Better Globe | Mina erfarenheter efter 10 år som kund
Sök:

Better Globe – spara etiskt, hållbart och klimatsmart (reklam)

Bidra till en bättre värld och gör gott samtidigt som du har en möjlighet till att tjäna pengar

Om du också vill göra gott, bidra till en bättre värld och få en möjlighet tjäna pengar samtidigt så kan Better Globe vara något för dig. Genom att köpa träd kan du bidra till att uppfylla flera av FN:s globala mål för en hållbar värld. Du kan hjälpa människor att få jobb och lyfta sig ur fattigdom, du kan bidra till att barn får en utbildning och du kan minska klimathotet. Samtidigt får du i utbyte en möjlighet till en marknadsmässig förväntad avkastning. Den här artikeln är ett samarbete med och reklam för Better Globe AS.

Jag kom i kontakt med Better Globe redan 2008. Det var en god vän som tipsade om ett bolag vars affärsidé var att plantera träd i den kenyanska semiöknen och på det sättet bidra till att både minska fattigdomen och minska klimathotet. Förutom att plantera träd ville de finansiera mikrolånbanker för det hade Muhammad Yunus som fick Nobelpriset 2006 visat var ett effektivt sätt att hjälpa människor att hjälpa sig själva. De skulle även hjälpa till att höja utbildningsnivån hos barnen och finansiera skolor. Allt det här skulle göras på kommersiell basis och vi kunder som finansierade verksamheten skulle dessutom få en marknadsmässig årsavkastning på över 10 procent.

Jag ska vara helt ärlig. Jag var fascinerad, intresserad men ganska snabbt avfärdade jag det hela som ”för bra för att vara sant”. Däremot kunde jag inte riktigt släppa taget om det. Min mentors ord ringde nämligen i öronen: ”Om något låter för bra för att vara sant så förtjänar det en närmare undersökning!” Sagt och gjort, sommaren 2008 packade jag och Caroline våra väskor och vi reste till Kenya. Vi blev väldigt imponerade och resten är som man säger historia.

I skrivande stund, sommaren 2019, har det gått mer än 10 år sedan jag besökte verksamheten för första gången. Jag har varit på plats hela fem gånger, nu senast förra månaden (juni 2019). Då besökte jag till och med Lamu som är ett område i Kenya som UD avråder resor till på grund av säkerhetsläget, då det ligger nära gränsen till Somalia. Du kan läsa mina reseberättelser från de olika åren här: 2019, 2017, 2015, 2012 och 2008. Mycket av det man sa att man skulle har man också gjort och den positiva påverkan på plats är enorm. Något som jag hoppas jag kan göra rättvisa i den resterande delen av artikeln.

Under dessa tio år har jag varit med om väldigt mycket i sammanhanget av Better Globe. Jag har köpt träd för mer än en miljon kronor, jag har inlett ett samarbete med Better Globe, jag har fått avkastning enligt plan sedan 2010, jag har sett verksamheten utvecklas och gå från klarhet till klarhet och jag lyckats dra på mig väldigt mycket näthat och kritik för mitt engagemang.

Under hösten 2018/våren 2019 gjordes det en granskning av Better Globe i Affärsvärlden och Magasinet Filter där jag och Better Globe omnämndes i inte så positiva ordalag. En del av kritiken var absolut relevant, men en annan del av kritiken var det inte alls. Jag har bemött dessa två artiklar i en separat artikel som du kan läsa här. Eftersom förtroende är allt vill jag inte sticka under stol med kritiken eller att Better Globe är kontroversiellt. Därför vill jag redan nu vara tydlig med att jag inte är oberoende i det här avseendet eftersom:

  • jag har ett samarbete med Better Globe sedan 2008,
  • jag hälper Better Globe med marknadsföring och försäljning,
  • jag får betalt 1 EUR per träd för alla träd som köps via min sponsrade länk,
  • jag har ett egenintresse i Better Globe eftersom jag äger många träd själv och
  • Better Globe är en illikvid, oreglerad och kritiserad investering med bristande insyn där man kan förlora allt insatt kapital.

Med det sagt så är artikeln inte sponsrad, jag har inte fått betalt för den och jag har betalat alla mina resor, kostnader och sådant själv. Syftet och målet med den här artikeln är att sammanfatta mina erfarenheter av mer än 10 år med Better Globe. Jag vill lyfta fram både det som är bra och fantastiskt men även det som är mindre bra. Jag kommer också försöka göra det med hjälp bilder, videor, fakta och tredjeparts-källor.

Jag kommer också att argumentera för Better Globe utifrån två perspektiv. Ett perspektiv som är ”välgörenhet och klimatkompensation med en möjlighet till avkastning” där den viktigaste behållningen är att man gör gott, bidrar till en positiv påverkan redan idag, klimatkompenserar och ser en eventuell avkastning som bonus och är okej med att köpa träd och donationspaket för några hundralappar i månaden. Det andra perspektivet är att se Better Globe som ett sparalternativ där man tittar på det utifrån ett finansiellt perspektiv. Av erfarenhet vet jag att det nämligen kan leda till två helt olika slutsatser och analyser. I det ena fallet är den klockren och i det andra fallet går den mot konventionell visdom och allmän uppfattning.

Till syvende och sist får du bilda dig en egen uppfattning, både kring det positiva och kring den negativa kritiken. Jag vill däremot också visa på att det finns hopp för vår planet, för det finns projekt där det finansiella, etiska och hållbara faktiskt kan gå hand i hand. Om du har frågor, så får du mer än gärna mejla mig på janATrikatillsammans.se eller kommentera i slutet av artikeln.

Tack för att du läser den här artikeln,
Jan Bolmeson
6 Juli, 2019.

Sammanfattning och viktiga punkter

Nedan följer som vanligt en kort sammanfattning av den här artikelns viktigaste punkter:

Jag har samarbetat med Better Globe och köpt träd sedan 2008
Jag har märkt upp den här artikeln som reklam eftersom jag har haft ett samarbete med Better Globe sedan 2008. Om du använder min sponsrade länk så får jag en liten ersättning för de träd som du köper. Jag har själv köpt över 12 500 träd för ett värde en bra bit över en miljon kronor. Jag har även besökt verksamheterna på egen bekostnad 2008, 2012, 2015, 2017 och 2019. 
Better Globe är kontroversiellt och de/jag har fått ta emot en del kritik
Som jag skriver i mer detalj nedanför den här sammanfattningen så har Better Globe fått ta emot en del kritik. En viss del är välförtjänt och en viss del är inte det. Kritiken riktar sig i princip aldrig mot verksamheten och det positiva man genomför på plats, utan gäller oftast 1) försäljningsmodellen och att vissa personer som jag tjänar pengar på det, 2) att transparensen inte är samma som i Sverige och 3) mot en av grundarna som inte är operativ i bolaget.
Två sätt att se på det – välgörenhet och klimatkompensation med möjlighet till avkastning ELLER som en alternativ investering
En sak som blev tydlig för mig efter vårens kritik är att man kan se på Better Globe antingen som ett sätt att bidra till FN:s globala mål, ett sätt att klimatkompensera för sina utsläpp, att ge andra människor en möjlighet och som ett sätt att göra gott. Helt enkelt som en välgörenhet där man ser den eventuella avkastningen som en bonus. Om man bara är okej med att jag och andra tjänar ett par procent provision för jobbet med t.ex. resorna, så kan jag helhjärtat rekommendera Better Globe utifrån det här perspektivet. Det finns ingen tvekan överhuvudtaget på att man bidrar till att göra världen till en bättre plats. Mängder av studier (här, här och här) och även kritikerna stödjer dessutom tesen att det är bra plantera träden, särskilt i semiöknen där de inte konkurrerar med t.ex. jordbruk. Här är en oberoende artikel från Reuters som pekar på nyttan av att just plantera Mukau-träd i semi-öknen i Kenya från mars 2019.
Det andra sättet är att se på Better Globe som en finansiell alternativ investering. Tar man på sig de glasögonen så finns det betydligt fler saker att ta hänsyn till och många av dem talar emot Better Globe. För det första är risken högre än med indexfonder, man kan förlora hela det insatta beloppet, pengarna är låsta i 20 år, sparandet är inte reglerat, det finns en brist på transparens och insyn och det finns många risker såsom biologiska, organisatoriska, politiska, ekonomiska och så vidare.
Dessa har jag beskrivit i artikeln: riskerna med Better Globe. Min personliga uppfattning är att kombinationen av det etiska, hållbara och sociala motiverar en annars okej, inte bra, årsmedelavkastning på 13 procent om året. Men man bör vara försiktig och max investera en liten del av sin aktiva lekhink. Bortom mindre summor och bortsett från den goda aspekten så håller jag med kritikerna om att det går emot konventionell visdom och allmän uppfattning. Samtidigt har det fungerat enligt plan hittills. Mycket klurigare än det tidigare perspektivet som sagt eftersom framtiden innebär en osäkerhetsfaktor och historisk avkastningen inte är en garanti för framtida. 
Vi kunder finansierar verksamheten genom köp av träd eller donationspaket
Det är vi kunder som finansierar hela verksamheten genom att vi köper träd och/eller donationspaket. Ett träd kostar 17 EUR och ett donationspaket kostar 53 EUR. Donationspaket består av 2 träd som vi kunder äger och får en förväntad avkastning från, 2 träd som skänks bort till bönder och organisationer, 500 liter vatten och 1.50 EUR till mikrolån och 1.50 EUR till skolverksamhet. 
Den förväntade, ej garanterade avkastningen, från ett träd är 0 EUR de första fem åren. Från det femte året betalar Better Globe tillbaka 2.55 EUR per år i 15 år för att det sista året vid slutavverkning återbetala 170 EUR. Räknar man om det med hjälp av ränta-på-ränta så motsvarar det en årsmedelavkastning om ca 13 %. Det kan jämföras med en indexfond som ger i genomsnitt ca 8 % över samma 20 års period, dock till en lägre risk. 
Mängder av tredjepartskällor
En sak som jag också uppskattar så här efter mer än 10 år är att det finns väldigt många tredjeparts källor. Plantagerna i Kiambere och Nyongoro går att se via Google Maps (här och här). Green Inititive Challenge-projektet finns dokumenterat på KenGen Foundations hemsida pch på Lafarges hemsida. Better Globe står som partner till K-Rep Fedha Services som sköter mikrolånbankerna. Mikrolånbanken i byn Kenta (Nguni/Mbuvu) kan numer också ses via Google Streetview.
Det kenyanska skogsvårdsverket Kenya Forest Service har gett ut skriften ”Guidelines to On-Farm Melia volkensii” som bygger på samarbetet de har haft med Better Globe Forestry. Studenterna Amanda Lundberg och Linnéa Lundeborg vid Uppsala Universitet har skrivit en 15 poängs magisteruppsats med en gedigen litteraturstudie. Det finns kenyanska nyhetsartiklar där Better Globe nämns som t.ex. den här där de fick pris av kenyanska skatteverket eller den här där Mukau-trädet beskrivs i Business Daily. Fler än jag har besökt plantager och verksamheten på egen hand och så vidare. 
Jag har även under åren intervjuat flera intressenter bl.a. f.d. generalsekreteraren för ICRAF (World Agro Forestry Center) och FN-ambassadör för Drylands Dennis Garrity och dåvarande VD:n för Kefri (Kenya Forestry Research Institute) Ben Chikamai. Även den belgiske ambassadören har uttalat sig positivt. På mina resor har jag och andra även träffat flera ministrar, både i Kenya och Uganda och till och med vice-presidenten i Kenya som varit positiva till arbetet som Better Globe gör. Många artiklar visar på värdet för bönderna som planterar Mukau-träd, som t.ex. den här från Reuters.
Vinstdrivande verksamheter har en större påverkan än välgörenhet
En sak jag har lärt mig på mina resor och i intervjuer med personer i branschen är att välgörenhet är både bra och dåligt. Välgörenhet i form av katastrofhjälp är fantastisk – det räddar liv. Men välgörenhet för att bygga upp en hållbar ekonomi är inget vidare.
När jag träffade vice-Presidenten i Kenya 2008 pratade han om vikten av investeringar snarare än allmosor. En av grundarna till Trine refererade till en studie som de gjort kring att en investerad krona hade 37 gånger(!) större påverkan än en välgörenhetskrona. Better Globe är typexemplet på hur man på ett kommersiellt gångbart sätt kan lyfta människor ur fattigdom och bidra till att minska klimathotet.

Jag har säkert missat något så läs gärna även resten av artikeln.

Våra sparpengar formar framtiden

Jag vet inte om det är en kommande 40-års kris eller faktumet att jag är pappa till två små döttrar som gör att jag funderar mycket på framtiden och inte minst vad det är för en värld vi vuxna lämnar efter oss. Det är något som jag har berört i flera avsnitt på bloggen. T.ex. ett avsnitt som lämnade mig med stor förvåning när jag insåg att min egen klimatbudget är 38 ton totalt och inte per år. Jag har skrivit om hur våra sparpengar har en större miljöpåverkan än vår bilkörning.

Vi har inte ärvt jorden från våra förfäder, vi har lånat den av våra barn. 

Gammalt indiancitat.

Lägger man till fakta som att t.ex. i Kenya har man de senaste 50 åren huggit ner mer än 90 procent av all skog, att vi har fiskat ut eller håller på att fiska ut 75 % av världens fiskeytor eller människan har utrotat 130 000 arter så är det lätt att bli lite deppig. Den senaste IPCC-rapporten var inte heller en alltför munter läsning. Nya studier under 2019, som bland annat den här, den här och den här i Science pekar båda på att man genom massiv trädplantering skulle kunna sänka mängden koldioxid i atmosfären, till och med så pass mycket som att kompensera för 20 års utsläpp. Många forskare säger dessutom att trädplantering är det billigaste sättet att minska klimathotet (här, här och här).

Jag är i grunden ändå en optimist och tror på att vi kan lösa en hel del av våra utmaningar. Men jag är övertygad om att det måste ske på kommersiell basis. Pengar är än så länge det viktigaste styrmedlet i världen. Pengar trumfar allt. Saker kan vara förbjudna, men kan man tjäna pengar på det så kommer det ändå att ske. Vi kommer rädda vår planet först när man vi kan börja tjäna pengar på det. Det är därför jag stödjer alla projekt där pengar, hållbarhet, socialt ansvar går hand i hand. Det som på engelska brukar kallas för tripple-bottomline: People, Profit och Planet. Det vill säga att man tar lika stor hänsyn till vinsten som till människorna och planeten.

Det är därför jag gillar Trine och investerar i deras projekt som sponsrar solpaneler. Det är därför jag gillar Better Globe och står kvar trots kritiken jag får. Jag vet nämligen inget annat sätt där pengar och klimat faktiskt går hand i hand på ett sådant ypperligt sätt. Du får mer än gärna tipsa om du vet fler projekt. Det som vi ofta nämligen glömmer bort är att våra pengar formar framtiden. Det vi investerar i, det får vi mer av. Tesla och Elon Musk är fantastiska exempel i närtid. Det här är faktiskt ett ämne som jag skrev om i en ledare i näringslivsbilagan i SvD för ett tag sedan.

Utöver det tycker jag dessutom att om jag har haft turen (sannolikhet 0.08 %) att födas i ett land som Sverige och har fått mycket gratis som t.ex. utbildning, möjlighet att göra nästan vad jag vill och dessutom ha en levnadsstandard som en stor del av världens befolkning bara kan drömma om, ja, då är det mitt ansvar att hjälpa till. Jag har länge gjort det genom ren välgörenhet där jag har skänkt pengar till allt från SOS Barnbyar, Läkare utan gränser, Unicef och andra organisationer.

För ett tag insåg däremot att man behöver skilja på välgörenhet i form av katastrof hjälp och långsiktig hållbar utveckling. Katastrofhjälp görs bäst av de klassiska välgörenhetsorganisationerna samtidigt som det långsiktiga hållbara arbetet helst bör göras av kommersiella aktörer med en social, etisk och hållbar inriktning. Företag som t.ex. Better Globe och Trine.

Better Globe – en introduktion

Better Globes ambition och mål från början har varit att minska fattigdomen i Afrika. Sättet man gör det på är att plantera träd i semi-öknen där de inte konkurrerar med boskapsskötsel eller matodling. En positiv bieffekt är att man dessutom starkt bidrar till att minska klimathotet. Plantering av träd bidrar inte bara till binda koldioxid från atmosfären, de motverkar även erosion som är ett problem på riktigt (läs reseberättelsen från 2019) och ökenspridningen.

Nedanstående animerade video som har ett par år på nacken och är lite inaktuell i vissa avseenden ger ändå en god översikt på fyra minuter.

Utifrån erfarenheterna från mitt senaste besök på plats i juni 2019 skulle jag beskriva de viktigaste delarna i verksamheten enligt följande.

Plantering av träd på egna plantager

När man började verksamheten 2006 så var huvudplanen att plantera träd på plantager i semi-öknen på egen regi. Semi-öknen är speciell på det sättet att det avdunstar mer vatten än det kommer faller vilket gör att den varken lämpar sig för boskapsskötsel eller jordbruk. En plantage i semi-öknen konkurrerar således inte med matproduktion. Ungefär 80 % av Kenyas yta är täckt av den här typen av mark som antingen är utsatt för torka, hög höjd eller hög avdunstning vilket gör det väldigt svårt att odla mat.

I t.ex. Kitui och Mwingi i Kenya där jag har varit flera gånger är temperaturen mellan 24-30 grader året, det regnar ca 300 – 500 mm och det avdunstar 1 900 – 2 400 mm per år. Majoriteten av de fattiga människorna försöker försörja sig genom att odla marken men det är många gånger lönlöst. Under alla mina besök har jag aldrig hört talas om en bra skörd eller sett en grön åker. Delvis beror det på okunskap eftersom man planterar grödor som inte fungerar i miljön såsom t.ex. majs. Man odlar majs eftersom det är vad man alltid har odlat och det återkommer jag till nedan i stycket om partnerbönder.

Jag rekommenderar att titta på nedanstående intervju som jag gjorde 2015 med Dr. Dennis Garrity. Han är f.d. generalsekreterare för ICRAF som är en oberoende organisation för att främja forskning om samspelet mellan träd och människor. Han är även FN:s utsedda ambassadör för ”Drylands”. I intervjun pratar om vi människornas livssituation och det viktiga arbetet som Better Globe gör. Slå gärna på textningen.

Better Globe började plantera träd framförallt på två ställen – Kiambere i Mwingi/Kitui-länet nordöst om Nairobi och i Nyongoro i Lamu-länet i sydöstra Kenya på gränsen till Somalia. I skrivande stund, sommaren 2019, är båda dessa plantager på över 1 000 hektar (=ca 2 000 fotbollsplaner) vilket gör att de dessutom syns på satellitbilder hos Google Maps (direktlänk: Kiambere och Nyongoro).

På dessa trädplantager planterar man i dagsläget framförallt Mukau-träd (Melia volkensii). Det är ett träd som enligt Albert Luvande, forskare på Kenya Forestry Research Institute (”Kefri”) i Kitui kan jämföras med teak-träd i kvalitet. Virke i förädlad form såsom torkat, uppsågat och redo för export kan en kubikmeter Mukau värderas till ca 971 EUR per kubikmeter enligt ITTO Tropical Timber Market Report 16-30 juni 2019 eftersom det motsvarar Afrikansk mahogany. Enligt uppgift från skogsmästaren på plats i Kenya på Better Globe går det tre avverkade Mukau-träd på en kubikmeter, men deras kalkyler håller även för fyra avverkade Mukau-träd per kubikmeter.

I juni 2019 besökte jag båda plantagerna och nedan följer några bilder:

Enligt uppgifter när jag besökte plantagerna sommaren 2019 har man planterat ungefär 2 000 – 2 500 hektar skog på plantagemark och man har fortfarande ca 30 000 hektar tillgängligt att plantera på. I antal träd är det mellan ca 750 000 och 1 000 000 träd.

Enormt snabbväxande träd som kan slutavverkas inom 20 år

Den stora fördelen med Mukau-träden som man planterar är att dessa växer enormt snabbt. Det är det som gör det möjligt för Better Globe att ge löften om en möjlighet till marknadsmässig avkastning. Nedanstående bildserie visar tillväxten på träden vid infarten till Kiambere-plantagen.

I skriften ”Guidelines to On-Farm Melia volkensii growing in the dryland areas of Kenya” som ges ut av Kenya Forest Service (”KFS”) bekräftas Mukau-trädens snabbväxande egenskaper. Träden är klara för avverkning redan efter ca 10 – 20 år vilket kan jämföras med svensk gran och tall som avverkas först efter 80 till 120 år. Dessutom är värdet på Mukau mångdubbelt större än svensk gran eller tall även när det väl är nedhugget.

Det är den här tillväxten och värdet på träden som är ”motorn” bakom den utlovade avkastningen till oss kunder om ca 208 EUR per träd, som köps för 17 EUR, över en 20 års period. Better Globes affär ligger i värdeförädlingen i vertikalen, det vill säga att man äger både råvara och förädlingsprocessen i form av sågverk och slutförädlingen i form av t.ex. tillverkning av parkett, byggnadsmaterial eller motsvarande.

Det är också ett väldigt bra sätt att främja den ekonomiska tillväxten i de afrikanska länderna istället för att exportera råvara och värdeförädla i väst. Något som både ministrar och vice-presidenten i Kenya berättade när jag träffade dem. De fattiga länderna har nämligen två stora problem. Det ena är den massiva korruptionen och det andra är att man exporterar billig råvara (t.ex. tobakslöv) och importerar dyr förädlad produkt (cigaretter) som gör att man förlorar hela värdetillväxten och de (skatte)intäkter som det innebär.

Samarbete med och plantering av träd hos partnerbönder

För ett par år sedan insåg Better Globe att plantera träd på egen mark inte var så skalbart som man önskade. Det var t.ex. omständligt att få tillgång till bra mark, det krävde stora resurser i form av personal och gav inte maximal positiv påverkan på lokalsamhällena. Istället började man genomföra pilotprojekt med så kallade partnerbönder.

Man kontaktade bönder som redan odlade sin mark och frågade om de var intresserade av att utöver sin vanliga odling av grödor även plantera träd. Det vill säga blanda träd- och vanlig odling av grödor, så kallad agro-forestry. Bönderna såg det här som en möjlighet att öka avkastningen (”yield”) på sin mark och tackade ja. Idag, 2019, så har programmet med partnerbönder blivit en stor succé och det är där man har den största tillväxten just nu. När man startade upp i Uganda under 2018 planterade man ut nästan 1 000 000 träd hos 10 000 partnerbönder.

När jag var nere sommaren 2019, läste jag ett sådant kontrakt, och huvudpunkterna i kontraktet var att:

  • Bönderna får plantor gratis av Better Globe
  • Hälften av träden behåller bonden och hälften ägs av Better Globe
  • Better Globe betalar 110 % av marknadspriset när de avverkas
  • Bonden får tillgång till gratis utbildning två gånger i månaden
  • Bonden får tillgång till en ambulerande skogs/jordbruksexpert som rådger bonden
  • Bonden åtar sig att sköta träden och följa BG:s instruktioner under tiden träden växer
  • Bonden får tillgång till en lokal mikrolånbank som BG finansierat

Dessutom var det coolt att se hur kontrakten var helt och hållet digitala, undertecknades med fingeravtrycksläsare, innehöll GPS koordinater, vidimerades av tredje part såsom den lokala ”hövdingen” etc. Jag blir alltid lite förvånad hur mycket fördomar jag/vi i väst har om hur man sköter företag i Afrika. På vissa områden är de definitivt längre än vad vi är.

Alla bönderna jag har pratat med var väldigt positiva till programmet. I princip alla hade ökat avkastningen från sitt jordbruk redan idag tack vare råd man hade fått från Better Globes ambulerande skogs- och jordbruksexperter. Flera bönder berättade att de hade börjat plantera andra grödor som fungerade bättre, de hade fått hjälp med effektivare vattenanvändning, fått kunskap om trädskötsel och så vidare.

En bonde berättade att han plantera träd sedan tidigare men att han både hade blivit lurad och sålt till underpris men även att han inte hade skött träden optimalt. De nya plantorna från Better Globe hade växt förbi hans gamla träd trots att de var yngre eftersom han tidigare inte vetat hur han skulle sköta och ta hand om dem.

Jag rekommenderar att se följande intervju med Simon Mutua Mulli som jag gjorde 2015 som berättar om sin gård, partner-bonde programmet och vilken påverkan det har haft för lokalsamhället. Sedan 2015 har jag träffat Simon både 2017 och nu 2019 och han berättade stolt att han har gått från 213 träd 2015 till över 1 200 träd i juni 2019. Slå gärna på textningen då det kan vara svårt att förstå vad han (och jag) säger.

En annan positiv effekt som man har märkt är att träden växer betydligt bättre hos partnerbönderna än vad de gör på plantagerna. Det beror främst på att ett träd hos en bonde får mer kärlek än ett genomsnittligt träd på plantagen men också för att jorden oftast är bättre än på plantagerna.

I dagsläget har man ca 5 000 partnerbönder i området kring 7Forks i Kenya och ca 10 000 i Uganda. När jag var nere sommaren 2019 så berättade man också att man lägger mest krut på partnerbönderna just nu, framförallt i att utbilda dem i trädskötsel. Man har nämligen en stor variation i t.ex. överlevnadsfrekvens av plantorna där de bästa bönderna ligger över 90 % men många andra betydligt lägre än så.

Vill man läsa på mer hur arbetet fungerar konkret med partnerbönderna så rekommenderar jag faktiskt magisteruppsatsen från Uppsala universitet. Amanda och Linnéa som skrev den spenderade flera dagar med partnerbönderna och agenterna som jobbade med dem. De har också intressanta betraktelser från sina intervjuer med Florence som jag tyvärr inte träffade.

Finansiering av mikrolånbanker

En annan viktig aspekt är att Better Globe finansierar mikrolånbanker i de områden där man har plantager eller partner-bönder. Man driver inga mikrolånbanker själv utan man finansierar bara uppstarten av dem via partnerorganisationer såsom K-Rep Fedha Services. Att starta upp en mikrolånbank kostar ca 800 000 kr och då hjälper man till med all infrastrukur, rekrytering och initial finansiering.

Därefter tas ägande av banken över av själv lokalsamhället. Alla som vill låna pengar behöver rekommenderas av någon annan, bli andelsägare (kostar ca 30 kr) och få en grundläggande ekonomisk utbildning. Sedan går man ihop gemensamt i borgen för alla mikrolån och man får bara låna ungefär fyra gånger det man har satt in i banken. Räntan är 1.25 procent i månaden och allt överskott går tillbaka till andelsägarna.

Sommaren 2019 hade mikrolånbanken i Kamuwongo ca 2 000 medlemmar varav ungefär hälften var låntagare. Majoriteten av låntagarna var kvinnor och det genomsnittliga lånet är mindre än 100 USD. Man lånar primärt till nödvändiga saker till hemmet, skolavgifter och till att kunna starta sitt eget företag. Exempel på nödvändiga saker till hemmet är t.ex. ett solpanelspaket innehållande tre lampor, radio, ficklampa och batteri.

Det ersätter fotogenet som man använder för att få ljus, det sotar mindre, minskar brandrisken, ökar tryggheten, ger möjlighet att ladda mobiltelefon och minskar dessutom kostnaden. Något som i och för sig inte är unikt för Better Globe och den stora anledningen till att jag också investerar i Trines projekt och besökte dem på plats i Kenya 2017.

I dagsläget har man finansierat de två bankerna i Kamuwongo och i byn Kenta i Nguni/Mbuvu. Man arbetar även med uppstarten av en tredje mikrolånsbank för närvarande. Pengarna för att finansiera uppstarten av mikrolånbankerna kommer från de donationspaket vi kunder köper. Donationspaketen innehåller 1.50 EUR som direkt avsätts för ändamålet. Dessa pengar går genom Better Globe Foundation som är Better Globes välgörenhetsstiftelse.

Finansiering av välgörenhetsorganisationer med inriktning mot utbildning

Jämte uppstarten av mikrolånbanker och partnerbönder arbetar man aktivt även med utbildning i två former. Man sponsrar andra välgörenhetsorganisationer, främst Child Africa i Uganda, som bygger, driver och utvecklar skolor.

Man är även engagerad i ett projekt som heter Green Inititative Challenge (”GIC”) som man driver tillsammans med det statliga kenyanska elbolaget KenGen och det franska bolaget Lafarge Bamburi Cement. Projektet går ut på att skänka träd till skolor och utbilda barnen i vikten och värdet av trädskötsel.

En stor fördel är nämligen att barnen tar med sig kunskapen hem till föräldrarna och på det sättet får man en effektivare spridning av kunskap och kompetens. Tyvärr är det fortfarande som så att många föräldrar inte vill att deras barn ska gå i skolan utan att de ska vara hemma och hjälpa till med jordbruket eller göra dem tjänster. Inte heller är det jämlikt mellan pojkar och flickor än, något som man också försöker åtgärda från Better Globes håll, inte minst med lika lön för lika arbete.

Läs 2019 års reseberättelse och en magisteruppsats från Uppsala Universitet

Jag skulle bokstavligt talat kunna skriva hur mycket mer som helst. Om verksamheten, om upplevelser från mina resor, om möten med bönder, arbetare, barn, lärare, ministrar och så vidare. För att försöka hålla det på en rimlig nivå rekommenderar jag att läsa vidare på:

Alla dessa källor innehåller mycket intressant information som går betydligt mer på djupet för den som är intresserade. Även Better Globes Youtube-kanal innehåller många av de intervjuer, drönarvideos och filmer som jag och andra har producerat.

De viktigaste konkreta resultaten man har åstadkommit

Om jag ska försöka mig på en sammanfattning av de viktigaste och mest konkreta resultaten som man har åstadkommit de senaste 10 åren, så är det bland annat:

  • Man har ca 170 fast anställde och mer än 400 dagsanställda
  • Man har planterat över 2 000 000 träd som motsvarar en bit över 10 000 hektar skog. Det tog 10 år att plantera en miljon träd, under 2018 har man planterade man 750 000 träd på 9 månader. 
  • Gett bort 2,2 miljoner kr till finansiering av mikrolånbanker. Två är startade och en tredje är på gång.
  • Man har finansierat flera vattenförbättringsprojekt för rent vatten för 4,8 miljoner kr (en ökning från 3,8 Mkr 2017)
  • Man har byggt och renoverat skolor för 2,2 miljoner kr via organisationer såsom Child Africa
  • Man har över 11 800 partnerbönder som planterar träd för Better Globes räkning. Det är en ökning från 2 355 bönder 2017. 
  • Man har samarbete med Kenyas största elbolag KenGen. Man kommer även utöka samarbetet genom att KenGen upplåter mark för Better Globes kommande sågverk och laboratorium. 
  • I november 2017 betalade man ut pengar till ca 50 % av alla kunderna vid den tidpunkten. Den 26 november 2018 betalade man ut pengar till ca 6 800 av ca 15 000 kunder.

Jag kommer fylla på listan efterhand som jag får bekräftade uppgifter.

Kritiken mot Better Globe (och mig)

Jag uppskattar och är mån om det förtroende som jag får från er läsare. Därför ska jag inte sticka under stol med att det är många som inte gillar Better Globe och kritiserar det. Under våren 2019 var det två artiklar i Affärsvärlden och Magasinet Filter. Jag kan tycka att en viss del av kritiken i dessa artiklar var relevant men en hel del var det inte. Jag är helt säker eftersom jag både är förstahandskälla och en del handlade om mig och mitt samarbete med Better Globe. Efter flera veckors granskning, mängder av svar på frågor till journalisterna (där jag även bjöd hem en av dem) så skrev jag ett utförligt svar här på bloggen.

I grunden handlar kritiken om fyra saker:

1. Kritik mot försäljningsmodellen som Better Globe har och inte mot verksamheten på plats
Better Globe i Kenya har outsourcat en del av försäljningen till det norska bolaget Better Globe AS i Norge. Det bolaget har valt en typ av crowd-funding, direktförsäljning, relations- eller nätverksmarknadsföring (eng. multi-level marketing) som försäljningsmodell. Det innebär att vem som helst som är kund kan sälja träd och tjäna pengar på provisionsbasis. Fördelen med en sådan modell är att den är extremt billig eftersom man bara betalar pengar för genomförd försäljning. 
Den har vissa problem, som t.ex. ett ibland välförtjänt dåligt rykte. Men det beror inte på modellen utan hur den används av försäljarna. Jag personligen gillar den här försäljningsmodellen eftersom den bygger helt och hållet på prestationsbaserad ersättning. Modellen är dessutom inget som Better Globe har uppfunnit utan den används av flera börsnoterade bolag som t.ex. Oriflame här i Sverige. Det finns mängder av böcker där de bästa är ”Business of the 21st century” of Robert Kiyosaki och ”Passiv inkomst? Ja, tack” av Max Söderpalm.
Min upplevelse är också att nätverksförsäljning blir populärare och populärare, då den innebär en frihet att kunna få välja när man jobbar och hur man jobbar. Den passar utmärkt i den gig-ekonomi som vi är på väg mot eller att kombinera t.ex. med uthyrning på Airbnb, resor eller Uber-körande eller liknande. Mig personligen passar det utmärkt eftersom jag kan kombinera det med bloggen och andra projekt. 
Tyvärr har modellen som sagt dåligt rykte i Sverige där den i okunskap ofta avfärdas som ”pyramidspel”. Det trots att pyramidspel är förbjudet enligt lag och bygger på man bara tjänar pengar när man säljer. Det trots att 1) mindre två procent av alla Better Globes kunder säljer träd eller ens är medvetna om att det går, 2) alla kunder är berättigade till en förväntad avkastning från träden och tjänar således pengar utan att behöva sälja något och 3) det väldigt uppenbart finns en verksamhet på plats i Kenya. 
2. Brist på transparens och ej offentliga årsredovisningar
Den andra mer relevanta kritiken berör den upplevde bristen på transparens. Vi är i Sverige vana att allt är offentligt och tillgängligt. Det är det inte i andra länder i världen. I Kenya finns det inga krav på offentliggörandet av årsredovisningar och därför har det inte gått att få tag på Better Globe Forestrys ekonomiska siffror. 
Även jag har i många år upplevt det här som ett problem och påtalat det. När jag var nere i Kenya sommaren 2019 hade jag och andra ett möte med både VD och finansdirektör där vi påtalade problemet. Det resulterade i att vi fick tre fysiska uppsättningar av årsredovisningarna att ta med till Sverige och ha i Malmö, Göteborg och Stockholm. Dessa har vi fått tillåtelse att visa upp under förutsättning att vissa krav såsom t.ex. signering av sekretessavtal uppfylls.
Anledningen till att man inte vill att de ska bli offentligt tillgängliga är att de hade försvårat drivandet av verksamheten i Kenya och Uganda på grund av den utbredda myndighetskorruptionen. Något jag har fått bekräftat är ett allvarligt problem av flera oberoende källor. Det är inte den bästa lösningen som jag skulle önskat men en bra kompromiss. 
När det gäller övrig kritik mot brist på transparens så är det aldrig något jag har upplevt när jag väl har kommit ned på plats. Jag har åkt på arrangerade resor, jag har haft egen bil med egen chaufför och rört mig fritt, jag har intervjuat vem jag har velat och ställt vilka frågor jag önskat och det har aldrig varit något problem. Det är även något som bekräftas i Amanda Lundbergs och Linnéa Lundeborgs uppsats, där det var extra viktigt på grund av den forskningsmässiga höjden. Det märks t.ex. genom att också i sin uppsats framför en viss kritik och förslag på hur saker som kan göras bättre.
3. Kritik mot en av grundarna och dennes bakgrund
De senaste artiklarna i Filter och Affärsvärlden gjorde en stor grej av grundaren Rino Solbergs bakgrund. Han är en kontroversiell men framförallt en speciell person. Jag tror att det är en nödvändighet för komma på men framförallt genomföra en idé som låter ungefär så här: ”Vi ska starta ett företag som planterar ett träd som ingen känner till och som ingen har planterat på kommersiell skala i en miljö som ingen har planterat i och som allmänt betraktas som omöjlig att odla i.” Jag hade personligen aldrig ens startat utan bara sagt att det inte går. 
Jag är varken intresserad av att hylla eller dissa Rino. Jag har full respekt och tycker att han förtjänar credit för alla de resultat som man har åstadkommit hittills. Jag kan önska att han hade en annan bakgrund, att han inte hade företag som gått i konkurs i sin historik, men som jag skriver i min replik. Jag är inte jätteintresserad av vad han gjorde på 60-, 70-, 80- eller 90-talet. Jag är intresserad av det som han gör nu. Det är det enda som spelar någon roll och där finns inget att invända mot. 
Samtidigt gjorde jag en reflektion när jag var nere i Kenya sommaren 2019. Under de 10 dagar som jag var på plats så nämndes hans namn endast en gång. Det var när vi skålade för honom på en middag eftersom han inte var med. Rino är nämligen 75 år gammal idag och de senaste åren har han inte varit operativ i verksamheten överhuvudtaget. Han är fortfarande styrelsens ordförande och största ägare, men har inget med det löpande arbetet att göra. Andra nyckelpersoner är långt viktigare.
4. Kritik mot själva investeringen
Den sista kritiken gäller själva investeringen och de löften som Better Globe ger. Better Globe säger nämligen att den förväntade avkastningen för ett träd på 17 EUR över en 20 års period är 208.25 EUR. Omräknat med ränta-på-ränta motsvarar det en genomsnittlig årsmedelavkastning om ca 13 procent. Jag anser personligen att det inte är en fantastisk avkastning med tanke på en global indexfond gör 8 procent till en betydligt lägre risk. 
Risken utifrån ett investeringsperspektiv med att köpa träd och donationspaket är hög. I en indexfond kommer man aldrig förlora hela beloppet, men det är fullt möjligt med träden. Om Better Globe går i konkurs så är det fullt möjligt att vi inte får tillbaka några pengar alls – även om vi äger själva träden och har dessa som säkerhet. Det finns även mängder med andra risker såsom biologiska, politiska, miljömässiga, verksamhetsmässiga och så vidare. 
Kritiken handlar nästan alltid om att det är orimliga kalkyler eller att pengarna kommer från andra sparares köp. Att årsredovisningarna inte varit offentliga har inte gjort saken bättre. Det är därför jag har lagt en sådant fokus på att åka ner till Kenya vartannat år, att följa utvecklingen på träden, letat tredjepartskällor och försökt göra rimlighetsuppskattningar. Till och med de kritiska journalisterna nämner i sin artikel att de har fått uppgifter att ett Mukau-träd är värt mellan 90 och 300 EUR vilket ligger nära det intervallet som Better Globe också lovar. 
Jag håller med om att man borde vara tydligare i att belysa riskerna, att man inte är garanterad någonting och att man kan bli av med hela sitt insatta kapital. Däremot bör man även vara medveten om att hittills har man betalat ut all avkastning enligt plan och att ingen på plats är orolig för de stora utbetalningarna som vi är skeptiska till här i Sverige. Man säger och visar att träden finns på plats, de växer snabbare än plan, värdet har de senaste åren ökat mer än plan och man känner sig således ganska trygg. 
Jag är ju en skeptisk och försiktig person, så jag tror ju på det när jag ser pengarna på kontot, men jag ska också vara tydlig med att jag inte har hittat någonting på plats som talar emot deras utsaga. Jag är dessutom en av de kunder som har köpt flest träd. Jag äger i dag nämligen träd för en bra bit över en miljon kronor. 

Det här är huvudpunkterna i kritiken som jag upplever det. Jag har skrivit mer om det både i artikeln om mitt samarbete med Better Globe och i min artikel om riskerna. Om det är något mer som du undrar eller vill ha svar på så får du gärna mejla mig så kan vi ta det vidare därifrån.

Perspektiv #1. Better Globe som klimatkompensation och välgörenhet med möjlighet till avkastning

Den tidigare nämnda kritiken har gjort att jag numer pratar om Better Globe utifrån två perspektiv. Det första perspektivet är så som jag pratar med de flesta av mina vänner och min familj. Det är att se Better Globe som ett projekt som gör gott, bidrar till en bättre värld, minskar klimathotet, hjälper människor att lyfta sig ur fattigdom och som en klimatkompensation på riktigt. Till skillnad från de flesta andra sätt att klimatkompensera, där man mer eller mindre köper sig ett avlatsbrev, så fungerar Better Globe på riktigt. Träden binder koldioxid och eftersom det är ett ädelträ så eldas det inte upp som annan biomassa. Just nu har jag tyvärr inte bättre siffror än att ett Mukau-träd binder ca 500 kg CO2 över en 20 års period. Att massplantera träd på det i en stor skala skulle till och med kunna ta hand om 20 års utsläpp enligt en studie publicerad i tidningen Science.

Better Globe blir i det här perspektivet något som gör gott redan idag. Man kan således se det som en välgörenhet med möjlighet till avkastning där man kan vara helt säker på att man och pengarna gör gott. En vanlig invändning i det här sammanhanget blir är ”men, Better Globe är ingen välgörenhetsorganisation”. Det stämmer och i min värld är det något som faktiskt är en fördel. Det finns studier som visar att kommersiella projekt och företag är betydligt bättre på att skapa en långsiktigt hållbar skillnad än välgörenhets organisationer. I en intervju jag gjorde med en av Trines grundare, Christoffer Falsén, berättade han om en studie de gjort där de såg att en kommersiell krona hade upp till 37 gånger mer påverkan än en välgörenhetskrona.

Det här börjar uppmärksammas på fler och fler ställen. Det finns en berömd TED-förläsning av Dan Palotta som handlar om ”The way we think about charity is dead wrong”. Han lyfter den väldigt uppenbara frågan:

Varför är det inte okej att tjäna pengar på att hjälpa folk när det är okej att tjäna pengar på att inte hjälpa folk?

Dan Palotta

Det här märks även i Sverige där t.ex. SIDA samarbetar med kommersiella aktörer genom att ta så kallad ”first-loss-position” där man garanterar en viss återbetalning till investerare som investerar i hållbara kommersiella projekt med hög risk. Det gör också att många projekt får en ränta-på-ränta effekt genom att pengar ofta återinvesteras. Till skillnad från många välgörenhetsprojekt där finansieringen förr eller senare ofta tar slut, blir det här tvärtom. Projekten får mer och mer pengar över tid och kan således öka den positiva påverkan man redan gör.

Sammanfattningsvis; om man vill göra gott, bidra till en bättre värld, vill klimatkompensera och är okej med att det finns ett vinstintresse och att jag tjänar 1 EUR per sålt träd, då kan jag helhjärtat rekommendera Better Globe. Det finns hos mig ingen tvekan om det positiva verksamheten bidrar till. Det är därför jag uppmanar mina vänner att faktiskt köpa ett donationspaket eller några träd i månaden för den goda sakens skull. Vi som investerar i aktier, fonder, guld och andra typer av investeringar kan gott och väl lägga lite pengar även i Better Globe. Vi pratar ju om 17 EUR per träd eller 53 EUR för ett donationspaket. Det är mindre än vad många av oss impulshandlar för en vanlig månad.

I det här perspektivet spelar det också mindre roll om avkastningen kommer eller inte. Det goda man har bidragit till händer ju idag, inte i framtiden. Osäkerhetsfaktorerna är helt enkelt borta utan man kan titta efter impact här och nu. Man kan till och med göra som en vän till mig gjorde (även om jag inte skulle rekommendera det). Han hyrde en motorcykel när han var i Kenya och körde upp till en av plantagerna själv. När och om avkastningen väl kommer, då kan man ju se det som en kul bonus och t.ex. bara återinvestera den om man inte vill ta ut den. Avslutningsvis så vet jag heller inte något annat sätt hur man kan bidra till ungefär 10 av FN:s globala mål för en hållbar värld för de få hundralappar ett träd innebär.

Om du gillar det här perspektivet så min rekommendation att börja månadsspara i ett donationspaket. Donationspaketet gör en större skillnad eftersom den innehåller träd som skänks bort till skolorna och bönderna samt pengar som används till finansiering av mikrolånbanker och välgörenhetsorganisationer med utbildningsinriktning.

Observera att du inte förbinder dig till något. Du kan köpa ett donationspaket eller träd och aldrig något mer eller göra precis hur du själv vill. Självklart har du även 14 dagars lagstadgad ångerrätt.

Perspektiv #2. Better Globe som en alternativ investering

Det andra perspektivet är ett komplement till det första som är ”välgörenhet med en möjlighet till avkastning”. Här relaterar man det som en del av sitt totala sparande och bedömer det därefter. Jag personligen började i det första genom att investera främst med hjärtat, men jag har de senaste åren börjat se det mer och mer som ett komplement till mitt vanliga sparande i fonder. Jag tycker att avkastningen (208.25 EUR) på ett träd för 17 EUR är okej eftersom det motsvarar ca 13.5 % per år. Det betyder att riskpremien, det som jag får betalt extra gentemot en indexfond, är ca 5 % per år.

Det superviktigt att vara medveten om att Better Globe inte är riskfritt. Tvärtom. Jag brukar tänka på risken som högre än i indexfonder. Sannolikheten för att en aktieindexfond ska bli värd noll är obefintlig. Det skulle nämligen innebär att antingen gick 1 500 av världens största bolag i konkurs samtidigt eller att det kapitalistiska systemet slutat fungera. Om det händer då är aktier vårt minsta problem. Om Better Globe går i konkurs kan det mycket väl hända att våra träd blir värda noll. Även om vi i avtalet med Better Globe har träden som säkerhet så är det osannolikt att de i en konkurssituation skulle vara värde särskilt mycket. Det är därför jag anser att Better Globe maximalt bör vara en mindre del av den aktiva lekhinken även om jag själv har lite för mycket pengar i träden utifrån mitt eget råd.

För att vara väldigt tydlig:

Better Globe ger inga inga garantier
Avkastnignen är INTE garanterad. Den är helt och hållet beroende på att man klarar av att även i framtiden sköta verksamheten som man har gjort hittills.
Du kan förlora hela ditt insatta kapital
Om det värsta skulle inträffa så kan du förlora alla eller delar av de pengar som du har köpt träd och donationspaket för. Se föregående punkt. 
Allt-eller-inget-sparande
Jag själv ser det som en allt-eller-inget investering. Antingen så kommer det fungera och då kommer man få sina utbetalning enligt plan eller så kommer det inte bli något alls. Även om man skulle få ta del av tillgångarna i ett eventuellt konkursbo så är min erfarenhet med t.ex. Trustbuddy och andra projekt att det sällan blir något av värde. Det är därför jag rekommenderar ett en sund syn är att se det som välgörenhet med möjlighet till avkastning. 
Utgå från att pengarna är låsta i 20 år
Better Globe ger en vanlig ångerrättsperiod på 14 dagar, men därefter kan man inte ångra sig och pengarna är låsta i trädet som du äger.
Det är ett sparande med en hög risk
Eftersom det inte finns några garantier, pengarna är låsta och du kan förlora hela eller delar av dina pengar är det ett sparade med långt högre risk än t.ex. aktier.
Det är en onoterad och oreglerad alternativ investering
En stor anledning till att jag rekommenderar att tänka på BG i den aktiva hinken är för att det är en investering som man i princip inte har någon kontroll över, det är lite ett allt-eller-inget-sparande, och den är oreglerad i mångt och mycket.

Jag har skrivit mycket om riskerna i en separat artikel. Avkastningen är dessutom inte linjär att det är 13 procent per år, utan den är lite speciellt fördelad. De första fem åren får man ingenting, för att därefter få 2.55 EUR per år i 15 år och det 20 året få slutavkastningen om 170 EUR. Summa summarum blir det 15 år * 2.55 EUR + 170 EUR = 208.25 EUR över en 20 års period. För ett donationspaket är det samma uträkning, bara dubbelt så mycket eftersom ett donationspaket innehåller två träd. Eftersom donationspaketet dock kostar 53 EUR blir årsmedelavkastningen något lägre på ca 12 procent istället för 13 procent.

En av nackdelarna med Better Globe är också en av de större fördelarna. Det är att pengarna är låsta och att utbetalningarna är bestämda i förväg. Det betyder att så länge bolaget är lönsamt och kan hålla sina åtagande så kommer de betala ut en förutsägbar avkastning. De har hittills gjort det enligt plan sedan 2010. Det är också positivt och kommer vara än mer positivt om man jämför med aktier som kan variera väldigt mycket i värde. Jag personligen relaterar till Better Globe egentligen mer som ett lån (eller obligation) än en investering i skog. Särskilt eftersom planen för utbetalningarna inte följer variationer i trädpriset. Dessutom behöver man också ta hänsyn till att den förväntade avkastningen inte är inflationsjusterad vilket spelar roll över en så pass lång period.

Har jag och andra kunder fått avkastning?

En av de absolut vanligaste frågorna jag får om Better Globe är om det fungerar och om kunder har fått avkastning. När jag skrev om Better Globe för första gången 2008 var det tufft, för ingen kund hade fått tillbaka sina pengar. Hela Better Globe var mest en vision. I skrivande stund, våren 2019, är läget annorlunda. Better Globe har betalat ut avkastning sedan 2010 helt enligt plan.

Eftersom jag köper de flesta av mina träd via mitt bolag, behöver jag vara noga med redovisningen. Nedan följer två bilder på överföringen från Better Globe till mitt företagskonto. Det är utbetalning för de träden som jag har ägt i företaget sedan 2007.

Min årsredovisning (2017), där en av ovanstående vinstutbetalningarna är gjord är både skattad, granskad och reviderad av en auktoriserad revisor på PwC.

Vill du räkna på avkastningen själv? Få min Excel-mall

Jag gör ingen hemlighet av att jag är en Excel-nörd och jag har räknat på träden både framlänges och baklänges. Jag har gjort en excel-kalkyl som du kan använda för att analysera träden, mejla mig så skickar jag den till dig med vändande post.

Inga förbindelser, belöning för regelbundet sparande och mejla vid intresse av större köp…

Som jag har skrivit tidigare så förbinder man sig inte till något. Man kan köpa ett träd eller donationspaket och aldrig något mer. Jag rekommenderar nästan alltid ett månadssparande. Hellre lite över lång tid än mycket på en gång. På det sättet lär man känna bolaget, man minskar risken och dessutom är det bättre utifrån Better Globes perspektiv också. De behöver ju kunna planera och ha en stabilitet i sin verksamhet. Det är ju betydligt lättare att planera utifrån månadsköp en sporadiska engångsköp.

Better Globe försöker också uppmuntra regelbundet sparande med en bonus. Den som är snabb på matte inser nämligen att det är mer lönsamt att köpa två ”lösa” träd för 2 x 17 EUR istället för ett donationspaket för 53 EUR även om det gör mer gott. Det ledde för något år sedan till att människor inte ville köpa donationspaketen för de fick mer för pengarna om de bara köpte träd. Better Globe bestämde då att om man köper 1 donationspaket och 10 träd i månaden under ett helt år, då får man 20 bonusträd i slutet av året. Dessa bonusträd ger samma avkastning som de övriga träden och därmed sjunker kostnader per träd till ca 16,3 EUR per träd. Det är således det billigaste och bästa erbjudandet. Dock ska jag villigt erkänna att jag länge inte hade råd med 1 donationspaket och 10 träd i månaden och då började jag där jag kunde. Det är helt okej.

Ibland ger Better Globe även en volymrabatt vid stora engångsköp. Om du är intresserad av ett sådant, kontakta mig så kan jag förmedla kontakt och se om jag kan hälpa till med en sådan rabatt. Rabatten fungerar också oftast som så att man får ett antal bonusträd som tack. Mejla mig på janATrikatillsammans.se om det är aktuellt. Du är naturligtvis välkommen att mejla även om du har andra frågor, kommentarer eller funderingar.

Om du är intresserad av att köpa träd, använd gärna min sponsrade länk nedan:

Slutord och egen reflektion

Jag skulle kunna skriva minst dubbelt så mycket till om Better Globe men jag väljer att hålla här. Min förhoppning är att du ovan kan hitta all nödvändig information för att fatta ett beslut, oavsett vad det landar i. Jag personligen tycker att Better Globe är jättebra och värt alla de risker som det innebär. Jag tar till och med en något högre risk än de flesta andra eftersom jag så tydligt tagit ställning för verksamheten. Om det inte skulle fungera så kommer jag inte bara förlora mina insatta pengar och tusentals träd, jag kommer även ta en förtroende och varumärkessmäll. Det är lite som på pilotskolan.

Flera gånger har jag övervägt att inte skriva om Better Globe på bloggen och hålla det för mig själv och mina närmaste. Särskilt med tanke på den kritik och näthat som jag har fått utstå under åren. Samtidigt upplever jag att jag gör allt i min makt för att vara så tydlig jag bara kan. Ovan kan du läsa om kritiken som har framförts, det finns länkar till de mest kritiska artiklarna och jag delar med mig av alla mina resor, bilder, intervjuer och videoklipp. Förhoppningsvis upplever du det som en balanserad artikel även om jag är part i målet.

En god vän till mig brukar alltid säga ”Time will either promote you or expose you”. Jag upplever att tiden för varje år som går lyfter fram Better Globe. Fler och fler organisationer visar intresse för deras arbete, det tillkommer hela tiden nya och positiva tredje parts källor och även verksamheten verkar gå från klarhet till klarhet. Sedan är det naturligtvis ingen garanti att bara för att det fungerar idag att det kommer att fungera i all framtid. Det finns alltid en osäkerhet och en risk/möjlighet i allt som rör framtiden.

Efter att ha besökt verksamheten senast i juni 2019 är jag fortsatt positiv, jag fortsätter köpa träd och rekommenderar mina närmaste att göra samma sak givet att de är väl medvetna om riskerna. Oavsett den förväntade avkastningen vilar jag tryggt i att pengarna bidrar till att göra mycket gott, att vår planet blir lite bättre och att andra människor får några av de möjligheter jag själv har fått och tar för givet. Att plantera träd kan på det sättet aldrig bli fel.

Tack för att du har tagit dig tiden att läsa om ett projekt. Om du har frågor, kommentarer eller funderingar. Skicka mig gärna ett mejl på janATrikatillsammans.se se tar vi det därifrån.
Jan Bolmeson 

Köp Better Globe-träd eller donationspaket (annonslänk) – bidra till en bättre värld, gör gott och spara pengar etiskt, hållbart och långsiktigt.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då uppskattar du sannolikt även följande artiklar. 

Övriga relaterade artiklar, ej om Better Globe:


Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

68 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej! Better globe anklagas för att vara ett pyramidspel. Har du grävt djupare i det och hur ser du på saken?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Marcus
    1. Vit pil

      Jag tror Jan grävt så djupt det går med sina fyra (?) besök på plats för att studera den verksamhet som verkligen skapats på plats i Afrika genom Better Globe! Studera hans reseskildringar eller ännu bättre, följ själv med på nästa resa om du känner dig tveksam. Nu ska man ju vara medveten om att även om man kommer till slutsatsen att det inte är ett pyramidspel så är det långt ifrån riskfri investering!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Håkan
    2. Vit pil

      @Marcus, dividendbomber har ju helt klart tagit ställning mot Better Globe och bedömer du denna anonyma källa som mera trovärdig och opartisk än Jan Bolmesson så är det ju bara att du följer denne ”före detta dalmas” och håller dig borta från Better Globe, svårare än så är det väl inte! Inget att hetsa upp sig över att det görs olika bedömningar!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Håkan
    3. Vit pil

      Jag har grävt så djupt som jag har kunnat. Du kan läsa mer i artikeln Kritiken och riskerna med Better Globe där jag bryter ner de olika sakerna och ger min bild av det. Om du har fler frågor, kommentera gärna i den artikeln.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  2. Vit pil

    Hej!
    En investering i BG innebär alltså att man måste vänta 4 år innan man får utdelning?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anett
    1. Vit pil

      Ja, (egentligen är det 5 år, det är bara i december det är 4 år) eftersom det är den tiden det tar för de första träden att växa upp som man kan få avkastning från.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Hej Jan!

    Tack för ditt idoga och osjälviska arbete som jag förhoppningsvis kommer att ha nytta av!

    En specifik fråga om Better Globe och den kritik som jag kunnat läsa om företaget, att det inte finns rimlig chans för ett råvaruföretag att åstadkomma en så här bra avkastning. Min fråga är om avkastningen verkligen är så bra som alla tycks tro?

    Du har ju själv försökt förmedla information om att Better Globe ska jämföras med en lång företagsobligation. I det här fallet 20 år och med en avkastning fastställd med utgångspunkt från dagens penningvärde. Det vill säga att slutbetalningen om 170 EUR per träd bör diskonteras med förväntad inflation, ex vis 2%. Då blir 170 EUR istället 113 EUR. Samma sak gäller de årliga 15%, successivt så urholkar ju inflationen även dem så att de sista året ska beräknas på 13 EUR istället. 15% på 13 EUR motsvarar 11% på 17 EUR.

    Med det i beaktande så har jag svårt att förstå kritiken för orealistik hög avkastning, snarare är den i så fall i underkant med tanke på riskerna. Litet bolag, verksamt i Afrika, inte riktigt så transparent som man skulle önska.

    Rätta mig gärna om jag haft otur när jag tänkte till?! :)

    Jag har köpt träd hos Better Globe sedan 2008, dock inte på din nivå vilket jag väl ångrar idag, jag tror faktiskt på iden, gillar ansatsen med hjälp till självhjälp och kan inte se varför projektet inte skulle gå att driva vidare, åtminstone så länge det finns mark att få tag i på förmånliga villkor.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Håkan
    1. Vit pil

      Tack Håkan för din kommentar! :-)

      Jag håller med dig. Jag tycker också att folk stirrar sig blinda på avkastningen. Den nominella avkastningen (=ej justerad för inflation) ligger på ca 14 % per år. Eftersom tidsperioden är lång (20 år) är det rimligt att jämföra mot aktier. Jag brukar räkna att aktier ska ge ca 8 % över en 20 års period nominellt. Historiskt de senaste åren har de legat lite högre, uppemot 10 procent på den svenska börsen. Det betyder att Better Globe ger en riskpremie mot aktier på 4-6 %.

      Det betyder att man för 4-6 % extra avkastning per år tar risken med att låsa pengarna i 20 år i ett litet (i globala mått mätt) bolag. Skulle det vara något annat bolag som inte gjorde så mycket gott på plats så skulle jag aldrig tyckt att det var värt det. Så jag håller helt och hållet med dig – jag tycker inte avkastningen är så fantastisk. Däremot har jag sett så mycket av verksamheten på plats när jag lägger ihop alla aspekterna – då förtjänar det en plats i den aktiva hinken.

      En sista sak – numer planterar man en stor del av träden hos kontraktsbönder, vilket innebär att tillgången på mark är mer eller mindre obegränsad. Särskilt när man nu verkligen är igång i Uganda också. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Hej igen!
    Har mailat deras support, men får ej ngt svar. Har du kontaktuppgifter direkt till ngn ansvarig? Tack! /Alexander

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Alexander
    1. Vit pil

      Det är söndag kväll, ge dem några dagar och har de inte återkommit, återkom till mig så ska jag se om jag kan puffa på någon. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Hej!
    Gillar din ansats kring att det måste finnas en ”solid affär i botten” för att investeraren ska kunna få sin avkastning (framförallt ”principalen” efter 20 år), och därmed den research du gjort kring pris på mango, pris mer m3 på träden etc. Men det som saknas i kalkylen, och som jag inte tror att ngn frågat om, är driftskostnaderna för plantaget? Misstänker att vatten och lön för arbetskraft är de två största posterna? Finns det ngn kalkyl på hur stora dessa är per träd under 20 år? Tack på förhand!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Alexander
    1. Vit pil

      Uppdatering: Jag har inte något minne av att driftskostnaderna har stuckit när jag pratat med folk på plats. För det första så är timlönen ca 4.50 kr (betydligt högre än statsanställda) så kostnaderna är inte alls jämförbara som här där arbetskostnaden alltid är störst. Vatten har man ofta tillgång till i anslutning de stora plantager man har och det ingår i kontraktsböndernas uppgift att försörja med vatten. De får inte heller betalt för sin tid, utan får betalt när träden säljs och avverkas (och de får allt annat gratis som t.ex. plantor).

      Kolla däremot gärna broschyren från kenyanska skogsvårdsverket som går genom alla kostnader för en Mukau-odling i detalj.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Hejsan Jan

    Tack för en bra och informativ film med bilder och kontinuerlig uppföljning.

    Jag och min fru har det senaste åren velat investera en del av vårat sparande enligt vår moraliska och religiösa övertygelse. Vi vill helt enkelt inte bara älska vår nästa på nära håll utan också globalt och över tid. Jag tycker att Better Globe värkar vara ett finfint alternativ för detta syfte.

    Tidigare har vi investerat kontinuerligt i det Hollänska bolaget Oikocredit. De har en lite krånglig ägandeform med depåbevis men affärsideén är i grund och botten att låna ut pengar till schyssta mikrolån-banker i 3e världen och på det sättet låta pengarna arbeta på ett gott sätt. Man kan ta ut efter en kort handläggningstid och Oikocredit delar ut en 2% avkastning sedan 1975 om jag minns rätt.
    Fråga: Vad säger du om skillnaden i risk mellan en aktör som Oikcredit och Better Globe förutom tidsaspekten såklart?
    https://www.oikocredit.se/

    Tack igen
    Samuel

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Samuel
    1. Vit pil

      Oj, vad spännande! Det här bolaget kände jag inte till, det är något nytt att undersöka och kanske investera i själv.

      Skillnaderna är väldigt många skulle jag säga gentemot Better Globe. Risken skulle jag spontant säga är högre i Better Globe.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Om man köper 120 träd och 12 donationspaket direkt istället för att månadsspara, blir man då ändå tilldelad de 20 bonusträden i slutet av året? Blir det då någon skillnad i riskspridning jämfört med om man månadssparar?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik
    1. Vit pil

      Ja, det går att köpa allt på samma gång och få bonusträden. Alla träd köpta ett år räknas samman. Jag brukar dock rekommendera månadssparandet då det blir en mindre summa per månad, man lär känna företaget under en längre tidsperiod. Men i kronor och ören är effekten helt och hållet samma.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  8. Vit pil

    Hej Jan,

    Jag såg nyligen ett intressant TED Talk (”A global food crisis may be less than a decade away”) som bl.a handlade om hur viktigt det är för framtidens tillgång på mat att Afrika som kontinent måste utöka sitt jordbruk för att klara av den hägrande matkrisen i världen, och jag kom då att tänka på Better Globe-initiativet som du talat dig varm för och tilltalar mig på flera punkter.

    Jag undrar dock hur man vet att den ev. avkastningen i framtiden kommer från träden och inte från nya investerare? Finns det rapporter eller liknande kring projektets utveckling samt en oberoende organisation som granskar att Better Globe planterar så många träd som investerarna köpt, och att pengarna inte bara betalas ut direkt till tidigare investerare utan att några träd planteras?

    Mvh, Elsa

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Elsa
    1. Vit pil

      Uppdatering: Ja, det finns en granskad och reviderad årsredovisning. Det norska bolagets årsredovisning kan man se via det norska Brönneysunds-registret. Även det kenyanska bolagets verksamhet och årsredovisning revideras varje år. Sedan har t.ex. det kenyanska skogsvårdsverket gett ut ett jättebra häfte om Mukau-odling som bekräftar allt det som Better Globe har sagt och gjort de senaste åren.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  9. Vit pil

    Jag har två frågor som jag hoppas du kan svara på:

    5 år efter sin investering får man 15% avkastning. Kommer denna avkastning från ”mina” träd?

    Hos Better Globe kostar ett träd €17. Hos WWF kostar ett träd 50kr. Via läkarmissionen kan man köpa 10 träd för 50 kr. Vad beror den stora prisskillnaden på?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Tor
    1. Vit pil

      Uppdatering: Man har inga specifikt ”egna” träd eftersom det skulle vara för riskfyllt om just det enskilda trädet skulle dö. Jag tänker på det mer som biomassa.

      Avkastningen kommer från de träd som man skördar t.ex. rågummi, nötter, frukter och andra saker samt från de träd som man avverkar och verksamheten man driver. Under 2018 började man även sälja fröplantor med god förtjänst.

      Jag kan bara spekulera i prisskillnaden, men jag tror att det både beror på att det krävs helt andra resurser när man ska odla träd på kommersiell basis med åtagande tillbaka till sina kunder, samt att man planterar i en miljö som är väldigt oförlåtande (läs: semiöken) samt att man till skillnad från de andra organisationerna är ett vinstdrivande skogsbolag som ska ge vinst.

      Om man bara vill ”köpa träd” utan avkastning så är de organisationera bättre. Det finns även andra exempel som t.ex. vi-skogen som är ännu billigare, men det är lite som att jämföra äpplen med päron tänker jag.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    1. Vit pil

      För det första skulle jag säga att artikeln är snart 7 år gammal och att den innehåller en del sakfel. Sedan skulle jag säga att den dessutom är en sämre kopia på en liknande artikel som var i DN under samma period som jag också har bemött här på bloggen. Därefter skulle jag säga att pyramidspel är förbjudet enligt lag och att jag varken är intresserad av att bryta mot lagen eller förstöra mitt varumärke kring något som jag byggt upp i flera år.

      Det jag inte tror att många tänker på är risken som jag själv tar när jag rekommenderar ett företag som Better Globe. Det handlar inte bara om mina egna pengar. Det handlar framförallt om mitt eget varumärke. Jag tar ju en stor så kallad ”reputational risk” som jag tror de flesta inte tänker på. Ungefär som en pilot som sitter i samma flygplan som passagerarna.

      Om jag helt ärligt inte hade trott på det, så skulle aldrig pengarna motsvara risken. För många år sedan fick jag höra citatet:

      Time will either promote you or expose you

      Jag försöker leva mitt liv enligt den devisen. Tittar man sakligt på Better Globe sedan 2007, när jag köpte mina första träd så påstår jag att allt talar för det första. Better Globe har hållt alla löften, de har betalat ut all avkastning och alla ersättningar precis enligt plan och löfte. Under 2017 så fick mer än hälften, ca 6 000, svenska kunder sin avkastning utbetald enligt plan. Det motsvarade enligt uppgift från företaget mer än 4.5 miljoner kronor.

      Jag har vidare själv varit på plats 4 gånger på plantagerna – 2008, 2012, 2015 och 2017 – på helt egen bekostnad. Eftersom jag dessutom har köpt träd för över 1 000 000 kr betyder det att jag dessutom har lagt mina pengar bakom mina ord. Jag är en av dem som har störst riskexponering mot Better Globe och därmed mest att förlora på om det inte skulle visa sig fungera. Och som sagt, då menar jag inte bara ekonomiskt.

      För mig handlar det inte om att värva eller övertyga människor till att spara i etiska, hållbara och långsiktiga projekt som Better Globe eller Trine. Jag vill bara ge fler människor en möjlighet att få välja själva. Vissa tackar ja, och andra tackar nej – och båda besluten är helt okej. I min värld handlar det bara om ett ge en inbjudan och en möjlighet. Sedan får var och en välja själv vad man tror på.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    Hej :)
    Tack for en kanonblogg! uppskattar att du skriver väldigt pedagogiskt.

    Tänkte börjar spara ungefar varannan manad i better Globe (ar student sa varje manad funkar ej) samt önska mig trad i födelsedagspresent.

    Jag forstar dock inte hur sjalva utbetalningen fungerar? Blir jag medlem och uppger mina bankuppgifter? Var kan jag se när utbetalningar sker? Far jag månadsvis information hur det fungerar?

    Skulle uppskatta om du kunde skriva en rent teknisk genomgang.

    Deras hemsida ar ju verkligen undermattlig och inte super userfriendly.

    Tacksam for svar!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Amanda
    1. Vit pil

      Nej, man blir inte ”medlem”, man blir kund precis som t.ex. hos Avanza. Inne på din sida kommer du se ditt trädägande och dit kommer också utbetalningen av avkastning. Du kan sedan välja att köpa nya träd eller få ut pengarna till ditt bankkonto. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  11. Vit pil

    Jag tycker det är ganska svårt att kategorisera Better Globe träden. Ska det ses som preferensaktier, råvaror eller obligationer? Hur ser du på den saken?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    A
    1. Vit pil

      Skulle säga att det är mest likt en företags obligation med hög risk, eller en High-Yield Bond.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  12. Vit pil

    Hej Jan!

    Tack för allt arbete du gör med bloggen. Det är guld värt för alla oss läsare.

    Better Globe är ett väldigt intressant bolag som jag hoppas en dag tas in på börsen så vi får möjlighet att köpa obligationer (träden) via ISK istället, det skulle öka avkastningen efter skatt med ytterligare några procent. Det skulle förhoppningsvis även ge mer uppmärksamhet, öka intresset för att investera ytterligare och därmed påskynda det viktiga arbetet de gör.

    Jag har även hittat det Göteborgsbaserade företaget Trine som ägnar sig åt att finansiera småskaliga solcellsprojekt i olika Afrikanska länder. De ger en betydligt lägre avkastning (5-7%) men pengarna är i gengäld bara låsta ett fåtal år och till viss del garanterade av utomstående part. Jag ser det som ett bra komplement till Better Globe då detta på sikt bör minska avverkningen samtidigt som Better Globe återplanteras träd. Känner du till Trine och vad har du för tankar kring bolaget?

    Jag undrar om du, eller någon annan som läser detta, känner till några fler bolag som ägnar sig åt ett liknande approach vad gäller företagande? Dvs ett genomsyrat CSR tänk där man kan låta sina investerade pengar bidra till en bättre värld samtidigt som de ger avkastning. Jag skulle vilja avsätta en del av min portfölj till av denna typ av bolag, men det kräver betydligt fler bolag än dessa två för att få en god riskspridning.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    A
    1. Vit pil

      Först och främst, tack för tipset om Trine. Har nu investerat i mitt första projekt med en mindre summa. Ska bli spännande och se vad det ger. Kanske starten på något nytt som Better Globe för mig för 10 år sedan.

      Jag håller med dig om ISK-lösningen. Tänker väl att jag ska ta tag i det någon gång i framtiden. Har undersöket möjligheterna lite, men det verkar omständigt till tusen. Jag känner tyvärr inte till fler, därför jag blev så glad för Trine. :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  13. Vit pil

    Måste man deklarera och betala skatt för sin avkastning på träden när dem börjar ”genererar” pengar? Väljer man vilka träd dem planterar?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Joakim Lindvall
    1. Vit pil

      Ja, det måste man. Man betalar 30 % i inkomst av kapital på utdelningen. Nej, man väljer inte vilka träd BG planterar, det är samma för alla. :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  14. Vit pil

    Hej Jan!
    Först vill jag passa på att rikta ett stort tack till dig för det du gör. Det behövs fler röster som uppmärksammar att den linje som bankerna och samhället i stort visar på när det kommer till privata finanser (spara pengar på bankkonto, och för de som vill ”satsa”, investera i gungiga aktier och dyra fonder), verkligen inte leder till några betydande rikedomar. Där gör du ett fantastiskt jobb och jag är tacksam för att vi andra kan ta del av resultatet av allt idogt och tidskrävande arbete som du lägger ned.

    Nu en liten tanke kring Better Globe som investering. Du har valt att klassa det som en investering i reala tillgångar. Som jag tänker kring det har jag svårt att motivera det som en real tillgång. Som ägare av ett Better Globe-träd tycker jag att man snarare bara är en delägare i företaget Better Globe Forestry där trädet närmast är att likställa med en aktie, där värdet på trädet är värdet på aktien. På samma sätt som man inte kan klassa en H&M-aktie som en real tillgång bara för att H&M äger fastigheter som de har butiker i. (Lite extremt exempel, men jag tror poängen går fram). Således torde det likställas med vilket spekulerat aktieköp som helst? (För all del aktieköp i ett kenyanskt bolag vilket är en diversifiering i sig, men likväl ingen real tillgång.) Eller missar jag någon väsentlig skillnad?

    Hälsningar,
    Alex Palmqvist

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Alex Palmqvist
    1. Vit pil

      Det står mer info på Better Globes officiella hemsida. Jag personligen tänker på det för mig själv som en obligation även om det inte är helt korrekt. Jag bedömer risken högre än en aktiefond.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Tack också för de fina orden och att du tar dig tiden att kommentera. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  15. Vit pil

    http://www.allabolag.se/5568285331/Better_Globe_Vision_Int_AB

    Du verkar vara delägare i bolag associerat med Better Globe. Hur ser ditt förhållande med Better Globe ut? Är du mer än bara en person som marknadsför träden för lite provision?

    Vad är bakgrunden till detta bolag som du är involverad i? Är du oberoende i förhållande till Better Globe vid sidan av dina provisionsintäkter?

    Tack på förhand!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Robert Ingemarsson
    1. Vit pil

      Uppdatering:
      Det är ett bolag som jag har med en kollega som också arbetar som ambassadör. Vi det bolaget när vi hjälper Better Globe med bl.a. försäljningen i Sverige. Men det är helt och hållet orelaterat till Better Globe bortsett från ett kund och leverantörsförhållande. Vi fick även backning på namnet och sedan ett tag tillbaka är företagsnamnet ändrat.

      Jag vet inte riktigt vad du avser med oberoende. Det är en reserverad term i lagstiftningen och i det fallet är svaret nej. Jag får ju provision för sålda träd.

      Men i övrigt är jag kund som många andra, förmodligen en av de största kunderna i Sverige. Jag har investerat mer än 1 000 000 kr i träd och som varumärkesambassadör får jag provision på de träd som jag säljer. Som jag har skrivit i artikeln ovan hjälper jag även, från tid till annan, med att försäljning och marknadsföring och sådant som jag är bra på. Jag gör sådant även för andra företag.

      Jag äger dock inga aktier, jag har inte någon styrelse- eller ledningsgruppspost eller något motsvarande i varken i det norska försäljningsbolaget Better Globe AS eller det kenyanska bolaget Better Globe Forestry Ltd.

      Hoppas att det var svar på dina frågor. Återkom annars. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  16. Vit pil

    Hej,
    Jag funderar på det här med riskerna. En brand kan ju startas eller nån typ av skadedjur kan säkert förstöra en hel del.. men tänkte om man köper ett parket varje månad, fördelas träden ut på olika ställen då? Och hålls det koll på vilket träd som är vems? Säg att jag under ett år då köper 24 träd och så startar en brand, då hoppas jag att mina träd är lite utspridda och därför kanske jag inte förlorar allt?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Cim
  17. Vit pil

    Hej Jan

    Jag undrar om du har betalt dina resor till plantagen själv eller om du blir bjuden åp resorna?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Staffan Sandlund
    1. Vit pil

      Jag har betalat alla resorna själv ur egen ficka. Den gången Caroline reste med betalade hon också för sig själv.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  18. Vit pil

    Nu blir det två kommentarer i snabb följd efter att ha hittat din sida. Mycket som tilltalar mig. Men, som du märkt i min förra kommentar, så går jag min egen väg, såväl vad gäller min egen ekonomi som det ovan skrivna. Är också mycket inne på mikrofinans som en del av U-hjälpen. Man tjänar både Gud och Mammon samtidigt, vilket inte behöver vara fel. Själv är jag med i en ekonomisk förening som heter Jamii-Bora, vilket lär betyda bättre familjer på Swahilii. Är även en bank i Kenya. Har i Sverige inte lett till någon avkastning, vilket jag tycker är synd. Tänker vara med på deras bolagsstämma i Uppsala och försöka propagera för min sak. Lycka till med Better Globe!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Martin Danielsson
  19. Vit pil

    Hur betalas pengarna ut?

    För mig är det två saker som bekymrar, nog sparar jag långsiktigt men gillar ju att under resans gång kunna byta strategi. Den andra bekymret är att avanza känns mer tillförlitligt.

    Finns det något sätt att få fler intäktsströmmar via betterglobe, genom värvning etc. Hur ser denna deal ut?
    Skulle ju vara en bra dop-present, om man dessutom själv gjorde sig en liten hacka.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mats
    1. Vit pil

      Hej Mats,

      Ja, Avanza är mer tillförtligt det är det inget snack om saken.

      Ja, det är svårt att byta strategi mitt i med Better Globe eftersom träden sätts i marken och där behöver de växa.

      Ja, man kan tjäna pengar på att sälja träd. Det är det jag gör. Man kan läsa mer t.ex. på Better Globes hemsida.

      Ja, det är en bra doppresent. :-)

      Jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  20. Vit pil

    Hej Jan,
    jag är lite sent ute men undrar om jag i dag 30/12 köper träd kommer dessa att att registreras 2015 eller om det först blir 2016? Jag förstår om det kanske är för sent för att få ett svar av dig på detta, ? Tänkte köpa 100 träd till i år:)
    Hälsningar
    Marie

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Marie Petersson
    1. Vit pil

      Fram till midnatt 31/12 registreras de på innevarande år, det vill säga 2015. Det är riktigt bra att köpa träden på denna sidan året. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  21. Vit pil

    Hej!

    Jag är kund i Better Globe sedan ett drygt år. Något som jag skulle bli väldigt glad åt är om du har möjlighet att skriva lite om hur man deklarerar på ett korrekt sätt när väl avkastningen kommer. Gärna med exempel på om man t.ex. återinvesterar, eller om man väljer att ”plocka ut” vinsten.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Carl
    1. Vit pil

      Den information som jag har fått från Skatteverket så ska det deklareras som inkomst av kapital. Det vill säga att du skattar för den utdelning som Better Globe betalar ut till dig och ditt Better Globe-konto. Du gör helt enkelt en korrigering av den förtrycka informationen i fältet ”Överskott av kapital”.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Okej, tack. Jag är inte så hemma på den punkten.
        Det belopp man köpt för i Better Globe, drar man av då, från utdelningen, eller?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Carl
    2. Vit pil

      Nej, när jag har deklarerat det privat så har jag angett hela utdelningen. Sista året med avkastning drar man av inköpssumman enligt den info jag har fått.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  22. Vit pil

    Hmm, länken till hemsidan där man kan köpa träd funkar inte. Och Better Globe Sveriges hemsida vill att man anmäler sig till ett möte för att få veta mer. Känns ju transparant…

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Just i detta nu verkar den ligga nere – något strul med servern. De har lovat att den ska vara upp inom kort igen.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  23. Vit pil

    Jag kan inte sticka under stol med att jag är misstänksam mot mikrolån. Vad blir räntan på dessa lån? Hört skräckhistorier från 30% och uppåt som dessa fattiga människor förväntas betala igen. Varför ska jag lita på just Better Globes mikrolån?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Joakim
    1. Vit pil

      Ja, jag kommer ihåg en dokumentär från Indien där räntorna var katastrofala. Dessutom lånade man ut till konsumtionsvaror så det var riktigt illa.

      Skillnaden med Better Globe är att man driver inte mikrolånverksamheten kommersiellt. Det är inte affärsidén, utan affärsidén är att plantera träd. Det gör att pengarna man samlar in till mikrolånen skänks som startkapital till en lokal ”bank” som startas av låntagarna tillsammans med organisationen K-Rep.

      K-Rep i sin tur har mycket erfarenhet av mikrolån så de sätter upp hela verksamheten tillsammans med lokalbefolkningen som blir delägare och dessutom jobbar i samfälligheten. Dessutom villkoras alla lån med utbildning, solidariskt ansvar och fokus ligger på att omsätta lånet i en inkomst.

      Jag tror genomsnittslånet ligger på ca 100 USD i dagsläget och där är ett par hundra personer som har fått dessa lån. Min förhoppning är att kunna intervjua några av dem när jag åker ner till Kenya i augusti.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  24. Vit pil

    Ang fördelningen på ett donationspaket, hur mycket går till ambassadören? 4 euro?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Ji
    1. Vit pil

      Provisionsersättningen är 1 € per sålt träd oavsett om det är i donationspaketet eller ”löst” så att säga. I ett exempel med donationspaketet så är det bara 2 € eftersom det räknas på de träd som går till oss kunder, inte de som också skänks bort.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  25. Vit pil

    Hej Jan.
    Webbsidan är väldigt övertygande om Better Globe trä. Det är så bra verkligen att jag började tro att detta är inte bara för bra att vara sant, utan redan planerat att köpa stora mängder av trä årligen.
    Jag har läst på din blogg att du har fått din 15% avkastning fem år i rad. Jag tänkte först, WOW, det funkar! Hur mycket mango, gummi arabica, olja och andra produkter har Better Globe Forestry Ltd i Kenya och Uganda har sålt? Jag har inte hittat någon information om hur mycket profit har BGF realiserat i Afrika. För att avkastningen måste komma från profiten. Eller? Om företaget går i bak, det kan inte vara något avkastning heller. Får man tillgång till bokföringen till BGF Ltd i Kenya?
    Tyvärr jag hittade annat information som gjorde mig faktiskt orolig över hela konceptet. Inte minst när jag läste nyheten från
    2012 januari:
    http://www.betterglobe.com/ShowNews.aspx?year=2012&newsId=924

    Hur kunde ni hitta och testa en nytt område för en ny äppelmango trä och testa inom 14 dagar och lova 15% avkastning??? Har ni redan planterat detta 500.000 trä och plockat mango och sålt på marknaden?
    Jag tvivlar. Det står inte någonstans att BGF Ltd har sålt någon råvara från trä någonsin!
    Det verkar för mig tyvärr alldeles oseriöst. Om pengarna inte kommer från försäljningen av råvaror, varifrån kommer din 15% avkastning fem år i rad?

    Egentligen när jag har läst nyheten om Better Globe Asia, då jag förstått vad ALLT handlar om här. Ni säljer trä som ska planteras. Inget annat. Avkastningen kommer från dom nya kunders plånbok som köper plant.

    Hoppas att jag har fel.

    Mvh
    Benno

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Benno
    1. Vit pil

      Ja, jag har fått min avkastning enligt plan de senaste 4 åren. Tyvärr är det precis så som du skriver att Better Globe Forestry har inte offentliggjort några årsredovisningar eftersom det inte finns någon som helst skyldighet till det i Kenya. Eftersom jag också bara är kund så har jag inte heller fått se några sådana uppgifter. Jag och flera med mig driver den linjen att vi vill se dessa siffror och för första gången har ledningen i Kenya börjat lyssna på oss. Förhoppningsvis får vi under året se siffror.

      Jag hänger inte riktigt med på den andra delen av din fråga. Säljer vi träd som ska planteras? Ja. De träden vi säjer idag kan ju av förklarliga skäl inte vara planterade redan. Plantagerna finns ju dock uppenbarligen eftersom jag har själv tagit bilderna ovan och i augusti i år kan man följa med ner på nästa resa för att besöka plantagerna och se det med egna ögon.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  26. Vit pil

    Hej Jan,
    undrar om vad som händer om jag dör och avkastningen på träden som isf kommer efter 5 år? Hur får våra barn rätten till den avkastningen och efter 20 år?
    Hittar inget om ”efterlevandeskydd”

    Hälsningar Lena

    0
    Gravatar ikon för användaren
    lena
    1. Vit pil

      Det är som med vilken annan tillgång som helst, den tillfaller dödsboet. Jag har själv varit med och hanterat några överlåtelser till dödsbon, tyvärr.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  27. Vit pil

    Tycker detta låter spännande och det känns som att en uppdatering vore på sin plats :)
    Hur såg det ut med avkastningen i december 2014?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas
    1. Vit pil

      Den betalades ut enligt plan den 13:e december. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  28. Vit pil

    Läste ett kritiskt inlägg till denna sparform som tog upp många vettiga punkter. Professor i naturresursekonomi och en av Länsförsäkringars placeringsexpert (som hellre vill att vi köper fonder hos LF såklart) sågade Better Globe vid fotknölarna p.g.a hög risk och noll kontroll över ens investering.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Simon
    1. Vit pil

      Ja, om det är samma som uttalar sig i DN 2010 så var det inte ens specifikt om Better Globe. Experten sa han att han uttalade sig ”generellt”. Generellt sätt håller jag med honom. Men ja, det har en hög risk och man har inte särskilt mycket kontroll. Det skriver jag med här på bloggen. :-)

      Jag själv brukar beskriva det som:

      Better Globe är att jämföra med en oreglerad, onoterad och illikvid investering med bristande insyn, hög risk och en möjlighet till hög avkastning.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  29. Vit pil

    Hej Jan!

    Jag har en del pengar liggandes i premieobligationer, de har legat där hur länge som helst.
    Visst, man kan ju vinna en miljon om man har en jädrans tur men räknar man på vinsterna genom åren så blir avkastningen knappt 4% årligen vilket inte är mycket att hänga i julgranen.

    Jag funderar på att köpa träd för 50 000 av dessa så fort de löper ut, jag har räknat lite på det och kommit fram till följande:
    År 1-4 händer inget, men från år 5-19 får jag ca 7500 / år och slutligen år 20 får jag 500 000, totalt blir detta 612 500.
    På 20 år har alltså 50 000 blivit 612 000, eller om man tar ett snitt över 20 år har pengarna ökat med 28 125 / år.
    Har jag räknat rätt eller missade jag något?

    Med vänlig hälsning
    Fredrik

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
    1. Vit pil

      Hej Jan,
      stämmer Fredriks uträkning? Gillar att man gör något gott samtidigt som jag kan tjäna pengar på det.

      Katja

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Katja
      1. Vit pil

        Ja, det stämmer i stora drag. Jag kan mejla dig en excel-kalkyl som jag har gjort som visar på hur det fungerar.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson