RikaTillsammans - Better Globe

Better Globe

Min erfarenhet efter att ha varit kund i 10+ år

#Samarbete. Den här artikeln är ett samarbete med Better Globe AS och kan vara sponsrad eller innehålla uppmärkta sponsrade länkar. Läs mer om våra noga utvalda samarbeten i vår annonspolicy.
Jag har fått kritik för delar av artikeln och samarbetet med Better Globe AS. Ta del av kritiken och debatten här. Artikeln är till stora delar inaktuell men finns kvar av referenskäl. Sedan 2019/2020 finns ingen aktiv sponsrad länk på bloggen.

Att plantera träd är ett av flera sätt att bidra till att minska klimathotet. Sedan 2008 har jag köpt träd som har planterats hos fattiga bönder i den kenyanska och ugandiska semi-öknen. På det sättet har jag och många med mig även kunnat bidra till att minska fattigdomen, ge fler barn möjlighet att gå i skolan, öka livskvaliteten och förhindra ökenspridning och relaterade problem som erosion.

Jag kom i kontakt med Better Globe redan 2008. Det var en god vän som tipsade om ett bolag vars affärsidé var att plantera träd i den kenyanska semiöknen och på det sättet bidra till att både minska fattigdomen och minska klimathotet. Förutom att plantera träd ville de finansiera mikrolånbanker för det hade Muhammad Yunus som fick Nobelpriset 2006 visat var ett effektivt sätt att hjälpa människor att hjälpa sig själva. De skulle även hjälpa till att höja utbildningsnivån hos barnen och finansiera skolor. Allt det här skulle göras på kommersiell basis och vi kunder som finansierade verksamheten skulle dessutom få en marknadsmässig årsavkastning på över 10 procent.

Jag ska vara helt ärlig. Jag var fascinerad, intresserad men ganska snabbt avfärdade jag det hela som ”för bra för att vara sant”. Däremot kunde jag inte riktigt släppa taget om det. Min mentors ord ringde nämligen i öronen: ”Om något låter för bra för att vara sant så förtjänar det en närmare undersökning!” Sagt och gjort, sommaren 2008 packade jag och Caroline våra väskor och vi reste till Kenya. Vi blev väldigt imponerade och resten är som man säger historia.

I skrivande stund, våren 2020 har det gått mer än 12 år sedan jag besökte verksamheten för första gången. Jag har varit på plats hela fem gånger, senast juni 2019. Då besökte jag till och med Lamu som är ett område i Kenya som UD avråder resor till på grund av säkerhetsläget, då det ligger nära gränsen till Somalia. Tidigare har jag publicerat reseberättelser från mina besök på plats: 2019, 2017, 2015, 2012 och 2008. Mycket av det man sa att man skulle har man också gjort och den positiva påverkan på plats är enorm. Något som jag hoppas jag kan göra rättvisa i den resterande delen av artikeln.

Under dessa tio år har jag varit med om väldigt mycket i sammanhanget av Better Globe. Jag har köpt träd för mer än en miljon kronor, jag har ett samarbete med Better Globe, jag har fått avkastning enligt plan sedan 2010, jag har sett verksamheten utvecklas och gå från klarhet till klarhet och jag lyckats dra på mig väldigt mycket näthat och kritik för mitt engagemang.

Under hösten 2018/våren 2019 gjordes det en granskning av Better Globe i Affärsvärlden och Magasinet Filter där jag och Better Globe omnämndes i inte så positiva ordalag. En del av kritiken var absolut relevant, men en annan del av kritiken var det inte alls. Jag har bemött dessa två artiklar i en separat artikel som du kan läsa här.

Med det sagt så är artikeln inte sponsrad, jag har inte fått betalt för den och jag har betalat alla mina resor, kostnader och sådant själv. Syftet och målet med den här artikeln är att sammanfatta mina erfarenheter av mer än 10 år med Better Globe. Jag vill lyfta fram både det som är bra och fantastiskt men även det som är mindre bra. Jag kommer också försöka göra det med hjälp bilder, videor, fakta och tredjeparts-källor.

Sedan 2019 har jag valt att tona ner det här samarbetet och ta bort min sponsrade länk, inte minst på grund kritiken beskriven ovan. Jag tycker fortfarande att om man vill bidra till att minska klimathotet, man gillar projekt som t.ex. Trine, Choose (annonslänk) eller Climeworks (annonslänk) som gör bra grejer, men inte erbjuder någon avkastning då finns det ingen anledning till att inte gilla Better Globe. Träden gör skillnad på plats, de etiska och sociala aspekterna har dokumenterats i t.ex. en magisteruppsats från studenter vid Uppsala Universitet och mängder av människor på plats har fått en bättre livssituation.

Tack för att du läser den här artikeln,
Jan Bolmeson
Senast uppdaterad, maj 2020

Sammanfattning och viktiga punkter

Nedan följer som vanligt en kort sammanfattning av den här artikelns viktigaste punkter:

Jag har köpt träd sedan 2008 och haft ett samarbete i mer än 10 år
Jag har märkt upp den här artikeln som reklam eftersom jag har haft ett samarbete med Better Globe sedan 2008. Jag har själv köpt över 12 500 träd för ett värde en bra bit över en miljon kronor. Jag har även besökt verksamheterna på egen bekostnad 2008, 2012, 2015, 2017 och 2019. 
Better Globe är kontroversiellt och de/jag har fått ta emot en del kritik
Som jag skriver i mer detalj nedanför den här sammanfattningen så har Better Globe fått ta emot en del kritik. En viss del är välförtjänt och en viss del är inte det. Kritiken riktar sig i princip aldrig mot verksamheten och det positiva man genomför på plats, utan gäller oftast 1) försäljningsmodellen och att vissa personer som jag tjänar pengar på det, 2) att transparensen inte är samma som i Sverige och 3) mot en av grundarna som inte är operativ i bolaget.
Två sätt att se på det – välgörenhet och klimatkompensation med möjlighet till avkastning ELLER som en alternativ investering
En sak som blev tydlig för mig efter vårens kritik är att man kan se på Better Globe antingen som ett sätt att bidra till FN:s globala mål, ett sätt att klimatkompensera för sina utsläpp, att ge andra människor en möjlighet och som ett sätt att göra gott. Helt enkelt som en välgörenhet där man ser den eventuella avkastningen som en bonus. Ungefär som t.ex. Choose eller Climeworks.
Om man bara är okej med att jag och andra tjänar ett par procent provision för jobbet med t.ex. resorna, så kan jag helhjärtat rekommendera Better Globe utifrån det här perspektivet. Det finns ingen tvekan överhuvudtaget på att man bidrar till att göra världen till en bättre plats. Mängder av studier (här, här och här) och även kritikerna stödjer dessutom tesen att det är bra plantera träden, särskilt i semiöknen där de inte konkurrerar med t.ex. jordbruk. Här är en oberoende artikel från Reuters som pekar på nyttan av att just plantera Mukau-träd i semi-öknen i Kenya från mars 2019.
Det andra sättet är att se på Better Globe som en finansiell alternativ investering. Tar man på sig de glasögonen så finns det betydligt fler saker att ta hänsyn till och många av dem talar emot Better Globe. För det första är risken högre än med indexfonder, man kan förlora hela det insatta beloppet, pengarna är låsta i 20 år, sparandet är inte reglerat, det finns en brist på transparens och insyn och det finns många risker såsom biologiska, organisatoriska, politiska, ekonomiska och så vidare. På många sätt en investering man skulle avrått från.
Vi kunder finansierar verksamheten genom köp av träd eller donationspaket
Det är vi kunder som finansierar hela verksamheten genom att vi köper träd och/eller donationspaket. Ett träd kostar 17 EUR och ett donationspaket kostar 53 EUR. Donationspaket består av 2 träd som vi kunder äger och får en förväntad avkastning från, 2 träd som skänks bort till bönder och organisationer, 500 liter vatten och 1.50 EUR till mikrolån och 1.50 EUR till skolverksamhet. 
Mängder av tredjepartskällor
En sak som jag också uppskattar så här efter mer än 10 år är att det finns väldigt många tredjeparts källor. Plantagerna i Kiambere och Nyongoro går att se via Google Maps (här och här). Green Inititive Challenge-projektet finns dokumenterat på KenGen Foundations hemsida pch på Lafarges hemsida. Better Globe står som partner till K-Rep Fedha Services som sköter mikrolånbankerna. Mikrolånbanken i byn Kenta (Nguni/Mbuvu) kan numer också ses via Google Streetview.
Det kenyanska skogsvårdsverket Kenya Forest Service har gett ut skriften ”Guidelines to On-Farm Melia volkensii” som bygger på samarbetet de har haft med Better Globe Forestry. Studenterna Amanda Lundberg och Linnéa Lundeborg vid Uppsala Universitet har skrivit en 15 poängs magisteruppsats med en gedigen litteraturstudie. Det finns kenyanska nyhetsartiklar där Better Globe nämns som t.ex. den här där de fick pris av kenyanska skatteverket eller den här där Mukau-trädet beskrivs i Business Daily. Fler än jag har besökt plantager och verksamheten på egen hand och så vidare. 
Jag har även under åren intervjuat flera intressenter bl.a. f.d. generalsekreteraren för ICRAF (World Agro Forestry Center) och FN-ambassadör för Drylands Dennis Garrity och dåvarande VD:n för Kefri (Kenya Forestry Research Institute) Ben Chikamai. Även den belgiske ambassadören har uttalat sig positivt. På mina resor har jag och andra även träffat flera ministrar, både i Kenya och Uganda och till och med vice-presidenten i Kenya som varit positiva till arbetet som Better Globe gör. Många artiklar visar på värdet för bönderna som planterar Mukau-träd, som t.ex. den här från Reuters.
Vinstdrivande verksamheter har en större påverkan än välgörenhet
En sak jag har lärt mig på mina resor och i intervjuer med personer i branschen är att välgörenhet är både bra och dåligt. Välgörenhet i form av katastrofhjälp är fantastisk – det räddar liv. Men välgörenhet för att bygga upp en hållbar ekonomi är inget vidare.
När jag träffade vice-Presidenten i Kenya 2008 pratade han om vikten av investeringar snarare än allmosor. En av grundarna till Trine refererade till en studie som de gjort kring att en investerad krona hade 37 gånger(!) större påverkan än en välgörenhetskrona. Better Globe är typexemplet på hur man på ett kommersiellt gångbart sätt kan lyfta människor ur fattigdom och bidra till att minska klimathotet.

Jag har säkert missat något så läs gärna även resten av artikeln.

Våra sparpengar formar framtiden

Jag vet inte om det är en kommande 40-års kris eller faktumet att jag är pappa till två små döttrar som gör att jag funderar mycket på framtiden och inte minst vad det är för en värld vi vuxna lämnar efter oss. Det är något som jag har berört i flera avsnitt på bloggen. T.ex. ett avsnitt som lämnade mig med stor förvåning när jag insåg att min egen klimatbudget är 38 ton totalt och inte per år. Jag har skrivit om hur våra sparpengar har en större miljöpåverkan än vår bilkörning.

Vi har inte ärvt jorden från våra förfäder, vi har lånat den av våra barn. 

Gammalt indiancitat.

Lägger man till fakta som att t.ex. i Kenya har man de senaste 50 åren huggit ner mer än 90 procent av all skog, att vi har fiskat ut eller håller på att fiska ut 75 % av världens fiskeytor eller människan har utrotat 130 000 arter så är det lätt att bli lite deppig. Den senaste IPCC-rapporten var inte heller en alltför munter läsning. Nya studier under 2019, som bland annat den här, den här och den här i Science pekar båda på att man genom massiv trädplantering skulle kunna sänka mängden koldioxid i atmosfären, till och med så pass mycket som att kompensera för 20 års utsläpp. Många forskare säger dessutom att trädplantering är det billigaste sättet att minska klimathotet (här, här och här).

Jag är i grunden ändå en optimist och tror på att vi kan lösa en hel del av våra utmaningar. Men jag är övertygad om att det måste ske på kommersiell basis. Pengar är än så länge det viktigaste styrmedlet i världen. Pengar trumfar allt. Saker kan vara förbjudna, men kan man tjäna pengar på det så kommer det ändå att ske. Vi kommer rädda vår planet först när man vi kan börja tjäna pengar på det. Det är därför jag stödjer alla projekt där pengar, hållbarhet, socialt ansvar går hand i hand. Det som på engelska brukar kallas för tripple-bottomline: People, Profit och Planet. Det vill säga att man tar lika stor hänsyn till vinsten som till människorna och planeten.

Det är därför jag gillar Trine och investerar i deras projekt som sponsrar solpaneler. Det är därför jag varje månad stödjer projekt och företag som Chooose (annonslänk) eller Climeworks (annonslänk). Det är därför jag gillar Better Globe och står kvar trots kritiken jag får. Jag vet nämligen inget annat sätt där pengar och klimat faktiskt går hand i hand på ett sådant ypperligt sätt. Du får mer än gärna tipsa om du vet fler projekt. Det som vi ofta nämligen glömmer bort är att våra pengar formar framtiden. Det vi investerar i, det får vi mer av. Tesla och Elon Musk är fantastiska exempel i närtid. Det här är faktiskt ett ämne som jag skrev om i en ledare i näringslivsbilagan i SvD för ett tag sedan.

Utöver det tycker jag dessutom att om jag har haft turen (sannolikhet 0.08 %) att födas i ett land som Sverige och har fått mycket gratis som t.ex. utbildning, möjlighet att göra nästan vad jag vill och dessutom ha en levnadsstandard som en stor del av världens befolkning bara kan drömma om, ja, då är det mitt ansvar att hjälpa till. Jag har länge gjort det genom ren välgörenhet där jag har skänkt pengar till allt från SOS Barnbyar, Läkare utan gränser, Unicef och andra organisationer.

För ett tag insåg däremot att man behöver skilja på välgörenhet i form av katastrof hjälp och långsiktig hållbar utveckling. Katastrofhjälp görs bäst av de klassiska välgörenhetsorganisationerna samtidigt som det långsiktiga hållbara arbetet helst bör göras av kommersiella aktörer med en social, etisk och hållbar inriktning. Företag som t.ex. Better Globe och Trine.

Better Globe – en introduktion

Better Globes ambition och mål från början har varit att minska fattigdomen i Afrika. Sättet man gör det på är att plantera träd i semi-öknen där de inte konkurrerar med boskapsskötsel eller matodling. En positiv bieffekt är att man dessutom starkt bidrar till att minska klimathotet. Plantering av träd bidrar inte bara till binda koldioxid från atmosfären, de motverkar även erosion som är ett problem på riktigt (läs reseberättelsen från 2019) och ökenspridningen.

Nedanstående animerade video som har ett par år på nacken och är lite inaktuell i vissa avseenden ger ändå en god översikt på fyra minuter.

Utifrån erfarenheterna från mitt senaste besök på plats i juni 2019 skulle jag beskriva de viktigaste delarna i verksamheten enligt följande.

Plantering av träd på egna plantager

När man började verksamheten 2006 så var huvudplanen att plantera träd på plantager i semi-öknen på egen regi. Semi-öknen är speciell på det sättet att det avdunstar mer vatten än det kommer faller vilket gör att den varken lämpar sig för boskapsskötsel eller jordbruk. En plantage i semi-öknen konkurrerar således inte med matproduktion. Ungefär 80 % av Kenyas yta är täckt av den här typen av mark som antingen är utsatt för torka, hög höjd eller hög avdunstning vilket gör det väldigt svårt att odla mat.

I t.ex. Kitui och Mwingi i Kenya där jag har varit flera gånger är temperaturen mellan 24-30 grader året, det regnar ca 300 – 500 mm och det avdunstar 1 900 – 2 400 mm per år. Majoriteten av de fattiga människorna försöker försörja sig genom att odla marken men det är många gånger lönlöst. Under alla mina besök har jag aldrig hört talas om en bra skörd eller sett en grön åker. Delvis beror det på okunskap eftersom man planterar grödor som inte fungerar i miljön såsom t.ex. majs. Man odlar majs eftersom det är vad man alltid har odlat och det återkommer jag till nedan i stycket om partnerbönder.

Jag rekommenderar att titta på nedanstående intervju som jag gjorde 2015 med Dr. Dennis Garrity. Han är f.d. generalsekreterare för ICRAF som är en oberoende organisation för att främja forskning om samspelet mellan träd och människor. Han är även FN:s utsedda ambassadör för ”Drylands”. I intervjun pratar om vi människornas livssituation och det viktiga arbetet som Better Globe gör. Slå gärna på textningen.

Better Globe började plantera träd framförallt på två ställen – Kiambere i Mwingi/Kitui-länet nordöst om Nairobi och i Nyongoro i Lamu-länet i sydöstra Kenya på gränsen till Somalia. I skrivande stund, sommaren 2019, är båda dessa plantager på över 1 000 hektar (=ca 2 000 fotbollsplaner) vilket gör att de dessutom syns på satellitbilder hos Google Maps (direktlänk: Kiambere och Nyongoro).

På dessa trädplantager planterar man i dagsläget framförallt Mukau-träd (Melia volkensii). Det är ett träd som enligt Albert Luvande, forskare på Kenya Forestry Research Institute (”Kefri”) i Kitui kan jämföras med teak-träd i kvalitet. Virke i förädlad form såsom torkat, uppsågat och redo för export kan en kubikmeter Mukau värderas till ca 971 EUR per kubikmeter enligt ITTO Tropical Timber Market Report 16-30 juni 2019 eftersom det motsvarar Afrikansk mahogany. Enligt uppgift från skogsmästaren på plats i Kenya på Better Globe går det tre avverkade Mukau-träd på en kubikmeter, men deras kalkyler håller även för fyra avverkade Mukau-träd per kubikmeter.

I juni 2019 besökte jag båda plantagerna och nedan följer några bilder:

Enligt uppgifter när jag besökte plantagerna sommaren 2019 har man planterat ungefär 2 000 – 2 500 hektar skog på plantagemark och man har fortfarande ca 30 000 hektar tillgängligt att plantera på. I antal träd är det mellan ca 750 000 och 1 000 000 träd.

Enormt snabbväxande träd som kan slutavverkas inom 20 år

Den stora fördelen med Mukau-träden som man planterar är att dessa växer enormt snabbt. Det är det som gör det möjligt för Better Globe att ge löften om en möjlighet till marknadsmässig avkastning. Nedanstående bildserie visar tillväxten på träden vid infarten till Kiambere-plantagen.

I skriften ”Guidelines to On-Farm Melia volkensii growing in the dryland areas of Kenya” som ges ut av Kenya Forest Service (”KFS”) bekräftas Mukau-trädens snabbväxande egenskaper. Träden är klara för avverkning redan efter ca 10 – 20 år vilket kan jämföras med svensk gran och tall som avverkas först efter 80 till 120 år. Dessutom är värdet på Mukau mångdubbelt större än svensk gran eller tall även när det väl är nedhugget.

Det är den här tillväxten och värdet på träden som är ”motorn” bakom den utlovade avkastningen till oss kunder. Better Globes affär ligger i värdeförädlingen i vertikalen, det vill säga att man äger både råvara och förädlingsprocessen i form av sågverk och slutförädlingen i form av t.ex. tillverkning av parkett, byggnadsmaterial eller motsvarande.

Det är också ett väldigt bra sätt att främja den ekonomiska tillväxten i de afrikanska länderna istället för att exportera råvara och värdeförädla i väst. Något som både ministrar och vice-presidenten i Kenya berättade när jag träffade dem. De fattiga länderna har nämligen två stora problem. Det ena är den massiva korruptionen och det andra är att man exporterar billig råvara (t.ex. tobakslöv) och importerar dyr förädlad produkt (cigaretter) som gör att man förlorar hela värdetillväxten och de (skatte)intäkter som det innebär.

Samarbete med och plantering av träd hos partnerbönder

För ett par år sedan insåg Better Globe att plantera träd på egen mark inte var så skalbart som man önskade. Det var t.ex. omständligt att få tillgång till bra mark, det krävde stora resurser i form av personal och gav inte maximal positiv påverkan på lokalsamhällena. Istället började man genomföra pilotprojekt med så kallade partnerbönder.

Man kontaktade bönder som redan odlade sin mark och frågade om de var intresserade av att utöver sin vanliga odling av grödor även plantera träd. Det vill säga blanda träd- och vanlig odling av grödor, så kallad agro-forestry. Bönderna såg det här som en möjlighet att öka avkastningen (”yield”) på sin mark och tackade ja. Idag, 2019, så har programmet med partnerbönder blivit en stor succé och det är där man har den största tillväxten just nu. När man startade upp i Uganda under 2018 planterade man ut nästan 1 000 000 träd hos 10 000 partnerbönder.

När jag var nere sommaren 2019, läste jag ett sådant kontrakt, och huvudpunkterna i kontraktet var att:

  • Bönderna får plantor gratis av Better Globe
  • Hälften av träden behåller bonden och hälften ägs av Better Globe
  • Better Globe betalar 110 % av marknadspriset när de avverkas
  • Bonden får tillgång till gratis utbildning två gånger i månaden
  • Bonden får tillgång till en ambulerande skogs/jordbruksexpert som rådger bonden
  • Bonden åtar sig att sköta träden och följa BG:s instruktioner under tiden träden växer
  • Bonden får tillgång till en lokal mikrolånbank som BG finansierat

Dessutom var det coolt att se hur kontrakten var helt och hållet digitala, undertecknades med fingeravtrycksläsare, innehöll GPS koordinater, vidimerades av tredje part såsom den lokala ”hövdingen” etc. Jag blir alltid lite förvånad hur mycket fördomar jag/vi i väst har om hur man sköter företag i Afrika. På vissa områden är de definitivt längre än vad vi är.

Alla bönderna jag har pratat med var väldigt positiva till programmet. I princip alla hade ökat avkastningen från sitt jordbruk redan idag tack vare råd man hade fått från Better Globes ambulerande skogs- och jordbruksexperter. Flera bönder berättade att de hade börjat plantera andra grödor som fungerade bättre, de hade fått hjälp med effektivare vattenanvändning, fått kunskap om trädskötsel och så vidare.

En bonde berättade att han plantera träd sedan tidigare men att han både hade blivit lurad och sålt till underpris men även att han inte hade skött träden optimalt. De nya plantorna från Better Globe hade växt förbi hans gamla träd trots att de var yngre eftersom han tidigare inte vetat hur han skulle sköta och ta hand om dem.

Jag rekommenderar att se följande intervju med Simon Mutua Mulli som jag gjorde 2015 som berättar om sin gård, partner-bonde programmet och vilken påverkan det har haft för lokalsamhället. Sedan 2015 har jag träffat Simon både 2017 och nu 2019 och han berättade stolt att han har gått från 213 träd 2015 till över 1 200 träd i juni 2019. Slå gärna på textningen då det kan vara svårt att förstå vad han (och jag) säger.

En annan positiv effekt som man har märkt är att träden växer betydligt bättre hos partnerbönderna än vad de gör på plantagerna. Det beror främst på att ett träd hos en bonde får mer kärlek än ett genomsnittligt träd på plantagen men också för att jorden oftast är bättre än på plantagerna.

I dagsläget har man ca 5 000 partnerbönder i området kring 7Forks i Kenya och ca 10 000 i Uganda. När jag var nere sommaren 2019 så berättade man också att man lägger mest krut på partnerbönderna just nu, framförallt i att utbilda dem i trädskötsel. Man har nämligen en stor variation i t.ex. överlevnadsfrekvens av plantorna där de bästa bönderna ligger över 90 % men många andra betydligt lägre än så.

Vill man läsa på mer hur arbetet fungerar konkret med partnerbönderna så rekommenderar jag faktiskt magisteruppsatsen från Uppsala universitet. Amanda och Linnéa som skrev den spenderade flera dagar med partnerbönderna och agenterna som jobbade med dem. De har också intressanta betraktelser från sina intervjuer med Florence som jag tyvärr inte träffade.

Finansiering av mikrolånbanker

En annan viktig aspekt är att Better Globe finansierar mikrolånbanker i de områden där man har plantager eller partner-bönder. Man driver inga mikrolånbanker själv utan man finansierar bara uppstarten av dem via partnerorganisationer såsom K-Rep Fedha Services. Att starta upp en mikrolånbank kostar ca 800 000 kr och då hjälper man till med all infrastrukur, rekrytering och initial finansiering.

Därefter tas ägande av banken över av själv lokalsamhället. Alla som vill låna pengar behöver rekommenderas av någon annan, bli andelsägare (kostar ca 30 kr) och få en grundläggande ekonomisk utbildning. Sedan går man ihop gemensamt i borgen för alla mikrolån och man får bara låna ungefär fyra gånger det man har satt in i banken. Räntan är 1.25 procent i månaden och allt överskott går tillbaka till andelsägarna.

Sommaren 2019 hade mikrolånbanken i Kamuwongo ca 2 000 medlemmar varav ungefär hälften var låntagare. Majoriteten av låntagarna var kvinnor och det genomsnittliga lånet är mindre än 100 USD. Man lånar primärt till nödvändiga saker till hemmet, skolavgifter och till att kunna starta sitt eget företag. Exempel på nödvändiga saker till hemmet är t.ex. ett solpanelspaket innehållande tre lampor, radio, ficklampa och batteri.

Det ersätter fotogenet som man använder för att få ljus, det sotar mindre, minskar brandrisken, ökar tryggheten, ger möjlighet att ladda mobiltelefon och minskar dessutom kostnaden. Något som i och för sig inte är unikt för Better Globe och den stora anledningen till att jag också investerar i Trines projekt och besökte dem på plats i Kenya 2017.

I dagsläget har man finansierat de två bankerna i Kamuwongo och i byn Kenta i Nguni/Mbuvu. Man arbetar även med uppstarten av en tredje mikrolånsbank för närvarande. Pengarna för att finansiera uppstarten av mikrolånbankerna kommer från de donationspaket vi kunder köper. Donationspaketen innehåller 1.50 EUR som direkt avsätts för ändamålet. Dessa pengar går genom Better Globe Foundation som är Better Globes välgörenhetsstiftelse.

Finansiering av välgörenhetsorganisationer med inriktning mot utbildning

Jämte uppstarten av mikrolånbanker och partnerbönder arbetar man aktivt även med utbildning i två former. Man sponsrar andra välgörenhetsorganisationer, främst Child Africa i Uganda, som bygger, driver och utvecklar skolor.

Man är även engagerad i ett projekt som heter Green Inititative Challenge (”GIC”) som man driver tillsammans med det statliga kenyanska elbolaget KenGen och det franska bolaget Lafarge Bamburi Cement. Projektet går ut på att skänka träd till skolor och utbilda barnen i vikten och värdet av trädskötsel.

En stor fördel är nämligen att barnen tar med sig kunskapen hem till föräldrarna och på det sättet får man en effektivare spridning av kunskap och kompetens. Tyvärr är det fortfarande som så att många föräldrar inte vill att deras barn ska gå i skolan utan att de ska vara hemma och hjälpa till med jordbruket eller göra dem tjänster. Inte heller är det jämlikt mellan pojkar och flickor än, något som man också försöker åtgärda från Better Globes håll, inte minst med lika lön för lika arbete.

Läs 2019 års reseberättelse och en magisteruppsats från Uppsala Universitet

Jag skulle bokstavligt talat kunna skriva hur mycket mer som helst. Om verksamheten, om upplevelser från mina resor, om möten med bönder, arbetare, barn, lärare, ministrar och så vidare. För att försöka hålla det på en rimlig nivå rekommenderar jag att läsa vidare på:

Alla dessa källor innehåller mycket intressant information som går betydligt mer på djupet för den som är intresserade. Även Better Globes Youtube-kanal innehåller många av de intervjuer, drönarvideos och filmer som jag och andra har producerat.

De viktigaste konkreta resultaten man har åstadkommit

Om jag ska försöka mig på en sammanfattning av de viktigaste och mest konkreta resultaten som man har åstadkommit de senaste 10 åren, så är det bland annat:

  • Man har ca 170 fast anställde och mer än 400 dagsanställda
  • Man har planterat över 2 000 000 träd som motsvarar en bit över 10 000 hektar skog. Det tog 10 år att plantera en miljon träd, under 2018 har man planterade man 750 000 träd på 9 månader. 
  • Gett bort 2,2 miljoner kr till finansiering av mikrolånbanker. Två är startade och en tredje är på gång.
  • Man har finansierat flera vattenförbättringsprojekt för rent vatten för 4,8 miljoner kr (en ökning från 3,8 Mkr 2017)
  • Man har byggt och renoverat skolor för 2,2 miljoner kr via organisationer såsom Child Africa
  • Man har över 11 800 partnerbönder som planterar träd för Better Globes räkning. Det är en ökning från 2 355 bönder 2017. 
  • Man har samarbete med Kenyas största elbolag KenGen. Man kommer även utöka samarbetet genom att KenGen upplåter mark för Better Globes kommande sågverk och laboratorium. 
  • I november 2017 betalade man ut pengar till ca 50 % av alla kunderna vid den tidpunkten. Den 26 november 2018 betalade man ut pengar till ca 6 800 av ca 15 000 kunder.

Jag kommer fylla på listan efterhand som jag får bekräftade uppgifter.

Kritiken mot Better Globe (och mig)

Jag uppskattar och är mån om det förtroende som jag får från er läsare. Därför ska jag inte sticka under stol med att det är många som inte gillar Better Globe och kritiserar det. Under våren 2019 var det två artiklar i Affärsvärlden och Magasinet Filter. Jag kan tycka att en viss del av kritiken i dessa artiklar var relevant men en hel del var det inte.

Jag är helt säker eftersom jag både är förstahandskälla och en del handlade om mig och mitt samarbete med Better Globe. Efter flera veckors granskning, mängder av svar på frågor till journalisterna (där jag även bjöd hem en av dem) så skrev jag ett utförligt svar här på bloggen.

Slutord och egen reflektion

Jag skulle kunna skriva minst dubbelt så mycket till om Better Globe men jag väljer att hålla här. Jag personligen tycker att Better Globe gör gott och tycker risken är motiverad. Jag tar till och med en något högre risk än de flesta andra eftersom jag så tydligt tagit ställning för verksamheten historiskt.

En god vän till mig brukar alltid säga ”Time will either promote you or expose you”. Jag upplever att tiden för varje år som går lyfter fram Better Globe. Fler och fler organisationer visar intresse för deras arbete, det tillkommer hela tiden nya och positiva tredje parts källor och även verksamheten verkar gå från klarhet till klarhet. Sedan är det naturligtvis ingen garanti att bara för att det fungerar idag att det kommer att fungera i all framtid. Det finns alltid en osäkerhet och en risk/möjlighet i allt som rör framtiden.

Efter att ha besökt verksamheten senast i juni 2019 är jag fortsatt positiv, jag fortsätter köpa träd väl medveten om riskerna. Oavsett den förväntade avkastningen vilar jag tryggt i att pengarna bidrar till att göra mycket gott, att vår planet blir lite bättre och att andra människor får några av de möjligheter jag själv har fått och tar för givet. Att plantera träd kan på det sättet aldrig bli fel.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej. Du som skriver ansvarar själv för innehållet i din kommentar.

Gravatar ikon för användaren

69 kommentarer finns till denna artikel
Kommentarerna nedan förhandsgranskas inte och varje skribent ansvarar för sitt eget innehåll.

  1. Thanks for this nice article. Following from SEKU

    Gravatar för användaren
    faith
  2. Hej! Better globe anklagas för att vara ett pyramidspel. Har du grävt djupare i det och hur ser du på saken?

    Gravatar för användaren
    Marcus
    1. Jag tror Jan grävt så djupt det går med sina fyra (?) besök på plats för att studera den verksamhet som verkligen skapats på plats i Afrika genom Better Globe! Studera hans reseskildringar eller ännu bättre, följ själv med på nästa resa om du känner dig tveksam. Nu ska man ju vara medveten om att även om man kommer till slutsatsen att det inte är ett pyramidspel så är det långt ifrån riskfri investering!

      Gravatar för användaren
      Håkan
    2. @Marcus, dividendbomber har ju helt klart tagit ställning mot Better Globe och bedömer du denna anonyma källa som mera trovärdig och opartisk än Jan Bolmesson så är det ju bara att du följer denne ”före detta dalmas” och håller dig borta från Better Globe, svårare än så är det väl inte! Inget att hetsa upp sig över att det görs olika bedömningar!

      Gravatar för användaren
      Håkan
  3. Hej!
    En investering i BG innebär alltså att man måste vänta 4 år innan man får utdelning?

    Gravatar för användaren
    Anett
  4. Hej Jan!

    Tack för ditt idoga och osjälviska arbete som jag förhoppningsvis kommer att ha nytta av!

    En specifik fråga om Better Globe och den kritik som jag kunnat läsa om företaget, att det inte finns rimlig chans för ett råvaruföretag att åstadkomma en så här bra avkastning. Min fråga är om avkastningen verkligen är så bra som alla tycks tro?

    Du har ju själv försökt förmedla information om att Better Globe ska jämföras med en lång företagsobligation. I det här fallet 20 år och med en avkastning fastställd med utgångspunkt från dagens penningvärde. Det vill säga att slutbetalningen om 170 EUR per träd bör diskonteras med förväntad inflation, ex vis 2%. Då blir 170 EUR istället 113 EUR. Samma sak gäller de årliga 15%, successivt så urholkar ju inflationen även dem så att de sista året ska beräknas på 13 EUR istället. 15% på 13 EUR motsvarar 11% på 17 EUR.

    Med det i beaktande så har jag svårt att förstå kritiken för orealistik hög avkastning, snarare är den i så fall i underkant med tanke på riskerna. Litet bolag, verksamt i Afrika, inte riktigt så transparent som man skulle önska.

    Rätta mig gärna om jag haft otur när jag tänkte till?! :)

    Jag har köpt träd hos Better Globe sedan 2008, dock inte på din nivå vilket jag väl ångrar idag, jag tror faktiskt på iden, gillar ansatsen med hjälp till självhjälp och kan inte se varför projektet inte skulle gå att driva vidare, åtminstone så länge det finns mark att få tag i på förmånliga villkor.

    Gravatar för användaren
    Håkan
  5. Hej igen!
    Har mailat deras support, men får ej ngt svar. Har du kontaktuppgifter direkt till ngn ansvarig? Tack! /Alexander

    Gravatar för användaren
    Alexander
  6. Hej!
    Gillar din ansats kring att det måste finnas en ”solid affär i botten” för att investeraren ska kunna få sin avkastning (framförallt ”principalen” efter 20 år), och därmed den research du gjort kring pris på mango, pris mer m3 på träden etc. Men det som saknas i kalkylen, och som jag inte tror att ngn frågat om, är driftskostnaderna för plantaget? Misstänker att vatten och lön för arbetskraft är de två största posterna? Finns det ngn kalkyl på hur stora dessa är per träd under 20 år? Tack på förhand!

    Gravatar för användaren
    Alexander
  7. Hejsan Jan

    Tack för en bra och informativ film med bilder och kontinuerlig uppföljning.

    Jag och min fru har det senaste åren velat investera en del av vårat sparande enligt vår moraliska och religiösa övertygelse. Vi vill helt enkelt inte bara älska vår nästa på nära håll utan också globalt och över tid. Jag tycker att Better Globe värkar vara ett finfint alternativ för detta syfte.

    Tidigare har vi investerat kontinuerligt i det Hollänska bolaget Oikocredit. De har en lite krånglig ägandeform med depåbevis men affärsideén är i grund och botten att låna ut pengar till schyssta mikrolån-banker i 3e världen och på det sättet låta pengarna arbeta på ett gott sätt. Man kan ta ut efter en kort handläggningstid och Oikocredit delar ut en 2% avkastning sedan 1975 om jag minns rätt.
    Fråga: Vad säger du om skillnaden i risk mellan en aktör som Oikcredit och Better Globe förutom tidsaspekten såklart?
    https://www.oikocredit.se/

    Tack igen
    Samuel

    Gravatar för användaren
    Samuel

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök