Nedan följer en automagisk transkribering av intervjun gjord med hjälp av AI. Det innebär att den inte är ordagrann och kan innehålla fel.
Visa hela transkriberingen
Introduktion och välkomnande
Jan: Välkommen till dagens avsnitt som handlar om de bästa tipsen när du ska köpa eller sälja en bostad. När du ska sälja blir frågan: hur får jag bäst betalt? Vad spelar roll? Vad kan jag tänka på? På köpsidan handlar det om hur man vinner budgivningen, hur man blir kompis med mäklaren och vad man ska tänka på när man tittar på olika typer av objekt.
Vi gör detta tillsammans med Per Hedenmark som har mer än 15 års erfarenhet från mäklarbranschen. Han är också medgrundare till marknadsplatsen och mäklartjänsten Norban, som sponsrar detta avsnitt. Jag hoppas att du kommer att gilla det här avsnittet för det är verkligen allmän bildning och guldkorn som alla borde veta.
Och sen kan jag också kort bara tipsa om att vi har gjort en del två på det här avsnittet för Per hade så sjukt mycket bra att säga. Om detta avsnittet handlar om de bästa tipsen när vi köper och säljer och förhandsmarknaden, så handlar nästa avsnitt om bostadsmarknaden och bostadspriserna 2024 och framåt plus ett lite sådant här hiss eller diss eller sant eller falskt. Så börja med detta avsnittet och sen får du gärna fortsätta med det andra. Så med det sagt här kommer då Per och Caroline.
Presentation av gästerna
Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.
Jan: Varmt välkommen tillbaka Per Hedenmark. Du är entreprenör och medgrundare till Norban som är en mäklartjänst och en marknadsplats. Du har en bakgrund från Erik Olsson fastighetsförmedling och från Fastighetsbyrån där du var mäklarchef. Jag läste att du har varit ansvarig för mer än 10 000 bostadsaffärer under 15 år. Dessutom har du en bakgrund som jurist och inte som mäklare. Varmt välkommen!
Per: Tack snälla ni! Kul att vara tillbaka!
Jan: Är det något du vill lägga till?
Per: Nej, det där var bra. Det där var nog bra. Jag hade nog varit världens sämsta jurist. Så vi stannar där.
Jan: Inbjuder till följdfrågor sen.
Per: Ja, det tar vi i avsnitt tre.
Vad är Norban på 60 sekunder?
Jan: Men du, den som inte känner till Norban, om du skulle ge hisspitchen på 60 sekunder?
Per: Hisspitchen på 60 sekunder är att Norban är marknadsplatsen dit du går först av alla när du börjar fundera på att sälja eller när du är intresserad av att veta intresset för din bostad. Vi såg att det fanns en stor kategori personer som hade börjat fundera, men det fanns ingenstans att ta vägen. Det var lite för omständligt att gå till de vanliga mäklarfirmorna, och Hemnet är för när du ska sälja på riktigt.
Per: Då startar vi Norban. Du publicerar själv, du lägger upp din bostad och får väldigt snabbt feedback från marknaden. Om du sen väljer att ta det intresset vidare och sälja din bostad så kan du göra det också genom oss. Så ett smidigare, enklare och billigare sätt att sälja din bostad på.
Caroline: Det är ju också så att om man vill köpa då går man också in på Norban, det är inte bara om man vill sälja.
Per: Nej men verkligen, utbudet av bostäder är ju väldigt högt och vi brukar stolt säga att vi har demokratiserat bostadsbranschen som gör att det har blivit enklare att hitta bostäder, enklare att sälja sina bostäder.
Jan: Vi testade ju det sist när du var här för ett eller två år sedan, för det är också kostnadsfritt att lägga upp sin bostad. Efter en vecka fick vi höra att det var någon som var intresserad av att köpa, och vi bara “okej det var inte så allvarligt”.
Per: Det funkar ju lite för bra så här, men jag tror ändå att även om ni inte var redo att sälja så mådde ni lite bättre när ni gick och la er den kvällen. Att liksom, aha det finns ett intresse här, även om ni kanske misstänkte det. Så att det är en väldigt effektiv och snabb tjänst skulle jag säga, men ja, till för de många, till stora massan tycker vi.
När får man bäst betalt?
Jan: Men jag tänker vi ska också dyka ner i det här just med förmarknad för att jag såg någon sån tidningsrubrik som var så här “drömbostaden kan försvinna innan du ens har sett den” och liknande. Men jag tänker faktiskt innan vi kommer in på det att prata lite om vad som är viktigast att tänka på. Bostadsköpet är för många både den största affären man gör i livet förmodligen och dessutom den största tillgången man äger. Jag brukar ibland säga till folk att det är värt att engagera sig i att göra det rätt. Så om vi börjar med den första frågan, vi börjar med försäljning och sen hoppar vi på köp - när får man bäst betalt?
Per: Jättekul. Nu är jag ju lite småfinurlig då. Du får absolut bäst betalt när du inte ska sälja. Och då tänker ni “vad är det för jäkla svar?” Men det jag menar är att om du sitter på ett förhandlingsläge - det vill säga, vi tar er som ett exempel: det är klart att ni skulle kunna tänka er att flytta men ni lever ihop, ni bor ihop, ni är lyckliga ihop, ni har rum till barnen, ni måste inte sälja.
Per: Får ni då någon som är intresserad och knackar på, då kommer ni att kunna vara väldigt motståndskraftiga mot det budet och få den personen att sträcka sig så högt det bara går. Nu är inte det typkunden på marknaden, men i förlängningen menar jag ändå att när man inte måste sälja, det är då du kommer få så bra betalt som möjligt.
När får man bäst betalt för sin bostad
Per: Om vi sätter det i någonting som går att ta till sig för lyssnarna, så är det ju att det går som sämst när det är panik - alltså när man har tömt ut alla andra vägar, när huset eller lägenheten står tom, när den har varit ute länge. När det lyser panik då får du som sämst betalt. Å andra sidan, tidigt i processen när du inte har panik och kanske inte har köpt någonting än, då kan du vara kall och avvaktande mot de spekulanter som kommer. Sen ska det fortfarande vara beslutsmässigt såklart, men det är det stora svaret skulle jag säga, det är nummer ett, två och tre tycker jag.
Köpa först och sälja sen eller tvärtom?
Jan: Det har kommit in flera läsarfrågor - köpa först och sälja sen eller tvärtom?
Per: Det är standardsvaret också nuförtiden. Alltså senaste tio åren är det ofta inte upp till var och en utan det är ofta banken som bestämmer åt dig - kan jag köpa någonting fast jag inte har sålt? Det är det första ni måste kolla. Fördelen är ganska uppenbar om du får göra det. Köper du först då vet du att du har tak över huvudet i alla fall, och det är ju ganska skönt.
Per: Om vi tar er som exempel igen - ni bor i en fin villa här på ett bra läge i Malmö, ni kanske också är kräsna på nästa bostad. Då finns det kanske inte så många alternativ, och då känner ni “ska vi verkligen sälja det här huset och sen mellanlanda för vi vill ju hitta någonting fint?” Det slipper man ju om man köper först. Nackdelen, uppenbarligen då, är dubbel boendekostnad och att man sitter med väldigt stor kreditrisk helt plötsligt.
Per: Att sälja först är ofta den förståndiga vägen att gå. Då ser man till att man vet vad man har att spela med. Man kan kanske leta dyrare än man hade tänkt sig, eller tvärtom inse “oj, vi har inte råd att köpa det vi hade hoppats på utan vi behöver köpa ett rum mindre”. Det är mer de praktiska sakerna. I ljuset av att du får bäst betalt så är det uppenbart att du borde få mer betalt om du väljer att sälja först, av den anledningen som jag gav innan, för du har ett bättre förhandlingsläge.
FAtt tänka på inför försäljning
Jan: Väldigt uttömmande, det blir bra. Så här också, andra saker man ska tänka på när man säljer en bostad? För någon som lyssnar som står i den här situationen, hur skulle du beskriva processen?
Per: Jag vill att ni som lyssnar och tittar har med er hela tiden att det handlar om förhandlingsläge. Allt jag kommer säga nu handlar om att sätta sig i förhandlingsläge. En sak är att vi har antagligen en av världens mest effektiva bostadssajter i Hemnet. Det går att sälja bostäder jättesnabbt och till jättehöga priser. De har en enorm trafik och står för en stor del av affärerna, en väldigt stor del av alla affärer.
Per: Men det betyder också att Hemnet alltid kommer att finnas där. Så innan man går dit, återigen förhandlingsläge då, så bör du tömma ut det vi kallar för förmarknaden. Det är inte så att det helt plötsligt finns massa andra kunder som inte finns på Hemnet - det är inte det jag säger - utan det är kunder i ett annat läge. De vet att du inte är på Hemnet än så de måste prestera sina bud på ett annat sätt på förmarknaden.
Per: Där Hemnet är mer en öppen prissättning där fler slåss om samma sak, så är det inte riktigt lika på förmarknaden utan mer en förhandling kanske med en, två, tre intressenter. Så nummer ett, töm ut förmarknaden ordentligt. Och det är alla mäklare duktiga på, eller de flesta mäklare är duktiga på. De har produkter som heter lite olika saker som indikerar att det är en förmarknad. Vi tycker att Norban är jätteduktiga på det. Det är där vi kommer ur. Och sen har vi Bostadssajten Booli som då speglar alla mäklares förmarknader också.
Förmarknadens omfattning
Jan: Jag läste en artikel att nästan 25% av alla affärer görs idag på förmarknaden. Så att det är inte någon sån här liten nischgrej. Om du är speciell, då gör du det såhär - nej nej, var fjärde affär går.
Per: Den där siffran har jag inte sett. Den låter lite hög, men det är bra.
Jan: Jag har faktiskt en källa till den där. Det var en undersökning från SBAB 2023 som svarat, när de intervjuade landets mäklare så uppskattade de att mellan 20-25%.
Per: Jag tror att landets mäklare har nog en förmåga att överskatta den där siffran. Förmarknaden växer, det är ingen snack om det. Men siffrorna stämmer inte riktigt med vad… För att skulle du fråga Hemnet skulle de nog säga att de ligger någonstans runt 90% säljs där. Så 25% där - det blir svårt med matten.
Per: Sen får man också fråga vad som då är förmarknaden. För Hemnet har också ett avsnitt som heter “kommande”. Är det förmarknad eller inte? Det vet vi inte nu hur man svarar på det här. Förmarknaden växer. Enskilda mäklare och enskilda områden där säljer man väldigt mycket. Alltså skulle du fråga en mäklare i Stenungsund som säljer villor, kanske ligger på 50 procents förmarknadsförsäljning mot i ett större område så kanske det är lägre.
Förmarknadens framtid
Caroline: Kan förmarknaden bli större och större så att den till slut blir vanlig marknad?
Per: Ja verkligen. Och vi är nog på väg att det nästan kanske tar varvet runt snart. Men den tror jag vi ska prata mer om när vi kommer till förmarknaden.
Jan: Så steg nummer ett är att uttömma möjligheten på förmarknad. Vad är steg nummer två?
Vikten av presentation och förberedelse
Per: Återigen, håll nu förhandlingsläge hela tiden i bakhuvudet. Nummer två är då presentationen av bostaden. Och den blir viktigare och viktigare ju mer öppen marknad det blir skulle jag säga. För nu måste du sticka ut i mängden. Nu behöver bilderna, presentationen, stylingen, inbjudandet till visning bli ännu viktigare på öppna marknaden, återigen i en större konkurrens.
Per: Nummer tre är att se till att alla eventuella frågetecken är utredda. Om ni… Ni kommer att vara exempel hela dagen. Ja, det är fine. Och nu säger jag inte att det är radon i det här huset, det är inte det jag säger. Absolut inte. Jag menar bara att säga att om ni misstänker till exempel att vi bor i ett område där det finns radon, och grannen har haft det…
Jan: Ja?
Per: Det är ett stort frågetecken som vore bra om ni utreder innan. Det vill säga, kan ni isolera de invändningarna som en eventuell spekulant - alltså de uppenbara sakerna som en spekulant kommer att ha. Då har ni jättestor fördel. Gör till exempel i det här fallet en korttidsmätning, kan visa upp den. Okej, då är den frågan helt utredd.
Jan: Är inte det den här klassiska elefanten i rummet - presentera den?
Mäklarens roll och betydelse
Per: Well put, exakt så. Och sen då, vi kan ju hålla på hela dagen men vi har tagit in till då, och det är ju definitivt val av mäklare. Jag tycker inte att jag är partisk här utan jag hoppas att när avsnittet är slut så känner ni såhär “ja men han känns objektiv ändå”, det är mitt mål med idag i alla fall.
Per: Mäklare spelar roll för att även om man kan tycka att vi tar Hemnet som ett exempel eller en annan marknadsplats som är de som på ett sätt driver den stora mängden spekulanter, så är det någon som ska ta hand om det och det gör jättestor skillnad vem som gör det. Jag skulle säga, kan du vara duktig på att möta den där radonfrågan, även om ni tycker att ni har isolerat den, så kan det ändå blåsa upp och bli en stor sak.
Per: Men är du kunnig, påläst, kan hantera den eller få en person att känna sig trygg att lägga det budet till. Eller vara jättemarknadskunnig och ha varit med ett tag och säga att “jag vet att priserna har gått upp lite nu men det kommer nog upp så här mycket.” Trygga spekulanterna att lägga det där extra budet. Var hungrig framåt.
Per: Sen finns det inget universellt svar på… Den här frågan kommer jag nog få sen då, men hur gör man om man väljer mäklare då? Men det kommer ju skillnad, det kommer ju skillnad. Och se till att utvärdera utefter de kriterierna du själv tycker är viktigt.
Vad utmärker en duktig mäklare?
Caroline: Jag hade ju faktiskt en fråga, vad är det som utmärker en riktigt duktig mäklare? Men då tänker du att det är att… Att hjälpa kunderna, spekulanterna att känna sig trygga. Att förstå vilka frågor de sitter med kanske just för det objektet de tittar på?
Per: Det tycker jag är en jättebra slutsats. Samtidigt så är det så här - om ni tänker efter så är det så här att om ni nu vill ha max betalt. Och det är det vanligaste: “Jag vill ha ut så mycket som möjligt och sen att det inte blir något krångel efteråt.”
Vikten av rätt mäklare för målgruppen
Per: Men även om det underlättar såklart om det är en mäklare som ni gillar, som är på det sättet som ni hade önskat, så är egentligen det viktiga att spekulanterna tycker att det är en bra mäklare. Jag tror att det är ganska vanligt att man som säljare kanske speglar sina förväntningar. Men försök sätta dig in i - den här bostaden, de här spekulanterna, är det mycket barnfamiljer som kommer komma? Återigen, er som ett exempel. Väldigt sannolikt. Okej, då vill jag ha en som kan ta barnfamiljerna.
Caroline: Vi har ju en favoritmäklare. Hon som sålde huset till oss.
Per: Det finns många som är duktiga och det här vill jag verkligen säga också. Det är ju att man kan göra bra på så många olika sätt. Du kan sälja på så många olika sätt. Antingen för att du är väldigt på och aktiv, eller så kan du vara väldigt avvaktande med förtroendeingivande. Och det ena är absolut inte bättre än det andra, skulle jag säga.
Per: Jag tror inte heller… Det finns liksom ingen så här klassisk typ. Det är klart en nidbild finns det ju. Men det finns ingen klassisk typ som slår den andra. När vi talar om höga priser har jag sett… Som ni förstår under många år, så har jag sett väldigt många. Men de som är de absoluta toppresterarna - ingen är den andra lik. De har kommit dit på olika sätt, med olika egenskaper. Och så är det nog säkert i alla yrken som ni träffar också.
Tre tips för att välja mäklare
Jan: Men om du skulle sammanfatta om jag skulle ställt den här kvällstidningsrubriken “tre tips för att välja en mäklare”?
Per: Nej men då säger jag bra. Nummer ett: fundera ut vilken målgrupp som kommer antagligen titta på din bostad. Och därefter, välj en mäklare som du tror kan hantera den målgruppen bäst. Sen skulle jag gå på: känns det som att den här mäklaren gillar min bostad och att den på ett bra sätt kan presentera den och tro på det? Eller hur? Förstår ni? Och sen hade jag nog lagt in någonting om: är det en aktiv och hungrig mäklare? Känner jag att den här kommer faktiskt anstränga sig mer än de andra jag har träffat?
Vad är ett rimligt mäklararvode?
Jan: Och är det någon korrelation också? För jag vet till exempel när det gäller fonder i community så är alla så här “lågavgift, det är liksom viktigaste”. Ska man titta här - min fråga är så här: är det lätt att bli dumsnål? Den här mäklaren är billigare men då kommer jag kanske tänka så här “jag sparade 20 000 men jag förlorade 200 000 i att jag kunde fått ett bättre, högre pris”. Alltså finns det någon sån dynamik?
Per: Inte per automatik, men det är nog alltid lätt att vara dumsnål. Men det betyder ju inte att den dyraste mäklaren med den mest aggressiva incitamentstrappan är bäst heller. Det kan fortfarande vara den billigaste mäklaren som är den bästa, eller den dyraste, eller något mittemellan. Men nej, man ska inte vara dumsnål, det ska man aldrig vara. Men jag tror du ska bedöma på de andra sakerna först, och sen för att det kostar vad det kostar.
Per: Ja, eller sen kan du nog kanske också förhandla kring det. Liksom att vi har gjort - alltså jag menar det här hade nog funkat hos de flesta mäklare. Det är att säga att “nu har vi gjort vår ordentliga research och liksom due diligence på er här. Och nu är vi, det är dig vi vill ha, men du är lite dyrare än de andra. Och det är fine. Eller du är ganska mycket dyrare än de andra, och det är fine. Men du kan bara vara lite dyrare. Så om du går ner lite grann då kör vi.”
Mäklararvodens utveckling
Jan: Och var det ett rimligt sånt här avgjorde, och vad ska ingå?
Per: Ja, förr i tiden så pratade man väldigt ofta om procentsatser. Min pappa är mäklare, och då var det alltid, jag vet om jag minns rätt nu - jo, fem procent på bostadsrätt. Nej förlåt, sju och en halv procent på bostadsrätt och fem procent på villa. Det så här så. Och det där har hängt med har jag märkt. “Hur många procent har en mäklare?”
Per: Men liksom, man tänker inte så längre. Det är ju ofta en procentsats men det ni snarare ska tänka på är belopp och vad som är rimligt på de olika nivåerna. För att inte göra ett jättelångt svar så kommer det vara beroende på köpeskillingen väldigt, väldigt ofta.
Praktiska exempel på mäklarkostnader
Per: Så för att ge er en tydlig bild av kostnaderna - om vi tar en lägenhet för 2 miljoner, då kommer det kosta mellan 40 000 och 60 000, skulle jag säga. Är det en dyrare lägenhet mellan 6 och 8 miljoner, ja då kostar det nog mellan 80 000 och 100 000. Är det en villa på 10 miljoner, ja då kostar det nog, nu tar jag ett brett spann om, 150 000 någonstans där.
Jan: Bra, då vet man vad spelplanen är. Om vi tar sådana här myter eller misstag som folk gör vid försäljning?
Myter och misstag vid försäljning
Per: Ja, just det, myt eller misstag vid försäljning. Vi var inne på den nu, men jag vill ta den ändå - det måste ju inte vara så att en mäklare, vi var lite inne på den, men svaret är så här: En duktig, duktig mäklare behöver inte ha ett extra incitament för att ge dig det högsta slutpriset.
Per: Nu menar jag inte att det här är ett lågt arvode. Det behöver inte ens vara ett fast arvode. Men det måste inte vara en sån här 10-20 procentig kick, incitament över ett visst pris. Du ska kunna förvänta dig av din fastighetsmäklare att den gör det absolut bästa jobbet och ger dig max betalt i alla fall, även om priset hade varit fast. Och där tycker jag ofta att folk säger “jag vill ha en motiverad mäklare så jag sätter en sån där incitament”. Det tycker jag är en stor myt.
Jan: Det är roligt för det går i linje med forskning också. Jag tror att Google hade någon sån här studie där de gav till och med sju-siffriga bonusar ett tag och sen insåg de när de utvärderade att det var mycket bättre att ta med dem på en resa till Amazonas. Det var mycket mer uppskattat. Folk pratade om det mycket mer än pengar. Pengar är en ganska dålig motivator.
Närhet till jobb, skola eller natur? Vad är viktigast?
Jan: Är det något som verkligen inte spelar roll när man säljer?
Per: Det är en ganska liten detalj men det är… När marknaden var som hetast, och det finns lite tidsperioder när man backar tillbaka bandet lite grann, då skapas det lite avarter av sanningar.
Tidpunkt för försäljning - myter och sanningar
Per: Det fanns ju olika läror då om bästa tiden att sälja. Det vanligaste, om jag minns rätt - det var ett tag sedan nu - men det var ju fredagar, för då skulle man lägga ut den på fredagen runt lunch ungefär. Och logiken var då att snart slutar folk jobba men på eftermiddagen börjar man liksom klinga av lite på jobbet och börja kolla lite på Hemnet.
Per: Visning var på söndagen, men det var inte den söndagen man hade visning, utan man låg i söndagen efter. Men då låg det väldigt högt på Hemnet. Man tänkte att folk kollade på helgen, men sen har jag för mig att siffror visade att det stämde ju inte. Mest trafik var antingen måndag eller tisdag på Hemnet om jag minns rätt, och det betyder ju att det är väldigt många som kollar Hemnet på jobbet.
Säsongsvariationer i bostadsmarknaden
Jan: Jag skulle säga marginell betydelse. Men där finns säsongsvariationer finns det väl? Typ var det inte januari för bostadsrätter eller någonstans, hörde jag någon som sa en bra månad?
Per: Ja. Jag sa verkligen lite för snabbt. Om vi backar bandet igen nu då så var det väldigt mycket tydligare. Här får vi lite grann skylla på marknaden eller tacka, beroende på hur man ser på det. Men då var det väldigt mycket att man, det var återigen då att inte bara klockslag och dag spelade roll på publicering utan också månad och säsong såklart.
Per: Så då väntade man, man väntade och väntade. Väldigt många mäklare hade stora visningshelger i början av januari och i början av augusti. Liksom en ny säsong drog igång. Och sen behöver inte det betyda att det var bra, för då blev det stor konkurrens.
Jan: Precis, korrelation och kausalitet.
Per: Ja men exakt. Jag som var verksam då i en studentstad, då blev det ju absurda utbudschocker när ansökningarna, eller vad heter det, antagningarna blev klara. Så då låg man och timade den där och sen lades det ut jättemycket, precis för “nu vet vi att min dotter kom in i Lund eller Uppsala”.
Förmarknadens utveckling och betydelse
Per: Jo, och då menar jag att förmarknaden då, eftersom att det var lite mer svart eller vitt förut - antingen var du på marknaden eller inte, alltså antingen låg du på Hemnet eller så fanns du inte. Nu när förmarknaden har blivit stor så hittas du ändå. För det är väldigt, väldigt ovanligt, jag skulle säga nästan att det inte sker, att det plockas bort helt från marknaden. Du plockar bort den från Hemnet men det ligger kvar ändå på din sida som i sin tur spindlas upp till Booli.
Per: Då har säsongsvariationerna lite grann minskat. Men sen har du givetvis vissa hål i det här, och det är till exempel juli, början av januari, slutet av december - de uppenbara.
Fotografering och presentation
Caroline: Vill man inte också fotografera sitt hus och sin trädgård på sommaren?
Per: Jo, vår och sommar det skulle jag absolut säga. Det gör man. Du vill också göra det när det är fint väder och ljust ute, om du kan.
Köparnas prioriteringar
Jan: OBVN i forumet frågar: Utgår folk främst från spekulation, närhet till jobbet, familjen eller något annat när de köper boende? Apropå att matcha målgruppen, vad brukar vara störst? Ja, målgrupperna kan man säga.
Per: Okej då förstår jag. Nej, men då skulle jag säga, det finns ju ett par sanningar här. En av sanningarna är ju att du flyttar extremt ofta i samma område. Så att flytten är väldigt, väldigt kort. Nu kommer jag inte ihåg siffrorna på det här, det kanske är någon i forumet som har koll på det. Men en jättehög andel flyttar i en radie som inte alls är särskilt stor.
Flyttprefenser och boendemönster
Per: Så med det sagt då kan du räkna med… Nummer ett, att det är någon från området som är mest sannolik köpare. Det är ganska naturligt. Beroende på bostadstyp så kommer det vara olika drivkrafter. Återigen, tar vi ert hus som exempel så kommer det vara skola, närhet till skola. Närhet till jobb är bra, men skola är liksom mycket högre prioriterat. Närhet till natur, närhet till vatten eller vad det nu kan vara. Så ja, position i förhållande till saker du kan göra snarare.
Caroline: Kan det också vara att man har sett objekt i området där man bor? Och bara tänkt “åh, det var ett fint hus” eller där?
Per: Ja, men det gör du nog för att du medvetet och omedvetet letar i ditt närområde.
Trivsel och områdeskännedom
Per: Vi har ju en otrolig förmåga att trivas. Jag vet inte om ni har tänkt på det här. Ni har säkert bott också på många, många ställen. Var är man flyttar? “Jag trivs jättebra, Gud vad jag trivs här!” Man hittar ju det som är trevligt i området. Jo men alltså även om man i efterhand tänker “Det där var inte så bra”, men jäklar vad jag trivdes.
Jan: Vi bodde ju tio år på Möllan som alla var såhär “hur kan ni flytta till Kristianstadgatan?” Som var såhär värsta gatan i Sverige. “Ja men nu otroligt…”
Per: Säkert du också! Nej men så att man flyttar inom området. Och har man barn som både ni och jag har, då kan du ju helt plötsligt inte ens tänka dig att flytta två kilometer. Jag vet att när jag var ute och tittade och började leta efter, vidga mina vyer lite grann - det fanns inte. “Ska barnen få tre minuter längre till skolan? Nej nej nej, det går inte.” Också lite löjligt i efterhand. Det är klart de hade kunnat.
Bostadsval och livssituation
Caroline: Jag håller med, men samtidigt så var jag på visning på bostadsrätt för ett tag sedan. Då kollade jag tvärs över stan för att det var där som det fanns typ fyra och en halv- och femrummare. Så det är också så vilket objekt man är ute efter. Och femrummare är ganska sällsynt det verkar det som. Så då fick jag sträcka mig över halva stan tyvärr.
Per: Så är det ju. Man har ju de behoven man har och det är ju också svårt att slå bort på något sätt. Det blir som en behovstrappa här: vi behöver så här många rum och var har jag råd att köpa så många rum? Det kommer också att vara väldigt styrande. Men jag tänker också att om ni har gjort flytten från Möllan och hit så sticker ni ut lite. Det är ju inte ett typiskt flyttmönster.
Flyttmönster i olika städer
Per: Och nu är det ju väldigt många lyssnare som inte kan Malmö gissar jag. Men det är, om vi tar Stockholm som en referens, så är det som att flytta från Södermalm till Danderyd. Och det är inte den vanligaste flytten. Utan bor du på Södermalm så flyttar du oftast söderut, till villa-förorterna där, eller Nacka. Det här är ju då en norrort, fast i Malmö skulle jag säga. Det betyder att hade ni följt det vanliga mönstret i Malmö då hade ni bott på Ribersborg eller i Slottstaden, eller kanske någonstans runt Davidshall där.
Jan: Ja men det är där vi brukar kolla så att det är en good guess.
Per: Och då tänker jag att det kan ju vara så att om ni då faller ur ramen så kanske det inte är konstigt att du också börjar titta på helt andra sidan staden, även den här gången på fem rum, men jag skulle säga flyttmönstren är ganska tydliga.
Hur man hittar flyttmönster
Jan: Hur får man reda på de här flyttmönstren?
Per: Ja men då frågar man en mäklare, för det här är jättetydligt! Och det finns några sådana här som är ju hur tydliga som helst. Om vi tar Stockholm igen - det är ju Kungsholmen-Bromma, och sen Bromma tillbaka till Kungsholmen när man blir gammal. Det är supertydligt!
Jan: Finns det några fler sådana? Sånt är ju roligt.
Per: Ja, men Göteborg kan ju vara lite för dåligt på, men tar vi Malmö eller Stockholm? Jag tar både. Ja okej. Stockholm igen, det är ju en jättetydlig västersida i Stockholm. En tydlig Östermalm-Vasastan som flyttar till Lidingö, Danderyd, Täby ditåt. Och sen har du södersidan som flyttar söderut och till Nacka. Liksom supertydligt!
Malmös flyttmönster
Per: I Malmö då blir väster ju liksom den dyrare sidan. Vilket gör att du flyttar då Ribersborg, Slottsstaden, västerut alltså här i Limhamn, Bunkeflostrand, Klagshamn, Ty gelsjö. Du har en södersida då, Sankt Knut, Möllan som helst av allt flyttar till Sofielund - ett gathus där.
Caroline: De är ju gulliga!
Per: Eller så svänger man över mot Håkanstorp liksom, där hållet som är då lite mer österut. Och där östra Malmö flyttar också. Så det är ofta liksom väderstrecks betingat.
Caroline: Håkanstorp, vad är det för ställe?
Jan: Det är så roligt att vi är så förutsägbara! Fast ni var ju inte det.
Skolans betydelse för bostadsvalet
Caroline: Vi hade ju sådana planer för skolgång. Och det skulle vara den skolan, vi flyttade efter skola.
Per: Nej men så är det ofta också! Men sen menar jag, när barnen väl är där, då kommer ni inte byta skola. Det tar emot. Och det är det som gör att man också fastnar i samma område.
Ska man bjuda på fika vid visning?
Caroline: Björnen i forumet undrar: Ska man bjuda på fika vid visning?
Per: Det finns ju ingen nackdel i alla fall - det finns en liten nackdel, men i övrigt så är det väl supertrevligt. Alltså ju mer inbjudande en visning är desto bättre är det väl, samtidigt som det får inte bli för personligt. Och det där har ni säkert hört förut också. Det kan ju vara hemtrevligt men till en viss gräns.
Caroline: Man kan ju ha sitt kaffe i en termos och så är det en liten kanelbulle så kan man ta det och gå runt och kolla lite. Det känns ändå, det hade jag absolut gillat.
Per: Den enda lilla, och det jag tänkte säga när jag funderade på nackdel, det är ju att en skeptisk spekulant hade väl tänkt “Varför försöker de göra detta?” Ja men liksom, varför ska det lukta nybakat här? Om det nu är så att man har gjort dem själv? Är det någon doft man försöker göra sig av med?
Hur resonerade du kring ditt eget bostadsköp?
Jan: Här också från OBN i forumet: Hur resonerar du kring ditt eget bostadsköp?
Per: Ah, kul! Nej men det är nog ganska tydligt faktiskt och det tycker jag ändå har fungerat. Jag tror vi pratade om det här lite förra gången men det var länge sedan nu och kanske folk inte har lyssnat. Och det är bra, nu kör vi!
Strategiska val vid bostadsköp
Per: Det är att jag brukar alltid säga att om du står och väljer mellan två och tre bostäder - det här är bra, kör! Försök vara lite offensiv. Du måste ju fortfarande ha råd såklart, men om den du tror liksom att “ah, det här var lite dyrt men den låg faktiskt lite bättre, och det var en bättre planlösning” - saker som inte kommer förändras. Du kan ju såklart förändra en planlösning till viss del, men inte helt. Fönstren sitter där de gör, den är riktad åt ett visst håll, och den är ljus på ett visst sätt.
Per: Jag har liksom levt efter att både risk och potential… Så är det bättre att ta i litegrann. Jag tog den finare av de här tre, återigen så länge jag har råd. Vi är ju i den här podden nu - det har lönat sig! För det är den första bostaden som sticker i en uppåt, och det är den sista som sjunker i en nedåt. Och det har varit supertydligt. Och det gäller inte bara mig, utan till mina närmaste så är det råd jag ger.
Balansera ekonomi och trivsel
Per: Sen måste du också kunna trivas där. Så är du en person som vet “jag vill inte köpa för dyrt” och mår dåligt i de här åren när du bor där - du kommer tacka mig när du väl ska sälja, men du kanske har mått dåligt i tre år. Då kanske du ska vara lite försiktigare. Men jag tycker det är fel. Det är fel sak att vara försiktig med.
Jan: Förstod ni det så många? Absolut. Jag ska testa en metafor. Vi pratade med en bilexpert, Erik. Han sa att ibland köper folk en för liten bil. Vi pratade om Tesla innan Tesla spårade ut. Men då pratade vi inte om Model 3 eller Model Y. Så sa han att det är bättre att ta den lite större bilen för att det finns en större kundgrupp som vill köpa den när du ska sälja den.
Värdet av långsiktiga bostadsbeslut
Jan: För mig låter detta lite som samma resonemang - att köpa lite, inte bara… Du ska bo där, att det är få som bor i en lägenhet hela livet utan ofta byter man. Då kan det vara en poäng att tänka att det är en större målgrupp för den här lägenheten sen.
Per: Ja, och bara för att vara tydlig, och det var inte det du menade men jag gör ändå tydligare - det är att jag menar ju inte “köp en större lägenhet”. Det vet jag att det inte var det du menade, men jag vill ändå understryka det. Utan det är att om båda är två rum och kök, lika stora och allting, men den ena är uppenbart mer attraktiv än den andra, det kommer vara ett större intresse för den både uppåt och neråt.
Råd till en förstagångsköpare?
Jan: Helena De Guerre Salberg på Instagram frågar: vilket råd skulle du ge egna barn som ska köpa bostad, det vill säga en förstagångsköpare - är det något utöver detta?
Per: Där kan man ju på något sätt… Jag fick hjälp i min första lägenhet, och där kan du ju inte vara lika offensiv för det är faktiskt inte du som betalar riktigt på något sätt. Samtidigt som jag tror att mina föräldrar hade varit ännu gladare om de hade lyssnat ännu mer på mig att vi skulle ta den där.
Per: Vi köpte på halvtrappa och det var en jätteblommande bostadsmarknad då. Hade vi köpt två trappor upp och en balkong, så hade ju utväxlingen varit ännu större. Med andra ord, mitt råd här skulle jag säga att det är lite samma igen. Det som är kritiskt med första bostaden - inte sällan så är första bostaden i en studentort ändå, eller det kan vara, och det betyder att ditt fönster och din livslängd i den bostaden är ganska både begränsad och ofta ganska tidsbestämd.
Studentbostäder och tidsaspekten
Per: Med det menar jag att du vet ungefär hur länge du kan plugga, och sen har du kanske ett år på dig att hyra ut den för det brukar man få till. Om du inte har syskon som kommer sen - det skulle också kunna hända. Det betyder att här behöver du tänka mer på risken, för att svängningarna har du otur så har du både köpt dyrt och sålt billigt. Då behöver du liksom på något sätt fundera på vilken bostad som står sig bäst här.
Hur vinner man budgivningen för ens drömboende?
Jan: Sen också en fråga från Instagram: hur vinner man budgivningen för ens drömboende?
Per: Ja exakt, den som löser den här löser ju mycket! Jag tror inte det finns någon sådan här “spela svår”-taktik i alla fall, det tror jag inte är rätt. Du behöver ju visa upp dig, att du är aktiv, att du står för det du säger, att du är schysst. Det hjälper att du har en väldigt bra relation och dialog med mäklaren.
Per: För att även om det är säljaren som till slut väljer vem de ska sälja till - en säljare kan säga att “även om ni låg högst så väljer vi att sälja till den där, för vi fick en bättre känsla”. Den känslan kommer ju från vem då?
Caroline: Mäklaren. Ja. För de har ju aldrig träffats, säljaren.
Per: Nej precis, exakt. Och mäklare hamnar ju ofta här såklart i en lite tråkig sits, där man behöver ju råda, prata med säljaren om att det är något som inte känns rätt här. Samtidigt som när de då pratar med den som inte fick köpa: “Nej men det är säljaren som bestämmer.” Ja fast hur fick de veta det där? Det måste ju vara alltså vår relation på något sätt. Så att ha en bra relation med mäklaren - var schysst, rak, ge snabba besked. Var enkel att ha att göra med.
Vad är ett dolt bud?
Per: Sen så är det ju tyvärr så då - det här svider lite att säga för att jag gillar inte det här överhuvudtaget - men så kallade “aggressiva dolda bud” som man ofta säger tenderar ju att ibland fungera. För att, kommer ni ihåg att vi pratade om det här med förhandlingsläget? En köpare, hur sätter sig köparen i förhandlingsläge? Jo, det är ju att till exempel tidsbegränsa ett bud. Och då skiftar det helt plötsligt i det här förhandlingsläget.
Per: Då hamnar den här köparen i ganska bra förhandlingsläge. För att, menar de allvar? Kommer budet finnas kvar sen? Är det bara ett spel? Det är omöjligt att veta. Så det där är ju en taktik. Samtidigt som… Det är ju inte helt rent spel. Alltså det är ju fullt tillåtet, men det sätter ju både säljaren och mäklaren i en ganska tråkig sits. “Hur ska vi göra nu då?” Man blir en liten mobbare.
Caroline: Men kan man inte också dra tillbaka det budet? Det har säkert hänt ju.
Bindande bud - framtidens melodi?
Per: Ja verkligen! Och du kan ju dra tillbaka alla bud, vilket också är lite problematiskt. Men nu är det ju ganska mycket media har jag sett bara de senaste veckorna på att stora firmor i Sverige, jag tror Fastighetsbyrån var en av dem och kanske något av samfunden, som liksom har gått ut ganska hårt och sagt att vi vill att bud ska bli bindande, vilket det är i många andra länder. Vilket jag kan tycka känns fullt rimligt.
Förklaring av dolda bud
Jan: Är det någonting, för det var Johan Adermalm på Instagram, han undrade just det här dolda bud och vad det är så att bara liksom så här…
Per: Om du skulle ta kort ett dolt bud är, det är egentligen ett villkorat bud, där du som eventuell köpare då säger att det här budet gäller bara under en viss tid kanske då, och du får inte berätta för någon. Och det är ju precis tvärtom mot öppet där vi lägger det här och det läggs ut på en hemsida och det verifieras med BankID att du var rätt person - det finns ju väldigt fina lösningar nu för att verifiera.
Viktigt att ha koll på när man köper?
Jan: Vilka andra saker skulle du säga är viktiga att ha koll på när man köper? Och skiljer det sig mellan bostadsrätt och villa eller olika typer av objekt?
Per: Det gör det definitivt skulle jag säga! Men båda sakerna handlar ju om att göra sig så påläst som det går. Så det är ju gemensamt. Men då är det ju påläst kring olika saker. I en bostadsrätt handlar det ganska mycket om ekonomi - och då är det föreningens ekonomi jag menar.
Per: Medan i en fastighet, villa, radhus eller liknande, då handlar det mer kanske om skicket. Att man skaffar sig kunskap om hur mår det här huset, vad har det för kommande renoveringar och kostnader som jag behöver ta. För det får man inte glömma att nu helt plötsligt har du gått från att kanske hela livet bo i en lägenhet till att bli din egen fastighetsskötare.
Några nyckeltal att titta på i en BRF:s ekonomi?
Per: Där behöver du tvinga dig själv in i att börja tänka långsiktigt och lägga upp planer. De här underhållsplanerna som en bostadsrättsförening väldigt ofta jobbar duktigt med, det behöver du ha en egen nu helt plötsligt. Så tipset då? Vi börjar med bostadsrätt - det kan vara fuktskador i bostadsrätter också såklart och sådana saker, att du vill veta hur huset mår.
Per: Stambyten är en klassisk fråga, och anledningen till att man frågar om stambyten är ju att det blir dels en fördyring om det blir ett stambyte under den tiden du bor där, men också väldigt jobbigt. Du kanske inte har ett badrum på ganska lång tid. Även om du klarar dig från stambytet så kommer det vara dåligt för dig om svaret vid din visning när du säljer det är “ett kommande stambyte”. Ja, det kommer ju nu. Ja, och det minskar intresse. Exakt.
Bostadsrättsföreningens betydelse
Per: Så det finns även skickfrågor i bostadsrätter också, men också väldigt mycket på den ekonomiska sidan skulle jag säga. Och där lägger man ju ganska mycket ansvar på en köpare att sätta sig in i ganska kniviga ekonomiska frågeställningar.
Jan: Vi står ibland i valet och kvalet. Flyttat in i en större lägenhet. Och jag är livrädd för en bostadsrättsförening.
Caroline: Jag har en vän. Hon bor i en jättefin lägenhet i Lund. Men hon är beredd att flytta nu för att hon tycker att bostadsrättsföreningen beter sig så märkligt och vill spara in på så mycket. Hon är beredd att bara säga “nej men jag lämnar detta” för det finns ingen som lyssnar här på mig om att vi borde göra detta nu. Vi borde gjort det för 10 år sedan kanske, men vi borde göra det nu, så är de liksom helt kalla.
Vikten av att läsa signaler
Caroline: Vissa personer är såhär. Och det kan man inte veta innan man köper ju. Nej, det är omöjligt. Men jag ignorerade nog vissa tecken som hon kunde se liksom och tänkte såhär “men jag kan nog bo i det här bohemiska” för då kunde hon ändå säga att man hade eftersatt visst underhåll.
Per: Nej, men så är det ju. Det går ju att se, men det är svårt. Och jag menar det där är ju bara en del som du säger. Nu tyckte din vän att det var viktigt att fixa saker och underhålla, men det finns ju… Det behöver ju inte vara… Alltså, svårt att säga att det inte är rätt, för det är ju rätt.
Olika typer av bostadsrättsföreningar
Per: Men det finns ju också en annan sida på skalan som är… Allting ska vara helt perfekt. Vi ska se till att ha väldigt höga avgifter ifall något oförutsett händer. Man driver det liksom väldigt försiktigt och ordentligt. Och det här blir ju ofta en konflikt för att den som bor där vet ju att… “Ja men det där struntar ju jag i. För jag ska bara bo här i tre år. Och att vi håller på att spara pengar till en takrenovering om 15 år, det vill inte jag vara med på.”
Per: Nu lägger jag ingen värdering i det här utan jag menar bara att det finns ju… Ja, exakt, men du är ju den du är och då behöver du kanske fundera om det går att ta reda på hur drivs den här föreningen. Sen är ju inte styrelsen beständig heller såklart, utan den kan ju också ändras, och det är väl det man i hennes fall skulle kunna hoppas då, att liksom “borde vi inte ha ett omval här nu?” eller är det samma person som har suttit länge.
Ekonomisk granskning av bostadsrättsföreningen
Jan: Det blir plötsligt politik! Men jag tänker också ekonomin, alltså vågar man fråga mäklaren - har de den kompetensen eller ska man gå, för jag vet att det poppar ju upp tjänster från tid till annan såhär “vi graderar alla bostadsföreningar i Sverige” eller liknande. Eller ska man liksom gå till någon revisor såhär: “du är…”
Per: Jag tycker svaret är nog ja på alla de där frågorna - man ska samla så mycket information som man kan. Mäklarna kan jättemycket här, jag tycker verkligen det. Men sen är det klart att en revisor kan ge ännu mer om ekonomi, men det måste också alltid sättas i ett sammanhang på något sätt. För jag är rädd att går det bara till revisorn så kommer de säga nej, och särskilt om den är försiktig.
Tips för ekonomisk granskning
Per: Ja exakt, vilket ofta är - alltså det ligger i revisorns natur litegrann. Då är det inte säkert att du kommer få det smartaste rådet, för du måste sätta ett kontext: hur ser den här fastigheten ut, vad tror vi ändå om priset? “Ja, jag vet att det här är lite svagt här, svag kassa, men vi kör ändå.”
Per: Men jag har ändå några konkreta tips som jag tycker att man kan titta på när man har årsredovisningen i handen. Det här är mina sanningar, men jag kan dela med mig av några saker som jag tycker att man bör kolla på, som är lite sådana här pointers för att man inte behöver ta en civilekonom-examen.
Hur man läser årsredovisningen
Per: Det här är ju också lite olika hur man ser på saker och ting, men om man börjar med att titta längst ner på resultatet - alltså plus eller minus, går den här föreningen plus eller minus? Och då finns det en skola som jag har anslutit mig till: det är att resultatet kan vara minus enligt mig, så länge det inte är mer än avskrivningarna.
Per: Jag säger inte att det är rätt, men så resonerar jag. För jag menar att väldigt många hus blir inte värda noll. De blir snarare värda mer.
Caroline: Vad är nu avskrivningar?
Jan: Ja men det är en sån här bokföringsmässig sak där man säger såhär att “okej, saker slits så värdet minskar” och då säger man ofta såhär: vi skriver av detta på 50 år. Så man gör ett antagande att om 50 år så ska detta vara värt noll, och då ska man bygga ett nytt hus.
Förklaring av avskrivningar och fastighetsekonomi
Jan: Det är ju inte sant för husen står ju ofta mer än 50 år för att man underhåller dem. Det är väl den enkla, inte formellt korrekta beskrivningen.
Per: Nej men det där tyckte jag var bra förklarat! Och då menar jag såhär att det du säger Johan, det är ju att om du dessutom har en underhållsplan som du sätter av pengar för - eller det heter väl en fond som du sätter av pengar för framtida underhåll menar jag - då har du ju säkrat upp för det vi vet kommer behöva göras. Du kommer behöva byta fönster och tak och vad det nu kan vara.
Hur man analyserar föreningens ekonomi
Per: Men då tycker jag om den görs, då kan du absolut leva med att gå minus med avskrivningen - det är liksom nummer ett för mig. Nummer två är att titta på var intäkterna kommer ifrån. Nu låter det här svårare än vad det är, men tyvärr så ligger det bakom en not, och så fort det är not tänker man “nej nu är det överkurs”, men det är inte det!
Per: Det är ofta där de intressanta sakerna står, så titta på noten intäkter. För ofta är det två stora saker som är intäkter: Den ena är ju årsavgifter från de som bor där. Och nu, Sverige, är det dags att lära sig att komma ihåg att det heter avgift och inte hyra. Är vi överens om det? Kan vi för sista gången säga hyra i en bostadsrätt?
Viktiga ekonomiska indikatorer
Per: Så årsavgifter är från medlemmarna, de som bor där. Och den andra, det är en hyra - men det är för lokalerna. Och märker man då att det är väldigt stor del som till exempel är från hyror av lokaler, ofta i botten eller vad det kan vara, då måste du vara lite vaksam tycker jag. För då behöver du titta: Var bor vi egentligen? Vad händer om den här hyresgästen flyttar ut? Blir vår förening, måste vi helt plötsligt täcka upp det? Vi medlemmar och få en avgiftshöjning?
Avgiftshöjningar och bostadens värde
Per: För en avgiftshöjning är… nästintill lika med lite mindre värde. För det är så här: stor skillnad om det är en frisör eller en ICA-butik i lokalen. Ja exakt! Så det var väl två bra tips. Vill du ha en tredje säger du till, men jag vet inte om jag har någon.
Mäklarens perspektiv vid visningar
Jan: Kommer du på någon så får du säga. Du, vad tittar en mäklare på när han eller hon håller visningen? För det var ju någon som skrev i fjol med att de frågar alltid såhär “hur bor du nu?” Eller liksom, och då var det såhär - är det för sig flytt men har de råd? Behöver de hjälp sälja? Ja, hur ser det ut bakom kulissen liksom?
Per: Det där var ju jätteroligt! För att den där frågan, det är jättelätt att svara på. Det där är nästintill bara för att mäklaren lever ju på, liksom måste ju skaffa nya affärer. Och visningen är ett skyltfönster för nya affärer. Ju större bostad, desto mer sannolikt att de som kommer dit har något att sälja. Därför frågar man - det skulle jag säga är 90% av anledningen.
Mäklarens prioriteringar
Per: 10% skulle ju vara att du vill ju också veta “har ni sålt eller inte?” Det vill säga hur beslutsmässiga är ni? Har ni finansieringen klar? Sådana saker. Men det där är inte för att scanna flyttmönster. Nej, det är det inte.
Jan: Men ibland tänkte jag på det så att det var så roligt. Vår dotter älskar ju Lamborghini. Och där finns ju en sån affär i Malmö. Så vi åkte dit när vi hade vår V70. Och de sa inte ens hej när vi kom in.
Att förstå spekulanters status
Caroline: Nu behöver du åka dit i en fin bil. Ja men så var det så roligt att vara såhär - vi är nog inte spekulanter tänkte de på det där.
Caroline: Jag har en liknande historia för jag var ju på visning och så sa de så, båda mäklarna för det var två olika lägenheter: “vi ringer imorgon” men de ringde inte mig. Och så tänker jag såhär - jag gav nog inte de vibbarna att jag överhuvudtaget egentligen var intresserad.
Jan: Men satt de, måste man säga att de hade bra fingerspel?
Caroline: Ja det tycker jag faktiskt, absolut. För jag tänkte såhär, “varför ringer de inte?” Men det var nu för att jag gav inte de vibbarna att jag var så intresserad.
Hur agerar man på bästa sätt efter visning?
Jan: Men om jag omformulerar frågan: För att få pluspoäng hos mäklaren, hur agerar man efter visningen? Vad skulle Caroline gjort om hon hade varit den perfekta spekulanten?
Per: Okej men på visningen så tycker jag att du hade varit intresserad, du hade varit nyfiken, du hade ställt relevanta frågor - det är nummer ett liksom. Efter är det väl klart att det vore toppen om du visade att du är intresserad. Liksom att “ja, kul tack för visningen igår, jag är intresserad!”
Caroline: Att mejla eller?
Per: Ja, mejla, smsa, ringa - vad som helst som visar att du är intresserad. Sen tycker jag ju att, eller jag tycker verkligen att det är mäklarens uppgift att på något sätt höra av sig till alla som var på visningen.
Mäklarens roll i kundrelationer
Per: Jag har nog haft utbildning för hundratals mäklare genom åren. Jag vågar inte säga tusen för det vore att ta i, men jättemånga, och den här frågan kommer upp vid varje utbildning. Varje gång ställer jag frågan: “Har ni varit på visningar själva?” “Ja”, säger nästan alla. “Vad tyckte ni om uppföljningen där?” “Skitdålig” är alltid svaret.
Per: Samtidigt då som de kommer nu ut och ska göra skillnad, och ändå hör jag den här historien - det går liksom inte ihop. På något sätt så slarvas det, kan vi konstatera, med att vara proaktiva och höra av sig efter visningen. För jag tycker inte du ska känna någonting där utan mäklaren borde ha hört av sig och stämt av ditt intresse.
Konsten att läsa av spekulanter
Per: Det går inte att läsa av vem det är som är intresserad. Man försöker varje gång men det är ofta fel, och då kommer vi tillbaka till de här personlighetstyperna - röd, blå, grön, gul. Den gula är den som går dit och säger “gud vad fint, åh gud” och börjar möblera och liksom… Men sen på tisdagen så är de helt borta.
Per: Medan den blåa personen som har gått runt tyst och mätt i hörnen lite grann och inte vill avslöja sin hand, var den som köpte. Det är väl som svar på vad mäklaren tittar på skulle jag säga. Man försöker väl kanske se men har ofta fel.
Caroline: Ja men det är spännande för en av lägenheterna gick nog direkt nästan. Och det var jättemånga på visningen och den andra var det bara jag och någon till. Och jag har inte kollat hur det har gått förr men jag tänkte så att hon borde ha ringt mig.
Varför ser (många) mäklare så fancy ut?
Per: Nej men det borde hon. Det är tveklöst.
Caroline: Men får jag också bara fråga om mäklare - varför ser de så posch ut? Alltså att de har så här Chanel klämmor i håret och fina väskor.
Per: Nej men jag tror att det är ju inte alltid så, tycker jag. Jag tycker verkligen det. Men det är klart att både ni och vi och många andra kan nog kanske se en mäklare på några hundra meters håll! Det där är nog en mäklare, så det gör ju rätt i det du säger.
Image och framgång i mäklarbranschen
Per: Min förklaring är nog att, och jag tror den här stämmer lite, det är ju att om du upplevs som framgångsrik så tror jag ändå att det hjälper dig lite grann. Sen tror jag det där, vid en viss ålder kanske, en viss mognad avtar lite.
Caroline: Hur många affärer man har gjort.
Per: Ja, men då talar det för sig själv och då slår det nästan tillbaka. Ja, precis. Utan till en viss nivå och sen kan du lite mer luta dig tillbaka kanske och känna att “jag vet vad jag pratar om så jag måste inte…” Det stämmer absolut, för vår favoritmäklare…
Per: Ja det är bra. Och nu är ju vi här så om det inte är en Norban-mäklare så vill jag inte veta vem det är! Nej, nej nej. Och det svaras inte på något forum och ingenting. Jag skojar bara. Ni får jättegärna göra det. Jag brinner för branschen ännu mer faktiskt.
##Drömboendet kan försvinna innan du sett det!
Jan: Ja, men det är bra. Jag tänker att vi ska hoppa in i det här med “Drömboendet kan försvinna innan du ser det”. Det var just den här som vi började avsnittet med också, det här med “snart till salu”. Karin Grundeus på Booli eller SBAB säger att “denna kraftiga utveckling går nu inte att hejda, antalet bostäder är nu så stort att du som köpare riskerar att missa varannan bostad som är ute till försäljning” och det här är något som många inte känner till.
Förklaring av förmarknaden
Per: Det kan hända att jag behöver tjuvkolla på den här siffran nu sen, men jag läste att nu så står, om vi tar Booli då - för det var säkert Booli det där, SBAB äger ju Booli så på något sätt är det samma ändå. Jag läste någon siffra att nu är… Om du tittar på det totala utbudet som Booli visar, både mäklarnas sidor med deras bostäder plus Hemnet, då var det någonstans mellan 25 och 30 procent av totala utbudet som var “på gång/snart till salu”. Det har aldrig varit större!
Per: Så det ligger väldigt mycket bostäder utanför den marknadsplats som man är van vid. Om jag får lägga ut texten lite, varför är det så? Det är givetvis en rad olika saker. Den ena saken är att vi kommer ur en tuff bostadsmarknad som går in på sitt tredje år. Vi ska också prata om marknaden sen - vi har ett bonusavsnitt. Perfekt, så då sparar jag det lite.
Marknadens utveckling
Per: Det kommer i alla fall från två tydliga väldigt svaga år, och när det är ett svagt år så betyder det ju att försäljningstiderna förlängs. Det tar mycket, mycket längre tid att sälja och det i sin tur betyder att färre bostäder säljs per år. Det går inte lika snabbt att sälja, du måste hitta på saker för att ge dig själv en chans.
Förmarknadens nya roll
Per: Och jag var inne på det tidigare - att du kanske avpublicerar då från den öppna marknaden, Hemnet, och då hamnar du tillbaka på mäklarens sida som i sin tur speglas upp på Booli. Så en stark anledning är att vi haft en svagare marknad som gör att det är fler bostäder ute till salu totalt sett - det är en av anledningarna.
Per: En annan supertydlig anledning är att det är fler som har förstått fördelarna med att tömma ut förmarknaden innan man går ut på Hemnet. Det finns två huvudsakliga skäl till detta: Det ena är för att det är extremt smart - du får liksom två säljtillfällen minst. Du har fortfarande Hemnet kvar, men du kan testa innan på något sätt.
Kostnadsutvecklingen på marknaden
Per: Den andra anledningen är att Hemnet börjar kosta ganska mycket pengar. Det är upp till var och en tycker jag att avgöra om det är mycket eller om det är dyrt eller inte, så skulle jag säga. Men det är i alla fall mer än vad det har varit innan. Och den fortsätter höjas.
Per: Det här är ju helt transparenta siffror. I den senaste kvartalsrapporten från Hemnet framgick det att genomsnittlig intäkt per bostadsannons har gått från 5 000 till 8 000 kronor. Och procentuellt är det ju väldigt, väldigt mycket. Ta mitt eget exempel - jag sålde mitt hus för två år sedan. Det finns lite olika paket och så där, jag tog premium-paketet eftersom det var tuff marknad och svårsålt. Då kunde man publicera och återpublicera den hur många gånger man ville - det är det man vill åt mest, så man inte började betala varje gång - och då kostade den 14 000 kronor. Min granne är i samma situation nu två år senare, nu kostar den 20 000 kronor.
Förändringen i bostadsmarknaden
Per: När vi pratar om Hemnet så vill jag verkligen understryka att de kommer med väldigt mycket värde, så vi får inte glömma det. Men vi kan i alla fall konstatera att det börjar bli mycket pengar - det börjar bli så pass mycket pengar att det börjar påverka säljarens agerande. “Okej, om jag nu kan sälja utan att betala 20 000 så vill jag i alla fall testa.”
Per: Det börjar bli så pass mycket pengar att det påverkar mäklarens möjlighet att ta provision, vilket gör att mäklaren kommer tänka “om det nu finns en möjlighet att sälja utan den där delen så kommer jag testa.” Och här är en liten dragkamp såklart.
Strategiska val på marknaden
Per: Det skulle jag säga är de stora delarna till varför en förmarknad växer: längre försäljningstider, högre utbud totalt sett. Man flyttar från Hemnet och dit oftare för att, som jag sa i början, inte “bränna objektet”. För som jag sa tidigare så är Hemnet antagligen världens mest effektiva bostadssajt. Men det gör ju också att nedsidan är att om den nu är så effektiv och här ligger någonting fyra månader senare, det är ingen bra idé.
Jan: Innan det var börsnoterat. Ja, det var det. Jo, men kan du inte säga något mer om det här med att bränna objektet? För jag trodde det var du och jag som pratade på telefon. Och så sa du såhär, “det är ju som att gå på en kväll för singlar.”
Per: Ja, men även om du vet att den här mötesplatsen har alla Malmö-singlar, och så går du där från tomhänt… Då på något sätt känner du, “okej då fattar jag.” För Hemnet har ju en otrolig trafik på något sätt. Lyckas du inte där… Ja då ser det mörkt ut. Men du vill gärna bygga upp den här mystiken lite grann.
Jan: Men du, för att så här - dum fråga kanske, men om jag är på förmarknaden så säger du så här: jag kan sälja där. Kommer jag inte vara så här, du vet, få FOMO-känslan att “nu sålde jag på förmarknaden men om jag hade haft den på Hemnet, du vet då hade det varit budgivning” och så förlorade jag så här 300 000 kronor? Alltså hur resonerar du kring den?
Per: Ja, herregud. Alltså vilken svår fråga! Men du ska för det första vara lycklig och glad om du får ett bud. Det är ju väldigt sannolikt att du får det, men när du får det så tycker jag man liksom ska vara väldigt glad att “nu har jag någonting konkret att ta ställning till här på förmarknaden.”
Per: Det är så pass högt att det här hade vi ju tänkt sälja från början. Och då blir det ju den här liksom… Ska vi ta det nu eller “easy come, easy go”? Hellre en fågel i handen än tio i skogen. Det blir alla klyschor som bara finns. Det finns nog statistik som visar på både det ena och det andra skulle jag också säga.
Statistik och erfarenheter
Per: Och du kommer aldrig veta. Du kommer aldrig veta. För att en bostad kan inte säljas vid samma tidpunkt samtidigt eller två gånger. Vi, hos oss då, så har vi ganska tydligt högre snittpriser på vår förmarknad. Alltså Norban Premarket har högre snittpriser än de bostäder vi säljer på Hemnet.
Per: Men, återigen, det kan ju betyda att det var de mest attraktiva bostäderna som såldes på förmarknaden, och därmed drev upp kvadratmeterpriserna kontra Hemnet. Så det där går inte att veta. Och jag märker när jag träffar personer att man har olika syn på detta.
Olika strategier för försäljning
Per: Det beror lite på vad du tror på också. Tror du på att… Antingen ställer du dig i mitt hörn, där jag är, och det är förhandlingsläget. Och det förhandlingsläget kan du givetvis få när folk slåss mot varandra, så jag säger inte det, absolut. Men jag tycker liksom att om du kan skapa ett förhandlingsläge på förmarknad, komma till en nivå när du känner att “här är jag ju nöjd nu” - det är, jag tror att det är därför folk tar det.
Per: För de tänker att “vi kanske skulle kunna få lite till men vi vågar inte riskera.” Eller så är det en person som tycker att det är bättre att det kommer så mycket folk som möjligt. “Alla får chansen. Budgivning tror jag på. Det kommer driva upp priser.” Då ska du gå på det. Det är nästan som att man skulle helst vilja bestämma sig innan. Vad tror jag mest på? Sen får man ändra sig såklart.
Personliga erfarenheter av förmarknaden
Per: Men om du hade sålt nu? Jag själv? Jag jobbar ju med en förmarknad till förmarknaden. Okej, jag är ju fel person att fråga! Nej, men det är okej att vara part i målet. Jag var så här innan jag startade Norban också.
Per: Min förmarknad, det var ju att då tänkte jag så här: “Okej om Hemnet nu är slutdestination, för det finns ingenting efter Hemnet liksom, utan då är det på öppna marknaden. Sen så är det förmarknaden.” Jag får inte sälja med min egen firma enligt lag, utan använder då en lokal mäklare här som i sin tur såklart fick hjälp av Booli-trafiken där.
Kreativa sätt att nå potentiella köpare
Per: Då tänkte jag så här: jag vill ju sätta sprutt, jag vill liksom öka på möjligheterna på förmarknad här. Så min förmarknad i förmarknaden i det här fallet var en Facebookgrupp i Västerhamnen. Jag lade ut vår bostad där innan den var hos mäklaren. Vi höll på att förbereda den men jag tänkte att nu tömmer jag ut den.
Per: Det måste ju inte vara en Facebookgrupp, men det är ju uppenbarligen ytterligare ett sätt att hitta kunder på. Och jag ville ju… Återigen, kännetecknet av en förmarknad är att du skapar ett läge där du snart ska någon annanstans, som gör att du måste få en person att agera. Och nu kunde jag ju säga till Facebookgruppen “den här kommer snart ut med en mäklare så vill du ha den här nu, då måste du agera nu.”
Skapa känsla av möjlighet
Per: Ja, då skapar du precis “sense of urgency”. Exakt så, för sen var det ju mäklarna som låg på, sen gick jag in i vanliga förmarknaden och då blev “sense of urgency” att “den är inte ens ute på Hemnet än, så nu måste du agera” och sen var det då Hemnet. Och jag sålde ju på Hemnet, i mitt fall.
Caroline: Och du la ut den på Facebook i det område där du bodde och där finns det andra som är intresserade av att flytta en liten bit? Ja, för att man vet en kurs som man sa.
Per: Ja, men det gör du nog för att du medvetet och omedvetet letar i ditt närområde.
Caroline: Och du menar att du kanske har åkt förbi något och sagt, det där skulle du vilja ha?
Strategisk marknadsföring i närområdet
Per: Ja absolut är det så! Men det är också den enda Facebookgruppen jag hade tillgång till på ett sätt. Och det finns ju andra sätt att göra det. Du skulle kunna sprida den i din vänskapskrets. Det finns så många kreativa möjligheter tycker jag. Att nu prata om den här.
Jan: Men sen sa du också såhär när vi hade förmöte, att folk tänker inte så mycket utanför lådan. Det var också såhär “men du vet, du kan ju sätta Facebook-annonsering på din egen bostad oavsett om den är på förmarknaden, Facebookgrupp eller på Hemnet”. Alltså såhär, du vet, istället för att kanske köpa det där större paketet på Hemnet, lägg 5000 kronor på Facebook-annonsering mot en specifik barnfamilj och det kan ju ge jättestor effekt…
Caroline: Nu hände det något med Jan här, du bara sa “wow så kan man göra!”
Jan: Det är inte ens min idé, det är ju Pers!
Moderna marknadsföringsstrategier
Per: Och det är verkligen inte min idé heller så jag ska inte heller ta credit, utan det här är ju ganska vanligt förekommande. Det här är ju en ganska stor fråga, men om vi pratar nu för individen så skulle jag säga att det här kommer din mäklare kunna facilitera. För det är ju inte alla som kan sätta upp ett corporate account och sponsra en post eller hur det går till, det är inte mitt område riktigt.
Per: Men det stora här det är ju att annonsplatserna ute i världen, där Hemnet är en i Sverige, har ju såklart sedan länge sett hotet av att helt plötsligt så kunde mäklarfirmerna med hjälp av sociala medier nå ut till kunder där man annars inte hade reach. Så man liksom spelar ner sin roll lite grann i alla fall, för att man kan liksom hämta hem trafik på ett annat sätt.
Smarta marknadsföringskanaler
Per: Så det där är mycket riktigt och det är väldigt vanligt! Och det här kan vara ett bra tips. Så den väver vi in i en tidigare fråga. Men det är liksom det att det finns ju aktiva och passiva spekulanter på något sätt. På Hemnet så måste du ju vara aktiv - du måste gå in på Hemnet för att leta i listan, om du inte har en bevakning för då får du ju mejl till dig.
Per: Men du kan ju nå en passiv grupp spekulanter och intressenter genom att pusha ut ett budskap där sociala medier är ett supertydligt exempel. Och det här har vi ju gjort sen start av Norban och liksom märkt att det här spelar ju roll.
Nå rätt målgrupp
Per: För att exemplifiera så kan det ju vara så att någon av era föräldrar ska flytta ner till Malmö, säger vi. För att vi vill ha en närhet till barnen eller vad det kan vara. De själva kanske inte är lika sugna på det och inte inne på Hemnet och kollar lika ofta, och för er är det inte heller prio, men “oj nu kom det upp ett hus här som jag råkade se för att det pushades ut till mig!” - alltså det är ett ganska klassiskt exempel att “nej mamma och pappa, nu kom det ett här!” Så att då får man ganska bra täckning om man kan jobba med både den aktiva och den passiva kundgruppen.
Förhandling bortom priset
Jan: Sen var det också en annan grej som jag läste i någon artikel om förmarknad - att man kan förhandla på andra villkor än bara pris, att det är också en stor fördel att ibland så är inte pengarna alltid det viktigaste.
Per: Vad är det för något då? Då är det så att förmarknaden kännetecknas ju ofta av att det är personer som inte har köpt än. För när du väl har köpt då börjar det bli lite mer bråttom och då börjar du skynda dig ut mot den öppna marknadsplatsen.
Flexibilitet i förmarknaden
Per: Det här är min absoluta uppfattning - det är att det är tillträdet som man ofta syftar på här. Och det har man större chans att få till på en förmarknad, att nu kan jag förhandla mig till ett längre tillträde. Och om jag då går tillbaka till det som jag sa där - även om du har bråttom, jag vill bara knyta an till det, även om du känner sen “nu är det panik, vi har köpt någonting, nu måste vi sälja” - töm ut förmarknaden först!
Per: För att gå ut, det vi kallar för “naken” på den här öppna… Ja men då tar vi datingen igen - om du går naken på dejten… Ja nej, det var ingen bra referens kanske! Ha ha, jag vet inte var jag skulle ta vägen.
Vikten av grundligt förarbete
Per: Det jag menar är såhär att det kommer, jag vet att det kommer gå snabbare att sälja bostaden om man gör ett grundligt förarbete. Det är dit jag vill komma, och ett grundligt förarbete har inte bara med förmarknaden att göra utan det är fortfarande allt med styling, foto och att göra en bra presentation.
Per: Men under tiden du bygger och gör den här jättebra presentationen - ut på förmarknaden! För att en förmarknadsköpare är inte lika kräsen i att bilderna måste vara perfekta, utan de är liksom nöjda med att “här är en bostad som jag hittar som kanske inte alla andra hittar” och jag har överseende för att det inte var liksom helt perfekt.
Strategisk prissättning
Per: Istället då för att vänta, vänta, vänta, slänga ut den på Hemnet och då hoppas liksom mer - töm ut, bygg upp ett intresse över tid. Få chanser att sälja den, och om du inte säljer den så har du kanske i alla fall med dig något bud in i Hemnet och du kan liksom gå ut på Hemnet och säga “ny bostad publicerad, budgivning igång, wow!”
Förhandlingsstrategi och prissättning
Jan: Jag gillar det du säger för att det är såhär - förbättra ditt förhandlingsläge!
Per: Ja exakt, och nu när du sa pris kommer jag på ytterligare en sak, och det är ju att förhoppningsvis så kommer du kunna kalibrera din prisförväntan på förmarknaden också. Det gör att om du nu hade bråttom att sälja, då måste ju din prissättning vara rimlig och möta köparsidan.
Per: Om du inte har testat den - visst kan man ha fått en värdering absolut, men om du inte har testat den prisbilden, inte förberett dig särskilt bra och skyndar dig ut och tänker att “det här blir ett bra pris” och möter marknaden fel, då kommer det ta tid istället. Jag kommer till dejten oduschad, i galna kläder.
Psykologin bakom budgivning
Caroline: Jag tänkte på det du sa om att när man kommer till Hemnet och man redan har ett bud - wow! För att när det börjar bli bud och sånt så tänker jag så här “nej alltså nu kommer det bli dyrt, nu är det jättebra, många som vill ha det här”. Alltså det kommer nog inte… Nej men jag reagerar i det.
Jan: Eller reagerar folk alldeles…
Per: Du driver ju samtidigt en podd om privatekonomi tänker jag.
Caroline: Ja alltså jag vill ju hitta det dolda. Jag tror inte du… Jag tror att du är en förmarknadsköpare.
Per: Ja, säkert! Men jag tänker att nej, flockbeteendet är starkare. Det vill säga “oj, här var det intressant, jag måste skynda mig!” Lite FOMO som sagt igen. Värre är det som sagt om det har legat länge - “Vad är det för fel? Den har sänkt i pris två gånger.”
När intresset visar sig
Jan: Och då var vi i vårt hus ju. Vårt hus var ju ute och just då hade vi lagt ner att vi tittade. Så vi missade det. Och sen så tog de bort det från Hemnet. Och sen kom det ut igen, igen.
Caroline: Och då var vi rätt många som var på visning. Jo, men det var ju bara vi som la bud. Fem på visning är ju inte succé.
Per: Det kändes som det var mycket! Vi fattar ju inte det. Vi var ganska kassa. Men då sitter ni ju här också! Och det är ju ett fönk på det. Det här är ju ett superhus - nu har ju inte alla varit här som lyssnar. Men det här är ju ett superfint hus! Och du måste ju ibland lura dig själv för att vinna dem här.
Olika köparstrategier
Per: För att om du hela tiden både vill ha toppenhus och göra världens bästa affär - de går sällan hand i hand. Sen beror det på hur du som köpare är. En del vill ju liksom fynda: “Det har legat ute länge, nu är det ett bra köp!” Medan andra vill få en verifierad prisbild: “Jag köpte i budgivning, jag vet att det drog iväg lite men det känns skönt, för det var två andra som nästan var beredda att betala lika mycket.”
Förmarknaden - både möjligheter och missförstånd
Jan: Finns det någon missuppfattning kring förmarknaden eller något du önskar att fler visste?
Per: Det finns absolut en sanning här som är viktig att känna till - en viss del av förmarknaden är faktiskt till för mäklarnas skull också. Låt mig förklara hur det fungerar i praktiken.
Mäklarnas arbetssätt i förändring
Per: Mäklare jobbar ofta på provision, vilket betyder att de får betalt för att sälja bostäder. För att kunna göra det behöver de få förmedlingsuppdrag. Det intressanta är att hela processen har flyttats allt tidigare. För 20 år sedan satt mäklaren och väntade på att ni skulle ringa och säga “nu ska vi sälja” och då diskuterade man arvode på 5-7,5% och kom överens.
Per: Sen blev man mer proaktiv. På visningar började man fråga “hur bor du idag?” När den källan började sina, började man ringa runt: “Ni bor i området, vill ni ha en värdering?” Man kanske till och med lockar med gåvor för att få göra en värdering. Det etableras en kundrelation, vilket jag egentligen inte har något emot. Folk tänker ofta “vi har inget att förlora - får vi rätt pris så säljer vi.”
Förmarknadens utmaningar
Per: Här kommer den viktiga poängen: När mäklarbranschen flyttat sig allt tidigare i processen, så finns det faktiskt en del bostäder på förmarknaden som knappt går att köpa. Det kan vara att mäklaren lyckats få någon att skriva på, men säljaren tänker “ja, det kan väl vara bra” efter att ha fått en gåva. Det skapar en viss passivitet och ibland frustration på förmarknaden.
Förmarknadens realitet
Per: Det här är något jag ofta får frågor om - många har upplevt frustrationen av att se ett perfekt hus på förmarknaden som egentligen inte är till salu. Det är en viktig insikt att förstå att detta händer oftare med villor än med lägenheter. Låt mig förklara varför!
Per: Med villor är det ofta så att säljaren är mer kräsen i sitt letande. Det finns ju bara ett av varje hus, och särskilt äldre personer vill kanske inte krångla för mycket. De är ofta mer intresserade av att veta var de ska ta vägen än att få högsta möjliga bud. I en storstad däremot, med lägenheter, brukar vi säga att nästan allt är till salu - om priset är rätt! Det handlar ju om att göra bostadskarriär för att så småningom nå drömvillan där man planerar att bli gammal.
När ska jag använda Norban?
Jan: Vi närmar oss slutet, och jag tänker att vi ska prata lite om Norban.se. Vem tycker du ska gå in där, och när är det värt att registrera sin bostad?
Per: Det här är ett riktigt bra verktyg för dig som är nyfiken på din bostads potential! Du bör definitivt kolla in Norban om du vill:
-
Känna av intresset för din bostadstyp
-
Se hur marknaden värderar ditt läge
-
Utforska möjligheterna inför en eventuell flytt inom 6-12 månader
Fördelarna med digital marknadsföring
Per: Vi har utvecklat en process som är otroligt smidig. Med minimal insats från din sida kan du få en bra bild av marknadsläget och potentiella köpare. Du behöver inte ens ha perfekta bilder eller en genomarbetad presentation - dagens köpare är ofta väldigt pålästa om områden och adresser.
Enkelt att komma igång med Norban
Jan: Vi gjorde ju faktiskt ett test med huset - jag la bara upp den gamla bilden från när vi själva köpte huset.
Per: Ja, och det räckte! Det visar verkligen hur marknaden har förändrats. Dagens spekulanter är otroligt pålästa om områden, adresser och gator. Efter så många år av het marknad räcker det ofta med grundläggande information. När folk ser att det finns något tillgängligt på “rätt gata” väcks intresset direkt, särskilt om de kanske har förlorat någon tidigare budgivning i området.
Fördelar med tidig marknadssondering
Jan: Och det kostar ingenting att registrera sig, det är ingen förbindelse?
Per: Precis! Det är helt förutsättningslöst. Jag utmanar er verkligen att testa - ingen blir gladare än jag om ni gör det!
Sammanfattning och framåtblick
Jan: Stort tack Per! Vi kör vidare direkt med del två. För er som lyssnar - efter att ni varit inne på Norban.se, missa inte nästa bonusavsnitt som kommer om bara två minuter!
Jag hoppas att du fick ut mycket av den här första delen med Per. Ett av mina personliga guldkorn var tipset om att tänka långsiktigt när du köper - hur ser målgruppen ut när du en dag ska sälja? Det andra var insikten om förmarknaden - du har verkligen inget att förlora på att sondera terrängen tidigt via till exempel Norban.se.
Vad kommer i del två?
I nästa avsnitt dyker vi djupare in i:
-
Bostadsmarknadens utveckling
-
Prisutvecklingen framöver
-
Förändringen från “frysbox till långsam upptining” 2024
-
Effekterna av regeringens nya regler
-
25 spännande påståenden om renovering, läge vs skick och mycket mer!
Avsnittet ligger redan ute, så du kan fortsätta direkt. Tack för att du lyssnar och följer oss - vi ses i del två!
