Måste säga att jag gillar Nightowls tålamod! Engagerade mig I en av dessa trådar för något år sedan fast övertygad om att vilken valuta något var noterat i inte medförde risk, utan att det bara var ett arbiträrt val av måttstock. Tröttnade dock rätt snabbt och gav upp.
Riktigt kul att se ett så väl genomarbetat avsnitt och artikel Jan! Håll i och håll ut, kommer stöta på mycket motstånd när man förklarar något så icke intuitivt! Väcker återigen lusten att engagere mig I diskussionen.
Efter att ha läst igenom tråden slås jag av hur svårgreppat koncept utan fast referenspunkt är, där alla referenspunkter är rörliga och realvärde enbart är en abstrakt term som lätt leder till frågor kring vad värde är och om värde idag är detsamma som värde för 40 eller 400 år sen. Dock med effektiv marknad och transport förutsätta att 1 kg guld kommer vara värt lika mycket i Sverige som i Danmark. Som scifinörd är jag lockad av att vilja använda energi valuta men inser snabbt att 100 kwh idag är betydligt billigare än för 100 år sedan, och att geografi spelar stor roll utifrån transport och tillgänglighet av energi.
Guld har ju ofta använts som värdemarkör, inflationshedge eller referenspunkt men försvåras ju av att tillgång, efterfrågan och framställan varierat över tid vilket gör att även 1 kg gulds reella värde skiftat senaste 4, 40 och 400 åren.
Om vi ställer upp ett scenario med 2 företag. Ett svenskt företag (A) och ett danskt företag (B) båda har framställt en identisk maskin som ur luften kan framställa guld och drivs av inbyggd kall fusion helt utan utomstående input där varje maskin kan producera 1 ton guld/år och bägge företagen(med identiska omkostnader, bolagsstruktur etc) ägs till 90% av en större koncern som plockar ut, transporterar och säljer guldet samt att skatt/tull mellan Sverige/Danmark är likvärdig där enda skillnaden mellan företagen är att ena är i Danmark och noterat i Euro, andra Sverige och noterat i Sek. Det finns totalt 1 miljon aktier av vardera företag.
År 1 är 1 euro värd 10 sek, 1 kg guld är värt 1 miljon sek/ 100 k euro och företagen värderade till 20 ggr omsättningen(20 miljoner sek företag A och 2 miljoner euro företag B). Aktiekursen för företag A är 20 sek, företag B 2 euro och jag köper en aktie av vardera företag med min lön i sek(som vid köp av företag B växlas till euro).
År 2 framkommer att man I EU gjort fel i framställan av eurosedlar och man har råkat trycka dubbletter av alla framställda sedlar som sedan stulits och nu introducerats på marknaden varvid tillgången på Euro dublerats.
Nu ändras växelkursen så att 2 euro är värt 10 sek, 1 kg guld är värt 1 miljon sek men 200 k euro. Företag A är fortsatt värderat till 20 miljoner Sek men företag B är värderat till 4 miljoner Euro.
År 2 säljer jag bägge aktier och växlar pengarna till sek. aktie A köptes för 20 sek och såldes för 20 sek. Aktie B köptes för 2 euro och såldes för 4 euro. Men aktie B hade mellansteget 20 sek → 2 euro → 4 euro → 20 sek. Jag köpte aktier för 40 kr och fick 1 år senare 20 sek när jag sålde trots valutafluktation och olika noteringsvalutor.
Aktie A hade 0% utveckling mätt I SEK medans Aktie B hade 100% utveckling mätt I Euro, men deras värde var likvärdigt över mätperioden.
Man kan haka upp sig på att företagsstruktur, effektivitet, guldets värde, skatter, tullar eller annat skulke ha skiljt sig åt i ett realistiskt exempel. Men även om värdet på guld flukturerat så är ju bägge företag värda lika mycket då de producerar samma mängd guld som säljs lika effektivt.
Skulle man införa en exportskatt på guld i ena landet skulle värdet på det landets aktien minska, men det beror ju på den geografiska risken och har inget med valutarisk eller noteringsvalutor att göra.
När vi går till verkligheten så blir ju bilden tyvärr bara “clear as mud” för att skatter, handelsavtal, tillgång på arbete, effektiva transportkedjor och tusen andra faktorer grumlar bilden. Och faktorer såsom skattelättnader, tullar, krig, framtidstro etc påverkar ju värdet på enskilda aktier såväl som värdering av valutor och viss kovariation kommer ju finnas. Men att faktor x påverkar faktor y och faktor z I samma riktning men till olika grad innebär inte att man ska prata om y-risk när man mäter faktor z.
Köper resonemanget bakom konsumtionsrisk, köper även empirin bakom Zinos allvädersportfölj men tänker att det man ser/mäter primärt är geografisk, branchspecifik eller sekundärt intern valutarisk I företaget(Utifrån lån/tillgångar/löner knutna till viss valuta) snarare än att jag som investerare tar valutarisk när jag investerar i europeiska företag men ej om jag gör det i svenska. Och att den interna valutarisken I företag skiljer sig åt även mellan svenska jämfört med företag som säljer hemtjänst i Sverige och betalar lön i sek kontra ett företag som importerar guld från usa(köp I dollar), gör smycken I sverige(lön I sek) och säljer i frankrike(intäkter I Euro) och att fördelen med homebias I att köpa bägge företagen istället för apple snarare är knutet till att går de företagen bra går Sverige bra snarare än någon egentlig valutaeffekt.
Rädd för att detta blev en rörig wall of text skriven på mobil utan formatering där jag mest regurgiterar vad som redan är sagt, men efter att ha läst artikeln och hela tråden hoppas jag(som helt saknar ekonomisk/teknisk/matematisk bakgrund) att jag med min parafrasering kanske kan hjälpa någon förstå konceptet som jag tror ni försöker förmedla lite bättre.
Tar gärna emot feedback om jag missförstått något! Allt gott!
Tack!
jinxdeluxe