Nedan följer en transkribering gjord med hjälp av AI. Det innebär att den inte är ordagrann, kan innehålla fel eller konstigheter. Men den ger ändå en tillräckligt bra översikt för dig som inte vill titta eller lyssna på avsnittet.
Visa transkriberingen
Jan: Vilken är den bästa bilen för familjen, eller var finns sweet spot när man ska välja bil? Var får man mest bil för pengarna, och var börjar marginalnyttan av varje extra krona minska? Hur ska man tänka kring batterier och dieselpriset? Vad händer på bilmarknaden 2026?
Det här är några av sakerna vi tar upp i dagens avsnitt, som är del två tillsammans med Erik Naessén. Del ett, som borde ligga ute när du lyssnar eller tittar, handlar mer om generella tips vid bilköp – hur man undviker misstag och vilka frågor man ska ställa sig. Det är mer konkret för den som just nu funderar på att köpa bil, medan det här avsnittet är ett community-avsnitt där Erik svarar på frågor högt och lågt.
Jag ska inte prata så mycket mer. För dig som aldrig träffat Erik: han är Rika Tillsammans-communityns expert på bilar. Han har studerat på Handelshögskolan, jobbat i bilbranschen hela sitt liv, skrivit en stor bok om elbilar och driver elbilsexpert.com – där han hjälper framförallt företagare att köpa tjänstebilar och fundera på finansiering och val av bil.
För transparensens skull: varken jag eller Erik har fått betalt. Det här är ett community-avsnitt som brukar vara väldigt uppskattat. Jag hoppas att vi ses i kommentarerna efteråt, där Erik har lovat att dyka upp. Varsågod, här kommer Erik.
Caroline: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-kanalen, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag – så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.
Tre bilrekommendationer för en barnfamilj
Jan: Tre bilar Erik rekommenderar att spana in som en klassisk Svensson-familj – två vuxna, två barn, barnvagn och barnstol?
Erik: Problemet är att det beror på – det blir lite som att fråga vilka tre hus man ska köpa. Men ska man komma ned i kostnad och inte är superkräsen, är en mellanklass kombi ganska vettigt. I prisklass runt 250 000 finns en sweet spot mellan utrymme, komfort, ljudnivå, krocksäkerhet och storlek. Där börjar man kunna hitta bilar som är nyare än fyra år, vilket ger låg problemfrekvens. Man kompromissar lite beroende på modell – väljer man Toyota Corolla får man bara 750 kg dragvikt, väljer man Skoda får man en annan upplevelse, och väljer man Volvo en tredje. Det avgör om det är viktigt eller inte.
Jan: Men vilka modeller konkret?
Erik: I mellanklassen tänker jag Volvo V60, Toyota Corolla och Skoda Octavia – kombibilar alltså. Tre exempel med lite olika egenskaper. En Volvo får man nog inte för 250 000 – man får räkna med runt 300 000.
Jan: Om man börjar ha tonåringar istället för småbarn – gäller samma resonemang?
Erik: Man behöver kanske inte barnvagnsplats längre, men tonåringar växer ju. Jag skulle säga att nej, det blir inte billigare att välja Golf istället för Golf kombi om vi tar det som exempel. Där gör många en liten tankevurpa.
Många säger också “barnen ska övningsköra, så jag måste ha manuell växellåda”. Jag har haft den inställningen själv. Mina döttrar är nu 21 och snart 25 – ingen av dem har körkort än. Jag har jobbat med tre körskollärare, och vi är ganska överens om att det svåra inte är att lära sig växla. Det svåra är trafiken. Det viktiga är att få mängd träning i trafiken – inte att öva på att flytta en växelspak. Man kan lika gärna ta körkort på automat och sedan ta ett nytt för manuellt efteråt. Lås inte upp bilvalet för att det ska komma tonåringar i bilen.
Erik: De här bilarna säljs nästan bara som automat.
Sjusitsare – värt det eller inte?
Jan: Stor diskussion i forumet om sjusitsare.
Erik: Som jag sa – bestämmer man sig för att man behöver en sjusits har man ett mycket smalare utbud. Det är jättebra och jättetrevligt, jag har haft många sjusitsare och var faktiskt och tittade på sådana på auktion förra fredagen. Men många inser inte att väljer man en normalgrep sjusits – alltså under fem meter – ska man nog ha bytt om och ha kvittokortet i badbyxorna innan man reser. Man har helt enkelt inget packutrymme för sju personer.
Jan: Så…
Erik: Ska man däremot skjutsa barnen på fotbollsträning och ha med sig två extra – ja, då är det jättebra. Men det låser också upp en väldigt mycket.
Jan: Det var diskussion kring Kia EV9, Sharan eller minibuss.
Erik: En Sharan – den är mer som en Volvo V70, alltså en bil på 480 centimeter. Den är faktiskt mindre än man tror. Och den finns inte längre heller. Kia EV9 är en elbil, stor som en stridsvagn. Den är inte fysiskt så mycket större, men många som sett den börjar känna att den är stor och jobbig att parkera. Tar vi en minibuss pratar vi ofta om långa minibussar som är 540 centimeter.
Jan: Då…
Erik: Då är vi ännu större – det är som de små husbilarna. Kanske ingen höjdare om man bor på Södermalm och ska hitta parkeringsplats. Men bor man på landet och ska ha med sig saker – som jag hade när jag hade kaniner och kaninburar och hämtade säckar med halm ibland – ja, då är det ju suveränt.
Jan: Ja, det var bra. Och det här kändes också som en klassisk situation: lite kort pendling, lite resor till stan och en lång resa per år.
Erik: Låt inte den långa resan sätta för mycket. Takbox, dragkrok och backbox – populärt på elbilar för att minska luftmotståndet – löser ofta jobbet väldigt bra. Och är det verkligen bara en gång per år? Överväg att hyra en niositsbuss. Det kostar ungefär 10 000 kronor för nio dagar och bilen är ett halvår gammal.
Billigast möjliga bil med säkerhetskrav
Jan: Nästa fråga: jag som bara vill flytta min kropp från A till B så billigt som möjligt, men bilen måste vara säker för fru och barn. Hyrbil, cykel och lådcykel är inte med i frågan, och jag har inga bilkunskaper.
Erik: Det är vi tillbaka till mellanklass kombi, nästan. Man ska inte förhastat säga “köp en Toyota Yaris” – den är fyra meter lång och ganska liten. Och små bilar är alltid osäkrare krocksäkerhetsmässigt än stora, även om de har fem stjärnor. Den stora bilen kommer i många stycken och mosar den lilla bilen på grund av vikt och fysikens lagar.
Är man beredd att inte köpa bil under 100 000 kronor har man minskat riskpotentialen avsevärt. Kliver man upp till 200 000 och håller sig till något vettigt är man förmodligen ganska bra. Och många trollar bort sin tro på att mil sliter på bilarna.
Jan: Säger det något?
Erik: En bil som har rullat 150 000 mil – försäkringsbolagen vill ofta inte täcka maskinskador på den längre. De har statistiken och vet vad de gör. Att inte ha maskinskadeförsäkring är lite som att inte ha hemförsäkring. Får du en vattenskada är det ditt problem. Är det en bil för 100 000 kronor och reparationen kostar 70 000 – då blir det superjobbigt.
Jan: Är det…
Erik: Är det en bil för 300 000 och reparationen kostar 70 000 – ja, då får man bita ihop och laga den. Är det en bil för 10 000 och reparationen kostar 70 000 – ja, då är det jätteenkelt, man skrotar och köper en annan. Det är lite där man lurar sig när man tänker “jag köper en för 100 000” – det är ganska svårt att välja rätt i den klassen.
Jan: Vad…
Erik: Vad man ska välja.
Jan: Bra. Vad skulle du ändå säga till den frågeställaren?
Erik: Jag skulle ändå tänka mellanklass kombi. En bil som inte är flashig eller märkvärdig eller fullutrustad. Då kan det nog fungera ganska bra.
Jan: Men du rekommenderade oss ju den här Peugeot e-2008 – den är ganska liten. Vi är supernöjda, men var det för att vi var ett specialfall?
Erik: Lite specialfall, ja. Ni bor väldigt centralt, gör nästan bara korta resor, och ni har en mental öppenhet för att hyra bil på långa resor – eller flyga eller ta tåg. Det passar bättre för ett visst tankesätt. Och man skulle bli förvånad över hur sällan man faktiskt behöver stå och ladda ute.
Jan: Vi är supernöjda. Jag älskar den.
Erik: Jag vet att du fick lite kritik för att det saknas appstyrning. Många hänger upp sig på att man “måste ha” det. Men det behöver man inte. Jag har haft bilar utan appstyrning – då satte jag in en kupévärmare med sladd i väggen och ett tidur. Det kallar jag för pappstyrning, för det är pappa som styr. Det är mycket billigare, det går att hantera, det är ingen jättegrej. Det blir annars lätt en slags mindfuck.
Jan: Det stämmer. Det har ju också funnits en mytbild om franska bilar – att de är opålitliga.
Erik: Generellt sett kommer olika biltillverkare med olika bakgrund och prioriteringar. Tar man Volvo, Audi och Mercedes handlar det om premiumkänsla och avancerade funktioner – men baksidan är stor risk för att börja krångla framförallt när bilen blir gammal. Du får hög komfort och bra belysning. Franska bilar har en annan logik som jag till slut har knäckt. Min bil har fysiska knappar som man kan sköta med handskarna på – man kan hantera volymen med vintervantarna och behöver inte slida runt på en pekskärm. Det är antagligen fransmännens filosofi. Japanska bilar har en tredje logik: plast är ett utmärkt material, det är billigt, knappen ser ut som den alltid har gjort och vi kör vidare. Och ljud och ljudnivå – det är inte viktigt i Japan, och då händer det inte heller så mycket med ljudisoleringen. Det blir mer begripligt varför olika tillverkare prioriterar olika saker.
Jan: Ja, 100%.
Prisklasser och sweet spot
Jan: Om du skulle ranka efter prisklass – hur kategoriserar du dem? Jag har ingen känsla.
Erik: Under 100 000 är man lite i chansvärlden. Oväntade kostnader kommer man inte undan. Det är sällan man hittar en bil som går problemfritt. Men det kan också vara en bil som en hantverkskunnig granne eller man själv kan laga. Det ska dock inte vara en Porsche för 170 000.
Nästa steg är bilar mellan 170 000 och 270 000. Där finns det ganska mycket. Där kan man köpa en 1,5 år gammal mellanklass kombi fullt utrustad med 3 000 mil för 220 000–240 000 kronor. Det är det jag kallar sweet spot.
Sen börjar vi komma upp till nästa steg – 300 000 och uppåt – där man vill ha eller behöver något mer. Och tittar man på begagnade bilar över 600 000 är de sällan prisvärda. Man har en betydligt högre finansieringskostnad, bilen är mer tekniskt avancerad och reparationerna kostar mer. Och det kommer troligen att gå sönder mer än i en enklare bil för 200 000.
Jan: För det är ett ganska stort hopp från 270 000 till en miljon. Skulle du göra en eller två indelningar till där?
Erik: Den typiska “Villa, Volvo, Vov”-bilen – den typiska företagsbilen idag – är en elbil för 600 000–700 000 ny. När den har fallit till 300 000–400 000 börjar den vara halvpris och hyfsat prisvärd, om man hittar en som inte har rullat så mycket. Jag tittade häromdagen på till exempel Skoda Enyaq – ny i basversion kostade 570 000 tvåhjulsdriven. Och så var det handlare som sålde ut fyrhjulsdrivna med vinterdäck som hade gått 500 mil för 40 000 kronor lägre. Vinterdäcken ensamma kostar 20 000 kronor. Bilen hade gått 500 mil och var kanske ett halvår gammal.
Jan: Och…
Erik: Ja, i det fallet var kanske den fyrhjulsdrivna med vinterdäck bättre än att köpa ny. Men kanske ännu bättre att köpa en 200 000 kronor lägre – den som låg på 330 000 och var fyra år gammal med 6 000 mil.
Jan: Så…
Erik: Så det beror på hur viktigt nybilskänslan är i det fallet, hur viktigt det är att kunna förvärma bilen, och fyrhjulsdriften och så vidare. Men begagnade bilar över 600 000 är väldigt sällan prisvärda – oavsett om du är privatperson eller företagare. Skattereglerna börjar också slå till då.
Jan: Ja, super. Och räknar man om det till TCO – månadlig totalkostnad – så brukar jag säga att man får en ganska bra begagnad bil för 4 000–6 000 kronor i månaden. Ungefär mellanklass-ish?
Erik: Ja, lite beroende på hur mycket man kör, men vid normala körsträckor på 500 mil per år kan man hamna där. Idag är det nog snarare 6 000 och uppåt för många. Kör man 3 000–5 000 mil per år ändras kalkylen. Värdeminskningen ökar, man byter däck oftare och servar oftare – man eldar repet i båda ändar.
Jan: Vi satte 4 000 som lägsta ribba i ett tidigare avsnitt.
Erik: På 4 000 är vi ändå inne på småbilar, om vi uttrycker det så. Pratar vi familjebilar är 7 000 i månaden inget konstigt. Och titta gärna på vad privatleasingpriserna ligger – det ger en bra referens. Kom bara ihåg att räkna med försäkring, service, finansieringskostnad, skatt och bränsle utöver det.
Jan: Och sen småkostnader glömmer jag alltid – parkering, vindrutetorkare, biss…
Erik: Ja, det tickar på hela tiden. En begagnad bil kräver helförsäkring, en nyare kanske bara halvförsäkring beroende på bilens värde. Man måste inte helförsäkra en bil. Det är som ett mixerbord med många rattar – och desto dyrare det kliver upp, desto mer vrider varje ratt uppåt.
Jan: Exakt. Och stora bilar som Kia EV9 – det är svårt att komma under 10 000 i månaden.
Erik: Ja, kolla vad de vill ha i privatlisning. Kia EV9 låg på 13 000–16 000 i månaden med vinterdäck och tillval.
Jan: Och…
Erik: Det är inte för att de har räknat tokigt. Man lurar sig gärna och säger att det inte borde kosta så mycket. Undantaget är förstås om arbetsgivaren erbjuder den som tjänstebil – men då är det ju någon annans företag som har kostnaden.
Jan: Ja, exakt. Bra.
Ny elbil – köpa eller privatlisa?
Jan: Standardfrågan: vill man ha en ny elbil – köpa eller privatlisa?
Erik: Det finns inget generellt svar tyvärr. Jag vet inte om det var Fonsen som talade om batterier…
Jan: Nej…
Erik: Det finns inget generellt svar. Är det kampanj på privatlisning är det väldigt sällan jag ser att det ska vara billigare att köpa samma bil. Däremot kan man hitta alternativa bilmodeller eller begagnade exemplar av samma modell som är billigare att köpa. Men att köpa samma bil när det är kampanj på privatlisning – det brukar sällan löna sig. Säljaren – alltså personen du möter – vill genuint hjälpa dig, men säljföretaget på andra sidan bordet vill ha ut så mycket som möjligt av affären.
Caroline: Exakt så.
Erik: Säljaren kommer att berätta om en bra kampanj, för de vet vad de har.
Jan: Lite snabbt om att sälja bil – hur är det idag?
Erik: Det är ganska jobbigt idag. Det är väldigt mycket digitalt – man skickar bilder och allting och gör upp affären på distans. Många handlare är jätteduktiga på det idag. Privatpersoner som säljer var vanligare förr. Tittar man på Blocket är det otrolig övervikt av företag – och jag skulle säga att den övervikten är större idag än förut. Ska man sälja privat är det oftast i de lägre prisklasserna, under 200 000 – ofta under 75 000. Då går det nästan inte att sälja till en handlare, för de behöver tjäna 20 000 på en sådan bil.
Jan: Ja, bra. Där…
Erik: Ska du däremot sälja en bil för 400 000 är det tvärtom ganska svårt att göra det privat. Då handlar det om att välja rätt köpare och vara ärlig.
Jan: Precis, det har vi pratat om. Från tråden i forumet: sportbil under en miljon.
Sportbil under en miljon
Erik: Själv hade jag valt en Alpine – de här lilla franska sportbilarna. Jag har ett litet garage.
Jan: Det…
Erik: Billigast om man vill slippa problem är en liten Mazda Miata för 80 000–150 000 beroende på generationen. Det är himla roliga och trevliga sportbilar. Börjar man lägga sig på 500 000–800 000 handlar det mer om vad man gillar: en Porsche, en amerikan, mer specialmodeller av Audi, Mercedes eller BMW.
Jan: För dig som lyssnar – det finns en tråd i forumet med flera hundra svar om det ämnet. Spaningar för 2026 – vilka är dina?
Spaningar inför 2026
Erik: Jag satt faktiskt och funderade på det och tittade lite på statistik. Jag tror att många tror att det händer mycket mer på marknaden än vad det faktiskt gör. Det har hänt lite stora saker med räckvidd om vi pratar elbilar, men jag tror framförallt att privatlisningskampanjerna kommer att ta fart igen. Det har varit lite halvdåligt med det de senaste 2–3 åren – importörer och generalagenter har verkat förvånansvärt trötta. Jag tror också att det blir en stabilare marknad. Det har varit upp som en sol och ner som en pannkaka med elbilar, och diesel och bensin har gått åt andra hållet. Nu börjar vi svänga mot en normalisering.
Nu finns det 3–5 år gamla begagnade elbilar – det finns volym, precis som det alltid funnits volym av begagnade Volvos och Saabs. En mer normaliserad andrahandsmarknad.
Volymmässigt tror jag inte på någon explosion, men marknaden blir mer aggressiv. Och en del märken börjar få det svårare för att de har så liten volym – det handlar inte om verkstadsnivå utan om importörerna som får svårt att hålla liv i sina varumärken.
Jan: Det har ju pratats mycket om kinesiska märken. Tittar jag på recensioner på YouTube verkar det vara bizarr konkurrens i Kina – varenda telefonbolag har gjort en bil nu.
Erik: Ja, men många tänker att det är något nytt. Tittar man på kinesiska märken för 30 år sedan fanns det också bizarr konkurrens av billiga bensindrivna bilar i Kina – massa märken som aldrig funnits i Europa. Det har inte hänt så mycket annat än att elbilar tog bort kravet på avgasrening, vilket tar bort ett av hindren för export hit. Och sen hakar man på hypen.
Jan: Så…
Erik: Det svåra kommer, för de har två saker emot sig. Dels liten volym – svårt att hålla liv i en importörsorganisation. Dels är de blixtsnabba på att förbättra sina bilar, vilket skapar problem med reservdelsförsörjning, reparationskostnader och andrahandsvärde. Man kommer hela tiden med en uppdaterad och bättre version. Det är lite som fjolårets tävlingsskida i slalom – ingen vill ha den. Antingen vill du ha årets eller inget alls.
Jan: Så…
Erik: Varje år kommer en ny tävlingsskida. Den du hade förut hade du velat att var värd mycket pengar. I skidbranschen spelar det ingen roll. Men i bilbranschen handlar det mycket om restvärdet.
Jan: Tror du inte att vi ser någon explosion av kinesiska bilmärken i Sverige?
Erik: Nej, snarare tvärtom. Jag sökte på det i morse – man ser att när de lanserar en ny modell får de ett lyft, och sen stannar det av. Tittar man på BYD och MG och liknande – de får svårt att hålla det fortsatt uppåt. Och klarar man inte att hålla volymen uppe är det väldigt svårt att vara långsiktig med reservdelsförsörjning och andrahandsvärden.
Jan: Om vi skulle sammanfatta nybilsmarknaden i två meningar?
Erik: Den fortsätter att tugga på ganska stabilt. Man ser snarare att den traditionella bilindustrin slår tillbaka lite nu – BMW har kommit med iX3 i ny generation, Volvo har lanserat EX60, Toyota har lanserat bZ4X i kombiversion. De etablerade märkena är nu på ett annat sätt i framkant.
BMW iX3, Volvo EX60 och Toyota bZ4X
Jan: Kan du säga något om de tre bilarna? EX60 är väl årets mest typade bil i Sverige?
Erik: Om vi backar till 2012: alla topprankade elbilar hade räckvidd på 45–65 mil på papper, vilket i praktiken innebar drygt 30 mil vintertid och 40 mil sommartid. Alla var glada och nöjda. Sen kom BMW i höst med iX3 och 80 mil på papper. Alla tänker “fantastiskt, nästan Nobelpris”. Men de har stoppat i 40% mer batterier – istället för 75–80 kWh har de lagt in 110 kWh. Man har inte gjort någon dramatisk teknisk revolution. Batterierna har inte sjunkit dramatiskt i pris – det är ett strategiskt val.
Jan: Det…
Erik: Det här satte nog Volvo i en lite besvärlig sits på hissingen. Deras EX60 i mellanversion har 63–66 mils räckvidd beroende på hur man mäter, och toppversionen har 81 mil. Men den stora versionen är kanske inte helt rätt prissatt just nu. Det finns alltid möjlighet att köpa större batterier, men de är för dyra – så det här är mer en ekonomisk avvägning. De har bara stoppat in mer batterier. Det har inte hänt något dramatiskt på marknaden, det är ingen holy grail för batterier – de har bara tryckt in 30–40% mer.
Caroline: Men…
Erik: Det som blir unikt är att prislappen hamnar på ett sätt som gör det intressant. Det börjar närma sig de bilar som var, och det kommer nog bli ett skifte. Tar vi Toyotas bZ – Beyond Zero – fyrhjulsdrivet kombi: den sägs vara den moderna flärdfria kombin, Toyotas variant av Volvo XC70. För den som inte är ute efter det senaste, inte vill ha tio miljoner finessefunktioner, inte vill ha toppräckvidd – utan vill ha något pålitligt och good enough. Jag tror Toyota har de längsta garantierna på marknaden på den. Prismässigt under 600 000 kronor för en sådan.
Jan: Och vilka av de tre bilarna har du beställt?
Erik: BMW och Volvo. BMW beställde jag tre dagar efter lansering, Volvo dagen efter – jag vill ha dem tidigt. Volvon blir en med det stora batteriet, och de börjar byggas om ungefär ett år, runt jul 2026 tror jag.
Jan: Tror du att de blir succéer?
Erik: BMW och Volvo är det redan försäljningsmässigt. Toyota är mer en “tuggar på”-bil. Toyota har varit lite motsträviga av olika anledningar när det gäller elektrifiering – de har satsat på hybriderna. Men de har ett otroligt starkt varumärkesrykte. De här tre kommer på lite olika sätt att bli framgångsrika. Och de landar mitt i tjänstebilsmarknaden – för Volvo och BMW är det precis i pjäsen. BMW kommer att lansera en lite billigare version under 700 000, och Toyota ligger redan långt under det. Och företagsmarknaden är stor.
EX60 mot XC60 – och begagnatmarknaden
Jan: Det kom också en fråga om EX60 mot XC60 – vilket har bäst TCO?
Erik: Den är inte helt enkel. XC60 kommer nog att stå sig väldigt bra, ungefär som XC70 har gjort. Den slutade säljas 2016 och är fortfarande eftertraktad – många vill ha den sista de köpte. I Kina har Volvo lanserat en XC70 som är en slags Lincoln Company 08 med teoretisk räckvidd på ungefär 20 mil på batteri, och prismässigt under XC60. Den gamla laddade XC60:an har 12–13 mils räckvidd. Skulle det dyka upp en XC70 i hallen med den räckvidden kan det bli en helt annan konkurrent.
Jan: Mm.
Erik: EX60 – alltså P6, P10, P12 med olika batteristorlekar och bakhjulsdrift – där är man nog lite korkad om man direkt hoppar på den med längst räckvidd och mest utrustning. Man får betala väldigt mycket i premium i början. Det vettigaste är nog att hoppa på den lägre fyrhjulsdrivna versionen. Och XC60 kan man hitta lite reaprisat just nu.
Jan: Något om begagnatmarknaden i stort?
Erik: Normalisering. Det har svajat åt flera håll, men nu är det inget fritt fall – varken för Tesla, Toyota eller Opel. Det finns nu volym av elbilar, vilket ger en bättre känsla för hur attraktiva de begagnade är. Automatlådebilar ligger fortfarande högt jämfört med manuella – det ser man tydligt.
Politiska faktorer och bränslepriser
Jan: Politiska faktorer – nya incitament, ändrade skatter. Något?
Erik: Det finns väldigt mycket där, men många överskattar vad man faktiskt kan göra. Visst kan svenska politiker ändra spelreglerna ganska snabbt. Men på EU-nivå är det svårare att driva igenom hårda miljöskatter – se på Frankrike, där är man mer benägen att tippa skräp på parlamentstrappan om politikerna inte gör rätt. Svårare att implementera tuffa miljöskatter på EU-nivå. Vi ska nog inte vänja oss vid att el-, bensin- och dieselpriserna ligger där de är idag. Det ser vi också på senaste veckans oljeprisutveckling.
Jan: Du sa tidigare något om 17 kronor per liter bensin och 25 kronor per liter diesel i genomsnitt 2026–2028.
Erik: Den siffran känner jag inte riktigt igen. Idag ligger bensinen på 15–16 kronor och diesel på 16–17. Jag tror snarare att om man räknar på en bil de närmaste tre åren ska man räkna att priserna i genomsnitt är ungefär tre kronor högre – för nu är det billigt, om tre år är det troligen dyrare, och genomsnittet landar mitt emellan.
Jan: Precis, om man tittar på ett lite längre perspektiv – räknar man en bil på tre år ska man räkna med ett högre snittpris.
Erik: Ja, om tre år är det nog fem kronor högre, men i genomsnitt på de tre åren kanske tre kronor högre. Man ska inte tro att vi är på 33 kronor per liter om tre år – det går inte så fort.
Prenumerationstjänster i bilar
Jan: Det var stor upprördhet i forumet om prenumerationstjänster – BMW säljer tydligen adaptiv farthållare på prenumeration.
Erik: Jag tillhör nog den lägre graden av upprördhet. Men jag inser ju att idag prenumererar vi på antivirusprogram, Spotify och Netflix. Vi har inga VHS-hyror längre. Vi har molnlagring istället för hårddiskar. Det går nog dit. Men jag stör mig på det och tycker verkligen inte om det. Jag förstår bilindustrins drivkraft mot det – det är lättare att i en begagnad bil lägga till utrustning i efterhand som inte fanns när bilen var ny.
Och så är det faktiskt idag. Den Volvo EX60 jag beställt – den med längst räckvidd – har jag inte kryssat i autopilotmjukvaran. Det är 15 000 kronor extra.
Jan: Det…
Erik: Jag har inget skäl att ha den just nu, men jag tänker att den ska gå att slå på i efterhand för den som vill. Annars är det nog hårt i huvudet om jag beställer utan.
Jan: Och…
Erik: Tar vi BMW är det en funktion som heter vehicle-to-load – man kan ta ut ström ur bilen. Det börjar inte byggas in nu, men de som redan är producerade kan inte få det i efterhand heller, tekniskt sett.
Jan: Det var en fråga från Lutom också – hur funkar det? Är det värt att ta?
Erik: Man kan se bilen som en stor powerbank. Vad man kan göra i teorin är en sak, vad man kan göra i verkligheten är en annan. Jag tror många överskattar de mer avancerade scenarierna – de är längre bort än man tror. Men redan idag fungerar det utmärkt för enklare användning: strömavbrott på sommarstugan, mata husvagnen med el. Det har funnits i elbilar i minst fyra år.
Jan: På…
Erik: På elbilar pratar vi då.
Märkesverkstad eller lokal verkstad?
Jan: Alvedon-gubben frågar: märkesverkstad eller billigare lokal verkstad?
Erik: Båda kan vara fantastiska och rätt – det beror på. Så länge bilen är ny och har nybilsgaranti – håll dig till en märkesverkstad och bibehåll garantin. Det är ofta en märkesverkstad. Det är också så att det som kallas “god bilvilja” – att tillverkaren är snäll fast de inte måste – är man mer välvillig mot de som har hållit sig till märkesverkstäderna.
När bilen är äldre och har gått långt – ta den gamla V70 – kan det nästan vara hårt i huvudet att åka till en superdyr märkesverkstad. Men undantaget är att många märkesverkstäder har börjat anpassa sig och sänkt priset på klassisk service.
Jan: Då…
Erik: Det kan vara otroligt prisvärt att göra service hos en märkesverkstad ändå.
Jan: Så…
Erik: Jag hade en Audi A5 cab med en stor V6, 7 liters olja, diesel och allting – och frågade vad en vanlig service kostar: 2 295 kronor. Och jag tänkte “okej, oljan kostar ju 250 kronor i sig bara”. Det var en Audinverkstad, men det var för en 2011:a – och det här var för ungefär ett år sedan.
Jan: Och…
Erik: Det beror lite på. Men har du en äldre bil bör du hitta en prisvärd verkstad som inte har storstadspriser.
Elbil för den som inte kan ladda hemma
Jan: P.Monte och Erik71 frågar: när når elbilen samma bekvämlighet som fossilbilen för den som inte kan ladda hemma? Jag vill ha elbil men som läget är nu är det inte värt besväret.
Erik: Jo, jag såg den frågan. Det beror på vad man menar. Är det de här som ska köra 100 mil med husvagn och aldrig kissa – dit kommer vi i stort sett aldrig. Men är man mer realistisk? Det är som mobiltelefoner – vi pratar iPhone nu. Vi laddar dem varje natt. Vi hade Nokia för 20 år sedan som höll en vecka, men vi ställde om. Vi är mer anpassningsbara än vi tror. Och nu med de nya elbilarna som har 80 mils räckvidd på papper – i praktiken 35–40 mil vintertid och 50–55 mil sommartid – kan man köra Stockholm–Göteborg, Stockholm–Malmö, Stockholm–Umeå utan ett påtvingat laddstopp.
Jan: Och…
Erik: Vi är väldigt nära den punkten med de bilar som har minst 80 mils räckvidd på papper.
Jan: Då är det egentligen färdigdiskuterat.
Erik: Färdigdiskuterat.
Veteranbilar och entusiastbilar
Jan: Queen of Night frågar om framtiden för veteranbilar, tänker främst på 1920–1960. Och Uto frågar: kommer elektrifiering och stigande bensinpriser göra dem osäljbara – eller stiger de i värde för att inga nya görs?
Erik: Jag älskar entusiastbilar, men man får se det såhär: drömbilen för de flesta är den bil man drömde om när man var 10–15–20 år. Det gör att nästan ingen nu levande drömde om en bil från 1927. En T-Ford idag vill nästan ingen ha.
Jan: Och…
Erik: De här amerikanska bilarna från 50–60-talet – de som vill ha dem är en ganska snabbt utdöende skara, eftersom de ofta är 60–70–80 år idag och kanske nyligen har sålt villan och fått ekonomi.
Caroline: Men…
Erik: Jag tror det alltid kommer finnas en marknad för de väldigt speciella, originalrenoverade superfina bilarna.
Caroline: Men…
Erik: Ta bredden av bilar – det var ingenting som dagens 20–30-åringar drömde om. Det var inte med i någon Fast & Furious-film och inte i något tv-spel. Det är det som styr mer än vilket bränsle som används. Nu börjar det kanske vara de här bilarna – försök få tag i en Urquattro eller BMW M3 E30 från rätt era. Ferrari kommer alltid att leva sitt eget liv. Jag sålde min Volvo till ett bilmuseum och de var inte “vi måste börja köpa på oss nu” – det var min V70 som var 20 år gammal. De sa att de vill kunna visa en om några år, för de kommer inte att gå att hitta.
Jan: Nej nej, precis.
Erik: Så det är mer det som styr.
Köpa bil på distans
Jan: Anna skriver: jag vill höra några ord om att köpa bil på distans av bilhandlare, där de levererar hem eller lämnar en bil. Det låter smidigt, men det bär mig emot – vet inte om jag är gammal eller omodern.
Erik: Jag älskar det konceptet, som köpte en bil på det sättet. Om vi börjar ändå: det tryggaste du kan köpa är hos en märkeshandlare som säljer sitt eget märke – Opel av Opel, Toyota av Toyota. De har många anledningar att vara mer noga med vad de säljer och att ta hand om dig som kund. Och en lite nyare bil har mycket lägre sannolikhet för fel. Så köper du en tre år gammal Skoda av en Skodahandlare 50 mil bort – ganska lugnt.
Köper du av “Kalles ärlliga bilar” – det är en mycket större risk. Och köper du på distans gäller dessutom: du ska veta att när de kommer och lämnar bilen har du troligen redan betalat. Att sedan neka att ta emot den är en annan process än att stå i en bilhall och säga “den passar inte”. Det kräver att du kan stå på parkeringen och säga “den här är lite för bucklig” till den som just kört den till dig. Det bygger på hur bekväm du är med att vara lite…
Jan: Jobbig…
Erik: Tuff i det. Och har du redan betalat är det en tuffare process att få tillbaka pengarna.
Jan: Så jag…
Erik: Jag förstår känslan i det. Det finns exempel – Carly som ni köpte av – jag har inte hört några konstigheter om dem. Det finns flera aktörer med det konceptet, och jag förstår kundernas önskan om bekvämlighet. Däremot kan jag säga att processen att sälja sin bil till en handlare som kommer hem och hämtar den – den är trygg. Idag är det ofta så att innan bilen rullar därifrån har du pengarna på kontot, och vägarbyte görs på plats.
Jan: Så…
Erik: Det är ganska tryggt med de här stora aktörerna som kommer hem och köper din bil. Köper din bil och åker iväg.
Jan: Och…
Erik: Däremot – att lämna in bilen på det som kallas förmedling – det kan gå väldigt illa. Det hände faktiskt med en stor entusiastbilshandlare, en sådan med amerikanska bilar, som gick i konkurs för någon månad sedan. Pengarna behöver inte vara stulna – de har gått åt. Någon har betalat för bilen, men den som ägde bilen har inte fått betalt och det finns inga pengar i konkursboet. Vi har även en husvagnshandlare i liknande sits idag.
Jan: Ja, precis.
Erik: Förmedling generellt – var väldigt försiktig med det.
Ny batteriteknik
Jan: Thomas88 frågar: vad tänker du om ny batteriteknik? Senaste snackisen är Donutlab, saltbatterier, annan teknik.
Erik: Det som kom med jonbaserade batterier för 15 år sedan är fortfarande det som gäller när man vill ha långa räckvidder. Man kan komma ned i pris med andra batterikemier, men det är inget revolutionerande. Många pratar om solid state och massa annat – men vi måste skilja noga på vad som finns på försöksstadium och vad som finns i en vanlig prisvärd standardbil hos konsumenten. Det är mycket längre bort än man tror.
Jan: Där…
Erik: Och det sa jag också i exemplet med BMW och Volvo som “plötsligt” har nått 80 mils räckvidd – det har de gjort genom att stoppa in 30–40% mer batterier. De har inte trollat något.
Jan: Det är…
Erik: Många tror det, och de pratar om att de har gjort lite effektivare motorer – men det är bara blaha mot vad man faktiskt gjort. Man har helt enkelt prioriterat att stoppa in större batterier. Punkt.
Husbil – strategi för barnfamiljer
Jan: Gregor: vi är en barnfamilj sugna på husbil utan att bli ruinerade. Billig husbil plus normal familjebil, allt i ett med stor husbil och minimal annan bil, nytt eller gammalt – vad är taktiken?
Erik: Vi köpte vår husbil i vår – det är lite en egen bransch. Generellt sett att köra en nyare fabriksbyggd husbil som bruksbil och parkera överallt – det är kanske ingen bra ekonomi. Det är förvånansvärt ont om fabriksbyggda plåtishusbils-konverteringar under 550 000. Det gör mycket mil och det finns olika anledningar till att det inte är optimal ekonomi.
Att ha en gammal skåpbil som någon byggt om – eller man gör det själv – kan bli vettigt. Men problemet är att många har byggt på sådana och de har gått 25 000 mil redan. Det är som en morfar på 82 år som tränar för Vasaloppet – det blir inget bra.
Mitt råd: köp på hösten, för då säljer många inför vintern och förvaringssäsongen. Titta på en modernare – kanske från 2020 – då pratar vi 600 000 och uppåt. Kombinera den med en liten, billig personbil. Om du värst kan ta husbilen för att handla lite grejer är det bonus, men kombinationen liten vardagsbil plus husbil på säsongen är nog det bästa rent praktiskt.
Hyra är faktiskt ganska svårt – det är svårt att hyra något vettigt i Sverige.
Jan: Jag kollade på det – men det beror på hur många resor man ska göra. En 14-dagarsresa till Europa kostade oss 37 000 att hyra.
Erik: Jo, och då är vi nästan tillbaka till: kanske var det bättre att flyga och hyra på plats. Det beror på vad man vill göra. Många som köper husbil vill använda den ett antal gånger under säsongen. Och det är mycket större hyrbilsmarknad för husbilar nere i Europa än i Sverige.
Jan: Men…
Erik: Ska du hyra åtta helger på en sommar, vid åtta tillfällen – då börjar det bli krångligt i Sverige.
Jan: Jag kan för övrigt rekommendera onsdagsfikan i communityn – husbil är ett återkommande tema. Någon har släppt en fyrhjulsdriven husbil nu som verkar jättepoppis.
Erik: Ja, det finns mycket sådant. Husbilar är som segelbåtar – bingo, bingo, bingo.
Jan: Exakt.
Plastiga interiörer
Jan: Björn söker bilar med mer rekorderliga material i interiören – vänner och kollegor dissar hans plastsallong.
Erik: Idag har Audi och BMW börjat få mer och mer kritik för hård plast – märken som förut var kända för hög kvalitet. Jag håller lite med: det känns tråkigt om man köper en bil för 600 000–800 000 och det är massor av hård plast. Å andra sidan – har man köpt en bil för 150 000, who cares.
Det är lite som att racka ned på indexfonder. Det är inte sexigt, det är inte roligt – men det gör jobbet väldigt bra.
Och jag ska faktiskt vara med nästan på de här piano-svart-laxlackade detaljerna som repar sig direkt – dem kan jag vara utan. Men plast som gör jobbet tyst och pålitligt? Det är jättetråkigt men fungerar.
Bil i företaget – köpa, leasa eller privat?
Jan: Taktfast är egenföretagare och vill köpa bil i bolaget som han kör både privat och i jobbet. Förmånligast att kashaköpa, leasa eller ta privat?
Erik: Det beror på. Ska du köpa en splitterny bil idag är det ofta förmånligare att ta den på bolaget. Ska du köpa privat – var observant på nya låneregler. Ska du ha ränteavdrag får det inte vara ett blankolån som kan bli inblandat i hur du finansierar den.
Är det en begagnad bil – säg två till sju år gammal – och du tar den på bolaget, är det ofta mindre pengar att tjäna. Fördelen handlar mer om att flytta risken: om något går sönder betalas det med oskattade bolagspengar istället för ur din privata plånbok, ett till ett.
Jan: Och…
Erik: Då är det mer det som är den större skillnaden snarare än den ekonomiska.
Jan: Exakt. Och…
Erik: Idag beror det mycket på tjänstebilsreglerna för tillfället – om det lönar sig eller inte.
Jan: Mm. Och detta är C-punkten: går det att generalisera för en egenföretagare som kör 1 500 mil – mest privat?
Erik: Det man kan generalisera är: jämför inte äpplen med smågodis eller ruttna bananer. Jämför inte att du privat skulle köra en gammal V70 från 2010, men ska du ha företagsbil tar du en ny Tesla. Då jämför du verkligen inte samma bil. Jämför likvärdiga alternativ åtminstone.
Jan: Men…
Erik: Där blir det ofta skillnad i vad jag tänker om jag köper privat kontra i företaget – och redan där kan man glida isär.
Jan: Jag brukar säga: det är en myt att man som företagare alltid kan göra smarta skattegrejer med bil. Skatteverket har jobbat hårt för att likställa. Det som faktiskt gör skillnad är om man tar utdelning, hur mycket pengar man har i bolaget – det är de faktorerna som påverkar om det kan vara bättre att ta bilen på företaget.
Erik: Ja exakt. Lyfter du halv moms på en leasingbil betalar du också leasingräntan. Det finns tre saker Skatteverket hatar att folk blandar in i företaget: bilar, kläder och mat och resor. Allt det vi vanliga vill ha. Därför finns det regelverk kring just de områdena.
Men vad kan man ändå göra? Har du mycket att jobba med på företagssidan – du kan göra mer rätt och mer fel där än privat. Privat är det enklare: köp rätt exemplar till vettigt pris och rätt bil, så blir det bra.
Jan: Men…
Erik: På företagssidan får du addera flera lager. Och många missuppfattar det – man tänker sig att om man har ett litet skogsbruk eller en liten keramikverkstad kan man ta en Tesla på det. Det är inget problem om man gör det på rätt sätt. Men det kommer att kosta pengar – så är det ju.
Jan: Men kan man säga generellt: om man tar lön till brytgränsen, tar full utdelning och har lite pengar i bolaget – lutar det ändå åt att ta bilen på företaget?
Erik: Gör det på rätt sätt – de flesta gör det rätt. Vill du ha en ny bil och väljer det som tjänstebilsreglementet gynnar – idag elbilar upp till 700 000 – då blir det för de flesta bättre att ta det i bolaget än privat.
Jan: Ja. Och jag säger det igen: skicka ett mejl, länken till elbilsexpert.com ligger i beskrivningen. Det är framförallt på företagssidan det finns mest komplexitet och mest att göra.
Erik: Ja.
EUs EKAR-initiativ och mikrobilar
Jan: Nollnoll frågar: vad tänker du om EUs EKAR-initiativ?
Erik: Jag är inte så insatt i det, men jag kan säga såhär: det har alltid funnits billiga småbilar i andra delar av världen. Vi tar Kina, vi tar södra Europa – jättemycket små Fiat, Seat, franska Peugeot och massor som aldrig riktigt har slagit i Sverige. För vi har haft Saab och Volvo som måttstock. Jag ser inte att det ska bli någon storsäljare med små mikrobilar i Sverige. Vi har vinter, vi har snö, vi har älgar. Vi har en tradition av stora bilar. Visst bor jättemånga i storstäder – men tittar man på mikrobilar och smartbilar generellt bland de biltillverkare som haft dem, har det aldrig blivit någon succé. Jag har svårt att se att det skulle bli det den här gången heller.
Laddbox hemma
Jan: Finilio frågar: hur ska man tänka när man köper laddbox till villan? Billigast eller finns det funktioner man bör ha?
Erik: Det är en sådan där. Många tror att de behöver något mer avancerat. Det är som att fråga “vad behöver du för att ladda mobiltelefonen?” Vadå, du ska ladda bilen. De flesta bilar… men visst kan man vilja ha inställningsmöjligheter. Men det går att hantera ändå för de flesta. En 11 kW trefasladdare räcker i grunden – men många vill faktiskt inte ladda med 11 kW idag, för då slår effektavgifterna till.
Jan: Eller om du laddar med 11 kW kan du inte köra något annat i huset heller.
Erik: Nej, eller så. Och då kanske man vill kunna ställa ned strömmen enkelt. Och då kan man vilja ha en form av styrning. Men jag har alltid haft enkla laddboxar – stoppa i sladden och det är det.
Elmopedbilar
Jan: Jesper eller Angaudlin frågar lite om elmopedbilar – de är dyrare här än på kontinenten. Borde vara mer populärt.
Erik: Nej, det är samma sak som med småbilar. Jag frågade mig själv: är det inte bättre att köpa en vanlig bil och ha den som A-traktor och sedan bygga tillbaka? En mopedbil kostar 200 000 kronor och är lite som en upp-och-nedvänd glasfiberbåt med gräsklipparmotor – krocksäkerhet och driftsäkerhet håller inte. Jag tror inte att vi som konsumenter är på väg åt det hållet. Det kommer alltid att finnas de som drömmer om det. Men vi har aldrig – tänk på Thailand med tuk-tuks, eller Indien med sina småfordon – vi vill ha värme, det ska funka i kyla.
Jan: Krocksäkerhet…
Erik: Ja. Nej, jag tror inte att det kommer att slå här heller.
Elbilar för den som ladat sedan 2015
Jan: Nollnoll hade en följdfråga: jag har haft elbil sedan 2015 och tycker att det har utvecklats så pass bra att de flesta borde klara sig fossilfritt. Vad är skälet till att så många säger att det inte går?
Erik: Det är nog bara mental tröghet – som att veta att man borde motionera mer. Jag har kört sedan 2013 och håller med. Men det sitter i huvudet på folk. Idag är det så att grannar, kollegor, släktingar och bekanta har elbilar – det håller på att bli ganska normalt. Och nu med de här bilarna som har 80 mil på papper: kan du klara Stockholm–Göteborg, Stockholm–Malmö, Stockholm–Umeå?
Jan: Då är det färdigt liksom.
Erik: Färdigdiskuterat.
Pick-up – tips och tankar
Jan: Moa i communityn undrar vad man ska tänka på om man vill ha en pick-up, men inte de stora Dodge Ram eller F-150.
Erik: Pick-up – om vi räknar bort att man ska köra får eller oljefat på den – så är en stor anledning till att man väljer pick-up i bolag att man lyfter bort hela momsen på den. Det är värt att vara medveten om. Beroende på var man bor – hur lätt är det att parkera? De är ofta ganska robusta och vettiga, men komfortmässigt och parkeringsmässigt beror det på vad man gillar. En pick-up är motsatsen till sportbil om man vill sitta högt och inte har sportbilstendenser. En liten livsstilsbil på sitt sätt.
Jan: Har du några favoriter?
Erik: Jag gillade den gamla Amarok – jag hade en sådan själv – men den finns inte längre. Annars håller många sig till de japanska pick-up-märkena, väldigt pålitliga. Men då är vi inne på samma diskussion igen – de som klagar på plastiga interiörer kan inte klaga på en pick-up.
Jan: Varför har du en Isis-bil?
Erik: Precis – eller en stor Ram Super Duty, men det var nog inte vad hon ville ha. Så det…
Jan: Nej precis.
Erik: Det beror också på budget och om man tänker nytt eller begagnat – det är lite olika världar.
Jan: Det var bra. Sista frågan från Mikael T: hur ser Eriks eget bilägande ut på senaste tiden och hur nöjd är han? En riktig review alltså.
Eriks eget bilägande – en review
Erik: En genomgående tråd är att jag börjar störa mig mer och mer på saker i nya bilar. Dels den här tv-spelskänslan i gränssnittet, dels säkerhetssystemen – jättebra tanke, men tyvärr implementerade så dåligt att det är mer besvär att stänga av dem än att acceptera dem. Jag hade en bil där jag fick trycka elva gånger för att ställa in alla system – varenda gång jag skulle åka.
Jan: Ah, fy fan. Vad var det för bil?
Erik: I den jag har nu – en knapptryckning och alla mina inställningar är återställda. Och det är en fysisk knapp. “Mina inställningar” heter det. Fysiska knappar uppskattar jag mer och mer. Entusiastbilar underskattas. Jag sitter jättegärna i en 23 år gammal Volvo – som jag gjorde förra sommaren – och tycker det är fantastiskt hur duktiga de var då. Likvärt kan man sitta i en splitterny bil och tänka “hur tänkte de här?” eller “öppna dörren…”
Jan: Men konkret – vad kör du nu?
Erik: Jag kör Renault 5 just nu. Sen har jag min Tesla Roadster. Vi har en liten Seat Mii. Och vi har alltså ingen stor bil – vi sålde vår XC70, en vanlig dieselbil från 2016, häromdagen. Sen kommer jag köra BMW iX3 och sen Volvo EX60 med det stora batteriet, som kommer om ungefär ett år.
Sen är det sådär, en sak till: småbilar är underskattat. Det är fantastiskt trevligt – vi som bor i södra Stockholm – att ha en bil under fyra meter. Det är livskvalitet som är underskattat.
Jan: Och…
Erik: Och sen kanske jag slår ett slag för: vi ska åka och hyra en Ford Custom buss i 9-sitsig version. Den kanske inte är så jädrigt dum. Liten bil till vardags, och hyr en stor när man behöver – den kombon kanske gör oss lyckliga. Och det blir rätt båda gångerna, istället för en halvkompromiss båda gångerna.
Jan: Såklart.
Erik: Det kanske inte är så dumt att tänka så. “Jag hyr den istället.” Och sen kan det vid ett tillfälle bli en sportbil, vid ett annat något roligt.
Jan: Exakt. Är det något mer jag borde ha frågat?
Erik: Nej, jag försöker tänka igenom frågorna… Jo, det var någon – var det Don Tomasson eller något – som hade något om tajming: ska man avvakta ett elbilsköp?
Ska man vänta på bättre batteriteknik?
Jan: Precis – ska jag avvakta ett elbilsköp för att det kan komma ett bättre batteri?
Erik: Det som jag skrev i min bok: jag hade en svärfar för många år sedan. Jag skulle köpa videokamera och han sa “vänta, om två-tre år kommer det en bättre”. Jo, men då är dina barn två år äldre också.
Elbilar är idag en tillräckligt mogen produkt. Det händer inte så mycket som bilindustrin – och kanske ännu mer medierna som skriver om elbilar – vill att du ska tro.
Jan: Ja.
Erik: Väldigt mycket av en bil är ju inte drivlinan: säten, belysning, utseende, lastutrymme. Det har inte hänt nämnvärt på hundra år. Och de här bilarna som nu har 80 mils räckvidd? De har inte uppfunnit något – de har stoppat in 30% mer batterier. Batterierna har inte blivit 30% billigare heller – man har gjort ett strategiskt val om prislappen.
Jan: Och…
Erik: Och allt det här pratet om billiga elbilar – det handlar om billiga, fysiskt mindre eller enklare bilar. Det är inte billigare “Villa, Volvo, Vov”-familjebilar som idag kostar 700 000 och som man tror ska kosta 350 000. Det är inte det som händer. Vänta på det, och du väntar länge.
Jan: Det är…
Erik: Och skulle det komma en revolutionerande batteriteknologi – tror du de stoppar in den i billiga bilar? Nej, de stoppar in den i de dyraste bilarna och tar ut maximalt pris.
Jan: Ja, exakt exakt. Snyggt. Vill du komma i kontakt med Erik gör du det enklast via elbilsexpert.com – länk i beskrivningen – och där finns hans mailadress. Och där kan du också köpa hans bok, som bokstavligen täcker allt om elbilar.
Erik: Ja, roligt. Jag började skriva den för sex år sedan, måste ha varit runt 2019. Och tekniskt sett har det faktiskt inte hänt så mycket – det skriver jag också. Värmepumpar i bilar är ett bra exempel: alla pratar om värmepumpar som om det är revolutionerande – men bilar har alltid haft kyla. Värmepumpen är egentligen att man kör kylsystemet bakvägen.
Jan: Exakt. Så…
Erik: Så det är inte lika många halleluja-moments som man tror.
Jan: Nej. Erik, ett fantastiskt stort tack! Och du som har lyssnat och tittat – kolla in Eriks hemsida och ses i forumet.
Erik: Ja, tack så mycket.
Jan: Jag hoppas att du gillade de här två avsnitten tillsammans med Erik om bilar och bilnörderi. Jag tänkte egentligen bara säga: tack till dig som lyssnar. Tryck gärna på gilla eller prenumerera – det hjälper mig och Rika Tillsammans att göra mer av det här. Och ett extra stort tack till dig som är supporter via Patreon, som gör det möjligt att ha de här osponsrade avsnitten där vi kan ta upp alla era frågor och funderingar fritt.
Har du en idé kring ett avsnitt du vill att vi tar upp – skriv en kommentar, eller naturligtvis i forumet. Om du har någon följdfråga till det vi tog upp, ses vi i forumet på rikatillsammans.se, eller klicka dig in via länken. Vi ses – tack för den här veckan.
Jag missade det
Sitter själv i en beslutsångest gällande bil. Krasst så behöver vi en “andrabil”. Vi har 4 barn där jobb/skola och diverse aktiviteter ska klaffa, så vi känner att om det är nån gång vi behöver två bilar är det nu och under kanske en femårsperiod. Vi håller normalt kostnader nere, men får inse att de närmsta åren blir bilen en stor del av den månatliga kostnaden, i gengäld blir vardagen förhoppningsvis smidigare.