Hej forumet!
Jag har lite funderingar som jag nog egentligen vet “rätt” svar på samt vad jag kommer få för svar från er men känner att jag behöver ställa mina frågor ändå
Jag har väl egentligen två spörsmål (med flera underfrågor): Fråga 1: Ska/bör jag och min sambo sluta med månadssparande till LF global indexnära och Lysa samt sälja rubbet på grund av ändrad sparhorisont med ett eventuellt husköp om 0-5 år? Hur säljer jag i så fall bäst strategiskt/ekonomiskt av ett belopp på runt 1,5 miljoner kronor? Var bör jag placera kapitalet sålänge samt sätta in vårt löpande månadssparande?
Fråga 2: Är det rimligt att köpa ett hus för runt 10 miljoner med vår ekonomiska situation?
Utveckling till fråga 1:
Jag har runt 1,5 miljoner placerat på Länsförsäkringar global indexnära och Lysa. Dessa pengar samt det kapital vi har i nuvarande hus ska tillsammans användas till ett eventuellt husköp. Om rätt hus (mot förmodan) dyker upp imorgon slår vi till men vi har letat ett par år och söker väldigt specifikt så just det vi söker har ännu inte dykt upp. Vi tror att det kan ta ett par år till innan vi hittar just vårt drömhus. Om det ens dyker upp?!
Jag vill egentligen inte att vårt kapital ska vara utanför marknaden i flera år och vill egentligen inte sälja nu när värdet gått ner. Å andra sidan kan ju denna nedgång bli långvarig eller bli ännu värre och det kanske är bättre att bita i det sura äpplet och sälja allt nu. Vi hade en “bra båt” och en långsiktigt sparhorisont men den har ändrats när vi gradvis har blivit mer och mer säkra på att vi vill ha ett annat hus.
Utveckling fråga 2:
Vi är runt 30 år gamla. Våra årsinkomster ligger tillsammans på runt 1 mkr brutto. Trygga tillsvidareanställningar. Endast bolån och studielån, inga andra skulder. Vi har insats till det nya huset på 4-4,5 miljoner kronor beroende på vad vårt nuvarande hus säljs för samt hur länge det dröjer innan vi hittar drömhuset (vi sparar 20-30k i månaden). Vi kommer förhoppningsvis även få barn inom några år.
Rent krasst ekonomiskt borde vi bo kvar där vi bor nu i ett hus köpt för 4 mkr (med värdeuppgång på runt 1 mkr) istället för att köpa ett för 10 mkr men vi tror att vi kommer att tycka att det är värt att bo närmre jobb och storstad samt på sjötomt vid en större bättre badsjö än den tjärn vi bor vid nu. Men är det värt mer än dubbelt så mycket i bolån och boendekostnader (det kan väl egentligen bara jag och sambon svara på förstås).
Som ni hör är jag kanske både i kval kring den mer logiskt/rationella ekonomiska sidan av “problemet” som den mer emotionella aspekten och skulle bli väldigt glad om jag fick lite input kring båda dessa för att kanske få lite fler perspektiv kring hur vi kan tänka.
Stort tack på förhand och trevlig fortsatt sommar!
Ni har en ekonomisk situation som är mycket bättre än vad det stora flertalet 30-åringar har.
Ni borde kunna fortsätta leta efter drömhuset utan stress.
Om det som är kvar efter försäljning av nuvarande bostad räcker för att täcka kontantinsats på nya huset på den del ni inte kan få bostadslån på, kan ni själva bestämma när det sedan är läge att amortera extra med hjälp av försäljningar från sparandet utan att behöva sälja vid surt börsläge.
Jag förstår ditt problem då vi har ungefär (dock inte lika mycket pengar :D) samma sits och samma ålder. Tyvärr är det ingen annan än ni som kan bestämma vad som är bäst. Vi ser också dubbla eller trippla månadskostnader framför oss vid bytet. Men det är också lätt att tänka i 1or och 0or för mycket här, visst är det det mer pengar, men det kanske är värt det? Varför ska man sitta och spara 20-30,000 i månaden resten av livet? Det är svårt att kvantifiera lycka.
Vi har resonerat som så att vi kommer slå till när objektet dyker upp, vi är väldigt kräsna och det verkar kunna gå år mellan att hus vi vill ha dyker upp. Men det är lite surt att det ligger ganska mycket pengar på bankkonto och har gjort det i flera år, men det finns inget alternativ till det om man ska vara beredd på köpa!
Sälja allt minst hälften och ha den delen i räntefonder som ni sedan minskar framöver om det hade varit fem år framåt. Men då det kan bli köp imorgon ska allt säljas. Återhämtningen kan komma om 3 år eller 7 år så att utgå ifrån uppgång är dumt. Boende ska vara för att trivas och vad ska ni annars ha pengarna till tänker jag?
Så sälj allt och lägg i en vettig räntekonto och vänta tills ni hittat det ni vill ha helt enkelt. ^^
Sedan är det väl relevant om ni ska ha alla pengar till kontantinsats eller ej. Ska ni inte ha det ska ni bara sälja det som ska användas till det och det som finns i huset kan ju räcka för det? Så då behöver ni inte sälja något utan ha det till annat som har en horisont på 10 år eller längre.
Fråga 1: Jag hade nog övervägt att sätta en hyfsad del i fonden Alcur, kanske hälften, och resten i ett konto med bra ränta. Och utvärderat några ggr per år, kanske flyttat tio procent av det initiala till konto per år. Är man lite riskvilligare, och har pejl på plan b för initiala kontantinsatsen, kan man boosta Alcur med lite billig/gratis kredit på Avanza.
som @shuttehface skriver det kan på många ställen gå flera år mellan såna hus dyker upp på öppna marknaden. Många går i arv och säljs internt eller utanför marknaden via kontakter som får reda på att ägarna funderar på att sälja. Så då är det mer att vara beredd och “gilla läget” som gäller.
Det är dessutom sällan såna ställen säljs till “fyndpris” och de behåller i längden sitt värde bra också. Dessutom säljs det nog relativt sett färre såna objekt vid sämre tider och nedgång. (Många med såna ställen har god ekonomi och behöver inte sälja i dåliga tider) Så därmed kan det dröja ännu fler år mellan de blir till salu i sämre tider.
Eftersom ni har ett “likartat” läge så är ni ju hela tiden “i marknaden” med de pengarna. Så går det ni söker upp så går antagligen ert upp också och tvärt om. Eftersom nuvarande hus kommer att utgöra en stor del av kontantinsatsen så är liksom pengarna i fonden mer “på marginalen” i förhållande till hela kontantinsatsen. Så personligen hade jag nog behållit de i fonderna med tanke på att tidshorisonten lika gärna kan bli 8 år som 2 år.
Håller i stort med tidigare talare med att “det är svårt att välja tillfälle då man hittat sitt drömhus”. De objekt du beskriver är ganska jobbiga att få tag i och räkna med höga budgivningar och dolda bud. När objektet väl dyker upp gäller det att vara på hugget för det är en trolig huggsexa på de objekt du beskriver och väldigt få på marknaden.
Så ni är ~30 båda två, barnlösa, har 1,5 miljoner i fonder + ~3 miljoner i eget kapital i huset?
Jag hade sålt huset, kastat in allt på börsen, hårdsparat i väntan på att börsen återhämtar sig och sedan flyttat utomlands. Finns det något som håller er kvar i Sverige?
@And1 Tack, jo pengarna ska ju användas inte bara läggas på hög. Å andra sidan är det inte dumt att ha 1 mkr i ett pensionssparande redan nu (trevlig ränta på ränta-effekt tills pensionen) och använda 500k på andra drömmar (t.ex. renovering, kommande barn, mc, resor etc.). Köper vi ett hus för 10 mkr låser vi in allt kapital i huset och har inget sparkapital kvar (förutom buffert).
@SNS Tack, det var skönt att läsa din kommentar men vet inte hundra om banken går med på att endast kapitalet i vårt nuvarande hus går till kontantinsats till en tiomiljonersvilla. Det skulle innebära en insats på 2,5 mkr (kanske mer men räknar hellre lågt i och med att man aldrig vet vad huset säljs för). Pengarna ska ju dessutom täcka mäklararvode, eventuell styling, lagfart och pantbrev. Med 2,5 mkr i kontantinsats innebär det ju en skuldkvot på 7,5 gånger årsinkomsten och 75% belåningsgrad och en amortering på 3%. Det blir en saftig månadskostnad men något vi skulle klara. Banken kanske kan göra en helhetsbedömning och se att vi har kapital på 1,5 mkr i relativt säkra investeringar (Lysa och LF global indexnära) och gå med på en deal att vi amorterar ett större belopp inom några år.
@shuttehface Roligt att ni är i typ samma situation, det är spännande med bodrömmar även om det är mycket att tänka på! Hoppas ni hittar den väg som känns bäst för er
Jag tror också att det kan vara värt att betala en hel del för sitt boende (både i inköp och i månadskostnad) för att känna att en bor där en verkligen vill och trivs. Men det måste ju ändå vara i balans med att hushållet ska ha råd att följa andra drömmar och inte bara betala för att bo. Dessutom måste det ju kännas bra i magen vetskapen att räntan skulle kunna gå upp rejält och att det blir kännbart på ett stort lån.
@Kim_elis Tack för tipsen. Jag håller med: boende ska vara för att trivas. Och pengar på börsen ska ju inte ha en kort sparhorisont så de pengarna vi kommer behöva för att täcka insatsen till ett nytt hus bör ju inte vara placerade på Lysa/LF global indexnära. Jag får helt enkelt kolla upp lite mer med banken om hur stort insatsen behöver vara i vår situation.
@Xiro Tack för tips! Jag ska kolla upp fonden Alcur. Men jag tror att vi kommer undvika att sälja befintliga investeringar om vi inte måste för att det kan komma att behövas för kontantinsatsen och då är det ju bäst att sälja nu och inte vänta med det tänker jag. Då blir det ett konto med den bästa räntan jag kan hitta vilket ändå inte är någon hög ränta…
@Skogstomten Det var perspektiv jag inte tänkt på att sådana attraktiva hus (på sjötomter nära storstad) inte säljs i lika stor utsträckning när det är sämre tider och nedgång. Så kan de säkert vara men livet går ju inte att planera och en separation/nytt jobb i annan stad etc. kan ju komma när som och då säljs väl sådana hus även i en sämre marknad. Men jag räknar inte med några fyndpriser. Tack för tipset angående att behålla våra befintliga fonder. Det är egentligen det jag vill göra och fortsätta månadspara 20-30k i månaden men vet inte längre om det är en bra idé.
@Daniel_Nilsson Absolut, det är väldigt få sådana hus på marknaden och tyvärr går dessa ofta över 10 mkr också. Ett dyrare hus än runt 10 mkr känns dock inte rimligt/värt utifrån vår ekonomiska situation.
@Guldfeber Vi har kanske inte riktigt 3 mkr i kapital i huset men där omkring. Det som håller oss kvar i Sverige är familj och vänner i trakten samt att jag vill göra karriär i den organisation jag jobbar i. Sedan längtar vi efter att bo i ett hus där vi vill satsa på att göra det till “vårt egna” och inte som nu när vi inte gör några satsningar på renoveringar/dyrare inköp etc. för att vi inte vet om vi ska sälja och när eller om potentiella renoveringar betalar igen sig vid försäljning. Det är tråkigt att leva på “stand by” och inte satsa här och nu på vårt drömboende.
Stort tack allihop för olika perspektiv och tips! Vilket fantastiskt forum detta är som hjälper varandra när vi står inför (stora och små) livsval för att på olika sätt nå ett rikare liv
Vi har gjort en liknande resa, för knappt två år sedan, dock med två barn och ett tredje på väg. Kvalen känns mycket bekanta.
Jag skulle precis som du nämner börja med att ta pulsen på bankerna först för att orientera dig mer. Be om bolånelöfte från 5-6 olika banker (de flesta har onlineformulär, tar inte många minuter att fylla i) och se hur mycket kontanter ni faktiskt kommer behöva pytsa in.
Ett problem ni sannolikt kommer stöta på hos bankerna, du är inne på det själv också, är att era inkomster (vi ligger på ungefär samma nivå) är relativt låga för ett hus på 9-11 miljoner kronor och att ni behöver bidra med mycket pengar själva.
Mycket av den summan kan sannolikt komma från nuvarande bostad, men bankerna kan vara rätt hårda vad gäller inkomsterna så i värsta fall blir det mycket av investeringarna också. Det ni behöver kunna slanta upp snabbt är 10 %, resten betalar ni ju först vid tillträdet och då har ni sannolikt hunnit sälja er nuvarande bostad.
När ni vet hur mycket ni kan låna är det mycket enklare att ta beslut om nuvarande investeringar. Du kanske kan återkomma till tråden när bankerna svarat? Det vore roligt att höra var det landar. Jag skulle vänta med att sälja av innan du har den informationen, trodde själv att vi skulle behöva sälja av fler fondandelar än vad det blev i slutändan.
Jo delvis, men min erfarenhet är då att många i de områdena i större grad har så pass bra ekonomi att de INTE måste sälja i dåliga tider. Typ ”en tar sommarstugan och den andre huset” sen klarar båda av det utan att man måste sälja. Sen har de relativt sett oftare ett stort släktaffektionsvärde som gör att man gärna säljer till en släkting/bekant om möjligt.
Eller att man då ”säljer via kontakter till fast uppgjort pris UTAN att de kommer ut på öppna marknaden.
Mina föräldrar bor i ett sådant hus/område i Norrland. De letade i över 20år!
Vi har själva tidigare bott på en stor sjötomt vid en liiiiten sjö utan för Stockholm. Nu har vi istället en sådan sommarstuga vid Mälaren sen 10 år och håller alltid ögonen öppen efter såna ställen (liksom många andra).
Brukar ofta vara ett av de första ämnena som kommer upp när man träffar någon ”granne” där. Typ ”-har du hört att xxx funderar på att sälja?” Sen hux flux är det sålt via/till kontakter utan att någon annons dök upp
Så när Mäklare skriver i såna annonser ”-såna här ställen kommer sällan ut på ÖPPNA marknaden” så är det faktiskt inte bara säljsnack enligt min erfarenhet.
@7NT Tack för din kommentar, skönt att läsa om andra som vart i liknande sits och hur det gick för er. Jag har haft ett muntligt samtal med den bankperson som vi haft lång kontakt med och som satt upp våra bolån av nuvarande hus och även bostadsrätten dessförinnan. Han sa att utifrån vår ekonomiska situation och att vi är unga med löner som kommer gå uppåt allt eftersom åren/karriären fortlöper absolut kunde köpa en villa för 10 mkr. Inga konstigheter enligt honom. Men då sa jag att vi hade en kontantinsats på 4 mkr.
Hur ska jag göra rent praktiskt om jag vill ta pulsen på flera banker? Lånelöftet söker en ju (online) genom att fylla i ett förutbestämd kontantinsats. Kanske är det bättre att jag ringer runt till olika banker och ber om telefonrådgivning? Jag kan ju inte skicka in flera ansökningar med olika belopp till en och samma bank/flera banker. Bankerna behöver ju få förklarat för sig vår sits med kapital på ISK som ska amorteras inom X år. När jag använder t.ex. SEB:s bolånekalkyl på nätet och skriver in att vi har en kontantinsats på 2,5 mkr så får vi max köpa ett hus för 8,8 mkr och låna 6,3 mkr.
Att slanta upp 10% ( ~1 mkr) snabbt är ju inte alltid möjligt om vi bara ska använda kapitalet som är låst i nuvarande hus. Jag funderade på om vi istället för att fortsätta månadsspara i Lysa/LF global indexnära ska öka vår amortering per månad/amortera klumpsummor var tredje månad. För det blir ju mer ränta än att börja spara i ett bankkonto med 0,6-1% ränta. Vår boränta har nu precis gått upp från 1,09% till 1,49% (rörligt). Men genom att amortera mer låser vi in ännu mer kapital i nuvarande hus.
@Skogstomten Intressant, det var en inblick i en okänd värld för mig. Kanske kan jag skicka ut trevliga brev på snigelposten/åka runt och lägga egengjorda flygblad med våra kontaktuppgifter i fina sjötomtsvillors brevlådor och skriva att vi vill köpa deras hus, kan betala mäklartjänsten samt att vi är flexibla med tillträde (OK att vänta något år). Fast folk kanske blir upprörda och tycker att det är att gå över gränsen/något etikettsbrott.
Tycker ni har ett bra utgångsläge, vill även passa på att gratulera för en mycket fin ekonomisk grund. I det läget som du beskriver så hade jag/vi nog sålt av innehaven för ett “drömboende”, n’är det väl kommer.
Ursäkta om jag hamnar lite på sidospår gällande din frågeställning, men tycker det var intressant att se frågan gällande att sälja av ert fond/aktieinnehav. Min uppfattning har alltid varit att vid korta sparhorisonter så ska pengar hållas borta från börsen. Vad var eran tanke med att placera alla dessa pengar på börsen från början?
Jag frågar då jag tycker att det är intressant - vi är på en liknande “resa” när det kommer till sparande. Då vi hade en relativt kort spar-horisont (3-5 år) så valde vi att spara väldigt aggressivt på vanligt sparkonto (istället för fonder/aktier). Det vi har sett som problematiskt är att prisökningen har varit så drastisk på bostäder, att vårt sparande inte riktigt hänger med. Så det som snarare händer nu är att vår initiala tanke på kortare spar-horisont ser ut att bli längre (> 5 år).
Jaså? Kul att ni gjort precis det. Jag läste om ett par som gjorde det men då blev uppringda av någon som tyckte att det var ett övertramp på något vis och oförskämt. Nu lutar jag mot att pröva, det finns ju inget att förlora förutom lite tid. Det kan nog vara positivt också att göra en liten “roadtrip” runt i de områden vi är intresserade av och kanske lära oss mer vad det är vi gillar.
