Jag är inte lycklig, mitt jobb dödar min själ. Jag funderar på om jag ska säga upp mig utan något nytt. Jag är orolig för att fastna i arbetslöshet och att pengarna / friheten inte ska finnas.
Jag har sparat ihop 5 MSEK. Utöver det har jag ca 1.2 MSEK i tjänstepension och 1.7 MSEK i den allmänna pensionen.
Mina utgifter senaste året ligger på drygt 20 k. Grovt uppdelat:
Hyra 7 000
Resor 4 000
Mat 2 200
Restaurang o dylikt 1 700
Bil 1600 (bensin, verkstad / reservdelar, skatt, parkering)
Försäkringar 800
Prylar 1 000
Övrigt 2 000
Det finns utrymme nedåt. 4 % på 5 MSEK är 200 k / år. 20 k / mån är 240 k / år. Jag tror att 4 % är glädjekalkylerande, med inflation och skatter, och tror att långsiktigt hållbart ligger under 4 %.
Är runt 40 och tjänar runt 60 k i månaden. Inga barn. Bor i en av landets större städer.
Har jobbat i princip på samma ställe sen jag började jobba. Är utbildad ingenjör, jobbar inte alltför tekniskt, och har vidareutbildat mig kontinuerligt sen jag tog examen.
Jag är generellt trött, och trött på min arbetsmiljö.
Jag har sökt några andra jobb, men oftast har mitt fokus varit att leverera. Jag kan samla krafter och söka ett par jobb.
Jag söker råd för att ta mig ut ur det hål jag befinner mig i.
Har du sagt upp dig utan något annat jobb? Vad ledde det till? Vad hade du gjort annorlunda?
Tjänsteledighet finns som alternativ, men rädd för att gå tillbaka av bekvämlighet.
Du har råd att göra det. Sen om du har råd att dra dig tillbaka från arbetslivet för gott är en annan fråga.
Tjänsteledighet/studieledighet är alltid ett alternativ och som den gamla klyschan så är det lättare att hitta nått om man redan har nått.
Med det sagt så finns det ju en hel del arbeten med lägre lön där du kan mellanlanda om det är något som du finner givande/rogivande.
Jag skulle ta tjänstledigt för studier och skriva in mig på en intressant men inte alltför betungande kurs. Det är en låg tröskel att ta sig över, samtidigt som det ger tillräckligt med tid för reflektion, distans till arbetet och ny inspiration.
Jag gjorde så en gång (när jag bara hade några 100k sparat) och det gav mig väldigt mycket. Jag hittade både min nuvarande riktning i arbetslivet, som jag trivs med, och mitt numera största fritidsintresse (med ny social arena på köpet).
Jag skulle aldrig våga med bara fem miljoner. Jag slutade jobba vid 55 men inser att jag borde gått tidigare. Jag började med att ta tjänstledigt under sommaren när alla andra ändå var på semester. Jobbade som IT-konsult så att gå ner i arbetstid var inte ett alternativ.
Jag var inte missnöjd med mitt jobb och ekonomiskt oberoende ”bara hände”. Därför har jag mycket svårt att förstå personer som sitter och gör kalkyler 20 år framåt i tiden med enda målet att slippa gå till jobbet. Min filosofi är att behöver man räkna så har man inte råd.
4% känns inte som en glädjekalkyl och i de flesta fall kommer du klara dig.
Personligen hade jag hellre “chansat” att sluta än att gå o vara olycklig på jobbet.
Med 5M klarar du dig många år. . troligen livet ut.
Även om det blir tight så GÅR det väl att hitta ströjobb.
Men med din lön och det “lilla” du lever på så borde du kunna spara HÅRT i några månader till o öka marginalerna
Hmm…
Jag skulle nog inte säga upp mig utan att ha något alternativ.
Du bör kunna ta ut 3% av ditt sparande ca med bara lite tur realt i 30 år. Dvs 150.000 per år löpande. Det räcker inte som enda inkomst.
Jag skulle fundera över vad som skulle kunna vara en roligare arbetsplats.
Jag har arbetat större delen av mitt arbetsliv (ca 75%) i verksamheter under i huvudsak stark tillväxt med spännande produkter.
Mindre företag på några hundra anställda på väg att växa sig större och flera rena startups med skakig ekonomi tidvis. Det första företaget jag arbetade på har växt 20+ ggr i personalantal till flertal 1000 anställda genom åren och verkar i hela världen sedan länge.
Närapå omvända problemet mot ditt i dessa företag när dom inte vuxit sig för stora.
Man får snarare akta sig för att bli för engagerad och trivas för bra och riskera bränna ut sig.
Bästa sättet är att få sådana jobb är vi kontakter. Man skall dock inte underskatta ett telefonsamtal till lämpliga individer på företagen man gjort lite research på.
Om man inte trivs med att inte jobba så är det ju bara att börja jobba igen. Hur ska man veta vilket som passar bäst om man inte provar att inte jobba ett tag först?
Jag skulle ta tjänstledigt för studier ett år direkt, bonus om det är någonting som du är intresserad av att testa. Kanske kan det öppna upp nya möjligheter. Det ger dig tid att tänka på hur du vill ha det och söka andra jobb. Din resebudget säger mig att du har ett reseintresse, du kan plugga på distans och resa om det är intressant.
Förstår att du vantrivs på det jobb du jobbat på hela livet? Dags att öka takten på att söka nytt? Finns det en rimlig chans att ändring av arbetsplats skulle leda till förbättring?
Jag har sagt upp mig 3 gånger utan att ha något nytt jobb.
Första gången var jag i ungefär samma situation som du och sa upp mig för att hoppa på en utbildning för att hamna på en annan plats karriärmässigt.
Andra gången för att min lön var helt felaktig, lyckades landa ett nytt jobb av samma typ med marknadsmässig lön utan att få något avbrott i kassaflödet.
Tredje gången behövde jag bara byta kollegor, här var jag kanske lite “barnslig” men jag kände mig fruktansvärt less. Landade ett likvärdigt jobb igen utan några skarvar. Är väl ganska less nu också så jag vet inte om det blev så mycket bättre, däremot så är kollegorna betydligt trevligare.
Först och främst, beklagar känslan! Jag skulle inte säga att jag riktigt känner det lika kraftigt som dig men jag lutar åt samma håll. Jag har bytt jobb några gånger i min karriär och det har alltid känts bättre ett tag för mig för att sedan komma tillbaka till ungefär samma känsla, less på att lösa andras problem hela dagarna.
Med sagt tycker jag att byta jobb är den bästa starten, vem vet vad det kan ge. I värsta fall ger dte ett lönelyft som minskar tiden till när du blir bekväm nog med ditt sparande för att göra vad du vill.
Du har ju en ordentlig kassa för att kunna säga upp dig och klara dig länge utan att behöva ett nytt jobb. Jag har inget emot tipsen att ta tjänstledigt för studier som ”mellanväg” och med betydligt mindre risk men det är ju en ganska låg risk för dig att stå utan jobb ett tag också.
Säg upp dig (eller ta tjänstledigt) och verkligen utforska vad du vill med livet. Att stanna kvar på ditt jobb eller gå lite tveksam FIRE är ju inte dina enda alternativ! Du har ju möjligheten att hitta ett jobb med lägre lön som du verkligen trivs med, eller tjäna in lite extra pengar vid sidan om för att täcka upp för det du saknar. Om du får in 5-10k/mån så räcker ju dina 5 miljoner enligt 4%-regeln.
Jag skulle säga att du kan ha lättare att hitta ett annat jobb om du säger upp dig för då behöver den nya anställaren inte vänta på din uppsägningstid. Jag har själv funderat i dessa banor nämligen. Det är många anställningsprocesser som man försvinner bort för att någon annan är tillgänglig tidigare.
Missar jag något eller tänker alla fel?
Varför ska du bara ta 3,4 eller 5 % av kapitalet per år?
Ska du dö med 5 mkr på kontot?
Jag läser att du ej har barn, ska du donera till allmänna arvsfonden?
Du kan ta ut mer än 3-5 % annars, haha. Eller?
Genom att prova andra variabler som är lättare att utesluta först. Det är ju lätt att tillskriva jobbet ett problem som egentligen beror på helt andra dåliga vanor man själv kontrollerar och kommer ta med till nästa ställe också.
Jag vet inte hur ts lever, men vanliga livsstilsproblem som påverkar folk psykiskt är dålig mat, sömn, fysisk aktivitet. Dessutom skärmtid med hjärndöda serier och korta klipp som stör hjärnan - s.k. Tik-Tok-hjärna. Man vänjer sig vid snabbt, gratis dopamin så allt annat känns extremt långsamt, frustrerande och tråkigt. Man har för lite liv utanför jobbet. Prokastrinerar, är ofokuserad och slö så tiden inte räcker till. Saknar äventyr och sociala aktiviteter. Är uppe så sent som möjligt och drar sig på morgonen så länge som möjligt, sover ikapp på helgen. Livet går på rutin. Även utanför jobbet.
Eftersom jobbet är en stor del är det ju lätt att börja där, men många jobb är specialiserade på ungefär samma sätt så ett byte blir inte säkert bättre, mer än första månaderna. Kan vara friare i vissa yrken och hos mindre arbetsgivare eller speciella projekt såklart.
Ett steg först kan vara att byta arbetsuppgifter internt eller kolla om man kan utföra sysslorna på ett annat sätt. Är man redo att lämna har man ju bra förhandlingsläge för sådana åtgärder. Tillslut är det såklart dags att byta jobb och där kanske @rubbel redan är?
Om det står mellan att jobba kvar på ett ställe som dödar din själ och att börja använda ditt sparkapital till att skapa värde i livet så borde valet vara enkelt. Om valet inte är enkelt så kanske du fastnat i sparfällan. Ut och res ett halvår med dig!
Hoppas att du lyckas hitta sätt att använda ditt kapital för att åstadkomma värdefull förändring och att du tar dig ur detta!