Har ett litet dilemma som jag önskar bolla med alla ni här. Önskar inga råd om vad man kan göra med “grannen”, utan mer stöd och vägledning kring den tankeprocess som vi har gett oss in på, när det gäller att leta boende.
Vi (jag, min fru, två barn 2 och 8) bor idag i ett klassiskt villaghetto med ca 400 hus byggda runt 80-85. Små tomter och vanliga villor. Vårat hus är ett Älvsbyhus på 130 m2 byggt 1984, hyfsat renoverat men äldre snitt på det mesta, planlösningen är ganska dålig, med kök och v-rum i motsatta ändar av huset. Pyttelitet tvättrum osv. Belåningsgrad 50%. Vi har allt nära inom cykelavstånd, dagis, skola, jobb.
Problemet är grannarna, eller snarare ena granne som flyttade in för 10 år sen, och har sakta men säkert blivit jobbigare och jobbigare. Det är allt från att tillfälligt lägga skräp på vår tomt, högljudda poolfester med hög bastung musik var och varannan sommarkväll (3 barn i tonåren) till 23-24, spela trummor på altanen timtal i streck osv. Har testat att prata med dem, de lovar att säga till sina barn, det upprepas osv.
Pappan gillar motorcyklar och veteranbilar och kan stå och varva sin motorcykel flera gånger i veckan under sommarhalvåret. När veteranbilen startas är det så man hoppar högt och hela huset vibrerar. Givetvis ofta på kvällar precis mot sidan där vi har sovrum och nattar den lille. Har pratat med de övriga grannarna om detta och de suckar lite instämmande “ja ni har det inte lätt där kan jag förstå”, men i övrigt är det ingen som störs då inget annat hus än vårat påverkas nämnvärt av detta, då vårat hus är det enda som direkt möter deras baksida och garage där allt oväsen kommer ifrån.
Grannen bredvid deras hus är en äldre gubbe som inte verkar bry sig om någonting, tror inte att han hör speciellt bra heller. Har varit inne flera gånger och sagt till och bett att de spelar på normala nivåer, de sänker en stund, sen höjs det igen. Deras barn hälsar inte ens på oss. Svårt att få till någon dialog då de alltid har bråttom och vill smita undan. Så har det varit ända sen de flyttade in.
Det känns som om hela fastigheten är en enda stor lekplats, som vi lyckades få precis bredvid oss. Upplever inte att något liknande finns någon annanstans i hela området. En bekant som jobbar som polis var turligt nog hos oss i somras närde började festa, och han gick och knackade på och tog ett allvarligt snack med dem, och då vart det lugnt under nån vecka, men sen var det som vanligt igen.
Även om vi trivs drar dessa grannar ner på boendekvaliteten något enormt, då man inte vet när och om de tänker hitta på något. Det är knappt man vågar sätta sig en härlig sommarkväll på sin altan med ett glas vin med sin fru utan att rätt som det är störas av dunkandet från musiken eller 8-9 tonåringar som börjar vråla kring poolen. De åkte iväg en vecka på semester i somras och det var den mest underbara tiden vi upplevt, då kunde vi verkligen koppla av. Jag själv har gått in i väggen tidigare och har numera lite svårt för denna typen av stressmoment. Normala grannar med normala aktiviteter och fester är inget problem, men detta är allt annat än normalt.
Nog om dem, vi har som ni förstår kollat runt på lite objekt som är till salu med en radie av 2 mil från där vi bor idag. Har hittat två objekt som är intressanta:
-
Torpet vid insjön. Ett sagolikt läge med egen brygga, dock finns det hur mycket som helst att göra, huset behöver totalrenoverat då det är byggt 1925 och senast renoverat 1975. Ganska ensligt läge 1 km till närmaste samhälle, lite Bullerbykänsla över det hela. Ca 8 hus på gatan, flera barnfamiljer. Närmaste granne ca 300 meter bort. 20 minuter med bil till skola, köpcentrum jobb etc.
-
Lyxhuset vid havet. Ett fint stort hus som i princip spräcker vår budget. Stor tomt även om det ligger i ett mer nybyggt villaområde. Väldigt ovanligt att hitta hus i sådana områden med så stor tomt, passar oss perfekt. Ett hus som har allt, men som innebär att vi behöver låna en rejält stor summa pengar. Detta hus kostar nästan det dubbla mot vad vårat är värderat till. Skönt att allt är klart, vi behöver bara flytta in. 150 meter till närmsta granne. 15 minuter med bil till skolor, köpcentrum etc.
Anledningarna till att vi söker nytt boende är väl i princip:
- Barnen börjar bli större och den större har ofta kompisar här, vi känner oss lite trångbodda i huset vi bor i.
- Grannen!
- Önskar rejält större tomt för diverse aktiviteter vi planerar (nej, inget som är störande för grannarna).
Varför tvekar vi, varför skapade jag detta inlägg?
- Grannen är största anledningen till att vi vill flytta, hade de försvunnit hade vi med glädje bott kvar. Kanske får de för sig att flytta om något år. Skilsmässa osv… vem vet.
- Barnen har sina kompisar, dagis, förskola i området och vi trivs väldigt bra med detta, väldigt enkelt. verkligen ett toppenområde. Vi har en jättefin tomt med fin utsikt på baksidan. Huset går att modernisera och bygga ut, det är hanterbart.
Frågan som vi grunnar på är väl Tänker vi rätt? Alla logiska argument talar för att vi borde stanna kvar. Viljan att flytta är i princip helt koncentrerad till grannen.
Har läst massvis med liknande trådar på andra forum, och de flesta hamnar i samma slutsats, får man oturen att hamna bredvid en granne som gör livet surt för en, ja då är flytta i princip det enda man kan göra, om man inte vill “härda ut” och hoppas att något händer hos grannen som gör att de lugnar ner sig eller flyttar. Samtidigt bjuder ju de två objekt vi hittat på utmaningar av annat slag.
Råd?
/H
Sen finns det både praktiska och andra aspekter som gör att det kan kännas ännu mer jobbigt och utsatt om det t ex händer något. Vi fick till exempel stormen Gudrun som påverkade oss en del.
) Det är sällan de som rasar mest i pris vid en nedgång utan de hittar alltid sina köpare nästan oavsett tider. Är det dessutom stor tomt är det många som värdesätter just det av olika anledningar. (Lekytor, utbyggnadsplaner, pool, trädgård, uppställning husbil/båt osv)