Jag funderar på att bryta ut en del ur min Permanent Portfolio till en så kallad “lekhink”.
Dock tycker jag att 10% är väl mycket att lyfta ut från huvudsparandet.
Vad tror ni om att max avsätta 1% per år (om man råkat tömma lekpengarna annars inget) och bara köra hävstånsinstrument som tex warranter eller mini futures?
Man minskar det exponerade kapitalet men kompenserar med högre risk = större möjlig utfallsrymd.
Ja, varför inte? Lekhinken är ju till för att experimenteras.
Jag hade min warrantperiod för 17 år sedan. En klassiker var att köpa en så kallad “strut”. Strax före en bolagsrapport offentliggjordes så letade man upp ett par warranter med riktigt hög hävstång. Sedan gick man både lång och kort samtidigt. Hade man tur drog en av dem flera hundra (eller tusen) procent när aktien började röra på sig i någon riktning.
I teorin lät det här som ett vinnande koncept. Allt som krävdes var en kommande kraftig rörelse upp eller ned vilket inte är så svårt att leta upp. Men i praktiken slutade prissättningen att fungera när underliggande blev volatil. Jag förlorade en hel del läropengar och kom fram till att warranter inte riktigt var min grej.
På den tiden var det många som höll på med det här på börsforumen. Nu för tiden läser man nästan aldrig om folk som sysslar med “wurrar”. Gissningsvis brände sig de flesta med tiden. …eller så blev det bara populärt med andra instrument, exempelvis CFD:er.
Jo, jag har också bränt en slant på warranhandel tidigare
Men jag tänker att jag kanske är klokare nu (tveksamt…) och att CFD’er och i viss mån turbowarranter verkar intressant att handla lite som att det var aktieinvesteringar fast man använder hävstång.