Har världens ångest över ett (förhastat) bostadsköp.
Vi bor i en bostadsrätt som vi köpte för 8 år sedan för 2,8 Mkr. Vi har i flera år sneglat på hus i vårat område men inte haft råd att köpa då de flesta husen har sålts för över 6 Mkr. När marknaden var bra kunde vi ha gjort en rejäl vinst på lägenheten men vi sålde aldrig då jag var föräldraledig osv.
Nu dök äntligen ett hus som vi hade råd med. 65+65 kvm stort med ett utgångspris på 5 Mkr. Vi kände att det var nu eller aldrig att köpa hus och slog till med ett förhandsbud på 5,6 Mkr. Säljarna tackade ja och vi skrev på dagen efter. Allt gick så fort och nu efter kontraktskrivning har jag hunnit smälta situationen och har världens ångest över att vi antagligen la för högt bud? Vi orkade inte med en budgivning och eftersom husen i området brukar gå för mer så tänkte vi att även detta hus kommer att dra iväg vid en eventuell budgivning. Det jag missade att räkna på var kvadratmeterpriset…jag jämför nu på Booli och inser att vi har betalat ett högt kvadratmeterpris jämfört med övriga hus i området. Hur mycket ska man ta kvadratmeterpriset i beaktning?
Nu när vi vill sälja vår lägenhet säger mäklaren att marknaden är tuff och att vi kanske måste sälja för 2,5 Mkr vilket innebär 300 kkr i förlust.
Vårt eventuella för höga förhandsbud tillsammans med att vi eventuellt förlorar på lägenheten ger mig enorm ångest.
Vi har stabila löner och kommer att låna 4,8 Mkr från banken.
Har vi gjort världens sämsta affär?
Tacksam för ärliga svar.
Er största utmaning blir att sälja lägenheten innan tillträde till huset. Visst köper ni på en nedåtgående marknad. FOMO har fått mig betala för mycket ett antal gånger. Nu kanske huset var unikt. Har ni besiktat huset så ni inte råkar ut för några fel. Undersökningsplikten är omfattande för köparen.
Vad betalade ni per kvadrat och vad anser du snittpriset i området vara? En avvikelse på ca 20 % är ju inom felmarginalerna i ett vanligt område och kan bero på skick osv
Jag tror ni gjort ett bra köp, att ens hitta ett hus inom er budget som ni ville köpa och vann, är en stor vinst.
Det kan likaväl vara så att om ni inte lagt det starka budet, så hade kanske en budgivning gjort huset dyrare eller att ni inte fick vinnande budet.
Så fokusera på ert nya hem och håll tummarna att allt går smidigt med er lägenhet.
Ni har utrymme i er ekonomi, så du behöver inte oroa dig för saker du inte kan påverka. Förhoppningsvis kommer ni bo länge i nya huset och skapa ett mysigt hem, där ni kommer skapa massor med nya fina minnen.
Små hus, och 65+65 är inte jättestort har ett något högre kvm pris än ett 200 kvm hus. Det är ju ändå så att ett större hus med lägre kvadratmeterpris blir proportionerligt dyrare lån,drift osv på.
Det är kanske lite att ta i med ett förhandsbud på 10% över utgångsbud men gjort är gjort.
Och som Melwa skriver, ni klev över en budgivning i ett populärt område.
Det hade nog landat här ändå
Försök sälja lgh snarast om det är kravet för banklånet. Det är det viktigaste.
Om ni sålt lägenheten och köpt motsvarande hus på toppen, vad hade utfallet blivit då? Rimligtvis borde ni tjäna på att uppgradera i en nedåtgående marknad.
Huruvida ert husköp är en bra affär eller ej har jag ingen aning om, kanske att ert förhandsbud var lite väl högt i en tid av osäkerhet på bostadsmarknaden, men man vet ju inte vad som hänt annars.
Det man hade kunnat göra annorlunda är väl att sälja lägenheten först, innan husköpet, så ni vet hur mycket pengar ni har att röra er med och inte behöver riskera dubbla boendekostnader.
Om ni gillar huset och ser potential över tid så kör på. Ingen mening med att titta bakåt. I stunden känns de flesta objekt dyra- 10-20 år senare tycker man att det var ett fynd.
Det som kanske är en lärdom för framtida köp - att veta exakt vad man vill ha och sen slå till när det kommer (så är det kanske för er när ni ger detta en stund…)
Lycka till
För mig hade huset varit på tok för litet, 65kvm per våning är ju väldigt litet och begränsat. Men beroende på marknad kan det ju vara vad man har råd med, och alternativet är lägenhet så då hade jag hellre bott i ett litet hus.
Vi har en stor enplansvilla men pga att det är ett plan, så är ju ungarna på samma ställe konstant och just nu spelar dom i tiktoks så jag blir galen i vardagsrummet, så jag vill flytta ut i garaget…
I ett tvåvåningshus hade jag gömt mig på på motsatt våning …
Du kommer hamna i liknande situationer många gånger om i livet, både på gott och ont. Det du dock behöver göra är att lära dig av dina misstag. Jag förstår att det är lättare sagt än gjort men du vinner inget på att grubbla oavsett om afärren du gjorde var bra eller ej.
Försök att tänka så här: Ni har äntligen köpt ett hus, vilket ni velat under en väldigt lång tid. Låt inte pris och annat förstöra något som egentligen ska vara glädje och firande. Njut! Grattis till köpet!
En liten tanke. Om du tjänar pengar på ditt bostadsköp. Betyder inte det att någon förlorat pengar? Hur känns det?
Jag tror hela tankespåret om att tjäna/förlora pengar inte hör hemma i bostadsaffärer som köps för att bo själv i. Att bo är inte en investering. Det är en kostnad. Man kan inte räkna med att tjäna pengar på en kostnad tycker jag. HItta ett boende som du ser ut att trivas i, har de egenskaper du efterfrågar, och titta på ekonomin om utgifterna är värt vad du får.
Jag tycker inte man kan resonera så kring vinst/förlust när man talar om flera parter och olika tider. Om jag köper något vid en tidpunkt är säljaren förhoppningsvis nöjd då, om jag ett antal år efter säljer till ett högre pris är jag och köparen överens. Jag har gjort en vinst men med skulle ha förlorat?
Säljaren hade en besiktningsman som hade skrivit ett besiktningsprotokoll till försäljningen. Vi hade en genomgång med besiktningsmannen i samband innan kontraktskrivningen och det va inga konstigheter.
Huset i sig är inte unikt men den hade bra tomt, välskött och nära till barnen skola.
Tack snälla för ett ärligt svar.
Saken är den att vi aldrig har bott i hus, både jag och sambon är uppvuxna i lägenheter.
Det kommer nog bli en omställning för oss att flytta till hus men vi (främst jag) har velat testa huslivet länge.
Det är inte drömhuset men vi kommer antagligen märka av rätt snabbt om vi kan tänka oss bo där länge eller så märker vi att vi inte är husmänniskor och vill flytta tillbaka till lägenhet men då får vi nog vänta 5 år eller så.
Ja men det skulle jag nog säga. Det behöver lite kärlet och att vi sätter vår prägel på det men vi tänker bo in oss först och sen ta en sak i taget. Vi kanske vill ha ett till barn någon gång och då kanske det blir lite för litet men vi klarar oss där i minst 5 år i alla fall.