436. Fyra-hinkar-modellen: en introduktion | Del 1 av 2

Tycker alltid diskussionen om huruvida boende är en investering är väldigt intressant.

Det är som @carolinebolmeson säger, det kostar ju pengar. Så det kan vara svårt att se det som en investering.

Jag har personligen valt att se mitt boende som en sjukt nischad fond med automatisk 567% hävstång där fondavgiften är rörlig.

Huruvida fondavgiften slår avkastningen får vi se när jag säljer min fond.

Min spaning är att Bolmesson et al som har investering som hobby, behöver en lekhink för att

  1. Få hålla på med sin hobby under kontrollerade former
  2. Hålla det marginellt och litet i omsättning i relation till övriga privatekonomin

Jag väljer själv att bortse helt från lekhink eftersom jag inte alls är intresserad av finansiellt sparande.

Till skillnad från Jan (och många i hans krets som gissningsvis delar hans intresse) så är jag bara intresserad av att förstå tillräckligt om ekonomi för att förstå min egen privatekonomi, känna att jag har kontroll över den och gjort de aktiva val jag måste göra för att ge mig själv bästa möjliga chans till ett rikt liv givet den ekonomi jag har (och lever i).

Lekhinken kan ju vara minst en av två saker;
A) ett ställe för den som vill leka (avsiktligt för att det är skoj)
B) ett ställe för den som vill förstå och behöver ett ställe att testa på med “guard-rails” runtom

Så jag tycker att jag kan förstå argumenten för en lekhink. Och väljer sen att plocka bort den från min egen tillämpning av modellen.

Jan försöker själv positionera relevansen av hinken i artikeln Lekhinken | RikaTillsammans

Jag hade personligen gärna sett att den hamnat på andra sidan ett galler där det står “endast för nördar” vid den lilla grinden genom gallret. Men det är inte konstigt att den förefaller naturlig i ett community för ekonomi-intresserade. För det hade ju varit ännu konstigare om Jan och resten av communityn förespråkade en 3-hinkars modell och sen behövde smussla med en lekhink utan att rationalisera att den finns i portföljen.

1 gillning

Investering är en hobby för mig med. För mig är det att göra statistiskt kloka saker som, med lönsamhet för tid och huvudbry inkluderat, låter mig långsiktigt leva ett bättre och friare liv. Under min definition är lekhinken helt kontraproduktiv gambling som i sämsta fall saboterar mer av projektet om man lurar sig att man kan välja vinnar/förloraraktier så väl att man på sikt överpresterar index och tar fler risker. Eller att man ger sig in i andra kontra-evidens beteende med risk.

Vi är alla människor och jag har preferenser som inte kommer helt ur rationella grunder. Men vi brukar ju prata mycket evidens, och jag har inte sett ännu en studie som visar på att lekhinken begränsar misstag mer än den öppnar dörren för dem.

Vi säger ju sällan att en cigg är bra för att förebygga rökning eller att ett glas öl eller vin håller alkoholkonsumptionen nere.

Fast vi brukar väl inte prata om evidence om det handlar om att begränsa vissa till förmån för andra.

Vi brukar däremot prata om att det finns både det statiskt rätta men också ett emotionellt rätt.

Kör vi 100% evidence så kan vi väl i princip ta bort allt utom Tillväxthinken med 100/0 :sweat_smile:

Sen brukar det krypa fram att de flesta ändå har någon form av Lekhink och/eller andra emotionella grejer för att hantera sin privatekonomi. Många här hoppar ju på nyemissioner, vilket definitivt Lekhink. Tom @Nightowl erkönde ju i ett svagt ögonblick att t.o.m. han hade en minimalt liten del krypto för lek :sweat_smile:

@janbolmeson kan du inte ta fram lite statistik på alla de du hjälpt med sina investeringar och hur det sett ut? Gärna med lite skräckexempel :joy:

Lite reality check skadar ju aldrig IMHO

1 gillning

Det har jag aldrig haft och har inte heller!!! Inte sant!

1 gillning

Men visst skrev du det i chatten? :see_no_evil_monkey::sweat_smile:

Jaha, då var det väl någon annan som chockade mig med att ha en Lekhink, någon som jag aldrig trodde hade det ens minimalt

1 gillning

Aldrig hört talas om.

Jag har en lekhink med råvaror.

2 gillningar

Är det kodord för en fysisk lekhink med lego?

2 gillningar

Hemligt! ​​​​

4 gillningar

Ah, så var det ja. Nu var min chock inte krypto (som var fel) utan att du hade en Lekhink överhuvudtaget :sweat_smile:

Jag köper triss ibland också…

3 gillningar

Aj som fan. Nu trillade jag av stolen :sweat_smile:

1 gillning

Jag håller helt med dig om vart man vill ha en modell, det jag är osäker på är om fyra-hinkars-modellen är rätt modell, utifrån min förståelse, för den nivån. :slightly_smiling_face:

nja, systemteori är ett perspektiv, som definitivt har problem, bland flera andra. Ibland behöver man sluta försöka flytta hela fiskstim och istället bara flytta på rätt fisk för att få den effekten man är ute efter. :smiley:


Jag kommer vara lite petig (och nördig) nu @JFB hoppas du har överseende. Blev mycket text tyvärr. :sweat_smile:

Julia Sloan beskriver i sin bok ”Learning to thinking strategically” ett problem i tre vanliga metoder för feedback. Metoderna hon lyfter fram tror jag att många kan känna igen:

  1. Endast komma med feedback om man har en bättre lösning (”don’t come to me with problems, come with solutions”)
  2. Feedback-mackan; Ge feedback genom att börja med något positivt, därefter negativt och avsluta med något positivt.
  3. Sokratiska frågor; frågor där personen som ger feedback ställer ledande frågor till personen i syfte att personen ska få komma på svaret själv, ett svar som personen som ger feedback har bestämt i förväg är rätt.

Problemet hon lyfter fram med samtliga är att de förutsätter att den som ger feedback sitter på facit och vet vad som är absolut sant, vilket inte alltid är fallet, särskilt inte i komplexa, osäkra och föränderliga situationer där vi inte, framförallt inte med säkerhet, kan avgöra vad som är rätt från start. Istället föreslår hon att vi kan uppmärksamma problemet och bjuda in andra till att vara delaktiga i lösandet. Att uppmärksamma, att göra människor med fler perspektiv nyfikna och lyhörda på eventuella möjligheter och begränsningar ser jag som fullt möjligt och fördelaktigt utan att alla ska behöva erbjuda en egen lösning. :slightly_smiling_face:

Mitt mål med att belysa modellens begränsning är just det, att bjuda in till samtal för att utforska när/vart i ens privatekonomi den bör tillämpas och inte. Så jag håller med Sloan, vi behöver kunna diskutera metoder och problem utan att kräva färdiga lösningar från start.

Rent etiskt kan jag känna det finns en skyldighet, särskilt från en auktoritet, att även belysa nackdelar med en metod när man rekommenderar den. Tror även att det kan vara värdefullt att vara kritisk mot den som inte kan beskriva nackdelarna med den metod de förespråkar.

Jag gillar liknelsen vid en palett, jag använder den själv i andra sammanhang, men den kan också halta något. Jag tror att någon med din kompetens inte har något problem alls med att välja, välja om, justera och förbättra baserat på din palett. Men ger jag hela paletten till någon som saknar din kompetensen, medvetet eller ej, kan mer handledning behövas för att använda paletten för att få önskat resultat (Ett bias som kallas ”Curse of knowledge”). Rätta mig om jag har fel men jag inbillar mig att räntor kan vara ett exempel på en ”färgklick” på min palett som är mer än bara ”ja/nej” – utan det beror på vem som ska ha dem, när, hur och varför för att kunna ”välja vad som passar mig”? Misstänker att alla inte har kunskapen för att kunna avgöra det själva? :thinking:

Jag tror absolut att det finns flera problem med det, ex. beskriver Weick & Sutcliffe tre problem med fasta strukturer, modeller, etc.:

  1. De gör oss mindre känslig för anomalier som informerar oss om när vi behöver anpassa oss. Modellen berättar för oss vad som är relevant och inte, och det som modellen inte klassar som relevent får ingen/väldigt lite uppmärksamt,
  2. Modellen kan inkluderar varianter och alternativ, men att dessa var konstruerade på förhand innan vi visste vilka möjligheter och begränsningar som skull existera när vi behöver agera,
  3. Modeller hjälper oss att upprepa optimerade mönster för vårt agerande, men att vid oväntade händelser så är det inte gamla mönster som hjälper oss utan snarare vår förmåga till att förstå and anpassa oss till nya förutsättningar.

Det här är bara generella nackdelar med modeller, förutbestämda metoder och planer, men jag tror att det absolut går att tillämpa på delar av fyra-hinkars-modellen. Det sagt så kan det ändå vara så att fördelarna överväger nackdelarna, särskilt om vi är medvetna om nackdelarna. :+1:

Nja, och jag säger nja för att jag tror att jag håller med dig, men jag tror att det riskerar att bli ett argumentationsfel. Bara för att det finns sämre alternativ så är inte detta alternativ bra. Jag säger inte att det är det du hävdar men att det är värt att förtydliga. Jag tror att fyra-hinkars-modellen är en förbättring sett till hur många har det, men att även denna heliga graal kan genomgå iterativa förbättringar. För att det ska ske så tror jag verkligen att flera perspektiv är fördelaktigt, och att vi kan bjuda in till diskussion för att vrida och vända på modellen även om vi inte har någon färdig lösning från start.

Min sondering i att försöka uppnå en sådan förbättring är just perspektivet om att våga zooma ut, lågt hängande frukt kan finnas i ett närliggande system och att förstå vilken kontext modellen tillämpas inom, då kontexten spelar roll och påverkar modellen. Ska jag ge mig på ett försök i att förenkla mina tankar något kan jag koka ner det till argumentet ”inkludera allt, hela din privatekonomi, i modellen” – men det i sig säger inget om hur andra ska kvantifiera och värdera sitt humankapital, möjlighetsutrymme eller likviditet exempelvis.

Ett problem jag tror kan uppstå annars är att vi optimera i det lilla på bekostnad av det stora.

Jag är medveten om att det inte finns något 100% konsesus om hur komplexitet ska definieras (kommer från ordet ”complexus” som innebär ”sammankopplade men frånskilda” – tänk organsystemen i kroppen). Men tre vanligt förekommande faktorer är:

  1. Antal noder
  2. Nodernas relationer/sammankopplingar
  3. Nodernas autonomi

Ex. varför är det ett problem för oss i Sverige när någon börjar hosta i Wuhan? För att vi är många människor med hög autonomi sammankopplade via flertalet resvägar.

Inkluderar vi hela vår privatekonomi är det betydligt fler sammankopplade men frånskilda noder jämfört med om vi bara tittar på vår egen portfölj (avsnitt #47). Således mer komplexitet.

Slut.

Jag fick verkligen tänka här, tack för det @JFB - oklart om jag lyckades dock :joy:

Jag ser fram emot att fortsätta utforska detta.

well well well

:thinking:

/s

​​​​​​​​​

1 gillning

Helt ärligt så tycker jag du övertänker det lite. Men precis som med ”konstruktiva motförslag” så är det bara en personlig åsikt :sweat_smile:

Jag kräver inte färdiga motlösningar men om man dissekerar någons alster så tycker jag att man bör komma med konstruktiva förslag (inte lösningar) för att exemplifiera hur ett alternativ skulle kunna se ut. Det blir tydligare för omvärlden vad man egentligen menar. Återigen bara min personliga inställning.

Min ekonomikompetens är självlärd. Mycket av det har kommit från RT och en del andra tidigare källor samt arbetslivserfarenhet.

Jag menar på att folk inte är så dumma som man tror (inkl mig själv :sweat_smile:) utan kan ta till sig en modell (den är ju dessutom inte jättesvår), använda den efter eget huvud för det man behöver just nu. Sen återvända till den för att fundera igenom om man skulle addera något (tex ”hur var det nu med målsparande”) när det behövs. Eller för den delen skita i det om man inte upplevde att modellen hjälpte mig

Avslutar med två rättesnören som funkar för mig

Learning by doing

och

Don’t let perfect be in the way of good

4 gillningar

Om man hyr sin bostad, är det då bara att stryka den från bev-hinken? Tycker det var väldigt oklart för de som inte äger eller inte vill äga en bostad.

Hittade det här på sidan om bev-hinken:

Storleksmässigt beror det på vilken ekonomisk fas du är i på den ekonomiska resan:

Bli-rik-fasen: det räcker med boendet, inkomstpensionen och t.ex. trad. liv i pensionen

Så utan boende och trad. liv så är det bara inkomstpensionen man ska putta in om man inte vill äga en bostad?

Hmm, står "Så liten som möjligt. " i tabellen på Fyra-hinkar modellen | Strukturera din ekonomi som ett proffs , så då låter det som att svaret på min fråga är “ja”.


Tabellen går förresten inte att skrolla fullt till höger och vänster på min mobil. Android, Firefox.

Kommer inte längre till vänster än såhär i porträttläge:

1 gillning

Ja, äger du inte bostaden så är den ju ingen tillgång och då kan du inte ha den i dina hinkar. Låter rimligt med din tanke om pensionerna också men jag har aldrig räknat in pensionen i hinkarna så jag vet inte riktigt vad som gäller där.

Ja så ser jag det. Sen har ju alla arbetande inkomstpension och om man tillhör något kollektivavtal så går typiskt 50% av avsättningarna in i en Trad lösning (man kan välja vilken men ändå Trad) … så jag skulle säga att 90% av befolkningen har en vettigt rejäl slant i den hinken även utan bostad.

Sen är det såklart upp till var och en om man vill ta me det eller inte. Jag ser väl fördelen att ta med det som att man inte lurar sig att tro att man har högre risk på totala kapitalet än vad det egentligen är.

Ber om ursäkt om detta redan har tagits upp i tråden, jag har inte läst igenom allt ännu.
Men jag undrar: varför säger ni att man inte behöver ha ett sparande i “bevara-värdet-hinken” när man är i tillväxtfasen?
Jag ser mig själv om ungefär 4–6 år vara i en fas i livet med större utgifter (Drygt 30 år). En större bostad kan troligen finansieras av nuvarande boende och amorteringar, men andra utgifter som bil, barn, möbler till ett större hem eller kanske bröllop känns mer aktuella inom 3–9 år.
Just nu går en majoritet av mitt sparande till denna kategori, placerat i en 60/40-mix, och en lite mindre del till långsiktigt sparande i 100 % globala indexfonder.
Tänker jag fel här? Borde jag istället lägga allt sparande i “riskhinken” och först när det är mindre än tre år kvar flytta över till “buffert-hinken”?

2 gillningar