Mitt samarbete med Better Globe och trädplantering i Afrika

Sammanställning och svar på frågor kring mig, Better Globe och samarbetet där jag marknadsförde deras produkter

Jan Bolmeson

4 april, 2019

Jag har tidigare på bloggen berättat att jag under flera år fått mycket kritik på nätet för mitt samarbete med Better Globe AS där jag marknadsförde deras produkter. Sedan februari 2019 har två journalister granskat och gjort reportage om Better Globe. Eftersom jag är en av de mest offentliga personerna som tagit ställning för, har köpt massor av egna träd och har haft samarbete med Better Globe, är jag självklart en del i den granskningen. Jag har i flera veckor varit tillmötesgående, svarat på alla frågor, ställt upp på telefonintervju och även bjudit hem en av dem för att göra en intervju på plats hemma hos mig och Caroline. Artiklar kommer enligt uppgift publiceras i vecka 15, 2019, i olika tidningar.

Jag kom i kontakt med Better Globe 2008 via en god vän som varit på plats i Kenya och Uganda och besökt deras skogsplanteringsverksamhet vintern 2007/08. Han berättade om visionen och den goda påverkan som de hade och avsåg att ha på plats. Better Globe skulle finansiera andra organisationer som skulle bygga, renovera och driva skolor, finansiera mikrolånsbanker för att hjälpa fattiga att lyfta sig själva ur fattigdom, skapa arbetstillfällen och inte minst göra stor skillnad för miljön genom att minska ökenspridning, problem med erosion och inte minst koldioxidproblematiken. Ovanpå allt det här utlovade de en möjlighet till avkastning till alla som finansierade verksamheten genom att köpa träd.

Jag har i alla år brunnit för att hjälpa människor, jag tycker att klimatsmart sparande är viktigt, inte minst idag med tanke på alla rapporter om hur vi missköter vår planet. Det är något som jag ofta skrivit om (t.ex. här, här, här) och haft med som en aspekt i många artiklar bl.a. här, här och här. Jag investerar även i flera klimatsmarta fonder och projekt, något som jag också skrivit om här, här och här. Jag har även drivit frågan gentemot andra aktörer i finansbranschen. Jag tycker även att det är viktigt att hjälpa andra som inte har samma möjligheter som vi. Det lät därför helt fantastiskt med Better Globe. Det lät till och med för bra för att vara sant.

Jag var skeptisk och därför reste jag och Caroline till Kenya och Uganda sommaren 2008. Sedan dess har jag besökt Better Globes verksamhet på plats i Kenya och Uganda – för egna pengar – även 2012, 2015, 2017 och 2019. Jag har alltså sett den omfattande verksamheten på plats personligen fem gånger, inklusive utvecklingen över åren, jag har tagit tusentals bilder, gjort intervjuer med bönder (här, här) och anställda på plantagerna (här, här, här) och flugit drönare över plantagen i Kiambere och mycket mer.

Jag har även träffat och intervjuat tredjepartskällor såsom f.d. generalsekreteraren för ICRAF (World Agro Forestry Center) och FN-ambassadör för Drylands Dennis Garrity samt den dåvarande VD:n för Kefri (Kenya Forestry Research Institute) Ben Chikamai som varit mycket positiva och dessutom inlett samarbete med Better Globe. Ben Chikamai har även sedan ett par år tillbaka arbetat i styrelsen för Better Globe Forestry Ltd tillsammans med Jean H Doyen, som förut var regionalt ansvarig för världsbanken.

Även den belgiske ambassadören i Kenya har uttalat sig positivt om Better Globe (den intervjun är dock inte gjord av mig). Både jag och andra har träffat ministrar i de kenyanska och ugandiska regeringarna som talat mycket väl om Better Globe. Allt detta har jag publicerat på bloggen och sedermera även gett till Better Globe så att de kan använda materialet.

Min bedömning – som går i linje med alla som varit på plats (t.ex. här, här, här och kenyansk media) samt två studenter vid Uppsala Universitet som skrev en magisteruppsats på Better Globes påverkan ur ett ekofeministiskt perspektiv – är att verksamheten gör en stor skillnad för både människor och miljö. Better Globe är i dagsläget inte ett företag som är en vecka gammalt utan det har mer än 10 års konkret historik att visa upp sedan det startade 2006. Jag har skrivit om dessa åstadkommanden på bloggen och andra ställen. Jag har försökt göra så mycket research jag har kunnat på egen hand.

Det finns plantager som är så stora att de syns på Googles satellitbilder (Kiambere här och Nyongoro här), flera skolor har byggts, finansierats eller renoverats, mikrolånsbanker har startats och drivs idag av andra organisationer, människor har lyft sig ur extrem fattigdom med hjälp av dem, flera hundra personer har arbetstillfällen med vad jag och andra kan se som schyssta arbetsvillkor, tusentals kontraktsbönder odlar träd på sin mark, det finns samarbeten och projekt med stora kenyanska företag (KenGen och Lafarge) och stiftelser och kenyanska myndigheter har gett ut skrifter baserat på Better Globes kompetens på trädplantering i semi-ökenområden och kenyanska organisationer såsom K-Rep Fedha Services uppger Better Globe som sin samarbetspartner i olika projekt.

Man deltar även i samarbeten med olika universitet och flera magisteruppsatser har gjorts på Better Globes-arbete (här, här och här). Representanter för Better Globe i Kenya har även skrivit rapporter för Unesco om t.ex. droppbevattning. Man har även deltagit och publicerat akademiska studier som t.ex. den här i Pubmed.

Sedan några år tillbaka är Better Globe även inblandat i projektet Green Initiative Challenge som kan följas via KenGen Foundation, deras sociala medier (t.ex. här, här), magasin (t.ex. här) och instruktionsmanualer (t.ex. här, här och här). Här finns t.ex. en komplett rapport på uppföljningen av pilotprojektet med skolor som planterade träd. Något som även har utvärderats av externa aktörer.

I princip ingen kritik har någonsin, mig veterligen, riktat sig mot verksamheten eller dess positiva påverkan på plats i östra Afrika. Snarare tvärtom. Mycket lokal media är väldigt positiv till den skillnad som Mukau-träden gör och det uppsving trädet har fått i dessa områden (här, här). Till och med en av journalisterna jag intervjuades av skrev följande till mig (från hans mejl ordagrant):

Först och främst vill jag säga att jag inte tvivlar på att det är positivt för båda lokalbefolkning och miljö att plantera mukau i den östafrikanska semi-öknen. Jag har lyssnat på flera av era webinarier, varit på informationsmöten, läst reseberättelser och myndighetsrapporter. Jag och Annelie har också pratat med ett flera människor som är insatta i skogsplantering i Uganda och Kenya. Även de som har varit skeptiska till Better Globes förväntade avkastning har varit tydliga med att trädplantering är en god idé.

Christopher Friman, journalist, Magasinet Filter. Mejl till mig 3 april 2019.

Jag har försökt att ge en nyanserad bild, inte minst då så mycket om Better Globe varit negativt. Jag tycker att Better Globe är ett av de bästa sätten en privatperson kan bidra till FN:s globala mål för en hållbar värld för en liten summa om några hundralappar. Jämfört med många liknande projekt såsom t.ex. Chooose, GivingGreen, TradeWater och Climeworks som jag också stödjer och puffar för, så ger Better Globe även en möjlighet till avkastning samtidigt som de har liknande positiv miljöpåverkan.

Jag försöker också vara tydlig med att bara för att verksamheten fungerar på plats idag så är det ingen garanti för det kommer att fungera i framtiden eller att avkastningen kommer som den ska. Det är två helt olika saker och alla investeringar för med sig en risk. I Better Globes fall en hög sådan – något jag också skrivit mycket om på bloggen. Jag har även tidigare nämnt Dan Palotta som i sitt TED-talk (The way we think about charity is dead wrong) tar upp det kontroversiella i att det är okej att tjäna pengar på att inte hjälpa människor, men det är inte okej att tjäna pengar på att hjälpa människor.

Jag anser att vi behöver företag och verksamheter som har ambitionen att göra skillnad för både människor och miljö på kommersiell basis, inte bara genom att vädja till våra goda vilja som t.ex. Choose, GivingGreen, TradeWater och Climeworks gör. Särskilt när en kommersiell krona har en betydligt större påverkan än en välgörenhetskrona. Till och med svenska SIDA arbetar och delar risk idag med kommersiella aktörer för att göra gott och få en större positiv påverkan. Vi har inte råd med annat.

Better Globes försäljningsmodell och invändningen om pyramidspel

Kritiken mot Better Globe rör nästan alltid framförallt tre saker:

• försäljningsmodellen,
• bristen på transparens och
• grundaren Rino Solbergs bakgrund.

Better Globe har valt att organisera en del av sin försäljning via så kallad nätverksmarknadsföring, även kallat direktförsäljning eller MLM (”multi-level marketing”). Det betyder att vem som helst som är befintlig kund kan bli en oberoende återförsäljare (”ambassadör”) genom att teckna ett ambassadörsavtal med det norska försäljningsbolaget Better Globe AS (träden och verksamhet på plats i östra Afrika drivs av Better Globe Forestry Ltd i Kenya). Väldigt likt det sättet många företag erbjuder affiliate-ersättning.

MLM har enligt mig fått, ett ibland välförtjänt, dåligt rykte. Inte på grund av modellen i sig, men på grund av de löften (bli-rik-snabbt) som oftast görs i samband med dessa där folk ska tvingas köpa och sälja saker. Att det inte är så med Better Globe är en av de saker jag uppskattar mest och är dessutom en förutsättning för mitt intresse.

Går allt som det ska med träden (det finns alltid en risk) tjänar den vanliga kunden pengar utan att ha nämnt ordet träd för någon, än mindre sålt något. Den enskilda kunden kan vara kund och tjäna pengar i form av möjlig avkastning från träden, utan att sälja något överhuvudtaget. Redan det visar att det inte är ett pyramidspel eftersom pyramidspel förutsätter att du själv säljer / skaffar nya personer till pyramiden annars får du inga egna pengar.

Enligt Better Globe är mer än 97 % av de som köpt träd vanliga kunder och inte ambassadörer som tjänar pengar på att sälja träd. För mig är det ett viktigt sundhetstecken. De flesta kunderna vet inte ens om att en del av försäljningen är organiserad i nätverksform, än mindre säljer de något.

Jag valde att teckna ett ambassadörsavtal med Better Globe 2008 och har varit ambassadör sedan dess. Det betyder bland annat att jag får en ersättning för alla de träd som har köpts via min sponsrade länk. Mitt ambassadörsavtal har inte varit annorlunda mot någon annan ambassadörs. Ersättningen är, och har alltid varit, 1 EUR per sålt träd och 2 EUR per sålt donationspaket (eftersom det innehåller två träd). Det nämner jag bland annat i videoklipp och kommentarer här på bloggen.

Min upplevelse är att många i ren okunskap blandar ihop MLM med pyramidspel. Första anklagelsen om pyramidspel kom redan 2010 i bl.a. DN och Aftonbladet och sedan dess med jämna mellanrum i olika medier, och nu är det dags igen. Jag har på bloggen skrivit om skillnaden mellan ett pyramidspel (som är olagligt) och att organisera sin försäljning enligt MLM (som är fullt lagligt) här. Många företag organiserar sin försäljning enligt MLM, bland annat det svenska börsnoterade bolaget Oriflame, då det har väldigt många fördelar, både för företaget, säljarna och framförallt kunderna. Bästa boken på ämnet är ”Business of the 21 century” av Robert Kiyosaki, författaren till ”Rich Dad, Poor Dad”.

Ett pyramidspel, som alltid är olagligt, handlar däremot om att nya deltagare behöver skaffa nya deltagare för att täcka sin egen insats. Det vill säga att man måste sälja till nya personer för att själv tjäna/inte förlora pengar. Mitt viktigaste argument mot att Better Globe skulle vara ett pyramidspel är att mer än 97 % av Better Globes kunder idag inte är ambassadörer. De säljer inget men kommer, givet att allt fungerar utifrån tidigare nämnda risker, få pengar på sina köpta träd i form av en förväntad avkastning från själva träden.

Avkastning har betalats ut enligt plan sedan 2010 till flera tusen kunder. Det innebär att alla som köpt träd 2006 – 2012 har fått ”tillbaka” alla sina pengar och mer därtill. Kunder som köpt träd 2012 – 2017 har fått mellan 2.55 och 12.75 EUR tillbaka beroende på året de köpt träd. Många trädägare har således både fått ”tillbaka” pengar och mer därtill utan att behövt ha sålt något till någon.

Den andra stora identifierande faktorn för ett pyramidspel är att det inte finns någon egentlig verksamhet. Det finns det alldeles uppenbart, och väldokumenterat, i Better Globes fall. Det är också en av anledningarna till att jag är så noga med att besöka verksamheten på plats med jämna mellanrum för att se att den utvecklas.

---

Uppdatering 2022: om omvandlingen till aktier går genom så kommer den här kritiken också till stor del bli hanterad eftersom varje trädägare kommer att få sitt ägande reglerat via riktiga aktier. Även om man redan tidigare inte hade några skyldigheter som trädägare så blir det ännu mer uppenbart.

---

Uppdatering: om konvertering till aktier

Uppdatering 2022 #2: I november 2022 blev det offentligt att ett antal trädägare arbetar för att göra en omvandling av träden till aktier i ett svenskt publikt aktiebolag (”TPS”). Det är en utveckling som jag är positiv till eftersom den löser många av de problem som tas upp i denna artikeln. Kritik som jag och andra har framfört och som BG rätteligen har kritiserats för.

Att äga aktier är en betydlig bättre juridisk ägandeform. Det gör även det hamnar under svenska aktiebolagslagens regler, vilket jag anser vara mycket positivt. Särskilt med tanke på att det kunde blivit ett kenyanskt bolag istället för svenskt. Dessutom, för att göra en omvandling (läs: apportemission) krävs extern insyn och genomlysning av jurister, revisorer och en värdering. Trädägarna har krävt och valt att anlita internationellt erkända bolag som t.ex. revisionsfirman BDO, det holländska bolaget Dutch Green och de kenyanska juristerna i ALN. I mina ögon borde det här har gjorts för många år sedan.

Som vanligt kommuniceras det från BG:s håll ganska dåligt vilket är synd. Som vanligt hamnar fokus på pengar, avkastning, aktien, värdetillväxt, börsnotering etc. Precis som om pengar vore det enda som spelade någon roll. Min ståndpunkt är att ”jag tror det när jag ser det” eftersom det alltid tar längre tid och blir annorlunda från vad man tänkt sig – särskilt när det gäller pengar och jag har blivit besviken med Better Globe förr.

Jag tycker att man istället borde ha pratat om de andra fördelarna: den ökade transparensen, det legala skyddet, den externa insynen, den oändligt mycket bättre ägandeform i form av aktier, långsiktigheten, att trädägarna får kontroll över sina träd och inte längre är i händerna på Better Globe (man går till ”av trädägare för trädägare”), att Rino som fått mycket kritik kliver av, att man prioriterat nya trädägare på bekostnad av gamla som mig, ambitionen om att säkerställa en långsiktig hållbar lösning från flera aspekter m.m.

Alla dessa faktorer är nog för mig för att jag har valt att tacka ja till konverteringen, helt oavhängt allt som kommunicerats kring pengarna. Det här är enligt mig ett steg i rätt riktning att ”göra om och göra rätt”. På sätt och vis kan man se det som en rekonstruktion. Sedan hoppas jag att det blir som det klassiska citatet om förändring: ”Change is hard at first, messy in the middle and glorious in the end.” Inget är ju klart förrän det är klart och tiden får utvisa facit.

Uppdatering: TPS-processen

Uppdatering 2022 #3: En fråga som jag har fått är hur mycket jag är inblandad i den här processen. Jag är inte inblandad i Better Globe eller TPS, jag vill egentligen inte ha mer med Better Globe att göra och helst vill jag lägga det helt bakom mig. Tyvärr upplever jag inte att jag kan göra det helt och hållet.

Anledningarna som jag nämnt ovan är flera; bland annat för att jag får frågor från de följare som köpt träd via min sponsrade länk, jag äger i dagsläget fortfarande ca 20 000 träd (en av de största i Sverige), Better Globe är skyldiga mig pengar och så vidare.

Min ståndpunkt just nu i förhållande till den information som finns tillgänglig (november / december):

1. Jag stödjer flytten ägandet av träden/biomassan från Better Globe till TPS eftersom jag genuint tror att det kommer bli bättre för alla parter i längden. Särskilt eftersom TPS något förenklat är ett svenskt bolag ”ägt av trädägare för trädägare”. Jag vill också påminna om att inget är klart förrän det är klart. Min förståelse är att det är en bra bit kvar.
2. Jag tror och hoppas att det här löser flera av de problem nämnda i denna artikel (transparens, ägande, tydlighet, utbetalningar, kontroll, grundarproblematiken, långsiktig hållbarhet etc.).
3. Jag har anmält konvertering av alla mina ca 20 000 träd men vill återigen påpeka att det är baserat på min tro och att det inte är någon rekommendation till någon annan. Man får göra sin egen bedömning.
4. En av mina anledningar till att konvertera är att ”aktie” är för mig en överlägsen juridisk ägandeform som kommer med många legala rättigheter som vi historiskt inte har haft.
5. En annan av anledningarna är att jag tolkar (kanske felaktigt) utifrån kommunikationen under hösten att BG har svårt att fullgöra sina åtaganden utifrån befintlig affärsmodell och historiska löften. Min tolkning är att man har misslyckats med vissa delar (cash crop-träden) och lyckats bättre andra delar (virkesträden). Genom att omvandla till aktier upplever jag att jag bidrar till gå från en i nuläget förmodligen i längden ohållbar modell till en mer långsiktigt hållbar modell, men att det kräver en övergångsperiod.
6. Jag känner Jakob som försöker genomföra förändringen för TPS, vi har rest i Afrika tillsammans, han har varit med i poddavsnitt och han hänger i forumet ibland. Jag tycker Jakob gör rätt som utnyttjar den uppkomna situationen till att skapa en förändring. Särskilt eftersom jag tror att den bör gagna alla parter på lång sikt även om det gör att t.ex. jag och andra trädägare inte får avkastning i år eller de närmsta åren om vi konverterar (se även mitt stycke längre ner om att se pengar som en bonus). Jag tror nämligen inte att BG utan den uppkomna situationen ovan hade accepterat alla de tuffa krav som TPS ställer (t.ex. om extern insyn som jag kämpat för i många år). I grunden handlar det ju om en omstrukturering eller rekonstruktion som jag upplever är till trädägarnas fördel där BG fått göra många eftergifter.
7. Jag har försökt hjälpa honom och andra i processen genom att svara på frågor, ge bakgrundsinformation och göra sammankopplingar med duktiga konsulter. Jag har betalat en del av dessa konsulter ur egen ficka och därmed något motvilligt deltagit i en del initiala möten med framförallt externa aktörer. Jag är dock varken med i eller driver några processer, utan är som alla andra trädägare utanför och avvaktar information från TPS / BG.
8. Som en stor trädägare har ställt krav på hur jag som ägare av träd skulle vilja se en lösning för att skydda så mycket mitt och andras värde som möjligt. Exempel på krav som jag har ställt är t.ex. svenskt publikt aktiebolag, svensk jurisdiktion, transparens, ordentlig extern granskning och genomlysning, internationella samarbetspartners i genomlysningen, tydlig bolagsordning med tydliga regler, skydd av minoritetsägare med få träd, inget ägande eller påverkan av Rino, Better Globe eller liknande, möjlighet till val skatteskal som KF, full transparens bortom bara offentlig årsredovisning, långsiktig hållbarhet, ta etiskt ansvar även i framtiden och så vidare.
9. Jag köper fortfarande träd och donationspaket för egen räkning och jag sponsrar fortfarande vårt fadderbarns skolgång via Child Africa/BG eftersom jag fortfarande tror på göra-gott-perspektivet och jag tror det gör en skillnad. Jag vill påminna om att det är lätt att tappa fokus på ”göra gott”-biten när allt plötsligt handlar om pengar.

Jag är väldigt försiktig med att tro på utsagor om börsnotering, värdeökning, pengar, datum för utdelning, avkastning etc. Jag ser alla framtida pengar som en bonus och lite ”jag tror det när jag ser det”. Det viktiga för mig är och har alltid varit den etiska och hållbara ”göra gott”-aspekten. För mig är det viktigt att pengarna har gjort gott, träd har planterats, människor har fått jobb, människor har fått mikrolån, träden har bidragit till att minska klimathotet och så vidare.

Det ”goda bidraget” har redan skett, pengarna har haft positiv effekt och det var mitt primära mål. Det var inte primärt tänkt som en investering. Det är ju det som indexfonder är till för, men nackdelen med dessa är att de genererar mellan 3 – 10 ton CO2 per 100 000 kr. Det här var ett sätt för mig att neutralisera det och kanske i framtiden få avkastning. Jag tycker att det är viktigt att inte glömma bort det perspektivet och allt fokus på pengar, pengar, pengar. 🙄

Sedan om jag tjänar pengar i längden (vilket det finns en liten sannolikhet för såklart) då är det en bonus och något att vara glad för (det var ju ”möjligheten” i ”välgörenhet med möjlighet till avkastning). Mentalt har jag dock redan skrivit ner det här till noll. Då slipper jag bli besviken och kan se pengarna genuint som en bonus.

SLUT UPPDATERING.

---

Kritiken mot grundaren Rino Solberg

En av grundarna, då de är flera, är Rino Solberg som idag (2019) är 75 år gammal. Jag önskar att han var en okontroversiell person, men det är han inte. Mycket av kritiken riktar sig mot Rino och hans bakgrund, oftast med hänvisning till Green Planet, artiklar i Biståndsaktuellt och hans strafföreläggande/domar.

Journalisten påstår att personer har förlorat pengar när de investerat i hans projekt på 70-talet. Att han är dömd i Norge för skattebrott har han erkänt och förklarat. Jag har tagit upp alla dessa frågor med honom, första gången redan 2008 och jag har publicerat hans svar på bloggen efter hand som jag fått dem och jag har till och med ställt honom framför en videokamera (här och här) för att andra ska få förstahandsinformation. Rino har även publicerat en utförlig beskrivning av sin bakgrund på Better Globes hemsida.

Jag är inte intresserad av att varken hissa eller dissa Rino. Jag tycker att det är synd att hans bakgrund inte är bättre samtidigt som jag tar ställning till projekt här och nu, inte saker som skedde innan jag ens var född. Utifrån det jag har sett under de senaste 10 åren så har Rino och de andra grundarna (för de är flera, här och här) alltid hållit sina ord och levererat enligt plan. Jag har även sett den respekt och tacksamhet som väldigt många människor hyser för Better Globes grundare på plats i Afrika, när vi har åkt runt och tittat på verksamheten.

För många människor i Afrika har Better Globes verksamhet inneburit en skillnad som natt och dag, något de inte är sena att berätta för oss som hälsar på. En reflektion efter resan sommaren 2019 är att Rino bara nämndes en enda gång vid en middag då vi skålade för honom. Han är inte och har inte varit operativ i bolaget på plats på många år.

---

Uppdatering 2022: Om omvandlingen av träd till aktier går genom så kommer inte Rino Solberg längre vara en person som har påverkan på aktieägarnas värde. Då blir även en stor del av denna kritik hanterad.

---

Bristande transparens kring årsredovisning

Slutligen, den tredje kritiken som alltid förekommer, som jag också skrivit om på bloggen, är bristande insyn i det kenyanska bolaget Better Globe Forestry Ltd. Det norska bolagets årsredovisning finns sedan 10 år tillbaka, offentlig och tillgänglig för vem som helst, hos det norska bolagsverket. Det är reviderat och följer alla gängse regler. Det kenyanska bolagets årsredovisning har man valt att inte göra offentlig av olika anledningar (krävs ej heller i Kenya) – något som jag också har intervjuat Rino om. Bolaget har erhållit pris från det kenyanska Skatteverket (KRE), något som den kenyanska tidningen The Standard Media rapporterade om 2015.

Jag såväl som andra ambassadörer och kunder har i alla år ställt krav på Better Globe att vi skulle vilja att årsredovisningen för Better Globe Forestry Ltd offentliggjordes. 2017 kompromissade Better Globe och gjorde 2016 års årsredovisning tillgänglig för större kunder och ambassadörer. Det har man fortsatt med sedan dess. Sommaren 2017 såg jag personligen 2016 års reviderade årsredovisning på plats i Kenya.

När jag besökte Kenya i juni 2019 hade jag och några kollegor (som också förekommer i artiklarna) möte med VD och finanschefen. Vi fick svar på våra frågor och vi fick även med oss tre uppsättningar av årsredovisningar för alla tre juridiska personerna – Better Globe Forestry Ltd, Better Globe Foundation och Better Globe Forestry i Uganda. Dessa uppsättningarna finns i pappersformat i Köpenhamn, Göteborg och Stockholm.

Det finns möjlighet att granska dessa under förutsättning att vissa kriterier (såsom t.ex. påskrift av sekretessavtal) och godkännande av Better Globe. Man vill dock fortfarande inte göra dem offentliga på grund av den stora myndighetskorruptionen i Kenya. Det fick jag även bekräftat av flera oberoende källor på plats under sommaren 2019. Men för tydlighetens skull: jag tycker att det är dåligt att man inte väljer att ha en större transparens, jag har påtalat det flera gånger och det är en av anledningarna att jag idag inte längre marknadsför bolaget.

Enligt uppgift är man inte orolig för att klara att betala kunderna den stora avkastningen det 20 året, något som är de flesta svenska kunders oro. Man visar på att man har fler träd planterade än vad som är sålda, att träden växer snabbare än plan och att priset på virket har ökat de senaste åren. Vidare blir biomassan större och större och redan idag är den tre gånger större än det man har åtagande för.

Tillväxttakten på trädsorten (Mukau, melia volkensii) som står för majoriteten av av värdet har bekräftats av kenyanska myndigheter. Dessutom är Better Globe Ltds affärsidé i Kenya inte att sälja virke utan förädlade produkter som t.ex. parkett, takreglar och möbler. Min samlade bedömning är att det fortsatt är värt risken att köpa träd, väl medveten om att min grundsyn enligt tidigare artiklar är att det är ”välgörenhet med möjlighet till avkastning”. Därför köpte jag träd för ungefär 200 000 kr både 2017, 2018 (uppdatering: även 2019, 2020 och 2021). Jag äger träd idag för ett bokfört värde av mer än 2 Mkr.

Verkligheten är helt enkelt för komplex för att  att dras med svart-vita penslar. Det finns baksidor, men det finns också många möjligheter till förändring.

---

Uppdatering 2022 november: När omvandlingen av träd är klar så kommer bristande transparens med årsredovisninginte vara ett problem eftersom trädägarnas värde kommer vara i form av aktier i ett svenskt bolag. Svenska publika AB har bl.a. offentliga årsredovisningar, krav på revisor som kommer kräva en extern värdering av trädmassan. Dessutom kommer omvandlingen kräva en total genomlysning av Better Globe, extern värdering och legal genomlysning. Så går den genom, vilket jag hoppas så blir även denna punkt hanterad.

---

Min relation till Better Globe

Något som jag har fått en hel del frågor om är min relation till Better Globe. Min relation till Better Globe är tvåfaldig. Jag är kund och jag har via mitt bolag köpt mer än 18 400 träd, vilket motsvarar ett värde på långt över 2 000 000 kr, sedan 2008. Det gör mig till en av de absolut största kunderna. Mina trädköp är bokförda enligt alla gängse regler. Numer får jag även en avkastning från träden varje år som jag också redovisat med insättningskvitto på bloggen (här och här) och i bokföringen. Mitt bolag revideras årligen som jämte bokföringsbyrån ser till att allt är rätt.

Den andra relationen är som tidigare nämnt, att jag har ett avtal med Better Globe som oberoende ambassadör. Exakt samma avtal som alla andra ambassadörer och vem som helst kan teckna. Det betyder bland annat att jag får provision för både direkt och indirekt försäljning i enlighet med villkoren i ambassadörsavtalet. Provisionen redovisas periodvis till mig av Better Globe och därefter faktureras den enligt gängse regler. All provision finns redovisad, bokförd, skattad och reviderad. Jag har även varit tydlig med att jag har det här samarbetet och att jag tjänar pengar på provisionsbasis via min sponsrade länk. Det står på sidorna där min sponsrade länk finns, i introduktionsvideon till Better Globe som jag har gjort och även i min annonspolicy.

Inom ramen för ambassadörsavtalet hjälpte jag under ett par år till med kundevent, utbildningar, resor, webbinarium och informationsmöten samt även med utveckling av hemsida, kundservice, varit kontaktperson för nya kunder i Sverige och annat som ambassadörsavtalet har krävt av mig. Det betyder att jag även har hjälpt andra ambassadörer i deras Better Globe-arbete. Jag är den person som har varit på plats flest gånger i Kenya och Uganda av alla kunder och ambassadörer, jag är en av dem med mest erfarenhet av Better Globe, jag har lärt känna många av de andra ambassadörerna och de är idag dessutom mina vänner.

Ambassadörsarbetet har jag ibland gjort via mitt eget bolag och ibland via ett bolag som jag är en minoritetsägare i. Bolaget hette tidigare Better Globe Vision AB men numer heter det Green Bee AB. Bolagets verksamhet är bl.a. att vara ambassadör och investera eget kapital i gröna projekt. Eftersom jag är en liten minoritetsägare, vilket kan bekräftas av huvudmanna-registret hos Bolagsverket, hänvisar jag frågor till majoritetsägaren i frågor som rör det bolaget.

Två gånger har även Better Globe AS fakturerats för arbete med deras hemsida. Det uppdraget inkluderade även att köpa loss domänen betterglobe.se som en svensk privatperson ägde. Av misstag hade jag domänen i mitt eget namn tills det upptäcktes via WHOIS och den överläts till Better Globe AS. Något som jag också förklarat i tidigare kommentarer på bloggen. Jag har inte längre något med hemsidan, domäner, teknisk support eller liknande att göra. Det har varit avgränsade konsultuppdrag, precis som jag har haft åt andra företag.

För tydlighetens skull: Inga andra pengar eller ersättning än ovan nämnt har jag fått från Better Globe. Jag har aldrig haft någon ägarandel i Better Globe AS eller Better Globe Forestry Ltd, jag sitter inte i styrelsen eller har någon annan befattning i dessa bolag eller andra bolag som ägs av Better Globe. Jag har heller aldrig tagit emot kunders pengar eller haft tillgång till bankkonto med kunders pengar. Jag har heller inget annat avtal än det som vem som helst kan skaffa sig genom att bli kund och ambassadör för Better Globe.

---

Uppdatering: jag har under tiden som gått sedan denna artikels publicering:

• Jag har inaktiverat den f.d. sponsrade länken.
• Jag har slutat marknadsföra Better Globe
• Jag deltar inte i några event eller Better Globe-sammanhang
• Jag har tagit bort alla sidor förutom den här som är kvar av historiska skäl.
• Jag har avvecklat mitt innehav i Green Bee AB.
• Jag har tagit flera steg bort från ”Better Globe-communityn”
• Jag upplever att jag har avvecklat så mycket som jag har kunnat avveckla och tagit så mycket avstånd som jag kan ta.

Viss närhet till Better Globe upplever jag att jag inte kommer undan eftersom jag fortfarande äger många träd själv, Better Globe är skyldiga mig pengar, jag får frågor från personer som historiskt köpt träd via min sponsrade länk. Det gör att jag t.ex. fortfarande inte har sagt upp ambassadörsavtalet eftersom det ger mig information jag annars inte hade fått, samt möjlighet att hjälpa dem som köpt träd. Jag har dock inte använt det till för att sälja träd till nya eller utomstående personer på flera år.

---

Jag har tonat ner samarbetet med Better Globe över tid

Något som journalisterna frågade om var varför jag tonat ner samarbetet över tid. För mig är svaret väldigt enkelt. Better Globe är en samarbetspartner bland många andra. Jag har idag flera samarbetsavtal och Better Globe är, med handen på hjärtat, en väldigt liten del av RikaTillsammans. T.ex. har ingen av de snart 250 senaste artiklarna, podd- eller vloggavsnitten handlat om Better Globe. Totalt handlar endast denna artikel på RikaTillsammans idag om Better Globe.

På senare tid har kritiken och missuppfattningarna kring Better Globe och min relation till företaget fått reella negativa konsekvenser för mig. Förutom det obehagliga med näthat, har jag tappat samarbetspartners, jag har bjudit in personer till podden som har tackat nej till att medverka på grund av mitt samarbete med Better Globe, jag har haft gäster som blivit trakasserade efter att ha varit med, jag har fått ställa in färdiga poddavsnitt och jag har till och med blivit ombedd att avgå från styrelseuppdrag.

Jag har fått rekommendationer att och frågor varför jag inte bryter samarbetet helt. Visst, det skulle göra mitt liv enklare, men en stor del av mig känner att det vore att ge upp och ge efter. Inte minst tycker jag att det är fel då jag vet hur livssituationen ser ut för människor som är fattiga på riktigt på landsbygden i östra Afrika.

Dessutom har, mig veterligen, inget väsentligt nytt framkommit under de senaste åren samtidigt som verksamheten på plats verkar gå från klarhet till klarhet och de kunder jag känner har fått sina pengar enligt plan. Nu vet jag inte hur artiklarna kommer att se ut, men DN, Aftonbladet m.fl. skrev om Rino, MLM, Better Globe och pyramidspel redan för flera år sedan.

Mycket av det som uppmärksammas idag, upplever jag, har redan stått här på bloggen (eller på andra ställen) för den som läst alla mina artiklar, kommentarer och sett mina videoklipp. Som tidigare nämnt, handlar kritiken aldrig om den positiva påverkan eller resultaten på plats.

”Tagit bort information från bloggen”

En annan aspekt som ofta anförs och som jag har fått frågor kring är varför jag tar bort eller ändrar information på bloggen. Journalister har använt Wayback-machine och sett att saker jag skrev 2008 eller 2012 inte längre står, formulerats annorlunda eller liknande. För mig är det inget konstigt – det ingår i jobbet och det löpande underhållet att driva blogg.

Artiklar slås ihop, uppdateras, förtydligas, kompletteras eller tas bort när de inte är relevanta eller parasiterar på varandra utifrån ett sökmotorperspektiv. Om man bara tittar på de senaste 10 artiklarna från april och bakåt så är många av dem omskrivna versioner av tidigare artiklar. Sedan har vissa artiklar om Better Globe flyttats till den nya Better Globe-hemsidan och så vidare. T.ex. har jag skrivit om flera av artiklarna om Better Globe efter min hemkomst i juni 2019 för att kunna lägga till ny information efter hand som jag erhållit den från Better Globe och lagt till nya bilder och videoklipp.

En konkret fråga från journalisten var att jag skrev om det tekniska namnet för Better Globes kompensationsstruktur, s.k. ”binary plan” 2008, men att det sedan dess har tagits bort. Jag har faktiskt inget minne av det, men det är typiskt en sådan grej som jag kan ha tagit bort tillsammans med annat på grund av relevansskäl. Feedbacken jag t.ex. har fått är att människor i första hand vill köpa sina träd för att de vill bidra till en bättre planet, minska klimathotet, hjälpa människor ur fattigdom, ge barn en möjlighet att gå i skolan, dra sitt strå till stacken i form av att bidra till att  FN:s globala mål för en hållbar värld uppnås, klimatkompensera eller något annat viktigt för dem.

De är inte intresserade av möjligheten att få en egen sponsrad länk för att sälja träd på provisionsbasis. Att veta exakt hur jag (eller andra ambassadörer) får betalt, om det är en ”binary plan”, en matris eller någon annan modell är ungefär lika relevant att veta som hur kassören på ICA får betalt när man handlar i deras butik. De absolut flesta vill handla sin mat, och bryr sig inte om kassören får en fast lön, en grundlön, en provisionslön, om det finns bonus, hur stor den är, vad marginalen är på matvaran från jord till bord, om en del av hans lön kommer från en vara som blivit blippad i kollegans kassa eller ej, hur butikschefen, VD:n på ICA Gruppen, aktieägarna och andra finansieras av marginalen på smörpaketet man just köpte, hur karriärvägarna inom ICA ser ut centralt och så vidare.

Informationen finns att ta reda på, men det skulle vara överväldigande att få det i kassan när man köper mat för 170 kr. Att jag då tar bort den betyder inte att jag döljer något, snarare att jag är lyhörd för feedbacken att det inte är relevant när man står där i kassan. Dessutom finns informationen tillgänglig för den som verkligen vill veta.

Inte varit lika tydlig förr som nu

En annan fråga jag fick i intervjun var att ”nu pratar du om det som välgörenhet med möjlighet till avkastning” och att jag förr pratade om det annorlunda t.ex. med möjlighet till ökad vinst på grund av förändringar i trädpriserna. Jag kan bara hålla med om tonaliteten, formuleringar och annat har ändrats över tid. Jag hade säkert kunnat vara ännu tydligare tidigare än vad jag har varit och haft bättre formuleringar. Precis som jag om fem år kommer att anse att jag kunde vara ännu tydligare idag än vad jag är. Trots att jag idag tycker att jag är jättetydlig.

Sedan handlar det även om att Better Globe har utvecklats och ny information tillkommit. Då har jag anpassat mig till den och uppdaterat min blogg i enlighet. Det är ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete, precis som i vilket företag som helst. En blogg bör inte vara och är inte statisk. Den är föränderlig och jag tror att det är ett av RikaTillsammans framgångsfaktorer – se bara på utvecklingen av frågor och svar som idag är ett av Sveriges största forum riktade på privatekonomi.

Sammanfattning och slutord

Med ovan sagt och även om jag upplever att jag har varit tydlig med att man bör se det som ”välgörenhet med möjlighet till avkastning”, att riskerna är höga, att det inte finns garantier, att man kan förlora delar eller hela sitt kapital, att mina länkar varit sponsrade och att det här verkligen inte är ett bassparande utan något för ens Lekhink så finns det alltid en möjlighet att vara ännu tydligare ännu tidigare. Det är något som jag tar ansvar för, har lärt mig mer om och tar med mig till framtiden.

Artiklar som de som publicerades skadar eller naggar förtroendet för bloggen, det naggar förtroendet för andra saker som jag säger i andra sammanhang och mig som person överhuvudtaget. Jag vet vilket förtroende det innebär att få prata om pengar, komma med tips och få möjligheten att få påverka. Det är ett förtroende som jag inte tar för givet och är väldigt mån om.

Jag önskar inte att ett enda samarbete av många på bloggen, trots en god intention, ska ha en stor negativ påverkan på bloggens övriga budskap. Jag har därför valt att inte längre prata om Better Globe på bloggen, i sociala medier, i våra kanaler eller på andra ställen. Jag har även valt att inaktivera den sponsrade länken till Better Globe. De personer som har köpt träd via min sponsrade länk kommer jag självklart hjälpa efter bästa förmåga i den mån de önskar det.

Jag känner mig med den här artikeln färdig med Better Globe-konversationen. Artikeln svarar på alla frågor som journalisterna och andra har ställt som är relevanta för mig och RikaTillsammans. Frågor kring andra bolag hänvisar jag av förklarliga skäl till de aktuella bolagen.

Tack till dig som har läst,
Jan Bolmeson

Skriven: 2019-04-04 smärre förändringar gjorda 26 december 2022 till följd av ny information från Better Globe.