Himla bra avsnitt. @janbolmeson kan du åka First Class till USA för 17 tusen så är det inget att tveka på! Jag tycker knappt att man kommer någonstans i Business för 20. FC står på min bucket list.
Jag är betydligt bättre på att spara än att spendera och jag kan tidvis vara dumsnål. Jag sparar ca 50% av kapitalet som kommer in och jag är billig i drift så det är inte vettigt att fortsätta på samma nivå nu när jag börjar bli till åren (56 år). Att lägga pengar på resor har jag blivit bättre på men att lägga pengar på att få en rikare vardag är jag sämre på. Nu har jag slagit till med att investera (det känns bättre att skriva investera än spendera… stört) i:
En bättre hälsa genom att boka in mig på “16 weeks of hell.” Sköter jag mig så kommer jag förhoppingsvis att förlänga mitt liv med några år. Det ska bli superintressant att utmana mig själv och kliva utanför min komfortzon.
En kapselbryggare (med en mjölkskummare och massa kapslar som jag fick med på köpet) så att jag får finkaffe på hemmakontoret. Wow, vilken skillnad. Skillnaden mot mitt bryggkaffe är enorm och kostnadsmässigt är det verkligen småpengar i skillnad (då jag inte dricker så många koppar i veckan).
Båda dessa “investeringar” berika mitt liv! Att spendera gör i sig ingen lyckligare, men att ha möjlighet att skruva upp livskvaliten några steg kan göra stor skillnad!
Jättebra avsnitt! Ett av de bästa som ni gjort tycker jag och tar upp mycket som jag gått och tänkt på. Tror tametusan att jag håller med om allt ni sa i avsnittet. Väldigt nyanserat och balanserat! Jag vet inte om det var provocerande som ni sa att det var bra om det var, men jag tar med mig många tankar ändå.
Det som jag tar med mig främst:
Emotionell avkastning för pengarna. Tycker det var ett väldigt bra uttryck. Framförallt bra att ni tog upp att hur man får denna avkastning är väldigt olika från person till person och att spara pengar och leva minimalistiskt också kan vara att få emotionell avkastning på sina pengar. Med det sagt…
Att vara sann mot sig själv om man lever minimalistiskt och sparar för att man faktiskt mår bra av det och tycker det är kul eller om man rationaliserar sparandet och att det egentligen beror på något annat och man använder sparandet som en snuttefilt. Bara ökar på trygghetsdelen i behovstrappan.
Jims Dalhes sista regel, inse att det tar tid att bli duktig på att använda sina pengar klokt
Jag skrattade för övrigt högt när Jan hade en monolog med sig själv. Sagt på bred skånska:
“Det kommer alltid en ny våg”
"Men om de ante kommer nån ny veåg dåh!?
Behövde exakt detta mindset idag! Kommer vara tjänstledig i höst för att studera, resa, och berika mig med upplevelser. Det kommer vara kostsamt och stundvis möts jag av tanken “jag skulle kunna avstå och spara pengarna”. Men det vill jag ju INTE egentligen! Jag är bara lite halt och lytt i min “pengar-som-trygghet-relation” ibland. Detta avsnitt gav mig exakt den knuffen jag behöver just nu. Åker jag inte - kommer jag ångra mig!
Tack för ett givande avsnitt.
Förra året konstaterade jag att vi nått våra sparmål och att vi bör göra något av pengarna.
Men samtidigt vill jag behålla känslan av ekonomisk stabilitet.
Så jag satte upp ett litet regelverk för hur stor kapitalbas som vi vill ha och framför allt vad som skall göras med eventuellt överskott en gång i halvåret.
Tanken är att dela överskott i tre påsar.
Upplevelser och äventyr
Projekt för ökad guldkant. Exempelvis renoveringar eller liknande.
Överamortering på bolån. Jag är lite attraherad av tanken att inte ha något bolån. Även om Jan påstått att det är en usel affär.
Jag hoppas verkligen att jag kan få mig själv att spendera pengarna också.
En eloge till er för veckans avsnitt. Älskar när ni vågar vända och vrida på sakerna. Jag ser veckans avsnitt som en logisk förlängning av hur @janbolmeson och @carolinebolmeson utvecklats vilket präglar podden.
Avseende hojköp. Många tror att MC alltid är ett dyrt nöje. Det behöver det inte alls vara. Hade sist en gammal 1000+kubiks Japan. Bakåtlutad typ. Den hade gått <2000 mil och alltid stått i garage. Perfekt skick. Man köper på hösten och säljer på våren. Kostade 20.000 och Värdeminskningen över 5 år vart 0 kronor. Inga Reparationer, Helförsäkringen kostade 1600 per helår för äldre herre som parkerar i eget garage. Bränslet ca 0,5 liter per mil. Körde ca 200 mil per år . Några timmar varma sommarkvällar mest.
Har sedan ett antal år flörtat med minimalism. Har noterat att vissa bloggare konstant rör sig framåt, medan andra sommar efter sommar ger samma tips om Såhär rensa du ut bland dina prylar. Men, när jag rensat i alla förråd och introducerat capsule wardrobe är fler tips på hur jag rensar ut inte vad jag behöver… jag behöver tankespjärn. Och det upplever jag att avsnitt #314 ger
Precis som @Guldfeber nämner så reflekterar även jag över det hedonistiska löpbandet. Om jag inte unnar mig mer, så varför inte bättre / dyrare? Att mina levnadsvanor har förmågan att gå hand i hand med min ekonomi - lite bättre vin, lite lyxigare hotell, lite dyrare kläder.
Uppskattar att få en knuff att reflektera över varför jag sparar, men som programmet även lyfter fram, varför jag spenderar mina pengar som jag gör.
Ha ett slösa konto. De pengarna som finns där köper jag vad jag vill för.
Sätta budgeten innan semestern. Aldrig sitta och vända på slantar när man väl är iväg. (OK den här helgen kommer kosta 50 000. Ska jag åka eller inte? Om svaret är ja är det bara att maxa när man väl är där.)
Ha en lista över det jag vill göra mkt av och det jag vill göra lite av. Hela liv är ett spel med mål att optimera den listan.
Inspirerande avsnitt
Vi måste bli bättre på det där med att ständigt ha bubbel redo i kylen…! Hur är det förresten @janbolmeson, dricker ni aldrig cava!?
Vi har inga regler för att spendera, men min favorit på temat är nog att man ska spendera mycket på sådant som man tycker om och snåla med sådant som inte spelar så stor roll. Jag gillar också att man ska se på kontoutdraget vad som är viktigt för en. Tack för dessa två
En extra kul grej var att jag satt i skogen och plockade blåbär när du nämnde färska bär som en vardagslyx
Tack för en kanonbra podd. Jag har lyssnat länge och tagit många av de råd som du och andra förmedlat till mig. Väldigt pedagogiskt och välgjort. Så stort tack för allt arbete du lagt ner!
Jag reagerade en sak ni diskuterade i detta avsnitt: idén att man ska spendera pengar och inte bara spara, eftersom att man en gång kommer dö och då inte har någon nytta alls av sin stora pengapåse. Jag köper i grunden detta resonemang. Men, med tanke på mitt specialområde har jag ett lite annat perspektiv.
Mitt fokus sedan 15+ år är åldrande, närmare bestämt läkemedel mot åldrande. Jag arbetar som ingenjör inom Life Science, de senaste 5 åren som konsult inom just läkemedelsutveckling. Parallellt med detta har drivit “åldrande”-frågan. Dels den moraliska ståndpunkten att döden och åldrande helt enkelt är dåliga, dels en teknisk lösning på detta problem.
Som du kanske anar är kopplingen till sparande/spenderande av pengar denna: vi kommer leva betydligt längre än vad de flest av oss tror idag. De främsta forskarna inom fältet gissar idag på ca 20-30 år tills dess att vi har ett läkemedel som signifikant förlänger frisk livslängd. Obs att det är just en gissning och det inte går att veta säkert. Dock kan man med stor säkerhet säga att det endast är en fråga om när, inte om, läkemedel mot åldrande kommer bli verklighet. Medellivslängden kan öka från dagens dryga 80 år till 100, 120, 150 eller betydligt längre än så. Det finns ingen uppenbar gräns för länge man kan förlänga frisk livslängd för ett däggdjur, som ex. oss själva.
Givet detta resonerar jag att balansen mellan att spara och spendera förskjuts åt “spara”-hållet. Detta eftersom ränta-på-ränta effekten kommer ha längre tid att verka, och ditt “framtida” jag kommer kumulativ över tid få en större summa “gratis” pengar.
Lek med tanken att vi faktiskt “botar” åldrande om 25 år. Vad är det mest rationella att göra med sitt sparande/spenderande?
Vi har alltid Champagne i kylen men ofta också cava.
Håller med om att man ska spendera mycket på sånt man tycker om och snåla med sånt som inte spelar så stor roll.
Jag kan utan att tveka betala 100000 för en resa men betalar helst inte ett par hundra för en lunch på stan. Att spendera i vardagen ger mig väldigt lite och det är därför jag har råd att spendera mera när det verkligen gäller.
Jag tänker att en av konsekvenserna av detta är att vi då också kan/behöver/måste arbeta längre och därmed även kommer kunna spara längre eller inte behöva “stresspara” ihop till en pension att leva på sen. Och precis som du nämner har vi också ränta-på-ränta effekten som jobbar för oss under längre tid. Så mitt svar blir att spara för att “leva sen”, vilket jag antar är det @janbolmeson menar blir ännu mindre logiskt
Den här frågan har jag funderat mycket på de sista 5 åren och jag tycker den lyfts alldeles för lite i privatekonomiska sammanhang. Så tack för att ni lyfter på locket.
En god vän till min far brukar skämtsamt säga: “har en något kvar när en dör har man räknat fel”. Jag tycker det ligger en hel del i det.
Naturligtvis ska man inte leva som där inte fanns någon morgondag, för för de allra flesta av oss kommer det förhoppningsvis många morgondagar. Men det är inga garantier, vilket vi tyvärr fått lite för många bekräftelser på de sista 5-6 åren. Och det är väl just här det skaver för mig när det gäller FIRE-konceptet eller andra sparande-diskussioner. Det blir en, uppfattar jag det som, slags arrogans kring livets skörhet som man inte tar hänsyn till. Man tar för givet att tiden ligger för en och därför är det enda rätta att spara.
För min del gör detta att jag har börjat se FIRE-konceptet ur andra perspektiv än jag gjorde för 5-10 år sedan. Ärligt talat känns en klassisk FIRE mindre attraktiv för varje år som går.
Jag ser det tvärtom, just att det inte finns några garantier gör RE extra viktigt.
Om jag säkert visste att jag levde till efter 80 vore RE mindre intressant eftersom jag då ändå skulle få ganska många pensionärsår. Eftersom jag inte vet hur länge jag lever känns det viktigt att sluta jobba så tidigt som möjligt men kompromissa för att inte behöva leva alltför fattigt.
Jag håller med. Jag tror att det handlar om balans och kontraster. Att bara äta på lyxkrog gör att man inte uppskattar det lika mycket, man anpassar sig. På samma sätt är många av de bästa upplevelserna vi har i livet när vi har haft kontraster.
Vi har en del trådar på ämnet, t.ex.
Snyggt! Vad roligt att läsa, verkligen! Har du firat och gett dig själv en klapp på axeln?
Magiskt @melwa, jag tänker ju att det där hamnar i kategorin “det här ångrar jag INTE i livet” på samma sätt som om man inte hade gjort det, så skulle man kunnat ångra sig. Inspirerade att läsa ovan och om din resa med kolonilotten.
Ah, det har jag missat. Får hans nyhetsbrev, men tycker de är lite oinspirerande ibland. Har du någon länk eller något särskilt som du tänkte på?
Detta. Som jag skrev ovan till @Vesuvio så tror jag att tricket är omväxling. Caroline gjorde en rätt kul sak häromdagen. Istället för färska jordgubbar så blev det frysta jordgubbar. Vips, så var det något annat.
Exakt. Jag gillar Tony Robbins resonemang kring standarder i livet. Han definierar det som “vilken är den lägsta nivån i livet jag är villig att acceptera”. Många misstolkar det kring att man ska sänka sin nivå, men poängen är precis den som du skriver. Det handlar om att aktivt välja en standard i livet som man vill.
I vissa områden har man sedan en hög standard (för mig t.ex. med teknikprylar, mousserande vin och just nu bil) och vissa har jag ganska låg nivå (kläder, schampo, inredning).
Detta. Som jag skrev ovan till