Jo, jag förstår det. Men obetydlig blir ju utgiften inte heller för en person i FIRE eller get rich tänker jag. Men sammanhanget avgör väl som sagt.
Ja, det beror ju på hur man vill definiera det… men en obetydlig utgift för mig skulle vara närmare 1/10 av 0.01%.
T.ex hade jag en miljon kr och var i get rich-fasen skulle det kännas obetydligt att “kasta bort” 10 kr varje dag (3650 kr på ett år), men det skulle definitivt inte kännas trivialt att kasta bort 100 kr varje dag (36 500 kr på ett år)
Jag tänker “kaffepengar”, “korvören”, “godispeng”.
Om du hade SEK 10M och var i FIRE då? Skulle det kännas obetydligt att kasta bort SEK 100/dag, givet att du då har en dagsbudget kring SEK 1000? Jag tycker inte det – det är ju ändå 10% av budgeten, och kanske 35% av den disponibla budgeten (efter skatt och hyra och sådant). Jag tror att den här typen av tumregler är en dålig idé.
Det tycks mig som man behöver 10 millar (vi snackar investerat i värdepapper va, inte orealiserad vinst i huset?) för att vara rik.
Om ett inköp för under tusingen är annat än försumbart så är man inte rik.
Äntligen något spännande igen! ![]()
![]()
Att känna sig fri att spendera 10% av sin budget på spontan lyx och välgörenhet tycker jag inte är något jättegalet. Lite som lekhinken i portföljen.
Absolut, men jag skulle inte kalla det trivialt eller obetydligt.
Precis. Jag tycker inte ordet trivialt/obetydligt är det korrekta, speciellt inte när det gäller 100% av sin dagsbudget!
5%-10% är åtminstone närmare att vara något man kan rycka på axlarna åt,
à la lekhinken.
Intressant.
-
Förvånad över att med det här tankesättet kan för mig ointuitivt små summor ses som “problematiskt” höga. Potentiellt värdefull insikt.
-
“En utgift”. Betoning på en. Varje dag kan ha många utgifter. För mig låter det preliminärt som en betydande svaghet med det här 0.01% per utgift tänket; att det inte handlar om hur mkt du kan konsumera per dag utan hur mkt du kan swipea ditt kort på per gång utan eftertanke? Kan bli en fälla. “Jag köpte 10 saker idag men varje sak kostade bara 500 sek”.
Tanken var intressant men inte nivån och motiveringen varför det ska vara den nivån. Detta skulle man behöva slipa på ytterligare för att det ska vara något som känns rimligt som folk kan ta till sig. Att stoppa ens resa mot ett specifikt mål är inte trivialt då det ju är en tvärnit/motorstopp i resan mot ens mål. Trivialt skulle vara om utgiften knappt gör till eller från i resan mot ens mål.
Kanske krävs att vi läser boken eller lyssnar på avsnittet nästa vecka för att förstå nyanserna och motiveringen?
Tycker det är ett bra koncept för att frigöra beslutskapacitet.
Nog så viktigt att definiera. Är basen fel blir ju allt fel ![]()
Tror nog att “trivial” också kan behöva defineras mer entydigt, typiskt behov på RT ![]()
Ja alla tumregler kring detta är nyttiga, inte minst kring 2an ![]()
Sen kan väl jag tycka det allmänt sett i samhället och på RT är mycket fokus på hur mycket man kan göra av med … och kanske lite för lite fokus på hur kommer man fram till vad man egentligen behöver / vill ha.
Alltså processer och tumregler för att hjälpa en ta rätt beslut kring spenderande. Själv använder jag “fördröjt inköp” för att låta mig landa i om det bara var en stundens ingivelse eller ett inköp som faktiskt förbättrar livet. Speciellt om det gäller prylar som kostar en slant. Upplevelser är jag däremot mer frikostig med ![]()
Jag tror det blir lite knökigt när vi pratar om FIRE direkt, upplever inte att den är avsedd för det, typ du kan inte använda 4% regeln två gånger:
- en gång för levnadsomkostnader och
- en gång för kostnader "utöver det vanliga
Så som jag tolkar regeln, i alla för mig själv, så är det här för sådant som är utöver den löpande ekonomin / budgeten. Dvs. efter lönen och alla utgifter och egentligen sparande också.
Jag resonerade så här när jag köpte vattenpistolerna i den andra tråden:
-
Nej, det är dumt att köpa pistolerna det är för mycket att lägga 1.000 kr på dem utifrån de 5.000 kr över som är över per månad när allt är betalt. Jag borde inte köpa dem.
-
Utifrån min totala förmögenhet så är 1.000 kr under 0.01% och alltså är det något som jag kan unna mig utan att det påverkar något överhuvudtaget.
Värdet för mig med 0.01% regeln kom alltså i det andra resonemanget.
Jag ställde frågan rakt ut till Maggiulli, och hans var var uttryckligen:
Jan: so would you say that when you try to figure out what level you are at, should you include these non-liquid assets? Like the house, the house, uh, or the pension funds?
Nick: Yes, of course. So the house for sure. That’s, you know, you could value the home minus how much, you know, debt you own on, and that’s your home equity. Or you could just, you could add the home value and then add the mortgage on the other side. You’re just gonna net them out.
All the only thing matters is the home equity, which is the net difference. Right. So. That you can easily add. That’s that. I would say that’s true in the US as well.
In terms of pensions. I actually do think pensions should count toward net worth. They are a little, it’s, it’s kind of difficult because not every pension’s the same.
Some are like, especially in the US they’re less, I, I’m guessing Sweden’s are probably very well funded. I’m guessing what’s in the US are not well funded. So because of that, like you can say, Hey, here’s what it says on paper. I’m gonna get this payment stream in 10 years or in 20 years for this long. You can do some math.
You know, we don’t have time to cover all of it now. But basically you just say, okay, how much would I have to have today to have that much in the future such that it pays me this payment stream, let’s say for the next 20 years. Right? So you could value that.
Jag ska vara ärlig att jag inte har landat riktigt i vad jag tänker om det själv. Mitt konservativa jag skriver lite att det känns fel. Men å andra sidan vet jag att många av oss kör ju mental bokföring kring att pension inte finns alls och det är ju fel. Så jag lutar åt att för mig själv skippa inkomstpensionen men ta med PPM och tjänstepension.
Sedan får man återigen komma ihåg - vi är inte ute efter något nobelpris, akademisk fältteori eller liknande. Det handlar om att ha en tumregel som OM den gör nytta, använd den och gillar man inte den - skippa den. ![]()
Jag tror att det som förvirrar mig här är att det i TS står “dagligen”. Vattenpistolerna antar jag är ett sällanköp snarare än ett dagligt inköp? Där blir ju aritmetiken en annan, typ “om jag lägger SEK 1000 på denna typ av grejer årligen så behöver jag 1000/4% = 25k mer i kapital innan jag når FI” (helt klart trivialt i mina ögon), eller 300k om det är månatligen (någonstans där kanske trivialitetsgränsen går för mig) eller 1,3M om det är veckoligen (eller 9M om det är dagligen).
oookey … så pension som har staten i ryggen ska man inte ta med, bara de som är på börsen? Med den logiken ska vi väl då inte heller ta med sparkonto och statsobligationer? ![]()
Pengar är pengar. De är alltid beroende av något som backar det, stat, kommun, företag, bostadsmarknad, räntemarknad, aktiemarknad etc.
Konstigt att inte ta med dem alla. Om man sen har lågt förtroende för en viss aktör så kan man ju sätta en rabatt på beloppet för att räkna ner det. Samt såklart för pensioner att räkna bort skatten för att få nettoförmögenhet.
Hänger inte riktigt med. ![]()
Ja, inte ens jag köper vattenpistoler dagligen. Bara 2 av 365 dagar i år hittills. ![]()
Skämt åsido, tumregeln säger att man kan ha det som en utgift varje dag utan att ens förmögenhet minskar.
Jag tror snarare problematiken här är att vi blandar in FIRE. Jag tänker att det med att multiplciera med 25 som du gör gäller ju bara om det skulle vara en årligt återkommande utgift, det är det ju inte.
Ja, du har rätt. Jag kommer nog också landa i att allt ska med, det är ju en post på tillgångssidan. Det är bara att det emotionella och den mentala bokföringen spökar.
Fast 4%-regeln handlar ju om att inte ta slut på kapitalet på 30 år, inte om att det inte ska minska.