Aktiv ränteportfölj vs räntefond

Hej jag har en fundering i stay rich fasen.

Om man vill säkra upp en del av sitt innehav så är ju räntor en väg.

Men då finns det en mängd olika alternativ på räntefonder och vilken mix av kort- resp lång-räntor man ska ha. Detta finns redan mycket bra beskrivet av @janbolmeson .

Min fundering nu är om det kan vara ett alternativ att istället eller som komplement använda en aktivt förvaltad ränteportfölj.

Den påstås då kunna agera mer agilt och kostnadseffektivt än en stor fond.

Vad tänker ni i forumet om detta.

Som exempel lägger jag nedan in en beskrivning av Mangolds Aktiv Ränta.

Portföljbeskrivning: Förvaltningen investerar i listade instrument primärt
på den nordiska High Yield marknaden. Portföljen ska i normalfallet
innehålla 10-15 likaviktade innehav för att i möjligaste mån uppnå
diversifiering. Urvalet sker i obligationer med officiell rating i spannet
S&P B±BB+ eller motsvarande alternativt förvaltarens ratingbedömning
i det fall officiell rating ej existerar. Förvaltningen sker under överseende
av Mangolds Investeringskommitté för att säkerställa en god förvaltning
som baserar sig på djupgående analys.

Vad är målet? Att höja avkastningen på räntedelen till priset av högre risk?

Känns mer som att din fråga handlar om huruvida man ska ha räntedelen i high-yield eller inte. Att aktivt förvaltade fonder påstår sig kunna [insert positiva förhoppningar] är ju inget nytt under solen.

Känns spontant krångligt och smalt, enklare och mer diversifierat (och billigt) att gå typ 50/50 AMF räntefond lång och DNB global.

Alla räntefonder är väl ”aktivt förvaltade”?

Hur skulle en räntefond med “hela höstacken” se ut? Om vi tänker på samma sätt som Globalfonder :thinking: vore det bra, existerar det?

Nja inte nödvändigtvis så särskilt hög risk.

De verkar sträva efter att ligga på 3 som ändå väl kan betecknas hanterbart.

Fördelen skulle isåfall vara att ränteobligationerna kan förränta sig mer än nominellt pga att portföljen även kan köpa på sig i rätt tillfälle o sälja vid rätt tillfälle på ett annat sätt än en trögrörlig räntefond.

Vilket över tid visat sig ge ca 3% högre ränta än kupongen.

Begreppet high yield är just en signalering inom obligationsmarknad att man arbetar med högre risktagande jämfört med säkra statsobligationer och investment grade företagsobligationer. Därmed inte sagt att det nödvändigtvis är något dåligt, jag är själv stor investerare i (very) high yield, men man har en risk som ligger långt bort från det de flesta tänker på när de hör ordet räntetillgångar.

Mig veterligen är de flesta räntefonder med svenska obligationer aktiva. Ett undantag (beroende på vad man lägger i ordet “aktiv”) är ETF:en XACT Obligation som har som mål att följa SHB Sweden All Bond Tradable Index. Som jag har förstått det använder sig fonden av sampling, vilket innebär att fonden inte innehåller samtliga av indexets obligationer. Istället innehåller fonden ett representativt urval som ändå ska spegla hela indexets ränterisk, kreditrisk m.m. På så vis kan man nog i alla fall kalla räntefonden för “indexnära”.

Tittar man globalt finns fler räntefonder som har mål att spegla index. Ett exempel på en sådan, som nämns ibland på detta forum, är ETF:en IS04 som har som mål att spegla ICE U.S. Treasury 20+ Years Bond Index. Även den fonden använder sampling, vilket verkar vanligt för räntefonder som syftar till att spegla ett index.

Intressant upplägg med High Yield. Hur som helst så verkar ju alla upplägg med förvaltade räntepapper (portfölj såväl som fond) ha samma problem med risk för kraftigt värdetapp som det vi såg på räntepapper vår/vintern då Covid slog till med full styrka.

Min fundering kring räntor är om det finns bättre sätt än bankkonto men utan risk för värdeförlust.

Då går min fundering åt att det är bättre äga egna obligationer med känd löptid och ränta. Som man alltså vackert får vänta ut (läs inlåsning). Då slipper man volatiliteten och ev marknadspåverkningar och får en trevlig stabil ränta. Om man så önskar kan man ju ha kupong med årlig utdelning för sina levnadskostnader och värdet på förmögenheten är då intakt.

Hur låter detta i ett stay rich scenario?

Hur tänker du att det går ihop? Kort duration → spelar ingen större roll relativt bankkonto.

Lång duration → inflationen högst påtaglig så stabil ränta är inte alls så stabil i köpkraft.

1 gillning

I liknande anda som vad @Nightowl skriver:

Det går per definition inte att få bättre ränta än riskfri ränta utan att ta ett visst mått av risk.

(Även inlåsning under x år är en form av risk)

Mao, du måste riskera att (momentant) förlora en (liten) del av ditt kapital om du vill ha chans till bättre avkastning än helt riskfri avkastning.

Räntors uppgift är enligt min uppfattning att spela målvakt. Är man inte nöjd med räntornas avkastning bör man allokera mot större andel aktier vars uppgift är att driva avkastning. Två olika tillgångsslag som har varsitt arbete. Så tänker jag.

Inflationen har vi ju alltid oavsett kort eller lång duration. Men om du med längre duration får en högre ränta samt helt värdebevarande tillgång då låter det ju som ett bättre allternativ för den del av portföljen man vill säkra. Men nu menar jag alltså att räntefond med lång duration är inte lika värdesäker.

Den påverkar din framtida köpkraft helt olika om du har lång duration eller kort duration!

Köper du långa obligationer för att låta de löpa ut så får du risk i framtida inflation, eftersom den bundna räntan är nominell.

Om du istället har pengar i något med kort duration så ökar räntan när inflation oväntat ökar och kompenserar.

Värde är inte samma sak som nominella pengar på sikt! Du tar en stor risk i vad som händer med framtida inflation om du binder nominellt på lång tid!

Tänker du köpa ett antal obligationer hos tex Avanza som du sen rullar löpande? Om ja, så är det precis så fonder gör (du kan enkelt ta reda på vad en fond har för yield to maturity och löptid) men med möjlighet till handla många fler och till lägre spread / transaktionsavgift än vad du kan få.

Finns en risk med detta som är rätt otrevlig att ta, nämligen idiosynktatisk risk. Då en företagsobligation kostar typ från 1Msek, så kommer du troligen inte kunna äga så många, och du tar plötsligt bolagsspecifik risk (om dom skulle konka) som fonder och andra institutionella investerare enkelt kan diversifiera bort.

Den risk du vill ta är systematiskt risk, och det kan du uppnå med en billig räntefond som tar bred marknadsrisk, tex AMF lång, AMF mix mfl.