Personligen vill jag ha minst minst 100’ i buffert nära tillhands. Har normalt det dubbla. I kombination med några kreditkort. Går miste om avkastningen men är trygg i att inte behöva sälja av något i ren panik, alltid ha råd med nycker i livet etc. Bäst vore väl att skaffa en kredit på några hundra istället.
Inser själv att de flesta har långt mindre buffert vilket otaliga studier visat, men förundras varje gång över de belopp som nämns. Är iofs en bra reality-check när den bubbla jag lever i inte direkt är representativ för svenskar i gemen.
1 gillning
Oj, tycker att Mr Mårder tar i så han spricker 
.
Tycker inte om generella ”råd” om buffert av det slaget, då det hela ju handlar om vilka utgifter man har per månad och periodiserat.
Som i tidigare avsnitt och diskussioner har vi konstaterat (tack @janbolmeson) att de allra flesta har både a-kassa och inkomstförsäkring samt sjukförsäkring. Statistiskt får majoriteten nytt jobb inom tre månader dessutom vid ofrivillig arbetslöshet.
Men det kanske är så att medelsvensson har maxbelånat och maxkonsumerat med skyhöga månadskostnader som följd och det är därför han ger det generella rådet 
Nu har jag inte läst alla inlägg här i tråden så ursäktar mig på förhand om detta redan diskuterats, men har sett avsnitt 1 och 3 om hur rik svensken är på Youtube och tyckte att det var intressant statistik. Kan man göra någon mer statistik över vad folk har på aktiekonto, fondkonto eller kapitalförsäkring på något sätt så att det blir en mer rättvis bild? Om inte så kanske man kan göra enkätundersökning här på Rika Tillsammans så får vi väl anta att snittet inte är högre i Sverige än vad snittet på forumet eftersom vi låg högre i sparande på ISK. Eller vad folk har sparat på bankkonto kanske? Även vad ett medel- eller medianarv som en svensk avliden person har i tillgångar kan vara intressant kanske? Skattemyndigheten kanske har eller kan få ihop statistik över det? Har för mig att jag läst någonstans att det är ca 300 000 kr och antar att det var medel och inte medianarv i så fall.
Sverige har enligt den senaste rapporten från UBS cirka 575,000 dollarmiljonärer(USD) år 2024. Detta motsvarar ungefär 5% av befolkningen och placerar Sverige på 17:e plats globalt. Antalet förväntas öka med 22% fram till 2028.
Tror att fastigheter ingår i deras förmögenhet.
Enl Wikipedia.org:
Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, var 14 procent av Sveriges befolkning miljonärer år 2005. (Miljonär – Wikipedia) Fem år senare fanns enligt SCB 1 636 000 miljonärer i Sverige (baserat på nettoförmögenhet, vilket är det vanligast sättet att beräkna förmögenhet, men som underskattar förmögenheterna, då vissa typer av tillgångar inte räknas med). Detta motsvarade ungefär 18 procent av befolkningen
ÖKA med 22%?!? . . .så om 3år kommer över 1/4 av Sveriges befolkning vara goda för över 10 miljoner!! . . .WOW jag känner mig helt plötsligt väldigt fattig
Det var nog inte procentENHETER som avsågs här…
2 gillningar
Skulle tolka det, precis som det står, som en ökning med 22% (inte 22 %-enheer), Dvs från 5% till 6,1%.
Allt beror på hur man räknar. Tom topp 1% i Sverige har skitlöner.
Siffrorna gäller för år 2021, då en procent av befolkningen i åldern 20 år och äldre motsvarade 79 200 personer. Gränsen för att ingå i topprocenten var en årsinkomst på minst
1 215 000 kronor.
Jag antar att det finns väldigt många fler svenskar (svenska medborgare) som inte räknas in i detta för att de inte bor och skattar i Sverige?
Dvs siffran svenska dollar miljonärer borde vara en god bit högre än den del som syns i befolkningen 
Ja, bor man inte i Sverige är man naturligt inte en del av Sveriges befolkning.
Det har inte så mycket med medborgarskap att göra.
2 gillningar
Ja, utan fastigheter tror jag det är långt färre. Men det vore bra med svart på vitt här. Räknar UBS exempelvis in en del (eller hela) pensionskapitalet också?
Det är också vansinnigt svårt att prata om dollarmiljonärer och inte prata om det faktum att vårt sociala skyddsnät fungerar helt annorlunda mot landet där de använder dollar mest.
8 gillningar
De där 22% är dollarmiljonärer i Sverige., idag ca 575.000. ger med 22% mer 701.500. Alltså inte 22% av hela befolkningen.
Kronan har tappat betydlig i värde.
Då jag var i början av min skol-karriär så kunde man gå in i ett uppslagsverk på papper läsa kursen på USA:s dollar. Låg då på 5 kr och några ören. På den tiden hade kronan fortfarande ett visst värde. Idag kostar motsvarande dollar drygt 10 kr och den faller än.
1 gillning
Vissa har så låg lön att de inte får inkomstpension på sin lön.
Andra har så hög lön att de inte får sätta in sina 16% utan att det kan bli att större delen går till att fylla statskassan.
Inkomstpensionen är Sveriges dyraste pension. Om man la pengarna i en privat pensionsförsäkring skulle pensionen öka med 200% - 300%.
Inkomstpension är egentligen inget sparande, pengarna används för att betala dagens pensionärer så det finns egentligen inget sparande, bara transfereringar. Sen luras många att skjuta på sin pension med lögner om hur mycket mer de kan få i pension sen. Det ger bara ett överskott hos myndigheten som de inte vet vad de ska göra med pengarna utom möjligen slippa använda bromsen på utbetalningar.
1 gillning
För mig som gick i skolan på 90-talet har en dollar “alltid” varit 10kr. 6kr nivån runt 2010 var ett undantag under mitt liv… Men långsiktigt trenden är nog ändå att dollarn ökar. Men det är ju bara halva ekvationen, den andra delen är ju antalet kronor kontra dollar.
Tittar jag på historiken ser det ut så här: En dollar kostade 4 kr i början av 80-talet. Sedan dess har den nästan alltid pendlat mellan 6 och 8 kr, förutom en liten topp sommaren 2001, men det var bara för att jag jinxade det genom att åka till USA då. 2015 började den pendla mellan 8 och 9 kr, och det är inte förrän 2022 som den for upp över 10 kr och stannade kvar där.
I vilket fall är jag själv van vid att räkna med att en USD motsvarar 10 kr när man handlar något, men det är för att den brukat ligga runt 8 kr, vilket blev 10 kr med momsen inräknad.
Momsen i USA är 10% och den får man inte igen om man handlar från utlandet.
Beställer du via postorder från USA så betalar du först deras moms om 10%. Sen får du betala svensk moms om 25% pålägg och eventuella tullar.
1 gillning
Vet inte hur UBS räknar men skulle tro att man ska bo inom landet.
Inte så länge sen så flydde alla miljardärer landet. Men efter en del skatteändringar så har större delen flyttat hem igen. PGA Pomperipossa. Ska man betala mer skatt än man har i lön så kan man inte bo kvar.
Sen har vi en stående inflation i större delen av världen, även USA. Och vår valuta har ramlat ner ca 30% de senaste 10 åren. Så kronan är snart lika värdefull som havsvatten.
1 gillning
USA har inte moms. De har vad de kallar “sales tax”.
Det är ett annat skattesystem, och sätts av varje stat, kommun/stad individuellt i upp till 3 nivåer. Det är en försäljningsskatt som sätts vid försäljningsstället, vs moms som appliceras i hela kedjan där värdeökning av varan har inträffat (t.ex. vid inköp av råvaror, hela vägen till slutlig produkt).
2 gillningar
Från Compricer:
Compricer frågade svenskarna om deras sparande
Hur och hur ofta sparar de, varför har de inte skiftat ett existerande konto med bra ränta och vad är viktigast när de väljer bankkonto. 88 procent av svenskarna har ett sparkonto och 70 procent sparar regelbundet varje månad. Och trots låg eller obefintlig koll på räntan uppger många att de inte bytt till ett bättre konto.
1. Så mycket sparar svenskarna:
- 22 % sparar upp till 499 kronor/månad
- 25 % sparar mellan 500 och 2000 kronor/månad
- 24 % sparar över 2 000 kronor/månad
- Genomsnittligt månadssparande: 1 124 kronor
2. På frågan varför man inte bytt till högre sparränta svarade svenskarna (flera val möjliga):
- Det har inte blivit av – 25 %
- Är nöjd som det är – 23 %
- Sparar så lite att det inte känns värt – 18 %
- Orkar inte jämföra och byta – 15 %
- Visste inte att jag kunde få mer – 11 %
3. Trots att många sparar regelbundet vet en tredjedel inte vilken ränta de har. De främsta faktorerna när man väljer sparkonto är:
- Trygghet/insättningsgaranti – 58 %
- Hög ränta – 44 %
- Möjlighet till fria uttag – 43 %
- Enkel app/internetbank – 33 %
- Samma bank som lönekontot – 25 %
Undersökningen genomfördes av Mejsel (Omnibus) på uppdrag av Compricer i juni 2025. Den omfattar svar från 1 000 personer i åldern 18–80 år och är representativ för Sveriges befolkning.
1 gillning