Hej,
Hade uppskattat input på nedan situation då vi börjar hamna i cirkelresonemang.
Min man och jag ägde vårt första hus, som inte bjöd på några överraskningar att tala om, i sju år och gjorde en vinst när vi sålde det. Vi köpte huset vi bor i nu för två år sedan och det har varit så pass mycket strul att vi tappat förtroendet för det (läs tidigare ägares bygginsatser). Under samma period har vi blivit föräldrar och ändrat värderingar kring hur mycket tid vi vill lägga på att ta hand om huset.
Vi la ut huset till försäljning. Ok intresse i denna marknad och fick först ett skambud som varken vi eller mäklaren tyckte var värt. Nu har vi fått ett bud som är 200.000kr över vad vi köpte det för men 400.000kr ifrån att täcka inköp+nedlagda renoveringskostnader. Bortsett från köp/sälj-kostnader.
Planen är att köpa en ny bostad i en stad med lägre priser samt ett mindre och nyare hus. Ser man då till totalen i ”bostadsbytet” så kommer vår privatekonomi egentligen inte beröras. Det vill säga vi har låg belåningsgrad och gott kapital.
Där jag känner att vi hade mått bra av er input är utifrån att vi har arbetat ihop (plus investerat) alla våra pengar och håller alltid hårt i dem så även om vi hade mått bättre nu av att ta förlusten så har vi svårt att bedöma om förlusten i sig kommer ligga kvar hos oss så att vi egentligen ”aldrig” blir av med huset? Vi är helt enkelt inte vana vid att ha frihet att välja ”oavsett” pengarna vid de här summorna. Lyssnar gärna på er som har det.
Undrar du om du tycker man ska vänta tills marknaden repat sig och priser vänt upp ordentligt? Om så sker är det ju ändå ett nollsummespel för då kommer er nya fastighet som ni köper också mest sannolikt bli dyrare
Vilket kostar mest i termer av energi och livsglädje, att bita i det lite sura äpplet och inte få igen renoveringskostnaderna eller att bo kvar i ett hus ni inte trivs i?
Med all repsekt för noll koll på er situation i övrigt tänker jag kbk, sälj, flytta och lägg det bakom er. I värsta fall kostade det er 400 tkr att få veta hur ni vill bo i framtiden och, över en livstid, är det nog en rätt billig lärdom.
Sälj! Tycker jag. Var i samma situation för några år sedan. Ville bara bli av med det och var beredd att gå med förlust. Sen blev det en oväntad vinst ändå, men det var bara en bonus. Hade sålt i alla fall.
Ert problem är nog ganska vanligt idag om man nyligen köpt sin bostad, får inte igen pengarna man investerat.
I tanken är ni redan där att ni vill sälja det, så varför tveka?
Ni har inga problem med insatsen vid en försäljning till det nyare boende, tänk att ni gör affär på samma marknad!
Ni har antagligen gjort bra vinster vid tidigare affärer med bostäder.
Att ni får backa 400K kanske ni kan hämta hem på några år, då marknaden kommer återhämta sig.
Sedan beror det på vad ert nuvarande hus har för tillväxtpotential i jämförelse med det andra tänkta billigare boendet.
Går marknaden upp med 15% på 5 år kommer ert dyrare nuvarande boende sannolikt vara mer värt.
Om det hjälper gällande känslan så tänker jag att man kan se det som om ni kanske ändå kommer billigt undan? Om huset är ett problemhus som bara jävlas och suger energi så kanske ni lyckas undvika nån kommande huvudvärk med det om ni säljer nu? Det kan ju trots allt kosta ännu mer att behålla det.
Sålänge ni köper dyrare så är det inget problem med eran värdeutveckling på huset. Ska ni skala ner så blir det förmodligen en förlust.
Och det är helt omöjligt att svara på vad ni har för preferenser för boende. Att räkna kronor och ören kommer jag personligen inte att göra för att bo där jag vill. Jag ser det som lyx-konsumtion och inte en investering. Med barn ännu mer så.
När jag skilde mig fick vi tyvärr sälja huset med förlust pga dåvarande marknadsläge. Vi hade det ute till försäljning i omgångar och var lite väl envisa med att inte vilja sälja med förlust. Gick tillslut inte att vänta ut, fanns inga indikationer på att det skulle vända inom snar framtid. Så gick 200000:- minus. Jag tröstar mig med att jag sålde en lägenhet i Stockholm några år tidigare där jag gick 450000:- plus🙂 Jag hade inte väntat ut utan sålt om jag var i er sits.
Låter som en ekonomisk förlust ni klarar av. Tag den är nog bäst. Riktiga svartepetter är dom som inte får igen det dom lånat när dom säljer och inte har sparande att täcka det med heller. Det är en usel sits…
Då kan man bli tvungen att ta ett helt nytt stort Blancolån utan säkerhet för att täcka differensen. Dom räntorna kan vara riktigt hemska pga att långivare anser att man är en förhöjd risk.
Det är dessutom på förslag att ta bort avdragsrätten för sådana räntor som inte är bolån. Effektivt sätt att slå lite extra på dom som redan ligger…
Detta kan vara ett farligt resonemang då man behöver ta hänsyn till att andra kanske inte är redo att sälja till förlust. Det är inte säkert att säljarna av det nya huset är redo att gå back lika mycket.
Jag upplever att marknaden går trögt just nu för att köpare och säljare inte lyckas mötas. Därför kan det vara motiverat att vänta in högre bostadspriser med tanke på att räntan är på väg att sänkas enligt Riksbankens prognoser.
Visst, hittar TS ett hus som också är redo att gå back lika mycket är det inga problem. Men då bör TS undersöka lokala marknaden först.
Huruvida den andra parten går med vinst eller förlust vid sin försäljning är helt irrelevant. Det enda intressanta är om man säljer respektive köper till priser som ligger i linje med marknadens generella prisläge. Om man säljer till vrakpris och köper till idiotpris gör man bort sig, men det gäller ju även om man gör en realisationsvinst själv och säljaren gör en förlust.
Så bör det kanske vara. Men i praktiken är det inte så det har varit för många de senaste decennierna. De har sett det som ett investeringsobjekt och en del av en ”bostadskarriär” / bostadsspekulation.
Så man kan ju förstå att det svider för många som räknat med evig uppgång när de nu tvingas ta en förlust vid försäljning.
Det är sant att många har sett det så, och haft goda skäl därtill. Men efter de senaste decenniernas raketprisstegringar så är det rätt skönt med en tillnyktring. Det som spelar roll ekonomiskt sett är i princip priserna vis första köpet och sista säljet. Är man inne på ägandemarknaden en längre period ska det väldigt, väldigt mycket till för att det skulle vara en bättre affär att hyra. Är man inne på marknaden endast några år för att göra snabba klipp får man räkna med att det kan bli betydande förluster om man har otur. Men som några skrivit ovan: tänk på hela perioden som bostadsägare och köp det boende som skulle göra er lyckliga så behöver ni nog inte oroa eller gräma er.
Det är nog ganska vanligt man tror man ska få en “hävstång” på att renovera. Lägger du ut 100.000 på renovering ger det 200.000 plus på priset eller liknande.
Tyvärr är det ju tvärtom, det har ni kanske märkt då förra ägarren kanske var i exakt samma sits som ni?
Låter som ni investerat 600.000 i huset, det är ju ganska mycket. Jag skulle absolut sälja.
Sen är det kanske så att de 200.000 som någon lagt som bud inte är sista budet, ni kanske kan få mer?
Vi gjorde en vinst på ca 2,5mkr på första huset så tar absolut med ”kedje-tänket” istället för att zooma in på bara det här.
Sen de pengarna vi lagt på huset är en blandning av tillexempel 1: byta trasiga delar i pannan, byta ugnen när den gick sönder och 2: måla om rum och byta golv. Där tar vi också med oss att det är egentligen inte alla 600.000kr som vi ”bör” få igen eftersom ett hus aldrig kostar 0kr i underhåll.
Vi har köpt huset för att bo i det. Med det vi visste då var det en dröm. Så det finns absolut en emotionell resa gjord i att släppa den och gå vidare mot en ny framförallt kopplat till att lägga tid på att uppfostra/leva med barn istället för att bygga/trädgårdarbeta.