Måste avreagera mig kring svensk bostadsmarknad

Istället för att skriva en novell kör jag det här i 4Chan-format. Känner att det är lämpligast. Jag är inte ute efter medlidande utan mera att få skrika av mig i etern och höra andras reflektioner om svensk bostadsmarknad.

Var mig, nyexad på första jobbet 2018

Några tusenlappar på kontot och en studieskuld var min nettoförmögenhet.

Surfa runt i överprissatt nyproduktion i universitetsstad hos privata hyresvärdar pga inga nämnvärda köpoäng, medans jag sparar till en kontantinsats. Muttra över hyresregleringen.

Lev som Günther Mårder

Corona slår till!

Gå på visningar strax därpå och tänk att äntligen kanske bostadspriserna korrigerar sig till rimliga nivåer

Ingves kör igång sedelpressen

Bevittna helt vilda budgivningar under 1 års tid. Går på dussintals visningar och tror knappt mina ögon.

Bit i det sura och äpplet och tänk “Fuck my life, staten räddar alltid bostadsmarknaden antar jag.” Köp bostad på nära ATH i superb förening rent ekonomiskt.

Bli gratulerad till bostadsköpet av vänner och bekanta. Är helt paralyserad av köpeskillingen och kan inte riktigt njuta av bostaden på flera månader.

Inflationen tar fart. Ukrainakriget startar. Boräntor ökar inte mindre än 300% på 1 år.

Baserat på de senaste försäljningarna på min gata är nettoförmögenheten nu tillbaka på 2018 års nivå om jag skulle sälja.

5 år av “Günthrande” ner i ett svart hål.

Läs och hör kommentarer om att unga äntligen kan komma in på marknaden, att det här är sunt och att bolånetorskarna äntligen får vad de förtjänar.

Skrik in i närmaste kudde

Nu är det ju så att jag trots allt:

  • Valde ekonomiskt stark förening
  • Lånade långt under vad jag hade kunnat
  • Inte köpte energislukande hus
  • Band räntan i 3 år
  • Kan bo kvar här väldigt länge om så krävs.

Men det jag stör mig så jäkla mycket på är att sådan här volatilitet ens “får” finnas på svensk bostadsmarknad, och hur jäkla lurade flera andra blivit på bostadsmarknaden som köpte för högre belopp eller under andra omständigheter.

Egentligen kan man ju säga att Riksbanken nekade mig ett marknadspris 2020 när de köpte de där förbannade bostadsobligationerna och inte lät naturen ha sin gång när pandemin inträffade. Till skillnad från hur de absolut låter naturen ha sin gång nu när inflationen tagit fart av någon anledning :person_shrugging:

Jag stör mig bara något så djävulskt på att centralbank och hyresreglering rövkörde början på mitt vuxenliv på det här sättet… Jag kunde lika gärna ha spenderat alla mina inkomster under 5 års tid i en hyresreglerad hyresrätt och befunnit mig på samma position ekonomiskt.

Men återigen; Mig går det egentligen ingen nöd på. Men det gör det säkert med många andra köpare under samma tid och inte minst har jag svårt att se någon rättvisa i det hela. Är det såhär vi ska ha det på svensk bostadsmarknad? :thinking: Att året man kliver in på bostadsmarknad ska avgöra en ung vuxens privatekonomi för flera år framöver? Både på upp- och nedsidan.

Ordet är fritt…

50 gillningar

Hej,

Jag kan fatta frustrationen, å andra sidan tycker jag det kan vara helt sjukt att man kan/kunnat göra ”bostadskarriär”…

När vi tillslut valde att köpa bostadsrätt 2014 (nyproduktion med inflytt 2015) så tyckte jag det var ofantliga pengar och hade mardrömmar över lånesituationen… spolade fram ett och ett halvt år och flyttade in, ringde banken, hade nästan dubblat pengarna… det tycker jag är sjukare.

Någon kommer alltid köpa i rätt eller fel läge… men rättvisa är nog inte en faktor vi kan räkna med på en bostadsmarknad.

Egen situation till trotts, med både bostadsrätt och fritidshus i Stockholm så hoppas jag nog innerst inne på en krasch för att få lite rätsida på en skenande marknad.

Mvh TT.

7 gillningar

Det köper jag helt och hållet. Därav

Är det såhär vi ska ha det på svensk bostadsmarknad? :thinking: Att året man kliver in på bostadsmarknad ska avgöra en ung vuxens privatekonomi för flera år framöver? Både på upp- och nedsidan.

Mitt köp baserade jag på en stillastående eller svagt nedåtgående marknad egentligen. Lite som en “hedge” mot ökande priser eftersom jag någon gång lär byta bostad. Men ska man behöva räkna med -20% volatilitet (på 1 år!) på en bostadsmarknad med de långräntorna vi hade och ur Riksbanken agerad under corona? Det tycker jag inte.

Samt att jag ju var tvungen att bo hos dyra, privata värdar. Det ska sägas att jag kommer ha en medelhög men inte orimlig boendekostnad exklusive amortering även om räntan ligger på 4%. Men ändå…

Känner exakt likadant. Nu har jag bra inkomst så känns lite smaklöst för mig att klaga när andra sitter i en betydligt mycket sämre sits, men nog fan känns det surt. Köpte min första lägenhet där på toppen 2016-2017, sålde efter uppbrott med sambo något år senare och förlorade hela kontantinsatsen och en del av det som amorterats. Sparar ihop igen och köper på nytt i slutet på 2020, och nu är vi här igen.

Kan vi gemensamt komma överens om en lite mer sansad bostadsmarknad framöver? Jag behöver inte göra samma “bostadskarriär” som finansierade tidigare generationers fritidshus, bilar och semestrar, men det vore kul att kunna bo utan casinokänsla.

19 gillningar

Fy fan, jag beklagar :frowning:

Det är framför allt sådana situationer jag tänker på. Sammanboende i hus som går isär där köpeskillingen är högre och man dessutom fått energipriserna som lök på laxen.

Då kan det gå illa på riktigt!

Kan vi gemensamt komma överens om en lite mer sansad bostadsmarknad framöver? Jag behöver inte göra samma “bostadskarriär” som finansierade tidigare generationers fritidshus, bilar och semestrar, men det vore kul att kunna bo utan casinokänsla.

EXAKT!

Det enda som tröstar mig kring hela situationen är om vi som ett resultat av detta inte behöver uppleva en till räntedopad tjurmarknad med begagnade bostäder igen! Då är jag fine med att jag var den sista årskullen som behövde offras!

Men jag tvivlar på det… Jag tror bara jag kommer få vänta rätt många år på värderingen att repa sig och sen är rallyt igång igen mot 2030 för att bränna nya generationer :confused:

1 gillning

Djävulskt bra sammanfattning av novellen :joy::+1:

Jag kan bara hålla med. Riksbanken, svensk hyresmarknad och hur vi lånar kort på den största investeringen vi gör i livet är helt up sh*t creek IMHO :slight_smile:

Å andra sidan har du

  1. Gjort ett intelligent val av bostad. Kvalitet.
  2. Lärt dig hur du kan spara om du måste. Ovärderligt resten av livet.
  3. Lärt dig att inte lita på stat och myndigheter om vad som får och inte får hända. Ibland händer det som inte ”får” hända.

Livet är långt. Du reparerar vad du känner du har förlorat.

Vi köpte i Dec 2019. Ligger fortfarande något över det vi gav. Ingen nöd.

12 gillningar

Känner med dig. Köpte själv i slutet av 2021 efter lång tids sparande. Alltid tyckt att bostadsmarknaden varit sjuk och väntat med att köpa pga detta. Men tillslut tröttnar man och i mitt fall var det att jag faktiskt ville bo på ett ställe där jag trivs. Nu har förmodligen hela kontantinsatsen försvunnit. Dock har jag ett bra lån, föreningens ekonomi är bra och jag trivs i lgh så jag kommer inte sälja med förlust (förmodligen, beror ju på när/om priserna går upp igen.

Men, vi är än unga och har livet framför oss så detta är ju förmodligen något vi kommer skrocka åt senare i livet =)

11 gillningar

Det är väl lite så…

Försöker betrakta mig själv i tredje person och skratta åt skiten istället men ibland är det svårt :roll_eyes:

Typ berätta en historia i huvudet om att det var meningen att @anon49635106 liv skulle bli såhär. Det är självklart att han skulle köpa PRECIS före den största bostadskraschen på flera generationer. Nu har han i alla fall problem att lösa och anledningar att tjäna pengar! En bra blåslampa i livet… :sweat_smile:

Jag tänker lite på boken “Jag kan ha fel” och historien om den kloka bonden…

I en kinesisk by bor en klok äldre man med sin vuxne son. Bredvid dem bor en pratsam granne. Den kloke mannen och sonen har ett litet jordbruk och till sin hjälp en arbetshäst. En dag rymmer hästen. Då säger grannen: ”Hur ska du klara jordbruket utan ert enda arbetsdjur? Vilken otur!”. Den kloke mannen säger då: ”Kanske, kanske inte.”

Några dagar senare kommer hästen tillbaka, med sig har han två vildhästar. Då säger grannen: ”Igår hade du inga djur och idag tre hästar, vilken tur!”. Då säger den kloka bonden: ”Kanske, kanske inte”. Efter ett tag är det tags att tämja vildhästarna. Bondens son tar sig an uppgiften. Han ramlar av en av hästarna och bryter benet. Då säger grannen: ”Ånej! Din son, den enda som hjälper dig på gården, vilken otur!”. Bonden svarar: ”Kanske, kanske inte”. En tid senare har strider blossat upp i gränstrakterna mot Mongoliet, alla män i stridbar ålder värvas för att bli soldater. Förutom den gamla bondens son som brutit benet. Den pratsamma grannen dyker då upp och säger: ”Alla andra blev av med sina söner, men du fick ha kvar din son, vilken tur!”. Då säger bonden: ”Kanske, kanske inte”.

“Du har bränt 5 års besparingar, vilken otur!”

Kanske, kanske inte :thinking:

20 gillningar

Jag tycker att ilskan ska riktas åt rätt håll vilket i min bok är mot bankerna. Genom deras oansvariga utlåning av pengar har de trissat upp bostadspriserna. Uttryckt på ett annat sätt kan man säga att bankerna har tagit bostadsmarknaden som gisslan. Anledningen är förstås att bankerna tjänar pengar på denna utlåning via ränteintäkter.

Låt mig ta ett exempel.

Familjerna A,B och C vill köpa hus. De är alla tre intresserade av ett hus med utgångspris på 3 miljoner ( kanske värderat av en mäklare från en storbank). Ingen av familjerna vill eller kan köpa huset kontant utan de går alla tre till banken fyllda av förväntan och drömmar om att köpa detta hus som de har blivit förtjusta i.
Familj A får lånelöfte på 4 milj kr, familj B på 4.5 miljoner och familj C på 5 miljoner. Tänker att de har kontantinsats på drygt 10%.

Vem kommer att få köpa huset?

Jo, sannolikt familj C för drygt 5 miljoner.
Helt plötsligt har huset värde stigit drygt 2 miljoner över en budgivning men husets standard, läge etc är ju detsamma.

Vem bestämde då faktiskt prislappen?

Jo, bankerna via sina lånelöften.

8 gillningar

När jag känner så som ni känner brukar jag påminna mig själv om fabeln om kungen som fick en ring med nedanstående visdomsord inristade för att påminna sig om att ha tålamod med allt som är jobbigt och att ta tillvara på allt som är härligt:

4 gillningar

Köpte ut min exfru alldeles för billigt 2018, tyckte huset var värt 6,0 men gav då 5,4. Huset värderades 7,5 2021 är nu nere på ca 6,5 med ca 2,5 milj i bundna lån till 2026.

Träffade ny fru 2022 och köpte nytt hus för 17 milj där vi endast betalar räntorna.
Vägrar sälja mitt gamla hus, ny fru som är arg vill att jag ska sälja det gamla. Jag vägrar släppa för under 7,0 fast jag skulle få 6,6 (bud finns).
Girighet är en synd men vem vill bli kontrollerad av en marknad som vill äta upp en?

8 gillningar

Bankerna bedriver väl ingen välgörenhet, det är klart att de kommer bedriva verksamhet för att tjäna så mycket pengar som möjligt inom reglernas ramar.
Varför ska ilskan riktas mot de? Det är väl isåfall mot de som sätter upp reglerna för bankerna som ilskan ska riktas om man tycker de håller för lösa tyglar.

8 gillningar

Saker är som de är och vi får bara gilla läget, även om det kan vara surt ibland. Att skylla på någon annan ökar bara vår frustation och kanske aggression. Ungefär som när man gör en dålig aktieaffär.

Det bästa är att utgå ifrån dagens läge och sen göra det bästa av det. Om man kan …

3 gillningar

Shit, ett sådant drama.

Jag tycker att det är den före detta hustrun som borde hysa agg. Att bli utköpt långt under marknadsvärdet är inte så roligt.

Ja verkligen, men hon lämnade mig. Har nu hyresgäster där så det ger mig tid.
Annars får jag sälja min själ eller kvinnan.

Ja, det är alltid någon annans fel.

Där ser man.

Hellre billigt än dyrt.

Beträffande bostadsmarknaden tycker jag annars det ör skönt att priserna kommer ner lite. De har ju varit för höga i förhållande till folks inkomster och övrig konsumtion.

1 gillning

Du har ändå varit förnuftig. Dom som köpt sina bostäder för 5-8 år sedan och använt dom till sedelpressar (lånat på dom) kommer ha en betydligt sämre sits om bostadsmarknaden går ner mer/eller kör sidledes ett antal år framåt.
Amorteringsunderlag som går ut, samt livshändelser kan ställa till det för dessa.
Nylån, skilsmässor, försäljningar, amorteringar osv blir då inte lika kul.

2 gillningar

Så du hade möjlighet att köpa innan priserna drog iväg men avstod för att du gamblade på att de skulle sjunka?

Anser för övrigt att det är ett sjukt system att unga människor ska belåna sig till max för att finansiera tidigare generationers bostadskarriärer.

4 gillningar

Nej.

Det var en kombination av att jag inte riktigt hade kontantinsatsen till den typ av bostad som jag ville ha vid den tidpunkten, samt att priserna faktiskt knappt rörde sig någonting alls i mars 2020.

Utgångspriserna stod stilla och säljarna var likt våren 2022 inte villiga att gå under utgångspriset alls. De var i förnekelse i någon månad och så fort bostadsobligationerna började stödköpas kom köparna tillbaka i april-maj.

Sen kan jag ju säga som så att det fanns bostäder vars budgivningar drog iväg så mycket redan 2020 att jag hade betalat mer än jag gjorde drygt ett år senare! Det spretade hejvilt under pandemin så man kan inte alltid säga att det var dyrare 2021 än 2020.

2 gillningar