40 år, docent i fysik med tidigare exit till Big Tech – Hur tar jag nästa steg i karriären?

Hej på er,

Jag söker lite karriärråd och perspektiv från er här i forumet. Jag är 40 år och jobbar idag som tillsvidareanställd Universitetslektor i teoretisk/beräkningsfysik vid ett större universitet. Tjänar ca 60k kr/mån brutto. Har runt 5M total nettoförmögenhet.

Kort sagt: Jag letar efter en väg ut ur akademin på grund av knappa resurser, låg lön i förhållande till arbetsbördan och ett stort behov av geografisk flexibilitet (på sikt att flytta till norra Italien i några år).

Min bakgrund i korthet:

  • HPC: Över 15 års erfarenhet av beräkningskluster.

  • Tidigare erfarenhet: Var för 8 år sedan med i en startup som köptes upp av ett FAANG-bolag runt 2020. Jag har inte mycket “corporate” erfarenhet eftersom min roll var satt djupt i min bubbla och översatte matte till algoritmer och coder som genererade miljoner i exiten.

  • Nu: Hanterar hela paketet med personalansvar, budget, rekrytering, ordförandeskap i kommittéer och styrelseuppdrag på nationell nivå.

Problemet / Min missmatch på marknaden:

När jag söker jobb utanför akademin faller det ofta platt, och jag får sällan ens intervjuer.

  • Entry-level/low-Mid roller ignorerar min senioritet och betalar för dåligt.
  • Mid-Seniora roller faller på att jag saknar traditionell “corporate-erfarenhet” typ “stakeholder management” eller coding frameworks

Mina ekonomiska och personliga trade-offs:

Jag skulle vilja jobba med tekniska kompetent personer som vill bygga och köra, med gillar inte att det runt mig många politiska “middle managers” som vill bara spela. Jag är väldigt flexibel om rätt alignment finns. Jag kan tänka mig en rejäl lönesänkning för en NGO eller institution med ett tydligt, icke-vinstdrivande syfte och verklig "impact” och geografisk flexibilitet. Min reservplan är faktiskt att bli gymnasielärare i Italien (vilket halverar min nuvarande lön, men jag ser som tydligt social värde).

Å andra sidan: Ska jag gå till kvantitativ finans, trading eller “big corporate” gör jag det inte för mycket mindre än 100k kr/månad (eller mer för trading) eftersom jag tror jag vet vad min kompetens är värd i kronor och ören.

Jag har kikat och sökt jobb inom kvantitativ finans, energimarknader och kvantteknik, men marknaderna känns små, svåra att penetrera utan rätt nätverk, eller så är work-life balance usel. Ren mjukvaruutveckling känns inte aktuellt då jag vägrar grinda Leetcode. Alla pratar om AI just nu; jag har djup teoretisk koll (linjär algebra, tensorer, inlärningsteori), men rekryterare verkar inte förstå hur de ska använda den kompetensen utan praktiska pytorch träning med rejäla massiva dator som är svåra att få privat enligt min erfarenhet.

Det jag vill fråga forumet:

  1. Vad tror ni om min situation? Sitter jag fast i ett olösligt senioritets-limbo
  2. Vilka specifika branscher, nischer eller exakta jobbtitlar borde jag titta på som matchar en sån här hybridprofil?
  3. Har någon här gjort ett liknande hopp från akademin, eller har ni tips på kontakter/företag man borde prata med?

PS: Ursäkta om min svenska inte är helt perfekt, jag har tagit lite hjälp av AI för att slipa språket.

1 gillning

Hej! Välkommen tillbaka till forumet. Mina tankar kring dina frågor

  • Nej, herregud, definitivt lösbart :sweat_smile:
  • Jag tror du måste ringa in mer vad du vill göra och vilka krav du ställer. Det känns som du spänner över ett för stort område - från finans till mattelärare i Italien. Kul med den bredden men svårt att vara specifik i sitt sökande och därmed svårt att bygga nödvändigt nätverk. Allt blir både lite möjligt och omöjligt samtidigt.
  • Försök sätta dina behov i triangeln: lön (min) - arbetsinnehåll (bra/ok/inte ok) - work life balance (max h/vecka) och då bör nog en del alternativ falla bort och andra hamna i fokus så du kan koncentrera dig på dessa.
  • Jo, absolut, jag hoppade från akademin till industrin men tidigt i karriären. Skälen var att jag inte riktigt såg att mitt intresseområde skulle få tillräckligt med stöd för att det skulle bli något. Gick till ett företag i industrin som arbetade med dessa frågor men perifert på den tiden men i fokus nu. Never looked back :smiling_face_with_sunglasses:

Har också varit ett av våra behov. Vi har hoppat runt i världen rätt mycket. Men det tog ett årtionde i Corp världen före vi kom iväg på uppdrag. Det tar ofta tid att bygga upp ryktet och förtroendet för att bli utstationerad. Kan vara bra att vara beredd på det. Vill man till en specifik plats så tror jag dock inte att detta funkar utan då får man lösa arbetet lokalt direkt. Blir man utskickas så kan man sällan välja plats. Det utgår från organisationens behov i första hand.

Enig! Men så ser det ut överallt möjligtvis undantaget små start-ups. Politik finns ju även i akademin.

En vis man som var min chef för många år sedan sa till mig under ett utvecklingssamtal efter att jag kräkt av mig kring politiken. Han sa

”Det finns tre sorters politik. Två är OK och dessa måste man hantera. Den sista ska man aldrig ställa upp på.

  1. Operationell politik, eller takt. Hur man säger något, säger emot eller stödjer, eller framför idéer spelar stor roll. Hur måste man hantera.
  2. Taktisk politik. När man säger något spelar också stor roll. Man måste inte alltid framföra sina åsikter. Däremot ska man framföra dem när det finns en chans att folk lyssnar och kan ta till sig. När måste man också hantera
  3. Strategisk politik. Att folk ändrar åsikt beroende på vem som är i rummet (tex högsta chefen) eller att man blir ombedd att gå emot sin övertygelse, tala för motsatsen, av ena eller andra skälet. Lämna det jobbet så fort det går!

Alltid tyckt att det har varit ett pragmatiskt sätt att hantera politik, för man kommer aldrig riktigt undan det i någon form av större organisation

Lycka till och hoppas att ovan gav lite nya idéer :sweat_smile:

7 gillningar

Skulle tro att nätverk är nyckeln här, hopplöst att byta bransch via jobbannonser.

En väg framåt skulle kunna vara att samarbeta mer med företag och arbeta upp bättre kontakter. Sök tex Vinnovaprojekt ihop med intressanta aktörer så att du får en bra ingång till branschen och ett starkare kontaktnät.

Det är svårt för forskare annars att byta till industrin pga att man gärna rekryterar på det man känner till och känner igen, forskarkompetens är svårare att ringa in för företag (bortsett från i vissa branscher där just det krävs).

Sedan kan du ju överväga att byta lärosäte. 60 000 för en docent låter inte som en jättestark lön. Du skulle säkert kunna öka det mer på ett annat lärosäte.

2 gillningar

60 000 för en docent låter inte som en jättestark

Faktiskt 60k det är över medel. För den tekniska och vetenskapliga enligt SULF medel är 59 och median 58. 90 procentil är 62k.

I mitt grundläggande naturvetenskapliga ämne jag är en av de bäst betalda för att jag har ledning och it uppgifter.

Kolla runt med dina kollegor i Sverige var de har. Hos oss ligger motsvarande din roll på 66-69 000.

1 gillning

Är du i fysik? De tjänar mindre förutom KTH, men att betalar för en familjenhus i Stockholm är inte möjligt med lektor lön, oavsett den lite bump.

Medellön professor är runt 75-80k. Även Nobelpristagare tjäna inte så mycket som jag tjänade 10 år sen i startup.

Att försöka tjänar mer i universitetets är som försöka rensa havet med en burk.

Min fru har mer potential i sitt karriär, och det är varför jag försöker något som har mer geografiska flexibilitet. Det är svår som sjutton att flytta institutionen i andra länder förutom att vinna ERC lotteriet.

Stora fördelen med akademin är väl i så fall friheten. Men jag upplever att det har blivit allt mindre frihet, vilket kanske har med senioriteten att göra.

Men det är svårt att komma upp i riktigt höga löner. Inte ens rektorerna har några extrema löner trots miljardbudgetar och personalstyrka på flera tusen plus alla studenter.

1 gillning

Ja, när jag har kommit 8 år sen det var en annan atmosfär. Man vara fritt att forska och var lättare att få bidrag för basforskningen. Lönen var inte den högsta men ganska konkurrenskraftiga med andra länder och andra jobb.

Nu lönen är betydligt mindre en mest andra väst europeiska länder för lektor/professor och man kan inte få resurser förutom i kvantteknologi eller andra applicerade ämne, relativt många här fått sparken på grund av forskningsämnen.

Jag själv har haft många otrevliga samtal med ledning om jag skulle byta ämne, även om jag publicerar bra. Om jag måste göra handledd forskning jag vill inte göra det för så lite pengar. Det är en av mina grundläggande orsak för att söka andra jobb.

1 gillning

Tack så mycket, kul att vara här!

Ja, det stämmer att det är brett just nu. Mitt mål i detta skede är främst att förstå vad min faktiska potential är utanför universitetet, och vilka “cost/benefits” som finns i de olika spåren. Det är ganska lätt att räkna ut villkoren för att bli mattelärare i Italien, men det är betydligt svårare att få grepp om hur processen och villkoren ser ut i andra industrier, särskilt när man väger in landsbyten. Så just nu försöker jag mest samla information för att kunna prioritera rätt. Som sagt är jag väldigt flexibel med lönen om andra parametrar stämmer.

Min kvadrat är

  • Arbetsinnehåll & Karriär: För mig är det helt avgörande att bygga saker tillsammans med smarta kollegor, och på sikt ha ett team under mig för att förverkliga en vision. Jag trivs bäst med matematik, kod och statistik och det kan bli tillämpad till mycket. Att se nästan ingen “strategiskt politik”, som i startup eller academin är bäst, men kan förstår och acceptera det finns mer i corporate. Men jag kunde inte orka vad min fru syssla med säljaren på ett stor FMCG företag. En av de viktigaste drivkraften här är utveckling. Jag behöver mål att se fram emot – löneutveckling, större team och mer strategiskt viktiga uppgifter. I svenska akademin kan du göra enorm succé utan att det syns på lönen eller resurserna, vilket dödar min motivationen.
  • Work-life balance: Idag ligger jag på ca 45–50 timmar/vecka i snitt. Vissa veckor är det “crunch” på 60–80 timmar eller intensiva konferenser. Det kan jag och min familj absolut hantera, så länge det finns utrymme för återhämtning efteråt för att jag är inte duvunge längre. Drömmen är runt 40 timmar och 30-35 dagars riktig semester, vilket fungerar utmärkt för mig.
  • Samhällspåverkan: Här är jag faktiskt ganska flexibel, beroende på kompensationen. Jag ser akademi/skola som tydligt positivt, vanliga företag som neutrala, och saker som gambling eller annonsoptimering som negativt. Men…
  • Lön: …allt har ett pris. Jag kan absolut tänka mig att ta ett jobb med en mer “negativ” eller neutral samhällspåverkan om kompensationen matchar det. När vi sålde vårt startup-bolag landade det sista Big Tech-erbjudandet jag fick på runt 3M+ SEK om året. Arbetsinnehåll och Karrär var utmärkt, work-life balance lite dålig, men påverkan ganska negativt. Då tackade jag nej av idealistiska skäl och för att följa mina akademiska drömmen. Idag har jag barn, och då akademin i Sverige inte alls blev vad jag hoppades på, är jag betydligt mer pragmatisk. Ska jag är öppet at sälja min själ till en elak “big corporate” med en “on location” jobb i London vill jag ha ordentligt betalt för det. För en vanliga jobb inom vanligare företag som ge mig kompetens eller direkt geografiskt flexibilität, bra Arbetsinnehåll och Karrär och 40tim/vecka, även mindre än 1M funkar bra.

smart och bra beslut!

I mitt fall handlar det snarare om att min fru kan bli utstationerad, och jag vill inte vara den som sätter stopp för det eller blir lämnad kvar. Eftersom man oftast inte vet destinationen förrän ca 6 månader i förväg, söker jag antingen roller som är helt “Remote (EU)” eller kompetenser som är så pass universella att jag snabbt kan hitta något lokalt på plats när vi väl flyttar.

Det där var en riktigt bra breakdown, tack för att du delade med dig av den! Det är just den tredje typen (“strategisk politik”) som jag verkligen har svårt för. De två första typerna är jag kanske inte klok med, men jag förstår och accepterar att de behövs och spelar roll hela tider såklart. Det jag uppskattar med akademin (åtminstone inom forskning och undervisning i fysik) är att den “strategiska politiken” oftast inte bara lyser med sin frånvaro, utan är direkt anses vara dålig praxis och svag intellektuellt. Men det är ett väldigt pragmatiskt och bra sätt att se på det!

1 gillning