Hans tillägg var att man ibland när man ska köpa något, kan köpa en dyrare, mer känd eller kvalitetsvariant av det som man tänkte köpa som då eventuellt håller sitt värde bättre och kan avyttras vid ett senare tillfälle för ungefär samma eller högre pris. Då flyttar man posten från resultaträkningen till balansräkningen och det blir inte längre en kostnad utan en investering. Det blir nästan som att man hyr det under tiden.
Exempel kan vara olika kända designermärken av t.ex.:
Klockor
Väskor
Bilar
Trädgårdsmöbler
Indredning
Konst
etc.
Sedan tror jag inte att det är så enkelt som det kan låta, eftersom det kräver en kompetens att veta vad som både är tidlöst, eftertraktat och kanske kommer bli det även i framtiden.
Egentligen inget konstigt, men väl värt att kasta ljust på.
Att saker som köps in för användning i eget företag (helt eller delvis) kan “flyttas till balansräkningen” förstår jag. Är annars tanken att man borde tänka sig en “bildlig balansräkning” i privatlivet också?
Att saker ska “bli klassiker” och kanske få samlarvärde i olika form framstår som en svår sak att planera för. Ibland kan man förstås ana att vissa märken eller prylar får någon sorts kultvärde. Samtidigt framstår det som svårbedömt långsiktigt.
Många prylar som får samlarvärde är kopplade till en viss generation. De som växte upp på 80-talet lekte med viss sorters plastleksaker. Dessa personer har nu vuxit upp och fått mer pengar. Det finns då någon sorts nostalgi kring plastleksakerna som gör att många av dem har blivit värda mycket pengar. Viktigt är dock att de måste vara i perfekt skick för att ha något relevant värde. Just den parametern är rätt vanlig när det gäller begagnade prylar i högre prisklass.
Ett annat exempel är frimärken. De har iallafall tidigare betraktats som någon sorts kapitaltillgång och kanske kunnat jämföras med typ guld eller konst som delar i en portfölj. Sedan har det hela tiden varit en viss generation som haft en stor dos nostalgi kring små papperslappar som hållit igång hela cirkusen. När de nu börjar flytta till kyrkogården så minskar intresset för de små papperslapparna.
En grej jag själv tänker mig ska bli värd pengar är inbundna romaner. Jag menar nu inte att de ska bli dyrgripar värda massor men kanske mer att en bok som idag går för 20 kr på Myrorna kanske kommer att vara värd 100 kr om 10-15 år. Det gäller så klart inte alla böcker men många “kulturella” böcker trycks i begränsade upplagor och fortsätter att efterfrågas långt efter att de är slutsålda i bokhandeln. Dessutom sker en digitalisering som gör att mycket av “ströläsandet” flyttar till Storytel och liknande. Inbunden bok blir helt enkelt mer av en lyxvara medan pocketboken i huvudsak digitaliseras.
Precis såhär tänker jag beträffande mycket av den utrustning som jag äger för att göra musik.
Det finns en ganska stor begagnatmarknad för bland annat elektroniska musikinstrument som jag både har köpt och sålt en hel del på. Ibland får jag ut mer än vad jag betalat, ibland mindre, och jag har ingen exakt, övergripande koll på hur jag ligger till totalt sett. Men det handlar inte om många tusenlappar per år så jag bryr mig inte om det. Istället får jag förmånen att ha musikutrustning för många tiotusentals kronor i min ägo under tiden.
Jag ser flera nackdelar och få fördelar med detta. Sådant jag måste ha (inredning tex) som ändå kan ha ett högt andrahandsvärde har jag ingen större nytta att veta värdet av, såvida jag inte planerar att sadla om till total minimalist. Att sammanställa allt jag inte måste ha skulle istället väcka tankar kring den brutala alternativkostnaden att hålla vissa saker när man får en konkret siffra på det hela. Det kräver dessutom kompetens och inte minst tid att hålla det hela uppdaterat.
Den enkla vägen att hantera frågan på vore att vid varje inköp av dyrare prylar fråga sig, kan jag istället köpa prylen eller motsvarande begagnat? Om man köper saker på auktion så har det redan skett en sortering. Det är “de bästa prylarna från förr” som alls säljs på auktioner. Chansen att något som idag säljs på auktion ska ha ett värde imorgon är betydligt högre än att något som säljs på IKEA eller Mio ska ha det. Jag har funderat mycket på den här frågan själv, främst kopplat till konst. Det är rent faktiskt inte så himla svårt att “göra bra affärer” med begagnade grejer. Det förutsätter mest ett öppet sinne och en viss struktur. Ska man ha allting exakt så går det inte.
Har sedan jag träffade min fru applicerat detta på i princip allt vi köper.
Det hela började med att vi diskuterade några större inköp och hur vi båda resonerade kring detta.
Det vi kommit fram till är att vi först måste göra en avvägning kring hur saken ifråga kommer att slitas och om det ens är värt att gå på det dyrare spåret. Detta är lättare sagt än gjort för att vi insåg att det inte går att kategorisera helt. Möbler är ett typexempel för detta.
Vi skulle köpa en soffa och ett par fåtöljer. Något som jag alltid resonerat kring att det är värt att investera i då andrahandsmarknaden för designmöbler är rätt bra. Dock fungerar ju inte detta för oss då vi har småbarn vilket gör att vi i princip kan räkna med ett slitage som är för stort för att vara större än det värdebevarande vi eventuellt skulle kunna ha kontra att köpa begangat eller billigare möbler.
I andra änden av spektrat har vi fruns smycken där det finns en väldigt bra andrahandsmarknad och det är lätt att se hur olika typer behåller eller till och med går upp i värde givet att frun är försiktig med dem samt att de ryms inom hemförsäkringen. Detta har gjort att fruns presenter i olika sammanhang kanske blivit lite dyrare än vad man egentligen tänkt sig men det borde löna sig i längden.
Vi resonerar också som så att klockor, smycken och andra liknande typer av tillgångar funkar som en försäkring för om allt skulle gå åt helvete. Visst, om vi tvingas sälja av allt snabbt kanske vi inte får ut vad vi borde för sakerna men vi borde alltid kunna få ut någonting om vi verkligen behövde pengarna.
Ser fram emot att höra om fler resonerar såhär och om det finns någon ytterligare dimension kring detta!
Håller man sig till ”tekniskt-kvalitetsgrejor” och köper de begagnade funkar det ganska bra OM man sätter sig in i den specifika marknaden lite. Gäller oavsett om det är köksbord, verktyg, smycken, fritidsprodukter eller bilar. Ofta är dock saker mer ”likvida” om man bor i en storstad. Så att köpa/sälja i Kiruna är betydligt svårare än Stockholm.
Är det däremot ”mode/kända-kvalitetsgrejor” kan det riskera flukturera mer eftersom vilket märke/vad som är populärt/mode ofta förändras över tid.
Sen finns det en specifik, lite diffus, kategori somman skulle kunna kalla ”tidlöst mode/kvalitet”. Typ Rolex/Louis Vitton/Alvar Alto/Cartier/Ferrari/Porsche i specialutgåvor osv. Även de går i cykler och värdet varierar över tid allt eftersom mode/preferenser förändras. Däremot finns det alltid ett intresse och en efterfrågan på den typen av produkter. De här kan i vissa stycken mer ses som samlarobjekt även om de fortfarande produceras och säljs nya. Dock kanske bara vissa kundgrupper erbjuds att köpa de nya.
Sen kan den allmänna samhällsutvecklingen göra att sakers värde förändras. Tänk saker som är bökiga/dyra att serva/sköta/förvara osv. Stora möbler, Rolls Royce bilar, träbåtar osv.
Minkpälsar tror jag t ex idag inte heller är så attraktiva (åtminstone i Sverige.) Precis som JesseX exemplifierar med frimärken. Där det nog är en ganska utdöende rörelse.
Jo det är klart tänkvärt. Jag finner en avspänd känsla i ungefärliga motsatsen också. Pga att vi reser ganska mycket. Dvs att en inbrottstjuv inte kan hitta något speciellt stöldbegärligt. Vi har sålt gammalt arvegods guld etc . Gamla slipsnålar och omoderna smycken.
Stora tunga saker som böbler etc är nog inte stöldbegärliga. Dvs en maffig skinnsoffa har vi. Bilar är lite besvärligt. Jag har en hobbybil från 90-talet i garaget som ökar i värde varje år. Dubblat värde på ca 6 år. (Ren tur) Snart törs man knappt parkera den på gatan. Hade den som bruksbil i flera år.Svårt med reservdelar. Ex En backspegel är dyr att ersätta. Kan Kosta >>10.000 och ex ny vindruta är ett stort projekt. Ex Porsche 911 och gamla folkabubblor är svindyra numera. Inte kul om man vil köra med dom.
Hmmm… i så fall bör man tänka lite på ”kostnaden” att göra sig av med prylen. För vissa typer av produkter finns det bra upparbetade system för att komma i kontakt med köpare och sälja av, bilar och konst, tex.
För andra saker är det svårare. Dyra designermöbler och andra designprylar, mattor tex, skulle jag säga kräver en del jobb och bök för att bli av med eftersom det inte är lika lätt att nå kunderna som vill ha dessa produkter just i ögonblicket man vill sälja. Utemöbler likaså, åtminstone om man vill ha hyfsat betalt. Det kan ta tid, och det behöver vara rätt säsong osv. Det går också mode även i design så risken är att varan tappat i attraktionskraft tio år senare.
Rolex är exempel på en klocka som hållit värdet fantastiskt bra över tid, likaså LV / Chanel -väskor. Men det finns även många bortglömda tillverkare som aspirerade på att bli nästa Rolex med kraftig värdeminskning för ägaren som följd
Håller med om att klassiker ofta kan ses som en investering. Men, detta är generellt begränsat till just klassiker och inte potentiella klassiker - så play it safe
Finns ju oftast anledningar varför grejerna gå upp i värdet. Dels så får du inte köpa en pryl bara sådär. När det gäller fina klockor eller bilar brukar det vara så att dom mest lönsamma grejer får du först köpa när du har köpt annat skit från just detta företag där du garanterat inte har gjort någon vinst på och sen varför ska man binda så mycket kapital i vissa saker som inte tillför något vidare?
Så är det definitivt. Men, det är även en fråga om tillverkningsserie. Många av de designerföremål m m som idag säljs dyrt på auktion var dyra och i små serier redan när de var nya. En liten serie garanterar inte högt framtida värde, men en stor serie garanterar mer eller mindre att värdeökningen inte kommer bli häpnadsväckande, det finns helt enkelt för gott om dem för att entusiasterna ska behöva bud-kriga om dem.
Hitta ett område du har intresserad av och nörda ner dig. Lägg därefter en halvtimme varje dag att systematiskt scanna annonser efter ditt intresse område. Det kommer ge resultat. Hitta gärna vägar utanför internet att köpa bra saker i ditt intresse område, det kommer ge resultat.
I första hand köper jag grejer för att jag vill ha dem, men hobbybilen jag köpte för 3 år sen skulle jag få igen pengarna på, kanske tom lite vinst om jag sålde den idag.
Så det är lite nice bonus att den håller värdet så bra.
