Jag tyckte denna krönika var intressant då den passar in i mycket kring hur jag upplever min samtid.
Håller ni med krönikören?
Lite olika citat,
”Generation QE” har vant sig vid att kunna köpa lägenheter med lånade pengar som nästan är gratis och de utgick från att bolånet skulle fortsätta vara billigt. Först nu, när de ställs inför sin första räntechock, har de blivit intresserade av att förstå vad som hände.
Den andra stora grejen med ”QE” var förstås att räntorna gick ner. ”Generation QE” har vant sig vid att kunna köpa lägenheter med lånade pengar som nästan är gratis. När centralbankerna å ena sidan håller räntorna låga och å andra sidan fortsätter ”skapa pengar” genom QE signalerar de till marknaden att den kan fortsätta låna ut billigt. Men hör du till ”Generation QE” tänkte du antagligen inte på något av detta. Du bara utgick från att ditt bolån skulle fortsätta vara billig. Det är först nu (när svensk ekonomi står inför sin största räntechock på mycket länge) som du eventuellt har blivit intresserad av att förstå vad som hände.
De låga räntorna gjorde att tech-bolagen blomstrade (eftersom det var lätt för dem att ta in kapital). Precis som medelklassen i London år 1913 utgick ”Generation QE” från att de kunde sitta i sängen, dricka te och klicka hem produkter från hela världen.
Om du hör till ”Generation QE” har du antagligen aldrig tänkt på att vi bara år 2017 grävde upp mer råmaterial ur jorden än vad vi gjorde hela vägen från den mänskliga civilisationens början och fram till år 1950.
Till detta har de även test om man tillhör generation QE,
Helt naturligt att alla som vill ha allt NU mha lånade pengar inte har lärt sig av ekonomihistorien på samma sätt som att riksdagen 1925 avvecklade försvaret och blev överraskade 1939 och dessutom gjorde om misstaget under 1990-talet och inte reagerade 2014 utan först 2021.
Jag tillhör generation “spara” med konversativ syn på att lån skall återbetalas för “den som är satt i skuld…”
hör du till ”Generation QE” tänkte du antagligen inte på något av detta. Du bara utgick från att ditt bolån skulle fortsätta vara billig
Jag skulle snarare säga att räntehandlarna (främst pensionssparare) uppenbarligen trodde på det? Värsta kraschen för långa räntepapper på flera hundra år osv
Det är inte bara så enkelt att Generation QE såg 3-månadersräntor på 1,5% och tänkte ”ooga booga, billig ränta nu - billig ränta för evigt!”
Nej. Man kunde låna på 10 år till under 2% effektiv ränta i Sverige, och strax däröver i 15-30 år i USA. Det var inte bara billigt på kort sikt.
Jag tycker det säger mer om de äldre generationerna och den förda penningpolitiken? Fast Generation QE kanske anspelar mer på mindset än ålder i krönikan…
En aspekt som är viktig är att den urspårade hyresmarknaden gjort att många köpt lägenheter utan att ha någon riktig ekonomisk bas.
Om man har ett karriäryrke och köper en dyrare lägenhet så är det normalt en form av investering. Det finns en ekonomisk rimlighet i det hela. Lägenhetens värde står sig iallafall hyggligt och någon rimlig möjlighet att hitta en likvärdig hyresrätt finns inte.
Om man jobbar i något enklare yrke och köper en lägenhet i något miljonprogram så är det inte ”självklart smart” på samma sätt. En sådan person skulle tidigare ha valt att bo i en hyresrätt men iom att det alternativet inte varit enkelt tillgängligt har man istället valt att köpa lägenhet. Räntan har jämställts med hyra och någon tanke på att den kan ändras har man inte haft.
Jag tror att om jag skulle fråga lite blandade kollegor på jobbet skulle flera nog få dörrarna i ansiktet (vet inte hur bra den liknelsen blev). Men dörrarna är nog öppna för flera, men likväl igenbommade för många som just nu lite vaknar upp till en verklighet de inte räknat med
Fick några C, halvgammal kanske och sen D. Fast jag tror också att hipsters snart får skippa naturvinet.
Quantative Easing, som FED tillämpade i stor skala efter 2008 för att driva ner räntorna genom köp av räntepapper.
(Nu rullas det långsamt tillbaka med QT)
Man glömde även nämna offerkorta kulturen där man nu vägrar ta eget ansvar över sin handling och istället säger att man var “tvungen” att ta lån. dessa personer kan ej se att de själva var en del av problemet som trissade upp priserna etc.
Jag själv välkomnar denna period av höjda räntor jag tror många yngre svenskar kan må bra av detta med stigande räntor även om de själva ej inser det de kanske får en större respekt för pengar i framtiden får man hoppas.
Boende är nog en nödvändighet ser jag det som.
Däremot innebar, och det saknades inte varningssignaler att dåvarande räntemiljö var en anomali pga stödåtgärder. Då måste man säkra på lång sikt, men svenskar kör allt på högriskhinken. Det är få som bundit på 5+ år.
Iatället har många haft rörlig ränta. Bundet på 1-3 år är detsamma som rörlig ränta och en möjlighet till att bygga på bufferthinken under en kort period
Så jag skulle säga att det handlar om en ofullständig riskanalys, inte att man haft ett val.
Vi har alla gjort dåliga riskbedömningar. Men frågan är vad man kan göra i det läget om man behöver ett nytt boende? Det finns alltid de som inte är ekononiskt insatta och chansar och vinner budgivningen. Till sist måste man bo.
Värdeminskningen på boendet drabbar alla, men kassaflödet drabbar vissa och det pga ränte/lånesituationen.
Fast snälla nån… lite sans och vett får vi väl ändå ha. Kanske borde vi även rannsaka oss själva på forumet. Det är inte länge sen som normen var att maxa sina bolån och sätta in på börsen och det ansågs töntigt att vara för försiktig.
Jag tänker att människor gör så gott de kan för att skapa sig bra liv. Vi har haft två hårda slag tätt inpå varandra (Covid och Ukraina). Ingen förutsåg den utvecklingen och även om det var teoretiskt möjligt är det inte lätt att ta höjd för precis alla eventualiteter.
Dessutom: jag anser definitivt att svenska folket borde vara argare på politikerna och centralbanken, vi har satts i en jäkla sits som vi inte haft en chans att påverka på egen hand. Nu ska vi som individer plötsligt få det ekonomiska och praktiska ansvaret för att balansera upp situationen.
Amoteringskrav, KALP analys och så vidare. Har man inte gjort tillräckligt? Eller skulle man subventionera boendet tycker du?
Jag ser inte hur hela samhället drabbas av att en viss andel, absolut inte i majoritet råkar hamna i det läget att efter alla räkningar är betalda så har man inte pengar nog att shoppa eller åka på semster för och kanske måste säga upp en och annan streamingtjänst.
Det måste vara väldigt få som verkligen hamnar i det läget att kostnaderna per månad ÖVERSTIGER inkomsterna. Då har de fått lån på felakiga premisser. KALP kalkyler är ju gjorda.
Att det svider att samtidigt se sin bostad minska i värde är en mental sak. Det är som att bli arbetslös, bli dumpad/skilja sig osv osv. Det svider och man krisar men man kommer i de allra flesta fall genom det och något kommer ut av det också.
Ska svenskarna lära sig något av detta så måste man ta eget asnvar går ej passa bollen vidare på nästa person man måste kolla vad man själv kunnat göra annorlunda.
Jag och en väldigt liten klick på detta och andra forum har talat om att leva skuldfritt men folk har garvat år våra åsikter och sagt hur det matematiskt är rena idiotin etc etc och sagt att de ej är beredda att leva som mig för att undvika lån…
Ja nu får de se vem som verkligen “äger” deras hus…
Att leva skuldfritt är en emotionell grej. Det finns ingen ekonomisk vinst i det. Jag säger inte det är fel, det är en känslomässig sak och det gör man som man vill.
Att begränsa sin skuldsättning så mycket att man kan hantera förväntade och realistiska risker, tex att lågränteekonomin upphör och bolåneräntorna stiger är en annan sak.
Men jag tror inte det finns något sätt att lösa detta på annat än att det blir ett par rejäla käftsmällar , tyvärr. Många födda på 60 talet som satt i krisen på 90 talet blev ju formade av detta länge efteråt.
Jag har funderat på detta med FIRE som en konsekvens av räntebubblan vi har upplevt. Är det inte dags att normalisera detta nu? När 25 åringar pratar om FIRE så undrar man lite hur de tänker?
Skall de inte ta på sig stora kostnader i form av familj och boende osv framledes?
Nej, jag tycker man ska ha 30-åriga annuitetslån så att bostaden är helt betald efter perioden. Då tillåts ingen gå långt ut på riskskalan.
Jag skiter fullständigt i om en och annan individ råkar ut för en näsbränna för att de tagit för hög risk, det kan vara en bra läxa. Däremot är det inte bra när dessa driver upp priserna med sitt risktagande och nödgar andra att följa efter.
Ganska orealistiskt att lägga på individer att inte driva upp bostadspriserna. Det blir som nu när man säger åt folk “handla inte mat för dyra priser” -nä okej jag äter luft till middag då.