Vi köpte hus av rätt anledning men vid fel tillfälle.
När familjen utökades såg vi ett behov av att flytta. Detta var för cirka 1 1/2 år sedan. Huspriserna var lite högre och räntorna lite lägre… Nåväl, vi köpte inte för spekulation utan utifrån behov, men i en helt annan marknad än nu.
Har tidigare läst på forumet att man grämer förluster mer än man glädjs vinster. Vi skall troligtvis bo kvar här i många år och om framtiden vet man inget.
Min sambo är helt ointresserad av ekonomi och så länge vi har det bra (det har vi) bryr hon sig inte. Jag önskar jag fungerade likadant, men funderar av och till på detta med vad vi gav för huset och ev värde idag. Känner att det inte är hälsosamt att elta detta när vi har råd att bo här och familjen mår bra.
Jag har emotionell ställt in mig på en framtida förlust, blir det en vinst så blir jag glad. Känner att detta bara är för att hantera mina tankar.
Hur räntor, reallöner, demografi, och husbyggande ser ut i framtiden är svårt att säga.
Stör mig på att jag grämer över en “förlust” som kanske inte ens finns. Alla negativa ekonomiska artiklar förbättrar inte situationen. Tänker ofta på varför man inte köpte hus för fem år sedan. Men då hade vi inget behov av det.
Någon med liknande erfarenhet?
Hur ser man på detta på bästa vis?
Man kan inte sluta ta in input från forum och nyheter.
Detta! Kanske hjälper dig att tänka på huset som en pryl ni köpt som ni behövde, för jag hoppas du inte går runt och grämer dig över en pryl du köpt som tappar värde? Det är ingen aktie eller fond med förhoppningen att den ska ge avkastning, avkastningen ni får av huset är glädjen av att bo där ni vill och så som ni vill. Värderingen på ett hus är bara en “fiktiv” siffra som kommer förändras över åren.
Hej, köpte precis som du hus för ungefär 1 1/2 år sedan. Precis som du köpte ett hus att växa och bo för lång tid framöver. Kan känna igen känslan av varför man inte köpte tidigare, varför man inte band räntan ytterligare några år framåt samt hur mycket värde som har försvunnit på väldigt kort tid. Men samtidigt så vet du idag ingenting om hur framtiden ser ut. Har en vän som ständigt predikar “Fira alla små segrar så snart du tror att dom inträffat och sörj bara förlusterna som faktiskt har skett”. Att du ska oroa dig för en eventuell ekonomisk nedsida som inte har skett när ni köpt huset för att bo i känns meningslöst.
Det är skönt att lufta dessa tankar men min erfarenhet från själva huset och boendet i det är vi gemensamt älskar det. Vi har hittat hem och hur priset ser ut idag för vårt hus är egentligen oviktigt. Vi har tänkt att bo här länge och om det blir en förlust i framtiden får vi hantera det då. Vi får ut ett värde varje dag då huset är vårt boende, våra kontor, vårt gym och vår enkla kontakt med naturen i form av trädgården samt stora ytor att umgås med vänner. Det var detta vi köpte - inte en investering som skulle generera maximalt värde.
Försök att se alla bra saker som finns i ditt liv idag. Genom att bara skruva lite på ditt perspektiv är det nog lätt att se att ni har det otroligt bra. När ni har råd, familjen mår bra och ni verkar ha en sund ekonomi i övrigt så njut av det.
Jag hoppas du kan vända dessa tankar då det utifrån du utifrån din tråd tycks ha det väldigt bra.
Ibland när man köper en aktie/fond så dippar den också innan den återhämtar sig (och förhoppningsvis går plus), deppar man alltför mycket av att se siffrorna ändra sig på skärmen ska man nog undvika att köpa till att börja med (för då hade man inte råd att ta “förlusten”). Personligen tror jag bostäder trots allt lönar sig över tid, vi blir bara fler och fler och det är inte så att det finns några tecken på att det kommer massproduceras bostäder framöver… TINA… folk måste bo någonstans.
Hur illa det blir med förlust kan nog iallafall delvis bero på hur noga ni var/är med energifrågan. Det som har hänt är ju två saker:
En förändring av prisnivån. Kommer att korrigera sig med tiden.
En fundamental nedvärdering av hus med sämre energistatus. Jag räknar med att den förändringen är permanent.
Har ni iallafall gjort rätt på punkt 2 ovan så är nog läget ändå hyggligt.
Med tanke på att vi kommer att få se mer rejäla löneökningar kommande år lär marknaden i någon mening ”komma ikapp”. Detta hålls samtidigt tillbaka av högre arbetslöshet.
Jag kände likadant när jag köpte lägenhet för ett antal år sedan. Jag gjorde likadant som du och intalade mig själv alla de där sakerna och att det skulle vara värt det i slutet ändå. Trots det tog det ett tag innan jag var som bekväm med läget.
Det jag gjorde lite var att göra en enkel beräkning.
Uppskattad förlust vid försäljning: 100 000
Uppskattad levnadstid: 10 år = 120månader
Sparar mot lägenhet: 350kr/ månad
Månadskostnad: ~480kr
Hittepåsiffror. Men så täntke jag iaf ¯\ (ツ)/¯ Kändes inte lika farligt då
Alltså.
Det är så intressant att titta på ditt inlägg. (Och kommentarer för den delen.)
Intressant, för att det väcker så mycket i mig, så många påminnelser om varför jag fattat vissa beslut i mitt liv alltså.
Som detta:
Jag har, i stort, försökt att utesluta orden rätt/fel från mitt liv, utom då jag verkligen känner att det är rätt (som där!) att använda endera ordpar. Anledningen? Jo, för att det väcker så mycket inom mig, då rätt/fel är åsikter OM något, åsikter där rätt gör att jag kan känna mig stolt o nöjd osv medan fel gör att jag känner mig liten, dålig, kass, misslyckad.
Utifrån det - kan du skriva om meningen jag valde ut ovan på ett annat sätt, med andra ord? Lite mer utifrån fakta, och mindre utifrån ditt tyckande OM denna fakta?
Om du vill se ett exempel (jag bara hittar på nu alltså!):
Vi köpte hus för att familjen stod i begrepp att utökas och vi var i behov av mer utrymme. Dock inföll detta precis på toppen av ‘bostadsbubblan’ så priserna var som högst för att därefter börja sjunka.
Dessutom tänker jag på devisen Jag får mer av det jag fokuserar på. Om du läser nedanstående med den devisen i bakhuvudet, vad händer då?
Och så hoppas jag att:
har gjort att det känns lite bättre!
För du har fått fina svar, som just pekar på sådant som gagnar att fokusera på (min bedömning åtminstone), bland annat:
Det finns ingen förlust eller vinst förän den dagen du säljer huset.försök att bo där länge som möjligt
Min erfarenhet säger mig att bo minst 10 år
Sålde en 4 rummare efter 10 år inköp 150k sålde efter lite renoveringar förr 500k
Ek gård inköp 750k sålde efter 10 år1,7mille
Man gör ju en del förbättringar men det brukar löna sig
Det är väldigt mycket i ditt resonemang som ligger utanför din kontroll, vilket skapar bra grogrund för grubblerier. Även om det är svårt, försök fokusera på det du kan kontrollera och skjut det andra åt sidan.
Kanske behöver du ta hjälp av någon, så du inte missar livet som pågår i huset
Låter segt speciellt om man har belåning då hade jag iallafall haft en klump i magen men så är jag extra känslig för ekonomisk stress mot många andra.
Därför har jag själv valt o köpa ett boende som är “under” vad många med min inkomst bor i då jag prioririterat låg volatilitet i min ekonomi men jag förstår att det kan vara svårt med en familj då man gärna kanske vill ge barnen en gräsmatta att leka på etc.
Men du får se det från den positiva sidan att du har ett fint hus till din familj där ni kan skapa fina minnen och bara det är ju en form av “avkastning” i sig.
Det är ingen naturlag att se på nyheter.
En del säger att det du behöver veta får du reda på ändå.
Enda anledningen till att lägga tid på att fundera på vad som varit är om man i nuvarande situation kan ändra på något av det som varit tänker jag.
Jag har skrivit om detta förut, men gör det en gång till.
Byggde hus på 80-talet. 1993-94 var husets belåning 120 (!) procent. Nu är huset värt kanske 3 gånger nybyggnadskostnaden och vi är skuldfria.
Hur överlevde vi tidigt 90-tal? Vi gjorde som din fru. Försök att göra detta du också. Det kommer att ordna sig! Bor ni tillräckligt länge, så blir det ni betalade för mycket felräkningspengar.
Finns inget som säger att fastighetsmarknaden bara kommer fortsätta trenda uppåt mycket beror på om den svenska befolkningen kommer öka eller ej i framtiden så som vi gjort senaste tiden genom en stor invandring.
Kommar vi födslotalen så är det isåfall en fortsatt stor invandring som kan hålla upp priserna.
Vet inte om det hjälper men jag personligen intalar/kalkylerar alltid med att det blir en förlust med hus, bilar, båtas osv då jag tänker på det eller uppskattar dagsvärdet av de. (Låter kanske konstigt med tanke på hur jag jobbar med bilar) men då blir jag istället positivt överraskad när jag väl gör försäljningen.
Samma sak då jag gör/följer upp budget i vårt företag. Räknar alltid försiktigt och sen blir det alltid lite bättre än förväntat till slut när man börjar vara framme i november-december.
Ungefär som min gamle kapten i Lumpen sa “-förvänta er alltid det värsta så kan ni bara bli positivt överraskade!”.
Då känns det inte som en slags “misslyckande eller något att deppa för”, det känns då bara mer som en naturlig del och man tuggar liksom i sig det direkt.
Hej. Vi är alla olika. Jag oroar mig inte mycket över saker som jag inte kan påverka eller rimligen förutse. Även om det kan bli en dålig affär. Men om det finns liten men tydlig risk för snabbt katastrofutfall dvs att vi inte kan betala räkningarna och tvingas sälja med stor förlust i helt “fel tillfälle” kan jag oroa mig en hel del över det . Jag räknar med att sådant uppstår relativt plötsligt och oförutsett.
Vi tog oss ur den akuta risken genom mer arbete med tiden och bättre löner med åren och en hyfsad sparbuffert.
Exempel på elände som kan drabba plötsligt.
Arbetslöshet och Sjukdom förstås.
Har sett vänner “tvingas” ta 5 årigt bundet lån med 16% ränta under 90-talet.
Jag vet en familj som fick sälja 20% under lånen dom (pga stor till stora delar onödig renovering) hade dvs restskuld som blev blancolån med hög ränta( även det 90-tal) . Hugaligen.
Energimässigt icke uppgraderade 60 och 70 talshus drar inte sällan 30.000 kWh/år för en barnfamilj. Såna hus finns fortfarande… Nu är vi nere på 11500Kwh ( på 2 personer. med 21 grader hemma ). Ett icke uppgraderat eller än värre renoverat med elektrisk golvvärme i dåligt isolerade golv blir obra för värdet på huset och även månadsbudgetarna väldigt snabbt med lite otur.
En potentiell förlust som troligen är snarare en klart mindre vinst säg om 10 år skulle inte oroa mig alls. Det är rimligt att anta att huspriser stiger i minst samma takt som lönerna i löpande priser tror jag. Dvs om vi gissar på 3% inflation och fullt möjliga 0% reallöneökningar känns lånet på 10 år ändå 25% mindre bara av den orsaken. Det bör täcka dippen du får nu.
När vi köpte hus på 80 talet och sålde det på 90-talet fick vi realt sett bara 5% mer än vi gav för det. ( dåliga tider när vi sålde). Men helt OK ändå för vi kunde köpa vårt större hus billigt och lånet på hus 1 hade blivit klart mindre. Bingo.
Dvs… Se till att ert hus blir energieffektivt om det inte är det. Det kan behöva investeras en del. Ca 200.000 SEK minst om inget gjorts.
Väl genomtänkt är viktigt. Vi kom långt med två luftvärmepumpar och mycket välisolerade nya fönster och dörrar och all elgolvvärme föregående ägare installerat är nu avslagen och mattor och tofflor används istället.
Ett mentalt knep kan vara att hoppa över delar av-eller hela “varv av renoveringar”. Kalla dem “okynnes-uppgraderingar”, “välfärdssjuka” eller vad du vill. Det jag åsyftar är renoveringar som kommer till för att “man vill förnya hemmet”, “fräscha upp” etc. Grundbehovet finns egentligen inte, utan man har sett ett nytt snyggt kök hos grannen, på nätet, eller i reklam.
Varje gång du/ni funderar på att renovera “bara för att” och inte genomför det, så kan du tex tänka, där sparade vi in 250 tkr bara på badrummet.
Och för att föregå vän av ordning, alltså de som gärna öppnar munnen om “vikten av att leva och unna sig”, säger jag, tyst! Alla vet vad jag menar, alla är antingen själva, eller känner den sortens individ som renoverar varv efter varv, och då ej pga slitage utan pga “uttråkning”.
