ser att värdefaktorn (och närbesläktade high dividend) istället presterar. Återigen är det tydligt att momentum och värde är bra komplement till varandra!

3 gillningar

Problemet med MSCI World Momentum är att denna inte rör momentum på hela marknaden utan endast på aktiemarknaden vilket alltså då inte är hela marknaden.

Kort kan man säga att den endast skiftar tillgångar från risk till risk. Förvisso finns där i de olika sektorerna varierande risk också, men inte alls på samma vis som t ex en branschfond kontra en korträntefond. Dvs MSCI World MOM blir tråkig ur ett mer praktiskt perspektiv.


Trendföljande fonder är annars inget att ha då man som småsparare har mindre problem med likviditet och således inte har likviditetsproblem och kan sätta ihop sin egna portfölj helt utan de regler som en trendföljande fond skulle behöva förhålla sig till.


För längre perioder finns bl a detta som testar S&P500, Världsindex och Längre räntor över en period om 150 år:
Accelerating Dual Momentum Investing – engineered portfolio

Dock inte särskilt intressant med endast tre tillgångar och det faktum att man för ovan tvingas gå “all in” en enda fond vilket blir psykologiskt omöjligt (om man inte är sociopat) så fort man når väldigt mycket kapital.

Skärmdump, Accelerated Dual Momentum (år 1880-2018):


Diagram från artikel

Det ovan visar är dock mer effekten av att skiftet av risk där man i olika omgångar ökar risk och i andra minskar risk. Det finns också ganska givet andra problem med ovan som det faktum att det hittils är få personer som har en investeringshorisont på 150 år. :slight_smile:

Att göra det på egen hand innebär att du blir mycket mindre diversifierad. Fonder som vi diskuterar här investerar i trender (både positiva och negativa) i råvaror, valutor, obligationer och ibland aktier. Och ofta med billig terminshävstång. Lycka till med att göra det på egen hand… :wink:

2 gillningar

Jag har inte läst alla detaljerna men jag tror att du får se det som inspiration där kombinationen av relativt och absolut momentum är grunden. Sen kan man göra urvalet av positioner efter eget huvud. Kanske ett urval av indexfonder och kort ränta om man vill begränsa urvalet, vilket det kan finnas en poäng i att göra.

  1. “Att göra det på egen hand innebär att du blir mycket mindre diversifierad.”
    Nej, med mindre likviditetsproblem har man större och inte färre möjligheter. Att större institutioner, fonder mm har bättre rabatter är dock sant (men förtar inte likviditetsproblemet).

  2. Vilken diversifiering? Specificera gärna för t ex de två svenska fonderna:
    a) Reglerna som används, alltså specifika regler som går att kontrollera och testa
    b) Specifika tillgångar som är aktuella (dess universum)
    c) Vilka rabatterna är, du talar om rabatt X men vad är dessa kontra en småsparare som handlar samma typ av tillgång?

Punkt 2 är såklart en dum fråga då denna data sällan till aldrig går att få tag i, men ska man jämföra A kontra B dessvärre fortfarande relevant.

  1. En småsparare kan handla med hävstänger också, men det blir fort knöligt och det är också något knöligt att prata om då all seriös diskussion kring det leder till skärmdumpar som visar X kontra Y och problemet då är att någon mindre påläst tyvärr kan få för sig en typ av “guld och gröna skogar”-scenario, dvs det är rent moraliskt tveksamt att prata om likväl som det är moraltiskt tveksamt att rekommendera extrema risktillgångar helt oavsett om man med ett verktyg som t ex trend kan nå festliga siffror.

Som småsparare kommer du helt enkelt inte åt att handla med dom instrument som krävs för att uppnå samma diversifiering som en hedgefond. Om vi tar Lynx som exempel:

Fondens investeringar sprids på ett nittiotal instrument som handlas på en rad olika terminsbörser runt om i världen.
Fonden investerar bland annat på följande terminsbörser: Australian Securities Exchange (ASX), Borsa Italiana (BI), Chicago Mercantile Exchange (CME), Eurex Exchan- ge (EUREX), Hong Kong Futures Exchange (HKFE), ICE Futures Europe (ICE), Intercontinental Exchange (ICE), Korea Exchange (KRX), London Metal Exchange (LME), Montreal Exchange (ME), Nasdaq OMX Nordic (OM), New York Mercantile Exchange (NYMEX), Osaka Securi- ties Exchange (OSE) och Singapore Exchange (SGX).

Dessa kommer du helt enkelt inte åt att handla med.

Går att läsa mycket men inte allt i deras WP.

Ett axplock ur bladet:

Specialfonder kan till exempel ha friare placeringsreglementen än vad som gäller för värdepappersfonder. Lynx Dynamic har av Finansinspektionen beviljats undantag från vissa av de begränsningar som gäller för värdepappersfonder. Undantagen ger fonden möjlighet att bland annat:
• handla med derivatinstrument utan att ha täckning i underliggande finansiella instrument,
• utnyttja en större hävstångseffekt än 100 procent genom att agera på terminsmarknaderna, och
• göra större investeringar i vissa enskilda finansiella instrument avista och erhålla en större exponering i underliggande tillgångar (eller motsvarande) genom att utnyttja derivat.

Du kan omöjligen bygga en egen lika bra trendföljande portfölj billigare än fonderna kan göra. För du kommer helt enkelt inte åt dom börser för terminshandel som dom gör.

2 gillningar

Jag tror att du missuppfattade budskapet i mina inlägg :slight_smile: Jag försöker inte förespråka MSCI World Momentum, utan utröna var momentumpremien kommer ifrån. Är det felprissättning eller systematisk risk vi får betalt för? Personligen hoppas jag förstås på det sistnämnda, eftersom det gör momentumfaktorn mer robust och pålitlig för framtiden.

Av det jag läst och funderat över hittills lutar jag åt att tro att finns en stark systematisk komponent ändå. Enkelt uttryckt får vi betalt för risken att “köpa tillväxt på toppen” och “sälja värde på botten”.

1 gillning

Kanske, mitt budskap var mest att det var tråkigt men på ett mer raffinerat skrivet sätt. :slight_smile:

Intressant läsning i ämnet där dom går på djupet för att förstå riskpremien i momentum: https://research-center.amundi.com/files/nuxeo/dl/d1fddc0d-a0c5-43db-9754-2782180b6b3a

Momentum risk premium is one of the most important alternative risk premia. Since it is considered a market anomaly, it is not always well understood. Many publications on this topic are therefore based on backtesting and empirical results. However, some academic studies have developed a theoretical framework that allows us to understand the behavior of such strategies. In this paper, we extend the model of Bruder and Gaussel (2011) to the multivariate case. We can find the main properties found in academic literature, and obtain new theoretical findings on the momentum risk premium. In particular, we revisit the payoff of trend-following strategies, and analyze the impact of the asset universe on the risk/return profile. We also compare empirical stylized facts with the theoretical results obtained from our model. Finally, we study the hedging properties of trend-following strategies.

1 gillning

Vad som ligger bakom effekten är intressant och svårt.
Man kan tänka att det är beteendemisstag som man tar andra sidan av.
Att det är ineffetivitet i marknaden, t.ex. långsam informationsspridning.
Det kan också vara en riskpremie. Men vad är risken? Jag brukar tänka på att det är avvikelsen mot index, de där jobbiga perioderna av flera års underprestation, som gör det svårt att fortsätta hålla strategin.

Men sedan finns ett annat element nämligen att råvaruterminer är en annan sorts marknad än aktiemarknaden.
Aktiemarknaden finns för att samla ihop kapital att investera/skapa ett företag och premien är företagets framtida vinster.
Råvaruterminer är en marknad för hedging. Där producenter, tillverkare, köpare etc. vill låsa in ett pris för att skydda sig mot prisrörelser, och spekulanter tar andra sidan av traden och får ut en försäkringspremie för att ta den risken.

Ett roligt exempel på det är ju när McDonalds skulle börja sälja chicken nuggets. De ville men visste inte hur de skulle kunna då priset på kyckling varierade så mycket. Men en rådgivare kom på att det var pga fodret varierade i pris och de kudne då köpa terminer på fodret och hedga sig mot prisförändringar.

2 gillningar

Det är klart att en småsparare aldrig kan vara lika diversifierad som en CTA.
De handlar någonstans mellan 50 till >150 olika marknader, kan gå både lång och kort, kan handla på många olika speeds/lookbacks samtidigt i sin modell osv.

Futures har dessutom inbyggd hävstång i sig själva och är därför väldigt kapitaleffektiva instrument där du kan lägga kanske 2/3 av kapitalet i cash och boosta din avkastning lite på så vis.

Visst, du och jag kan också handla futures om vi vill - mn vi skulle bara ha kapital till ett fåtal kontrakt inte 20+.

Det känns som att det blandas friskt med momentumfaktorn, CTAs, olika marknader osv utan att man är tydlig med vad man pratar om.

1 gillning

Tack för tipset, men tyvärr upplever jag inte att artikeln besvarade mina frågor. Den fokuserar snarare på att skapa en matematisk modell för analys av trendföljande fonder. Det enda artikeln bryskt konstaterar i introduktionen är:

This is why carry and value are generally considered as skewness risk premia, whereas momentum is a market anomaly. The performance of a market anomaly is explained by behavioral theories, not by a systematic risk.

Det finns dock som sagt studier som hävdar att momentum är en systematisk risk, så jag köper inte att verkligheten är så svartvit.

Jag gillade detta tankesätt! Som första inlägget beskriver har ju trendföljande fonder en konvex avkastningsprofil med positiv skewness, så de presterar bra vid extremer på börsen (såväl positiva som negativa chocker), men går dåligt under långa perioder när börsen tuffar på som vanligt. Som tidigare inlägg visade är det sannolikt därför de flesta fonder inte överlever, för att folk inte har disciplinen att hålla fast vid dem. Kanske är det den “disciplinen” vi får betalt för.

Apropå skewness - jag har alltid tänkt att positiv sådan är något att eftersträva, men på sistone har jag börjat ifrågasätta detta. Aktier är ju ett typiskt exempel på ett tillgångsslag med negativ skewness, men 100% aktier är nog mycket lättare att hålla för de flesta än 100% trendföljning.

Vad hade ni helst hållt av följande:

  • En tillgång som gav +10% varje år, men -30% vart 10:e år
  • En tillgång som gav +1% varje år, men +50% vart 10:e år

Ja, men då förutsatt obegränsad likviditet som då gör möjligt för en CTA att handla vad som helst hur som helst med multipla tidshorisonter osv.

Det kräver ovanpå det dessutom obefintliga regler för handeln från CTA:s håll samt att det alltid finns inflöde av kapital och inte ett utflöde. Du kan inte t ex ha kunder som börjar ta ut kapital helt plötsligt när du ska göra ett köp för 100 MSEK (kort), en typ av problem som inte existerar för en småsparare då denne bara styr sitt egna kapital och inte kunders.

Jämförelsen institutionella investerare som t ex en CTA, fond, ETF etc kontra småsparare är lite knepig, dessa handlar i princip som om de kommer från två olika planeter just pga likviditetsproblematiken men också pga regler, att den ena måste förhålla sig till kunder, kvartalsrapporter (…listan fortsätter) så du får en länk istället:
Retail Investor’s Edge: Where Retail Investors Have The Advantage (finmasters.com)

Ovan förklarar såklart inte allt, men vill man ha en bättre bild av hur marknaderna fungerar får man helt enkelt läsa och bedriva sina egna studier på ämnet. :slight_smile:

Artikeln i länken verkar främst syfta till aktiemarknaden.

Inte hört förut att CTAs har problem med likviditeten när dom handlar. Har fått uppfattningen att terminsmarknaderna dom handlar på är mycket likvida. Beskrivs här tex på investopedia:

2. Future Markets Are Very Liquid

Future contracts are traded in huge numbers every day and hence futures are very liquid. The constant presence of buyers and sellers in future markets ensures market orders can be placed quickly. Also, this entails that the prices do not fluctuate drastically, especially for contracts that are near maturity. Thus, a large position may also be cleared out quite easily without any adverse impact on price.

In addition to being liquid, many futures markets trade beyond traditional market hours. Extended trading in stock index futures often runs around the clock.

Dom belyser även fler fördelar med att handla med terminer istället för aktier om du vill läsa.

KEY TAKEAWAYS

  • Stock investors may have heard the term “futures” or “futures market,” but thought to themselves that these esoteric derivatives are not for them.
  • While futures can pose unique risks for investors, there are several benefits to futures over trading straight stocks.
  • These advantages include greater leverage, lower trading costs, and longer trading hours.
1 gillning

Mycket av det du skriver är inte applicerbart på CTAs på samma sätt som aktiefonder.

Futures är djupa och likvida marknader. CTAs är väl medvetna om likviditet och kapacitet för deras strategier och lägger mycket av sina resurser på att ha bra exekvering och risk management. Det är inga problem att handla. Fler hastigheter hjälper snarare än få pga de inte handlar hela kapitalet samtidigt.

Eftersom de inte behöver investera hela sitt kapital så borde de vara mindre känsliga för in- och utflöden.
de kan ju också begränsa likvideiteten till t.ex. månadsvis istället för daglig och ha lite trösklar för minsta investering (som ju det stora Lynx-programmet gör).

Men visst, karriärrisk och att många lämnar en investering som underpresterat en tid är absolut ett område där retail kan ha en fördel över institutioner och fonder.

Gällande placeringsregler så är många CTAs off shore. Men många har också UCITS-varianter av sina fonder.